Byggvärlden nr 11, 2024

Hälften så tung som ditt vanliga virke

TRÄBRANSCHEN LYFTER I MOTVINDEN

Masonite Beams ingår i Byggma Group.

Mänsklig hållbarhet bygger på välmående och balans i livet och semestern inbjuder till lite extra eftertanke kring detta, skriver Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius.

Semestern påminner oss hur viktigt det är med ”välmående och balans”

Jag hoppas verkligen att alla har eller haft en fin semester. För min del betyder semestern en paus där jag kan skapa välmående och att hitta balans. I det stora och i det lilla. En så enkel sak som att komma ikapp med sömnen och skapa bra vanor kan göra stor skillnad för min personliga hållbarhet.

UNDER VÅREN LANSERADE vi på Byggcheferna projektet Hållbara Chefer som fick en flygande start. Vi vill med projektet betona vikten av just “helheten”. Vi pratar om de sju hälsonycklarna och hur de skapar en hållbar människa: 1. Att vara i rörelse 2. Att syresätta kroppen genom andning 3. Att vara ute i naturen 4. Att möta dagsljuset och solen 5. Att sova 6. Att äta 7. Att reflektera (kontemplation). Självklara och livsnöd-

vändiga nycklar i livet som vi alla behöver.

Att vara en hållbar människa handlar om att inte ha dåligt samvete för att man inte gjort allt perfekt. Istället för att fokusera på det dåliga samvetet, bör vi fokusera på hur vi kan integrera de viktiga pusselbitarna i höstens vardag innan alla andra tar över vår tid och planering. Att få känna lugn och kontroll är viktigt för de flesta, och kanske särskilt för chefer och ledare, för att kunna må bra och ge dina kollegor ännu bättre förutsättningar att göra detsamma.

NÅGRA SAKER JAG har gjort i sommar för att må bra är att bli klar med lagom många måsten från min ”to-do-lista”. Jag lovade mig själv att våga släppa mobilen med alla jobbmejl, sociala medier med mera, och

...inget tyder dock på att olyckan hade något med antalet underentreprenörer att göra

Patrik Toresäter, Andersson Company

Att få gå in i den här hyfsat svåra perioden och leda bolaget känns inspirerande

Mikael Åslund, JM

verkligen fokusera på att vara i nuet. Det har inneburit att verkligen lyssna in och umgås med barnen under middagen eller spelkvällen, ha mysiga middagar med vänner, och försöka sova lite längre genom att inte gå upp direkt när jag vaknar och ibland lyckas somna om.

JAG HAR OCKSÅ unnat mig den där lite längre och lyxigare träningstiden utan stress, som längre löpturer, fler repetitioner på gymmet eller, som jag också gjort denna sommar, köpt en riktig cykel för att dela och få mer tid att träna med min partner. Det är vardagslyx om något!

Men jag ska vara ärlig - trots mer träning har semesterkilona smugit sig på på grund av väldigt många trevliga middagar. Men ibland är helheten viktigare än detaljerna

Vi ser behov av stora investeringar under överskådlig tid, de närmsta åren mellan 1014 miljarder per år

Magnus Önnestig, Fortifikationsverket

För att ögonkorallen och andra organismer ska trivas och vilja kolonisera sig här behöver betongen ha ett lågt pH-värde

Ingemar Löfgren, Thomas Concrete Group

Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se

Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se

Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se

Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se

tycker jag. Semestern har gjort att jag mår fantastiskt bra i stort och mitt mål är nu att försöka behålla många av de goda vanorna framåt. På så vis blir jag en mer hållbar chef, förälder, partner och människa. Häng med oss på vår satsning och resa Hållbara Chefer, för att du vill och för att du är värd att må bra – inte genom extremsatsningar, utan genom balans.

Ett lyft för flygplatsen

Arlanda flygplats har fått ett ansiktslyft. En ny tillbyggnad med trästomme har uppförts vid Terminal 5. Projektet Verandan är på cirka 5 000 kvadratmeter varav limträutbyggnaden är på 3 500 kvadratmeter. Skanska har utfört projektet på uppdrag av Swedavia.

Layout: n Svenska Media i Ljusdal AB

Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se

Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se

Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se

Webb: www.byggvarlden.se

E-post: info@byggvarlden.se

Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se

Tänk vilken betydelse en dörr kan ha.

I ett byggprojekt har dörren ofta en avgörande betydelse. Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att stoppa ljud från att störa i skolor till exempel. Att skydda mot inbrott och otrevlig kyla. Att hejda eldsvådor och dödliga brandgaser. Att rädda liv.

Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen. På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.

Läs mer på daloc.se

Den planerade CCS-anläggningen i

Klart för nästa steg i CCS-projektet i Slite

Q Heidelberg Materials har slutfört genomförbarhetsstudien för Slite CCS.

Projektet går nu vidare mot nästa fas som omfattar projektering och detaljerad utformning (FEED), där tekniska, logistiska och affärsmässiga lösningar utvecklas i detalj. Denna fas planeras vara klar vid årsskiftet 2025/26, med målet att nå ett slutligt investeringsbeslut under 2026.

Den nya häktesbyggnaden byggs i fem våningar inklusive källare.

Serneke tecknar avtal för nya häktet

Q Serneke och Specialfastigheter har signerat ett fas 2-avtal för den fortsatta entreprenaden för det nya häktet i Halmstad. Avtalet är värt cirka 718 miljoner kronor.

Häktet, som ska ha plats för 80 intagna, byggs i anslutning till den befintliga anstalten i Halmstad och görs i samverkan med beställaren Specialfastigheter. Arbetet sker etappvis och påbörjades redan under hösten 2022 med planering, projektering och inledande produktion. Projektet beräknas vara slutfört under andra halvåret 2026.

Missade svara – begär ny prövning av dom

Q Ett byggföretag i Södertälje dömdes genom en tredskodom i Arbetsdomstolen att betala skadestånd på 750 000 kronor till Byggnads samt lön och skadestånd till tio anställda –det högsta beloppet var på drygt 140 000 kronor.

Företaget vänder sig nu till dom

Bygg-vd:n om slutrapporten och kritiken mot de många UE-leden

Enligt Statens Haverikommission var uteblivna kontroller orsaken till den tragiska hissolyckan i Sundbyberg i december förra året. Så här säger Patrik Toresäter, vd på Andersson Company, om bland annat bolagets ansvar och kritiken mot de många UE-leden.

I Haverikommissionens slutrapport om hissolyckan fastslogs att de kontrollåtgärder som var avsedda att fånga upp monteringsfel inte tillämpades, vilket ledde till att avsaknaden av skruvförband inte upptäcktes. Vid olyckan saknades fem skruvförband som skulle hålla ihop hissmastens sektioner. Mellan två av mastsektionerna saknades samtliga fyra skruvförband och masten hölls endast ihop av friktionen i skarvarna mellan maströren och av den sekundära strukturen, enligt SHK. Detta ledde till att mastsektionerna separerades och hissen föll till marken från plan 9, 20 meter upp i luften. Samtliga fem personer som befann sig i hissen avled. SHK:s rekommendation till Arbetsmiljöverket är att utreda hur kontrollsystemet vid montage av bygghissar kan stärkas samt inom ramen för tillsynen på byggarbetsplatser särskilt granska

menderas att integrera risker med bygghissar i det systematiska arbetsmiljöarbetet. I byggbolagets pressmeddelande som skickades ut strax efter offentliggörandet av SHK slutrapport skriver byggbolaget att man nu skärper kontrollerna av hissmonteringen på samtliga arbetsplatser, vidare ska man göra en oberoende besiktning vid varje höjning av hissen. ”De nuvarande reglerna föreskriver bara en oberoende besiktning när hissen först monteras, skriver Andersson Company i sitt pressmeddelande, som fortsätter: ”Därefter genomför hissföretaget egenkontroller av sitt arbete med varje höjning av hissen. Totalentreprenören ska få dokumentation från både den oberoende besiktningen och egenkontrollerna”.

Q Frågan är vilken skyldighet byggbolaget hade att begära in dokumentation från egenkontrollerna?

– Vi har begärt och även fått dokumentation på hissmontörens egenkontroller, att kontroller inte gjorts stämmer alltså inte. Vi har efter varje justering av hissen fått

rens dokumenterade egenkontroller, säger Patrik Toresäter.

Q Så hissmontören har kontrollerat hissen, men detta är då gjort slarvigt eftersom man har missat avsaknaden av skruvförband?

– Jag kan inte uttala mig om orsaken till de allvarliga bristerna i hissföretagets montage och kontroller, säger Patrik Toresäter.

Q Ni kommer nu att integrera risker med bygghissar i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Tror du att det även finns andra områden/moment på en byggarbetsplats där ett tydligare regelverk skulle kunna behövas?

– Hissen har hela tiden ingått i vårt löpande skyddsarbete på arbetsplatsen och vi har nu förtydligat detta i vår systematik. Vi strävar efter en hälsosam och olycksfri arbetsmiljö, vi och hela branschen behöver då ständigt utvecklas och bli bättre på att förebygga risker och olyckor.

Q Byggnads nämner i sin kommentar till SHK:s slutrapport att de många UE-leden gör det svårt att hålla ordning på byggarbetsplatsen. Hur går era tankar där, finns det planer på att

– Antalet underentreprenörer och underentreprenörsled är en uppmärksammad branschfråga, inget tyder dock på att olyckan hade något med antalet underentreprenörer att göra. Genom att anlita underentreprenörer ser vi till att olika moment utförs av företag med nödvändig specialistkompetens. Vi ställer samma höga krav på ordning, säkerhetsarbete mm på alla som arbetar på våra arbetsplatser. Vi har nu skärpt kravet på kontrollerna av bygghissar utöver gällande regelverk. Till skillnad mot tidigare gör nu ett oberoende kontrollorgan en besiktning av varje ny höjning av bygghissar på våra arbetsplatser. Den tragiska olyckan har också lärt oss att bli ännu noggrannare än tidigare i vår granskning av de kontroller som våra underentreprenörer gör.

Q Hur flyter bygget på i Ursvik, när beräknas bostadshuset stå klart och hur har olyckan påverkat projektet rent ekonomiskt?

– Vi har ett mycket bra och konstruktivt samarbete med vår beställare och våra entreprenörer på arbetsplatsen, tack vare allas stora engagemang i projektet så fungerar produktionen bra. Huset beräknas vara färdigställt i slutet av Q1 2025, säger Patrik HENRIK EKBERG

Slite. BILD:

Fem byggarbetare omkom vid den tragiska olyckan i Sundbyberg.

FOTO: MAGNUS LEJHALL/TT

Patrik Toresäter

”Inför stöd till korttidspermitteringar”

Ett stöd till korttidspermitteringar, likt det under corona-pandemin, vill Byggföretagen se i höstens regeringsbudget.

–– Läget är allvarligt, med höga kostnader, låg investeringsgrad framför allt på bostadssidan och ett oroande antal konkurser. Vi har inte sett en sådan kris i bostadsbyggande sedan nittiotalet. Det drabbar hela samhället, men framför allt byggföretagen, som förlorar anställda, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen.

Därför anser Byggföretagen att det behövs exempelvis stöd till korttidspermitteringar i höstens regeringsbudget.

– Alla insatser som kan rädda kvar kompetens i branschen är viktiga. På 90-talet förlorade branschen en hel generation byggnadsarbetare, vilket fortfarande känns av. Kompetensbristen i branschen är djup. Det är oerhört allvarligt, de som drabbas värst är naturligtvis de enskilda människorna, men det riskerar också att drabba samhälls-

bygget, klimatomställningen och totalförsvaret, när det som behöver byggas inte kan byggas.

Q Hur skulle ett stöd till korttidspermitteringar vara utformat?

– Stödet skulle framför allt behövas för att rädda kvar personal på byggföretagen, i väntan på att konjunkturen ska stabiliseras och investeringarna ta fart igen. Hur det görs är mindre viktigt, det vi behöver är att det görs. Man kan till exempel titta på hur olika stöd utformades under corona-pandemin och se vad som fungerade bra.

Q Vilka fler åtgärder vill ni se från regeringen i höstens budget?

– Dels behöver vi se åtgärder i det korta perspektivet, såsom till exempel korttidspermitteringar. Men regeringen måste också sjösätta nödvändiga, mer långsiktiga reformer som skapar stabila förutsättningar för en hög och jämn byggtakt. Till exempel vill vi se fri hyressättning i nyproduktion, avskaffande av det extra amorteringskravet och förändringar i PBL som underlättar byggprocesserna. Sverige har inte

Bygg-vd åtalas för människoexploatering

En vd på ett byggföretag i Stockholm åtalas för människoexploatering.

Enligt åtalet har bolaget under många års tid utnyttjat migrantarbetare under slavlika förhållanden.

Bolaget, som nu är upplöst genom fusion, har flera gånger varit omskrivna och anställda har i artiklar berättat om missförhållanden och svåra arbetsvillkor.

Bolaget och dess företrädare har också tidigare dömts för brott mot utlänningslagen, efter att ha anlitat arbetare utan arbetstillstånd.

Nu åtalas vd:n för människoexploatering. De tre målsäganden, alla från tredje land, vittnar om hur de jobbat under svåra förhållanden med långa arbetsdagar och utebliven lön.

Bland annat ska en anställd ha jobbat med att måla lägenheter i 11 timmar per dag under 18 dagar utan lön. Det skedde i oktober 2020.

Den anställde lovades 9 000 kronor per färdigställd lägenhet samt betald resa, mat och bostad. I åtalet skriver åklagaren att ”Den ersättning som har lämnats, i form av bostad, har stått i uppenbart missförhållan-

de till den tid som målsäganden arbetat.”

En annan anställd ska ha jobbat 11 timmar per dag, i 27 dagar i sträck utan att få annat än resa, mat och bostad.

Gärningarna ska ha skett under hösten 2020 i Gagnef och Hägersten.

Målsäganden har befunnit sig i en svår situation eftersom de vid gärningen relativt nyligen kommit till Sverige och inte behärskat svenska språket, skriver åklagaren i stämningsansökan.

Stämningsansökan lämnades in till Södertörns tingsrätt i början av augusti.

Åtalet innehåller också bedrägerianklagelser, eftersom vd:n har gjort ekonomiska vinningar på de tre misstänkta fallen av människoexploatering.

I ansökan finns också en punkt om övergrepp i rättssak då vd:n ska ha hotat ett fackligt ombud till livet utanför Arbetsdomstolen. ”Hotet har varit ägnat att hos XX framkalla allvarlig fruktan för egen och annans säkerhet till person. Syftet med gärningen har varit att hämnas XX för att denne företrädde fackföreningen i Arbetsdomstolen”.

ANNA SJÖSTRÖM

Sverige har inte haft en aktiv bygg- och bostadspolitik på decennier

haft en aktiv bygg- och bostadspolitik på decennier – här har regeringen verkligen en möjlighet att göra avtryck, säger Tanja Rasmusson. Läget i branschen är allvarligt och under första halvåret gick 1 150 byggföretag i konkurs, jämfört med 1 725 konkurser under hela 2023.

Antalet anställda som berördes av konkurser inom byggindustrin uppgick till 3 246 under perioden januari till juni, vilket är en ökning med 57 procent jämfört med samma period 2023. – Förhoppningsvis toppade konkurserna under våren, men siffrorna kommer vara fortsatt höga under resten av året, säger Johan Deremar, nationalekonom och prognosansvarig, Byggföretagen. ANNA SJÖSTRÖM

Veidekke ökar resultatet

Veidekkes rapport för andra kvartalet visar ett starkare resultat trots en lägre omsättning. – Veidekke håller en hög aktivitetsnivå och har ökat både resultat och lönsamhet jämfört med föregående år, kommenterar koncernchef Jimmy Bengtsson.

Veidekkes omsättning under kvartalet uppgick till 10,8 miljarder NOK, jämfört med 11,2 miljarder NOK under andra kvartalet 2023. Omsättningen ökade i Infrastruktur Norge och Danmark och var stabil i Infrastruktur Sverige. Däremot minskade den något i byggverksamheterna i Norge och Sverige.

– Veidekke håller en hög aktivitetsnivå och har ökat både resultat och lönsamhet jämfört med föregående år, säger koncernchef Jimmy Bengtsson. Resultatet före skatt under andra kvartalet uppgick till 484 miljoner NOK, en ökning med 25 procent från 387 miljoner NOK under samma kvartal 2023. Jämfört med förra året ökade resultatet i alla verksamhetsområden, med undantag för Bygg Norge.

• Utmärkt vattenseparationsförmåga

• Vändbar front för höger- eller vänsterutförande

• Anslutningsstorlekar Ø 125, 160, 200 och 250 mm med reglerbar avluftshastighet

• Patenterad och certifierad (SERT R072)

• Regnvatten som rinner av vägghuven smutsar inte ner fasaden, tack vare droppnäsans utformning

Tidig visionsbild över logistikparken på Halvorsäng.

Jättesatsning

i Göteborgs hamn

Q I ett partnerbolag ska Göteborgs Hamn och Castellum uppföra en 45 000 kvadratmeter stor logistikanläggning på Halvorsäng. Byggstart är under hösten 2024 och den totala investeringen är på nästan 597 miljoner kronor.

Hyresgäst är medicinteknikföretaget OneMed som planerar för inflyttning under 2026.

Miljardorder i Slussen går till Skanska

Q Skanska har tecknat ytterligare ett avtal med Stockholms Stad kopplat till ombyggnationen av Slussen i Stockholm. Det nya kontraktet är värt cirka två miljarder kronor. Entreprenaden SN82, omfattarbyggnation av tre tunnlar (Stadsgårdsledstunneln, Servicetunneln och Saltsjöbanan),finplanering av Katarinaparken och Katarinaplan, handelsytor samt ledningsarbeten. Byggstart är planerad till augusti 2024 och projektet ska vara färdigställt i slutet av 2028.

Den totala resultatmarginalen var 4,5 procent, jämfört med 3,5 procent under andra kvartalet 2023.

– Vi har en god drift och även med en något lägre omsättning har vi förbättrat vårt resultat väsentligt jämfört med andra kvartalet förra året. Förbättringen var störst inom Infrastruktur Norge och det är särskilt glädjande att se förbättringen inom asfaltverksamheten, säger Bengtsson.

Vid utgången av kvartalet hade koncernen en orderreserv på 41,1 miljarder NOK. Resultatet per aktie var 2,7 NOK.

– Koncernen upprätthåller en hög orderreserv efter en bred och god orderingång under kvartalet. Vi förväntar oss fortsatt god aktivitet inom infrastrukturverksamheterna och marknaden erbjuder många intressanta projekt. Den norska byggverksamheten har en solid orderbok, även om omsättningen under de kommande kvartalen fortsatt kommer att ligga under fjolårets nivå. I den svenska byggverksamheten speglar orderreserven både nedgången på bostadsmarknaden och omstruktureringen av vår verksamhet och på kort sikt ser vi ingen förändring i denna bild, säger Jimmy Bengtsson. ANNA SJÖSTRÖM

6,1%

... minskade försäljningen i byggmaterialhandeln med under andra kvartalet 2024 jämfört med motsvarande kvartal 2023. Det visar Byggmaterialindex från branschorganisationen Byggmaterialhandlarna. Under perioden gick utvecklingen svagast i Västra Götaland, där nedgången uppmätt i fasta priser landade på 14,9 procent. Den lägsta nedgången hade Norra Sverige med 9,3 procent.

Praktikant föll från tak – företag får böter Q Ett företag i Kalmar kommun ska betala en företagsbot på 100 000 kronor efter att en praktikant från en gymnasieskola halkade på våta takpannor och föll över tre meter. Detta enligt ett strafföreläggande för arbetsmiljöbrott från Åklagarmyndigheten. Enligt åklagaren var byggnadsställningen inte säker nog för att kunna fånga upp en fallande person.

Gymnasieeleven drabbades av en fraktur i bröstkotan och blev sjukskriven i två månader efter olyckan förra året.

Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef på Byggföretagen. FOTO: BYGGFÖRETAGEN

Jimmy Bengtsson

Lämnade Västlänken-etapp utan att

Först vid tredje slutbesiktningen godkändes arbetet vid deletapp Kvarnberget. Nu har entreprenören AGN Haga lämnat byggarbetsplatsen. Men utan att rätta till de fel som upptäcktes vid besiktningen.

– Entreprenören kommer att ha skulder till Trafikverket, säger projektledare Markus Rangmar.

Två gånger tidigare har slutbesiktningen av etapp Kvarnberget – en av de fyra stora ursprungliga deletapperna i Västlänken-projektet – fått avbrytas eftersom arbetet inte har varit klart. Men i början av juli godkändes slutbesiktningen av projektet omfattande huvudtunneln, serviceschakten och servicetunneln.

– Det känns fantastiskt skönt att byggnationen är klar och jag är stolt över att vi lyckades ta oss i mål trots de utmaningar som vi har haft, sade Markus Rangmar, projektledare för deletapp Kvarnberget, efteråt.

MEN HAN PÅPEKADE också vid tillfället att det som återstår nu är att entreprenören avhjälper de fel som identifierats under besiktningen. Något som alltså inte gjordes. Därför har Trafikverket direktupphandlat en skyddsentreprenad för att säkra arbetsområdet.

Den 11 juli lämnade entreprenören arbetsområdet efter att Trafikverket varslat om att man inte avsåg att betala en av AGN:s fakturor. Förutom Kvarnberget ansva-

rade även AGN Haga för den större Haga-etappen, men endast fram till januari 2023 när Trafikverket hävde kontraktet på grund av bland annat förseningar.

– Vi står inför en ekonomisk slutreglering av Kvarnberget-kontraktet och ser att entreprenören kommer att ha skulder till Trafikverket. Vi valde därför att innehålla ekonomiska medel inför den framtida slutregleringen, säger Markus Rangmar, projektledare deletapp Kvarnberget.

Den 13 juli fanns skyddsentreprenören CML Group på plats, i väntan på att AGN Haga skulle åtgärda de fel som identifierades vid slutbesiktningen. Skyddsentreprenaden ska säkra arbetsplatsen och åtgärda akuta fel som riskerar att skada anläggningen.

– Just nu pågår skyddsentreprenaden i väntan på att AGN Haga avhjälper de fel som identifierades. AGN:s tidsfrist för felavhjälpning sträcker sig in i september. Samtidigt pågår juridiska förhandlingar mellan Trafikverket och entreprenören som ett led i den ekonomiska slutregleringen, säger Markus Rangmark.

OM INTE AGN återvänder och åtgärdar felen får Trafikverket själva rätta till fel på entreprenörens bekostnad, enligt Rangmark.

åtgärda fel

är från mars när de båda etapperna Kvarnberget och Centralen möttes.

Problemen med Kvarnberget ska inte påverka öppnandet av station Centralen 2026.

– Det här påverkar inte Västlänken i stort men det kommer innebära att överlämningen av markytorna till staden skjuts framåt en till två månader, säger Markus.

Efter storkonkursen – det händer med Gärahovs Bygg

I slutet av april försattes Gärahovs Bygg med 120 anställda i konkurs. Sen dess har man försökt hitta köpare till hela bolaget, utan resultat. Byggvärlden har varit i kontakt med konkursförvaltaren och beställaren till ett par större projekt som berördes av konkursen.

För snart fyra månader sedan skickade bolaget ut ett pressmeddelande där man berättade att ett antal anställda med ledande befattningar har agerat illojalt mot bolaget under en längre tid, vilket satt bolaget i en allvarlig finansiell situation. De tre anställda avskedades med omedelbar verkan och man pratade även om att polisanmäla dessa anställda. Det konstaterades att bolaget på grund av den ekonomiska situationen inte hade någon framtid. 90 tjänstemän och ett 40-tal byggnadsarbetare berördes.

Enligt konkursförvaltaren Erik Gabrielsson på Maze Advokater har man försökt att hitta en köpare för hela bolaget med huvudkontor i Vaggeryd, utan resultat. I stället har bolagets inventarier och varulager avvecklats på auktion eller sålts till beställarna i de fall de varit intresserade. En köpare av byggmaterial är Jönköpings kommun som hade anlitat Gärahovs Bygg för två skolprojekt, Sanda Högstadium och Djupadalsskolan, och där byggnationerna var i full gång vid konkursen. Det är klart att det blir Jönköpingsbyggaren Ylab som tar över utförandeentreprenaden för Sanda Högstadium efter Gärahovs Bygg. Den totala projektkostnaden uppgår till drygt en halv miljard kronor.

– Vi har stretchat tidsramen för när man får arbeta på dygnet och på det sättet ska tidsramen för pro-

jektet kunna hållas. Till skolstarten 2025 ska skolan stå klar, säger Mattias Stein, verksamhetschef i Jönköpings kommun.

Vad gäller det andra skolprojektet, Djupadalsskolan, så tilldelades Peab det projektet torsdagen 15 augusti, med en överklagandeperiod på tio dagar. Entreprenadkostnaden för projektet uppgår till 318 miljoner kronor. Till skillnad från bygget av Sanda Högstadium så kommer man inte att kunna hålla tidsplanen för Djupadalsskolan.

– Det är lite andra förutsättningar där, vi kan skjuta fram det projektet några månader utan att det gör något. Den skolan var tänkt att stå klar till oktober 2025, nu planerar vi i stället slutbesiktning till den 15 januari 2026, säger Mattias Stein och fortsätter:

– Om ingen överklagar tilldelningen kommer Peab att kunna starta bygget omgående.

Q Vilken är den största utmaningen i att byta entreprenör mitt i ett projekt?

– I det korta perspektivet tror jag det är att inventera läget som det är just nu, se över vad som är utfört och vad som behöver rättas till. Att nollställa hela utgångsläget innan man börjar sin nya framdrift, säger han. Enligt konkursförvaltaren så pågår nu indrivning av fordringar och den närmaste större åtgärden är förvaltarberättelsen som skall vara klar under oktober. För denna ska en sakkunnig revisor nu ha anlitats och först efter hans rapport blir det klart om det finns skäl till polisanmälan. HENRIK EKBERG

Kvarnberget och AGN Haga

Deletappen är en av de fyra stora ursprungliga Västlänken-etapperna. Etappen sträcker sig från Lilla Bommen, förbi Packhuskajen och till Stora Hamnkanalen. Deletappen är 560 meter lång varav 200 meter byggs i berg och 360 meter i jord och lera. Entreprenör är AGN Haga, som även hade den större Haga-etappen fram tills januari 2023 när Trafikverket hävde kontraktet på grund av förseningar och brister i arbetsmiljön.

Så ska kärnkraften i Sverige finansieras

Regeringens utredare bedömer att fyra storskaliga kärnkraftverk kostar 400 miljarder att uppföra. 75 procent av den summan ska bekostas med statliga lån.

I förra veckan presenterade utredaren Mats Dillén och finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) den finansierings- och riskdelningsmodell som Sverige föreslås använda vid byggnation av kärnkraftverk.

Efter att ha tittat på andra modeller runt om i Europa har man fastnat för en modell som bygger på tre komponenter där den första är ett statligt lån om 75 procent där staten tar kreditrisken. Det aktuella programmet som man har tittat på omfattar 4 000 till 6 000 megawatt, motsvarande fyra till fem storskaliga reaktorer. Fyra storskaliga reaktorer, som producerar 5 000 megawatt, beräknar kosta 400 miljarder kronor att bygga. Av denna summa skulle då staten stå för 300 miljarder i lån och resterande 100 miljarder är ägarkapital.

– Vi har tagit i ganska ordentlig här när vi säger att ett nytt storska-

ligt kärnkraftverk kostar 100 miljarder att bygga. Sen kanske de första som byggs blir lite dyrare och sen att de blir lite billigare när man lär sig och bygger upp logistikkedjor och så vidare, säger Mats Dillén.   En ny lag föreslås reglera förutsättningarna att ta del av det statliga stödet, stödformerna samt vad en ansökan ska innehålla. Lagen föreslås träda i kraft den 6 maj 2025. Den andra delen i modellen är ett prissäkringsavtal med en löptid på 40 år. Här ska lösenpriset vara 80 öre per kilowattimme i 2023-års prisnivå. Denna ska finansieras genom en skatt proportionerlig mot elkonsumtionen. Den tredje delen är en risk- och vinstdelningsmekanism som aktiveras, om det behövs, baserat på utfallet av en marknadsvärdering av projektbolaget två år efter rutinmässig driftstart. Värdet av eget kapital i projektbolaget återställs till ett förutbestämt intervall genom förändrade villkor för de statliga lånen och prissäkringsavtalet. Förslaget kommer nu att gå ut på remiss.

HENRIK EKBERG

Utredaren Mats Dillén och finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) vid pressträffen. FOTO: REGERINGEN

HENRIK EKBERG

Bilden

Markus Rangmar

Det blir troligtvis Peab som får bygga klart Djupadalsskolan i Jönköping. BILD: JÖNKÖPINGS KOMMUN

En luftvärnsstridsgrupp, från Luftvärnsregementet (Lv 6) med luftvärnssystem 103 (Patriot) och eldenhet 98 (Robot 98). Fortifikationsverket bygger en ny utbildningshall i Hamlstad när fler ska utbildas i systemet. FOTO: ANTONIA SEHLSTEDT/FÖRSVARSMAKTEN

Mångmiljardsatsning på totalförsvaret

Fortifikationsverket fördubblar sina investeringar från omkring fem miljarder kronor i fjol till cirka tio miljarder i år. Och satsningarna väntas öka, enligt Magnus Önnestig, ekonomidirektör och chef för ledningsstaben på Fortifikationsverket.

– Vi ser behov av stora investeringar under överskådlig tid, säger han.

Utvecklingen i omvärlden och medlemskapet i Nato ställer nya och högre krav på Fortifikationsverkets som hyr ut fastigheter och mark till totalförsvaret. Behovet ändras över tid och innebär ökad investeringstakt, fler nyförvärv, nybyggnation, ombyggnation och anpassningar.

Q Vad innebär det i praktiken för Fortifikationsverket att ni fördubblar investeringarna, behöver ni nyrekrytera?

Magnus Önnestig

– Ja, de senaste åren har vi i stort sett fördubblat antalet medarbetare, från drygt 600 år 2017 till cirka 1 100 i dag. Rekryteringsbehovet fortsätter och som det ser ut nu är vi cirka 1 400 i slutet av 2025. Men, det handlar inte bara om att bli fler, vi effektiviserar också processer och ser över arbetssätt. Vi satsar även på typ- och referensbyggnader så att vi kan bygga tids- och kostnadseffektivt samt med kortare

upphandlingsprocesser. Det finns färdiga modeller för kall-och varmförråd, skärmtak för fordon och kaserner som snabbt kan komma på plats där behoven finns.

Q Vilka utmaningar i övrigt innebär satsningarna?

– Det blir viktigt för oss att även framöver kunna rekrytera rätt kompetenser och att entreprenörerna svarar på våra upphandlingar. Ett tätt samarbete med Försvarsmakten och andra försvarsmyndigheter när det gäller planering och prioritering är också en mycket viktig förutsättning.

En av de mer omfattande satsningarna berör Halmstads garnison som är navet för svenskt luftvärn.

Just nu pågår många stora bygg-, underhålls- och renoveringsarbeten inom garnisonen.

Det största byggprojektet är bygget av den nya luftvärnshallen för utbildning i luftvärnssystemet 103/ Patriot. Det första spadtaget togs i oktober 2023 och målsättningen är att hallen ska vara inflyttningsklar efter sommaren 2026.

Huvudbyggnaden kommer att bli 240 meter lång och bestå av totalt åtta stora hallar, bland annat utbildningshallar, materielunderhållshall, samlingssal, specialsalar för teori och simulatorutbildning.

När allt är klart kommer luftvärnshallen att vara den största i Fortifikationsverkets bestånd: hela 24 000 kvadratmeter stor.

Ett av de mest kritiska momenten

i bygget är när stommarna ska monteras. Då kommer en enorm lyftkran att användas för att lyfta de 600 stomelementen på plats, element som var och ett kan väga upp till 20 ton.

EN ANNAN STORSATSNING sker vid garnisonen i Karlskrona. Under våren 2024 påbörjades arbetet med renovering och nybyggnation av pirerna i Örlogshamnen. I augusti genomförs rivningsarbeten av den befintliga kajkonstruktionen.

Även Göteborgs garnison står inför en lång rad bygg- och renoveringsprojekt de kommande åren. Och i Östersund, Sollefteå, Falun, Kristinehamn och på Gotland väntas större utbyggnader.

Det blir viktigt för oss att även framöver kunna rekrytera rätt kompetenser och att entreprenörerna svarar på våra upphandlingar

– Vi ser behov av stora investeringar under överskådlig tid, de närmsta åren mellan 1014 miljarder per år. På de platser där vi etablerar helt nya regementsområden kommer vi att bygga i många år framöver. Att Sverige nu är medlem i Nato påverkar också, även om det i dagsläget är för tidigt att säga exakt hur, säger Magnus Önnestig.

SAMUEL KARLSSON

Första spadtaget för utbildningshallen i Halmstad. FOTO: ALEXANDER GUSTAFSSON /FÖRSVARSMAKTEN

Fortifikationsverkets övriga projekt

Q Lovön: FRA:s anläggning på Lovön utvecklas. Flera av byggnaderna är från 1940-talet då FRA flyttade dit och behöver modernisering och tillgänglighetsanpassning. Nya kontorsbyggnader kommer uppföras medan gamla byggnader rivs eller renoveras.

Q Bergshamra: Den fastighet i Bergshamra som Fortifikationsverket förvärvat för Nationellt cybersäkerhetscenters räkning behöver renoveras och anpassas till centrets behov.

Q Umeå: I Umeå byggs en inomhusträningsanläggning för CBRN. Anläggningen kommer att ingå som en del av Totalförsvarets skyddscentrum för utbildning i kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) hot och händelser.

Q Sörentorp : Sörentorp, som ligger i både Sollentuna och Solna, är till stor del instängslat och för att markera gränsen för skyddsobjektet kommer stolpar och skyltar att sättas upp där staket saknas.

Hett

med trä när branschen ställer om

Intresset för att bygga i trä växer hela tiden och stommar i limträ och KL-trä tar allt större marknadsandelar. Allra mest ökar det i samband med nyproduktion av skolor, kontor, samt vård- och omsorgslokaler, enligt branschorganisationen Svensk Trä. – Vi tror på en fortsatt positiv trend för trästommar, säger Johan Fröbel, chef för teknik och handel på Svenskt Trä.

Fram till 1994 var det förbjudet i Sverige att bygga hus i trä högre än två våningar. Sedan dess har trä som byggmaterial blivit ett allt mer självklart val vid nybyggnation. Bärande trästommar av KL-trä och limträ används nu i kontor, butiker, lager, offentliga lokaler, industribyggnader och flervåningshus. Under 2024 beräknas marknadsandelen för trästommar uppgå till 21 procent eller totalt 1,2 miljoner kvadratmeter, enligt statistik från Svenskt Trä.

– Vi har tittat på försäljningen under perioden 2018 till 2023 och gjort prognoser de följande tre åren indelat i olika kategorier. Det som ökar mest är skolor och offentliga lokaler men vi ser en liten nergång vad gäller marknadsandelar för industrilokaler. Där påverkas siffrorna av de stora industriprojekten i norr där man oftast väljer stommar i stål, säger Johan Fröbel.

I KATEGORIN KONTOR, affärslokaler och hotell har marknadsandelen

ökat från 12 procent år 2018 till 22 procent under 2024. Ökningen tas i huvudsak från betongstommarna.

– När det gäller främst kontor så vill fler och fler bolag förknippas med den gröna omställningen. De fastighetsbolag som satsar på kontor i trä har lätt att hyra ut. Vi har aktuella exempel som Magasin X i Uppsala, Trikåfabriken i Stockholm och Strömska huset i Göteborg. Hyresgästen får en positiv effekt av att förknippas med minskad klimatpåverkan. När du bygger i trä kan du dessutom erbjuda en trevlig inomhusmiljö att arbete i, fortsätter han.

BYGGANDET AV FLERBOSTADSHUS har bromsat in och det påverkar även försäljningen av trästommar. Det har skett en inbromsning men marknadsandelen har ändå ökat från 9 procent 2018 till att ligga mellan 15 - 17 procent de senaste åren. – Vi ligger en ganska jämn nivå på marknadsandelarna trots att det har varit ett utmanade år. I våra siffror ingår inte bara KL-trä och limträ utan även volymbyggande och planelement. Flerbostadshus är ett bra segment även om det varit tufft det senaste året. Vi räknar inte med småhus och fritidshus. Om flerbostadshusen står och stampar så ser det desto ljusare ut för vård, skola och omsorg. Från 18 procent 2018 till 41 procent 2024. Totalt räknar man med att det byggs närmare 420 000 kvadratmeter i trä i den kategorin i år. Beräkningarna från Svenskt trä visar också på en potential på 49 procent av marknadsandelar inom några år. – Det är här ett segment som växer.

Vi ser hur volymerna per kvadratmeter ökar väldigt mycket. Det är många kommuner som satsar på att bygga skolor och förskolor i trä. Det största tappet står försäljningen av lagerbalk för. Den säljs via bygghandeln och följer ungefär den nedgången som branschen har i stort.

– Det är en ganska väntad utveckling men på lite sikt tror vi på en uppgång även för lagerbalk när konjunkturen vänder och konsumenterna får mer pengar i plånboken, säger han.

KONJUNKTURLÄGET OCH DEN höga inflationen har påverkat försäljningen för träindustrin. Men på lite längre sikt förespår Johan Fröbel att behovet av att minska klimatpåverkan kommer öka efterfrågan på byggmaterial i trä.

– Vi påverkas av konjunkturläget och inflationen som alla andra i byggbranschen. Men vi tror att vi kommer ta allt större marknadsandelar med tanke på den gröna omställningen. Den stora frågan nu handlar om var gränsvärdena kommer ligga för klimatdeklarationerna. Det är väldigt gynnsamt för oss i valet av stommaterial. Det är ett inhemskt material som inte behöver transporteras speciellt långt. Det återplanteras och skogen fungerar som en kolsänka. Utvecklingen för trä som ett alternativt byggmaterial har gått snabbt de senast åren. Men när det

Ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet är utgångspunkterna i det svenska skogsbruket.

blev tillåtet att bygga flervåningshus i trä i början på 90-talet saknades det kunskap och inarbetade rutiner i branschen. Ett omfattande arbete genomfördes av Svenskt Trä för att öka kunskapen och Johan Fröbel var med i arbetet med att ta fram Träguiden på webben som ger information och kunskap om trä och träbyggande. Den omfattar idag närmare 5 000 boksidor. Utöver det har man tagit fram en lång rad handböcker för att höja kompetensen i byggbranschen.

– Det har varit en utmaning för oss att få ut kunskapen till arkitektoch konstruktionskontor så att de kan projektera med trä. Det är ett lättare konstruktionsmaterial som bland annat ger enklare grundläggning men du måste lösa stabiliteten. Det är även ett biobaserat material och med det följer några egenskaper som den nya forskningen har fått ägna uppmärksamhet åt. Vi märker idag att nu i den gröna omställningen så vill man lära sig mer. De unga är jätteintresserade och jag tror att det är miljömedvetenheten som ligger till grund för det, säger Johan Fröbel.

Träindustrin i siffror

SAMUEL KARLSSON

Q Skogsnäringen är viktig i hela landet och sysselsätter indirekt cirka 115 000 personer, varav direkt 99 500 personer.

Q Det tillverkas 18 miljoner kubikmeter träråvaror varje år.

Q Under 2024 byggs det 1,2 miljoner kvadratmeter med trästomme.

IFU Arena i Uppsala är en av de nya stora sportarenorna, med konstruktion av limträ och KL-trä.

FOTO: CHRISTINA BRANDIN ENGLUND

FOTO: MICHAEL ENGMAN

Trä är naturens eget svar på betong

Johan Fröbel

Så tänker branschaktörerna om framtiden

Byggvärlden har hört med några större trä-aktörer om bland annat orderingången framöver och effekter av räntesänkningen.

Frågor

1. Hur ser orderingången ut för hösten och nästa år?

2. Har räntesänkningen inneburit något för er?

3. Bland era pågående projekt, finns det något speciellt som du vill lyfta fram?

Joakim Gustafsson

vd på Martinssons

Vi har haft en bra försäljning under K2 vilket gör att vi går in i hösten med en stabil orderstock att arbeta med och även under början av 2025 ser det relativt bra ut redan nu.

2. Inget vi kan se så snabbt resultat av riktigt, men förhoppningsvis startas fler byggprojekt i gång som på grund av räntan blivit ”skjutna på framtiden” och att marknaden

kanske kommer igång lite bättre under K3 och K4.

3. Skulle i så fall lyfta fram det jag hör från flera av våra kunder i pågående projekt som exempelvis ofta lyfter fram vårt duktiga managementteam med kalkyl, projektledning och konstruktion som skapar tydliga värden genom att bland annat hålla satta tidsplaner och att man har en bra kommunikation samt  god kostnadskontroll i våra projekt. I dessa tider uppskattas det nog extra att arbeta med en trygg och stabil leverantör som håller det som utlovats.

Ida Snäll affärschef på Lindbäcks

1. Trots en avvaktande marknad fortsätter vi att skriva avtal och få igång projekt. Med en rak och transparent dialog med våra kunder, lyckas vi tillsammans hitta vägen fram för att kunna sätta spaden i backen och börja bygga. I skrivande stund är fabriken fullbelagd cirka 1,5 år, så vi styr nu mot nästa takthöjning i höst för att skapa mer kapacitet för projekt framåt.

2. Räntesänkningen har inte haft så stor

påverkan för våra kunder. Det blir intressant att se hur räntorna utvecklas under hösten, fler sänkningar behövs för att skapa effekt på marknaden.

3. Det är svårt att välja bara en favorit, men att bygga nya Kiruna centrums första bostadsrätter är så klart lite extra roligt. Dessutom är vi precis igång med ett till projekt i Skellefteå, som färdigställs redan 2026, när bostadsbristen är som störst där. I Falun bygger vi fem hus åt allmännyttan och vi jobbar för fullt med ett vårdboende i Stockholmsområdet som börjar monteras till våren. Ja, nu blev det fyra favoriter.

Henrik Asp vd på Moelven Byggmodul

1. Marknaden generellt har förbättrats under våren. Bokningsläget har förbättrats och vi har fått in projekt av varierad storlek och typ, allt från bostäder till förskolor.

2. Svårt att säga, men min bedömning är att våra kunder redan tagit med räntesänkningar i sina kalkyler, så det bör inte ha kommit som någon nyhet.

3. Som vi kommunicerat strax innan semestrarna så har vi på kort tid skrivit två större avtal. Det första är ett bostadsprojekt tillsammans med SPG på totalt 188 lägenheter i Tyresö. Vi kommer även uppföra ett hotell för Slättö där Strawberry kommer driva hotellet. Detta är extra spännande då det är ett helt nytt hotellkoncept, och där våra trämoduler innebär att vi uppfyller höga krav på hållbarhet och kort byggtid. På ungefär ett år står hotellet klart.

Klassisk trämässa arrangeras för 22:a gången

Mellan den 3 och 6 september arrangeras årets Trä- och Teknikmässan på Svenska Mässan i Göteborg. Den klassiska mässsan har varit ett stående inslag sedan 1982. Jan Nilsson, affärsansvarig för mässan, lovar fyra intensiva dagar med utställare, seminarier och branschfester.

Q Vilka förväntningar har du på årets Trä- och Teknikmässa?

– På Trä & Teknik samlar vi näringsliv, politiker, leverantörer, akademi och offentlig sektor för att diskutera träets möjligheter och framtid. Vi hoppas lyfta aktuella frågor till en politisk nivå och göra skillnad, samtidigt som möten hos oss mynnar ut i nya insikter, affärer och kompetensutveckling för branschen.

Q Vad kan besökarna förvänta sig?

– Fyra dagars mässa och tre hallar fyllda av utställare, två scener som bjuder på kostnadsfria seminarier alla dagar. Karriär och kompetens-

dagar där högskolor, gymnasier och lärare välkomnas utan kostnad för en introduktion till träbranschen samt få inspiration kring nyckelfrågor, yrkesroller och karriärmöjligheter. Branschfest, i samarbete med Svenskt Trä görs guidade turer i arkitektutställningen Wood Life under mässan samt exklusiv guidad rundtur på World of Volvo och mycket, mycket mer.

Q Blir det fokus på något speciellt?

Jan Nilsson

– Vi har fyra fokusområden i programmet på årets mässa: Den cirkulära tillverkningen inom träindustrin, Den globala träindustrin, Det hållbara samhällsbyggandet i trä, Trävarukedjans resurseffektiva framtid.

– Utöver det satsar vi extra på ett sceninnehåll samt aktiviteter och rundturer riktade mot arkitekter för

att ytterligare öka intresset för skapandet av byggnader i trä. Mässan bjuder också på inspiration kring nya tekniker för effektiviserande hos sågverk, framtidsutsikter för branschen och ett tydligt karriär och kompetensfokus för att bredda bilden av träbranschen.

Q Hur ser intresset ut, bland utställare och besökare?

– Vi känner stort intresse ifrån utställare och vår besökare registrering ligger i fas med 2022 så det ser ut att bli en lyckad mässa. Det kommer att vara över över 200 leverantörer på plats.

Q Något speciellt som du själv ser fram emot på mässan?

– Jag ser fram emot att se besökare och utställare nätverka med kollegor och knyta nya kontakter och inspireras av hur andra företag löst problem och hanterat utmaningar.

HENRIK EKBERG

Trä- och Teknikmässan

Q Arrangeras mellan 3-6 september på Svenska Mässan i Göteborg.

Q Mässan har arrangerats sedan 1982 och i år blir det den 22:a upplagan.

Q Bakom Trä- och Teknikmässan står Svenska Mässan.

Q Partners är bland annat Svenskt Trä, TMF, Sveriges Träbyggnadskansli, Svenskt trätekniskt forum och Trästad.

Q Mediapartners är bland annat Byggvärlden, Byggfakta och Byggfakta Docu.

Från Trä- och Teknikmässan 2022. FOTO: SVENSKA MÄSSAN

Trä- och Teknikmässan 2022.

FOTO: SVENSKA MÄSSAN

Här byggs världens största trästad

Med jätteprojektet Stockholm Wood City sätter man Sverige på kartan som ett föregångsland för träbyggnation, enligt Angela Berg, affärsområdeschef på Atrium Ljungberg. Och hon vågar sticka ut hakan.

– Det är det absolut största stadsutvecklingsprojekt i trä i världen. Det törs vi säga, säger hon.

I slutet av förra sekelskiftet genomgick Sickla en radikal omvandling, från landsbygd till ett intensivt industrikvarter. Då etablerade sig AB Diesels Motorer i området. Efter en sammanslagning bytte företaget namn och blev sedermera Atlas Copco. De tillverkade bland annat borrmaskiner, dieselmotorer, kompressorer och tryckluftsmaskiner.

När tillverkningen lades ner 1992 inleddes nästa radikala förändring av området. De gamla industrilokalerna byggdes om för nya ändamål och grunden för köpkvarteret lades i samband med invigningen av Sickla Galleria i september 2005. Nu tar fastighetsägare Atrium Ljungberg nästa steg i utvecklingen och adderar ännu en årsring till området. Det första spadtaget för Stockholm Wood City togs i början av juni.

– Nu är vi igång. Det ska bli jättespännande att se hur det nya området växer fram. Det här är något som man bara får vara med om en gång, säger Angela Berg.

DET FÖRSTA BYGGPROJEKTET i Stockholm Wood City uppförs i den delen som kallas för Nobelberget. Där bygger Atrium Ljungberg bostäder med trästomme och träfasad. Än så länge är det bara en stor grop på byggarbetsplatsen men under hösten kommer trästommen att resas. Det är det helägda dotterbolaget TLbygg som är entreprenör i samverkan.

– När vi nu startar utbyggnaden av Stockholm Wood City så ser vi det

även som ett kunskapsprojekt. Det ligger i vårt DNA att främja kompetensutvecklingen av våra medarbetare. Men vi behöver också kompetens och erfarenhet som inte finns inom organisationen. Om vi inte har kunskapen själva måste vi hitta partners att jobba med, säger Marianne Perslow, kommunikationschef på Atrium Ljungberg.

Stockholm Woods City omfattas av fyra delar: Fanny udde, Nobelberget, Kyrkviken och Industrikvarteret, i centrala Sickla. Den absolut största delen i projektet ingår i Industrikvarteret. Där kommer det bli en blandad stad med kontor, bostäder, handel och service. I de andra delarna blir det främst bostäder. Totalt omfattar projektet 250 000 kvadratmeter med 7 000 kontorsplatser och 2 000 bostäder. Investeringarna beräknas till tolv miljarder under tio år.

– Det finns många stora träprojekt runt om i världen men ofta pratar man om höjd. Det är inget som har samma volym som vi har här. Det finns några stora projekt i Danmark och Frankrike. Men Stockholm Wood City är närmare 100 000 kvadratmeter större. Det är det största projektet med ganska god marginal, säger Angela Berg.

Q Varför valde ni att satsa så stort på att bygga i trä?

– Vi har inte råd att inte att göra det. Ska vi ha en chans att nå våra ambitiösa hållbarhetsmål måste vi våga ta stora grepp och modiga steg. Genom det strategiska beslutet att bygga i trä halverar vi koldioxidutsläppen i projektet.

Q Varför satsar ni så mycket i Sickla?

– Vi har väldigt bra förutsättningar här eftersom vi äger marken. Vi har rådighet över helheten. Vi är inte beroende av andra fastighetsägare.

Det är en fördel inte minst när det gäller energilösningar där vi tittar på hur man kan koppla ihop olika

fastigheter. Vi styckar elefanten och börjar i ena hörnet och lär oss på vägen.

Q Hur påverkas ni av konjunkturläget?

– Det är jättebra att bygga nu. Det är ju lågkonjunktur och vi tuffar på med detaljplan, bygglov och projekteringar. Det är ett långt projekt och konjunkturerna kommer komma och gå. På bostadssidan är det väldigt få byggstarter just nu. När det är dags för inflyttning kommer det vara kanonläge.

Q Vad har ni fått för reaktioner på projektet?

– Vi har fått väldigt mycket internationell uppmärksamhet och har blivit otroligt uppvaktade av branschens aktörer. Det är många som vill vara med i projektet. Vi har haft mycket möten med arkitekter, konstruktörer, installatörer och materi-

alleverantörer. Även utländska aktörer vill vara med på den här resan. Vi har till och med fått jobbansökningar från Singapore. Med Stockholm Wood City bygger vi Sveriges varumärke i världen.

Med Stockholm Wood City bygger vi Sveriges varumärke i världen

Q Vilken är den mest oväntade kommentar ni har fått från någon besökare.

– Det var någon utländsk journalist som frågade om vi har tillräckligt med trä så det kommer att räcka till projektet. Det är väldigt exotisk om man kommer från sydligare breddgrader där det inte finns så mycket skog. Men skogsbruket måste vara hållbart. Vår ambition i dagsläget är att vi inte ska importera

några trävaror. Det är fortfarande i ett tidigt skede av Stockholm Wood City och det kan vara svårt att greppa hur omfattande projektet kommer bli. Men i Atrium Ljungbergs lokaler har man uppfört en modell över hela området som gör det lite lättare att överskåda. Den visar hur de nya byggnaderna breder ut sig över det gamla industriområdet och parkeringsytorna.

– VI HAR ägt och utvecklat Sickla länge och nu bedriver vi detaljplanen för hela området. Vår stadsutvecklingsstrategi handlar om att äga och utveckla stora sammanhängande områden med ett blandat innehåll av kontor, bostäder, handel, service, kultur och utbildning. Alla delar som finns i en modern, hållbar stad. Det blir den blandade staden i trä, säger Angela Berg.

SAMUEL KARLSSON

Kvarteret på Nobelberget blir det första i Stockholm Wood City.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Marianne Perslow, kommunikationschef på Atrium Ljungberg och Angela Berg, affärsområdeschef på Atrium Ljungberg.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Modell över Stockholm Wood City med den första fasen på Nobelberget förgrunden.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Trästaden tar plats i Sickla. BILD: ATRIUM LJUNGBERG / HENNING LARSEN

Bland flygplan och passagerare

Arlanda flygplats har fått ett ansiktslyft. En ny tillbyggnad med trästomme har uppförts vid Terminal 5. Men det är en utmaning att bygga i en verksam flygplats.

– Det går inte göra precis som man gör i andra byggprojekt, säger Tomas Söderberg, projektchef på Skanska.

De kommer i en strid ström. Rullande på sina väskor och bagage. Resenärer från när och fjärran hastar förbi genom tillbyggnaden Verandan på Terminal 5 på Stockholm Arlanda airport.

– Det har varit en utmaning med resenärerna som hela tiden har rört sig i projektområdet. Den nya säkerhetskontrollen har gjort att man lett om flödet genom Verandan. Det är den enda passagen till Terminal 4 och de som ska dit måste förbi bygget. Men det har funkat och vi har hittat lösningar under arbetets gång, säger Tomas Söderberg.

PROJEKTET VERANDAN ÄR på cirka 5 000 kvadratmeter varav limträutbyggnaden är på 3 500 kvadratmeter. Skanska har utfört projektet på uppdrag av Swedavia. Den innehåller tre restaurangdelar och har plats för 16 hyresgäster med olika butiker. Verandan blickar ut över flygplatsen och trädetaljerna bjuder på ett nordiskt välkomnade till alla besökare. Området är ljust och luftigt med limträstommen som har balkar på upp till 18 meter. Totalt är det närmare 700 kubikmeter limträ som bär upp väggar och tak.

– Det här är Arlandas snyggaste bygge, fortsätter Tomas. Bakgrunden till projektet grundar sig i att Swedavia ville utöka Terminal 5 med en ny pirbyggnad med flera gater. Det är där som man bordar eller klivar av från flygplanen. I samband med utbyggnaden behövde man anlägga en kulvert med ett bagagesystem för lagring och transport av väskor och bagage.

– Från början var inte tanken att det skulle bli någon påbyggnad. Men någonstans på vägen insåg man att man tog mycket av ytan i anspråk på flygplatssidan. Då bestämde man att utöka kommersytan med butiker och restauranger, säger Jonas Missaoui, projektledning Swedavia.

Jag är otroligt stolt över att ha varit med att uppföra den här byggnaden

I DE URSPRUNGLIGA planerna för

Verandan var det meningen att den skulle bäras upp av en stålstomme. Men när man tittade närmare på hållbarhetsperspektivet beslutade man att satsa på trä i stället. Det är Martinsons som levererat limträbalkarna och Tyréns har bidragit med projekteringen.

– Jag är imponerad över den höga precisionen i Martinsons stomme. De har varit klockrena i montaget. Det tog fem veckor att montera alla stolpar och balkar utan några korrigeringar. Det är ett jättejobb. Inledningsvis fanns det lite synligt stål men det har vi jobbat bort. Vi vill inte att det ska synas något stål för att det ska se snyggt ut, säger Tomas. En av utmaningarna med projektet har varit att få in materialet på flygplatsen. Det är hög säkerhet och allt byggmaterial måste gå igenom en kontroll innan det kan föras vidare till byggarbetsplatsen. Ibland har säkerhetspersonalen gjort en visuell kontroll men ofta måste allt material skannas. Man försöker få det i emballagestorlek för att det ska rymmas i röntgenutrustningen. Men till exempel limträstommen togs in i delar. – Allt byggmaterial måste vara synligt annars kan inte säkerhetskontrollen göra sitt jobb. Om du har staplat grejer på varandra blir du

tvungen att lyfta av allt. Varje säkerhetskontroll tar ungefär tio minuter men ibland är det kö. I värsta fall kan det dra i väg upp mot en timme. Det gäller att ha en bra planering och prata ihop sig med logistiken, säger Tomas.

EN ANNAN KONSEKVENS av att bygga på en flygplats är begränsningar när det gäller utplacering av kranar. Du kan inte ställa upp en kran hur som helst. Det krävs att man söker ett krantillstånd för en given position hos Luftfartsverket. Då har du den platsen under en viss period. Du kan inte flytta den någon meter om det skulle behövas. Det är även begränsningar vad gäller höjd och spann.

– Det är noga planering till allt. Man måste hålla tiderna man lovar. Det går inte att forcera någonting. Det är en utmaning och samarbetet är a och o för att få det att funka, säger Tomas.

Arbetet med att montera limträstommen till Verandan inleddes under våren 2022. Under en sexmånadersperiod knöts den ihop med glasfasaden i stål. En ny teknisk lösning togs fram för att glasfasaden inte skulle påverkas av nedböjning av limträstommen över tid. Nu har projektet en godkänd slutbesiktning.   – Jag är otroligt stolt över att ha varit med att uppföra den här byggnaden. Tycker det är Arlandas finaste projekt. Jättekul att göra jobbet med Swedivia. Det är något man kommer se sedan när man är ute och reser med sina barn, säger Tomas Söderberg.

Även från Swedavias sida har projektet inneburit positiva erfarenheter.

– Det är sällan man genomför ett projekt av den här digniteten inne på en flygplats. De utmaningar som vi haft har vi hittat lösningar på tillsammans. Lyckosamma lösningar. Allting bygger på god dialog, säger Jonas Missaoui.

Under projektet har man provat olika varianter för att återbruka och återvinna befintligt fasadglas för att på så sätt minska klimatavtrycken. De har också minskat

mängden stål i glasfasad och stomme samt behållit natursten på golv genom att polera upp den i stället för att byta.

Verandans fasad är täckt av glas.

SAMUEL KARLSSON

Tillbyggnaden på Terminal 5 kallas för Verandan och har en stomme i trä från Martinssons.

FOTO: SAMUEL KARLSSON

FOTO: SAMUEL KARLSSON

Jonas Missaoui, projektledning Swedavia och Tomas Söderberg, projektchef på Skanska. FOTO: SAMUEL KARLSSON

De vill revolutionera vindkraftsbranschen

Världens högsta vindkraftstorn i trä invigdes på Skaraslätten i slutet av förra året. Bakom det 105 höga meter tornet står det svenska träteknologiföretaget Modvion.

– Vi håller på att förändra vindkraftsbranschen för alltid, säger David Olivegren, som är en av grundarna till företaget.

Wind of Change heter vindkraftverket vars turbin vilar på ett 105 meter högt torn byggt i nordisk gran och var det första i sitt slag. Bakom konstruktionen står teknikföretaget Modvion som grundades av David Olivegren, Otto Lundman och Joakim Örneblad. De kan idag tillsammans med Chalmers Ventures tillverka och driva fullt fungerande vindkraftverk med en konstruktion där trä ersatt betong och stål.

– Vi har kommit otroligt långt. Vi har kommit så långt att vi har en maskin, ett fullt producerande vindkraftverk i full skala med en totalhöjd på 150 meter. Det bär upp en V90-megawatt-plattform och producerar som vilket standardkraftverk som helst, berättar David Olivegren.

PROJEKTET GÖR DET möjligt för

Modvion att för första gången visa upp hur den unika tekniken kan se ut i kommersiell skala. Vindkraftstornet består av totalt 28 moduler fördelade i 7 sektioner och med vindkraftsbladen inräknade uppnår verket en totalhöjd på 150 meter. Modulerna består av laminerat trä och lägger grunden för leveransen av vindkraftstorn med minimal miljöpåverkan.

Bakom den banbrytande tek-

niken ligger ett partnerskap med forskningsinstitutet Rise, Research Institutes of Sweden. För att få rätt maskincertifiering behövde Modvion hjälp från en kvalificerad partner.

– Vi behöver visa att maskinen kommer klara alla extrema påfrestningar som den kan tänkas utsättas för under sin livslängd. Och då behöver vi hjälp från ett ackrediterat testningsinstitut, i vårt fall Rise. Tillsammans definierar vi testområden för att utröna om våra beräkningar av verkens styrkor och egenskaper stämmer. Därefter utförs tester hos Rise, säger David Olivegren.

VINDKRAFTVERKENS träkomponenter har flera fördelar, inte minst för klimatet. Genom att när det är lämpligt ersätta traditionella byggmaterial som stål och betong med trä har Modvion minskat produktionens koldioxidutsläpp.

– Fördelarna är att det är ett väldigt lätt material som samtidigt har en god förmåga att hantera dynamisk last. Styrkan per viktenhet är högre än för stål och betong. Därför är det ett utmärkt material att bygga modulära konstruktioner i, säger David Olivegren. Dessutom är vindkraftstornen designade för att leva länge. David Olivegren förklarar att träkonstruktioner har en lång livslängd, särskilt när de skyddas.

– Det ska väldigt mycket till för att förändra klimatet som trätornet

lever i. På utsidan är det skyddat av en tjock coating och noggrant fogade skarvar. Så det påverkas inte av det yttre klimatet eller den yttre fukthalten och lever därför under väldigt jämna förhållanden. När kraftverket inte längre är driftdugligt ska träet som burit upp det leva vidare i nya former. Tornets limträkonstruktion kan demonteras och sågas upp till balkar och pelare som används för att bygga hus, och i en tredje livscykel blir träet till papper.

SIKTET ÄR DÄRTILL inställt på att utvinna byggmaterial lokalt där vindkraftverken ska produceras.

– Vi är inte beroende av material

från något annat land eller annan region. Vi bygger i det material som finns där vi är. När vår tillverkning tar plats i Norden använder vi nordisk gran. När vi utökar och flyttar över Atlanten så köper vi amerikansk och kanadensisk gran, säger David Olivegren.

TILLSAMMANS MED DEN globalt ledande vindkraftstillverkaren Vestas har Modvion utvecklat nästa generations vindkraftstorn, och nu ligger lanseringen runt hörnet.

– Vi håller på att förändra vindkraftsbranschen för alltid.

Just nu sker det en enormt stor omställning i och med att vi visar att det fungerar och att vi

rullar ut nästa generation. Det är revolutionerande för branschen och superspännande för oss, berättar David Olivegren. Modvion ser stor potential i tekniken och bolaget har en ljus framtidstro. Den hållbara omställningen inom trä- och skogsindustrin innebär att intresset för engineered wood och limträprodukter ökar samtidigt som efterfrågan på pappersråvara minskar.

– Tekniken är ny för vindkraftsindustrin och det är inte omöjligt att den även kan anpassas och användas inom byggindustrin och i synnerhet inom trävaruindustrin, avslutar Viktor Norbäck.

Industri- och teknikscenen och leverantörer med fokus på de

Industri- och teknikscenen och leverantörer med fokus på framtidens interiör, snickeri, beslag och möbelindustri.

Bygg och Design-scenen och leverantörer med fokus på design, byggnad och konstruktion i ett flexibelt och klimatsmart material.

Träteknologiföretaget

Modvion som bygger vindkraftstorn i trä deltar som utställare på mässan Trä och Teknik.

”JAG ÄR EN TÄVLINGSMÄNNISKA”

Mikael Åslund, ny vd för JM, tror på en långsam återhämtning.

Han har nyligen efterträtt mister JM – Johan Skoglund – som vd och koncernchef för bolaget. Men Mikael Åslund känns redan varm i kläderna. Kanske beror det på vädret några heta dagar i Visby i början av sommaren.

I ett soldränkt Visby hastar JM:s nytillträdde vd och koncernchef Mikael Åslund mellan seminarier och möten under Almedalsveckan. Vi lyckas få till en intervju mellan hans åtagande i skuggan i en gränd. Han utstrålar tillförsikt och framtidstro men med respekt inför uppgiften nu när han tagit över ledningen för byggjätten efter att Johan Skoglund lämnat över efter 37 år vid rodret. Det visar sig att Mikael Åslund är en tävlingsinriktad och sportintresserad person. Och den första frågan känns ganska självklar:

Q Hur känns det i din nya roll som vd och koncernchef för JM?

– Det är inspirerande och lite omtumlande. Det är ändå en ny roll att ta över ett stort och fint bolag. I det perspektivet känns det fantastiskt och kul att få gå in och få det förtroendet från styrelsen. Samtidigt är det en speciell marknad nu. Vi har haft väldigt höga kostnadsökningar och delvis intäktsminskningar. Vi har nu sett de första räntesänkningarna. Men det är svårt att se hur lång tid det tar innan marknaden återhämtat sig. Att få gå in i den här hyfsat svåra perioden och leda bolaget känns inspirerande.

Q Hur är det att efterträda Johan Skoglund på posten?

– Det är speciellt. Han har varit så oerhört förknippad med JM under så lång tid. Men jag har jobbat nära Johan under flera år och har varit 24 år i bolaget i många olika roller. Jag kan verksamheten och känner en stor del av organisationen. Jag upplever att jag har förtroende från både organisationen och styrelsen. Det känns naturligt att efterträda Johan nu när han klivit åt sidan.

Q Ni har båda jobbat länge inom JM. Vad är det som gör att man vill stanna så länge i företaget?

– Jag tror det är två saker. Det ena är att det är en fantastisk produkt. Vi jobbar med att förverkliga folks bostadsdrömmar. Sedan är JM ett bolag med en fin kultur där etik, moral och hållbarhet står högt upp på agendan. Här finns många duktiga medarbetare och arbetet är

prestationsinriktat. Vilket kan vara stressigt för vissa. Men väger man ihop alla bitar blir det väldigt stimulerande. Sedan har jag haft turen och möjligheten att utvecklas och provat lite olika roller.

Q Vad kan du tillföra för att utveckla JM in i framtiden?

– Som ledare stimuleras jag av att se andra lyckas. Jag vill att de individer som jag är ledare för ska prestera på sin högsta nivå. Jag vill att människor ska känna sig involverade, engagerade och framåtlutade. Förhoppningsvis kan jag bidra till att JM blir ännu lite mer framåtlutade när vi jobbar vidare in den här tuffa konjunkturen. Jag är en tävlingsmänniska. Jag vill leverera resultat till aktieägarna. Men det får gärna vara lekfullt. Det tro jag kan leda till en arbetsglädje. Även privat gillar jag att tävla och titta på sport. Gärna fotboll.

Q En fråga som dominerar branschen är hur vi ska få fart på bostadsbyggandet. Vad är dit perspektiv på utmaningarna?

– Det är en stor fråga men man fastnar ofta i vad andra ska göra. Och i viss mån är vi offer för vissa makroekonomiska faktorer. Men jag tror att vi kan vända oss inåt och titta på vad vi kan göra på JM. Vi måste effektivisera och jobba med våra egna kostnader för att vi ska kunna starta projekt. Det kan vi göra.

Q Är det något du vill se från politikernas sida?

– Tittar man i det större perspektivet så upplever jag att det finns en krismedvetenhet bland myndigheter och aktörer där man ser att det här kommer ta tid. Här behöver man stimulera efterfrågan från politikens sida. Man har satt upp trösklar som gör det svårt att komma in på bostadsmarknaden som kan behöva ses över. Vi måste också få ingång flyttkedjorna. Bort med reavinstskatten och se över fastighetsskatten så att äldre kan flytta från sina villor och ge plats åt yngre familjer som behöver flytta.

Q Är det något som du skulle vilja se för att snabba på byggprocessen?

– Det skulle underlätta mycket om vi kunde snabba på myndighetsprocesserna och arbetet med att ta fram detaljplaner. Om vi hade fler färdiga detaljplaner skulle vi kunna starta fler projekt. Det skiljer sig alldeles för mycket i ledtider mellan olika kommuner.

Q Hur ser du på resonemanget att man behöver bygga mer av nya billiga bostäder?

– Ibland blir diskussionen lite skev när man tror att man kan lösa problemet med att folk inte har råd att köpa en bostad med att bygga billigare, nyproducerade, gärna hyresrätter. Det är inte lösningen. Problemet är att det är dyrt i det befintliga beståndet som kan ha rätt låg

Vi måste fortsätta med vår effektivisering

kvalité och standard. Hur kan man då förutsätta att nyproducerade bostäder som har högre krav på hållbarhet och tillgänglighet ska bli billigare. Det är något i mekaniken som inte funkar. Jag tror att man ska bygga mycket bostäder med bra kvalité. Men den nya bostaden bör vara dyrare än den gamla.

Q Vilka utmaningar står JM inför just nu?

– I det korta perspektivet handlar det om att vi ska ta oss igenom den tuffa situationen som vi fortfarande befinner oss i. Vi har en kostnadsökning på ungefär 25 procent på två år i byggbranschen samtidigt som vi har haft en intäktsminskning på cirka tio procent. Det hämtar man inte hem med en marginell räntesänkning. Vi måste fortsätta med vår effektivisering. Minuterna tickar i väg och vår intervjutid med Mikael Åslund börjar lida mot sitt slut. Men innan han måste vidare för att medverka i ett seminarium om bostadsbyggandet hinner vi med några personliga frågor. Att han är tävlingsinriktad och sportintresserad har redan framkommit. Men vilket är hans favoritlag i fotboll?

– Det här är kanske lite känsligt. Vi har precis fått en markanvisning för vårt nya huvudkontor vid Skytteholm i Solna som är hemmaarena för AIK:s damlag i fotboll. Där vill vi bygga och hjälpa till att utveckla. Men själv håller jag på Djurgården.

Q Har du några andra stora intressen vid sidan av jobbet?

– Jag älskar musik och är lite nörd. Jag tycker det är väldigt kul att titta på pop och rockband. Några favoriter är Soundtrack of our lifes och Pet Shop Boys, säger Mikael Åslund.

MIKAEL ÅSLUND

Ї Utbildning: Civilingenjör LTU, Väg och Vatten 1997.  Civilingenjörsprogrammet Handelshögskolan 2005. Executive Management Program Handelshögskolan 2017. Ї Gör: Vd och koncernchef i JM sedan 2024. Närmast dessförinnan Affärsenhetschef JM Fastighetsutveckling och regionchef JM Bostad Stockholm inom Affärsenhet JM Bostad Stockholm, samt projekteringsledare och projektledare i JM.

Ї Familj: Fru, tre barn, hund, häst, kanin, hamster och två fåglar.

Ї Bor: Villa i Nacka

Ї Senast lyssnade låt: At my most beautiful med R.E.M

Ї Senast lästa bok: Detaljerna av Ia Genberg

Ї Senaste resa: Österrike med vandring i Alperna

Ї Gillar att göra på fritiden: Umgås med familjen. Träna med kompisar, exempelvis längdskidåkning och mountainbike, lyssna på musik och tittar på sport. Helst fotboll.

TEXT: SAMUEL KARLSSON

Fortsatt uppåt för offentligt byggande

Sedan 2020 har den offentliga sektorns utgifter för byggande ökat stadigt. Under 2023 ökade utgifterna med 9 procent jämfört med föregående år – det visar en ny rapport från Byggfakta och Tendium.

Rapporten visar också vilka vilka byggentreprenörer som anlitats för flest husbyggnadsprojekt.

Det minskade bostadsbyggandet har gjort det tufft för branschen, men det finns ljuspunkter i form av stora industriprojekt och offentliga upphandlingar.

Under 2023 köpte statliga myndigheter, regioner, kommuner, offentligt ägda bolag och andra offentliga organisationer in tjänster från byggföretag för 65 miljarder kronor. (Inköpen kan omfatta både upphandlingspliktiga inköp och köp genom ramavtal och direktupphandlingar.) Det är en ökning med nio procent jämförd med året innan, då summan var 55 miljarder kronor. 2021 uppgick upphandlingarna till 50 miljarder och 48 miljarder kronor för vardera 2020 och 2019.

RAPPORTEN, MED TITELN Marknaden för byggentreprenörer, visar också vilka byggentreprenörer som tog hem flest husbyggnadsprojekt under åren 2022, 2023 samt första halvåret 2024. (I underlaget räknas all nybyggnation, tillbyggnation, ombyggnation samt renoveringar av husprojekt in. Infrastrukturprojekt och kraft/ energi är inte inräknat.)

På första plats finns Peab, följt av Skanska, NCC, Byggpartner Gruppen och Brixly.

Om man i stället tittar på utbetalningarna, all typ av verksamhet som offentliga sektorn köpt in från företagen, under samma tidsperiod så kastas ordningen om lite. I topp finns då NCC (inkl. Nybergs Entreprenad), därefter kommer Skanska, Peab, Byggdialog och Veidekke. Tre byggföretag har under perioden 2020 till 2023 haft över 200 offentliga kunder: NCC, Skanska och Peab. NCC hade både flest offentliga kunder och högst intäkter från offentliga kontrakt.

NCC:s intäkter från offentliga kunder uppgår till drygt 28 miljarder kronor, Skanskas till knappt 28

miljarder kronor och Peabs intäkter var cirka 20 miljarder. Bygget av ny anstalt i Mariestad är ett av de större projekten som NCC haft uppdrag i under perioden. Hela projektet har enligt Byggfakta en uppskattad byggkostnad på 1,1 miljarder och NCC utför arbetet på uppdrag av Specialfastigheter.

Under perioden anlitade Region Värmland Skanska för ny- och ombyggnad av centralsjukhuset i Karlstad Etapp 1. Uppskatta byggkostnad för sjukhuset är cirka 740 miljoner kronor.

ETT AV PEABS större kontrakt är det som tecknades nyligen – bygget av Göteborgs Centralstation. Den totala byggkostnaden uppskattas till 1,25 miljarder kronor och kontraktet Peab tecknade med Jernhusen Fastigheter AB Region Väst är värt 870 miljoner kronor.

Rapporten visar också att de flesta byggföretagen som bygger för offentlig sektor hade under perioden upp till 60 offentliga kunder och årliga intäkter upp till 1 miljard.

Bland de offentliga organisationerna var det under 2023 kommunerna och de offentligt ägda bolagen som stod för den klart största andelen av byggandet. Regionerna stod för 13 procent av byggkostnaderna och de statliga myndigheterna (exklusive Trafikverket) stod för 2 procent av de totala utbetalningarna till byggföretag.

Tittar man på genomsnittlig spendering per organisation ser förhållandena annorlunda ut. Regionerna la i genomsnitt 393 miljoner kronor per organisation under 2023, medan en genomsnittlig kommun och offentligt bolag betalade ut 112 miljoner till byggföretag.

Det finns en tydlig trend att kommuner med större invånarantal spenderar mer på byggprojekt. Två kommuner som sticker ut är Östersund och Kiruna. Östersund är en kommun som växer och har bland annat byggt ett nytt vattenverk. Kiruna genomgår en stor stadsomvandling i och med flytten av stadskärnan. Här ser vi alltså att även kommunernas byggande påverkas av de stora industrisatsningarna i norr.

ANNA SJÖSTRÖM

I ett gemensamt joint venture-bolag utvecklar NCC och Jernhusen Park Central i Göteborg.

1 Peab

2 Skansk

3 NCC

4 ByggPartner Gruppen

5 Brixly

6 MVB

7 Circura

8 Wästbygg Gruppen

9 JSB Construction

10 Veidekke

11 Rune Adielsson Byggnads

12 SERNEKE

13 Pinerock Group

14 ByggDialog

15 GBJ Bygg

16 AF Gruppen

17 Dynacon Construction

18 Treano Bygg

19 Byggmästarn i Skåne

20 BAB Bygg

21 RO-Gruppen

22 Henrik Anderssons Byggnads

Källa: Marknaden för byggentreprenörer, Tendium & Byggfakta

Projekt Uppskattad Byggkostnad Byggherre Byggentreprenör Arkitekt Om-, till- och nybyggnad av sjukhus i Skellefteå

23 JM

24 Hedin Construction (och Byggservice)

25 Contractor Bygg

26 SEHED Byggmästargruppen

27 MTA BYgg & Anläggning

28 Tommy Byggare (inkl. Stenmarks Bygg)

29 Boman & Svahn

30 Ylab Larssons Bygg

Ett urval större projekt med offentliga byggherrar med uppskattad byggstart 2023 - juni 2024 De största offentliga inköparna Göteborgs stad 10,73 mdr Stockholms stad 10,22 mdr

Nybyggnad av kontors- och stationsbyggnad i Göteborg

mkr

Region City DPC AB NCC Sverige AB Arkitekterna Krook & Tjäder i Göteborg AB Nybyggnad av stationsbyggnad i Göteborg

1250 mkr

Jernhusen Fastigheter AB Region Väst Peab Sverige AB Reiulf Ramstad Arkitekter AS Nybyggnad av fängelse i Mariestad 1100 mkr

Nybyggnation av vagnhall i Solna 920 mkr

Specialfastigheter Sverige AB NCC Sverige AB Hållén Arkitekter i Örebro AB

Jernhusen AB NCC Sverige AB Nybyggnad av riksarkiv i Härnösand

Ny- och ombyggnad av centralsjukhuset i Karlstad Etapp 1

800 mkr

740 mkr

Specialfastigheter Sverige AB Peab Sverige AB Tengbomgruppen AB

Region Värmland Skanska Sverige AB Hus Väst

White Arkitekter AB Nybyggnad av häkte i Halmstad

700 mkr

660 mkr

Nybyggnad av större utbildningshall i Halmstads kommun

Specialfastigheter Sverige AB Serneke Sverige AB Arkitekterna Krook & Tjäder i Halmstad AB

Fortifikationsverket NCC Sverige AB ÅF sandellsandberg arkitekter AB Nybyggnad av F-9 skola och idrottshall i Hallunda

Rivning och nybyggnad av skolor i Varberg

Nybyggnad av polishus i Vintrie, Malmö

533 mkr Botkyrka kommun Arcona AB Arcona AB

530 mkr Varbergs Fastighets AB NCC Sverige AB D OFFICE arkitekter AB

500 mkr Specialfastigheter Sverige AB Peab Sverige AB Nybyggnad av skola och idrottshall vid Tångvallaskolan i Skanör, Vellinge

500 mkr Vellinge kommun Skanska Sverige AB Chroma Arkitekter AB

Västra götalandsregion 6,77 mdr

Region Skåne 6,65 mdr

Skolfastigheter i Stockholm SISAB 6,20mdr

Malmö Stad 5,08mdr AB Familjebostäder 4,91mdr

Region Sörmland 4,76mdr

Framtidens Byggutveckling 4,69mdr

Region Stockholm 3,84mdr

Tidsperiod: 2019 - 2023

Rapporten

Rapporten Marknaden för byggentreprenörer är ett samarbete mellan Byggfakta och Tendium.

Den ger dig de senaste siffrorna över läget för byggsektorn.

Rapporten kan du ladda ner gratis här:

BILD: KROOK & TJÄDER

Mänsklig hållbarhet

Som chef och ledare inom samhällsbyggnad är det dags att vi tar vår egen hållbarhet på allvar: Den mänskliga hållbarheten.

I en bransch där tempot alltid är högt, riskerar stressen att bli ännu värre framöver. Forskning visar att regelbunden rörelse och motion kan hjälpa till att förebygga trötthet och utmattning. Rörelse är ex-

empel på en av våra sju hälsonycklar som vi bygger vår satsning Hållbara Chefer på.

På vår portal hittar alla våra andra hälsonycklar tips, inspiration och poddar som stödjer en hälsosam livsstil. Glöm inte att testa vårt hållbarhetstest! Skanna qr-koden och häng på.

Scanna QR-koden med mobilen och gör vårt populära hållbarhetstest

FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET

Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se

Av: Annika Rådlund

Två nya midigrävare

Q Hitachi Anläggningsmaskiner lanserar två nya kompakta 9,5 tons grävmaskiner. En är ute på marknaden en en kommer längre fram.

Q ZX95 har lanserats under året och är en uppföljare till den tidigare serie-6 modellen, ZX85. Maskinen har 10 % ökad stabilitet och 4 % mer grävkraft jämfört med föregångaren. Eco-mätaren ger föraren kontroll över bränsleeffektiviteten, som därmed kan sänka driftkostnaderna. Den är kompakt i storleken och har både mono- och tvådelad bom, kort svängradie och flytande schaktblad så att den enkelt ska gå att navigera även i trånga utrymmen. Aerial Angle-kamerasystemet ger föraren en 270 graders överblick och möjlighet att välja mellan sex olika bildalternativ för att övervaka maskinens närmiljö.

Q Sveigepremiären för ZX95US-7 kommer att vara i Göteborg 14-15 mars 2025 på Delvators maskinvisning hos Landvetter Motor och Maskin. www.delvator.se

Tåliga fikamuggar

Q Happy Mug Sweden trycker emaljmuggar med många olika motiv. Motiven bränns in på båda sidor av muggen och och det går att få både företagslogga, företagsnamn, namn på personer, olika texter eller citat på muggarna.

Q Motivet trycks i Sverige med miljövänliga färger.

Q Tillverkad i rostfri emaljerad plåt.

Q Rymmer cirka 3 dl och väger 150 g.

Q Går att maskindiska. www.happymug.se

Ny färgkarta och kulörprov

Q Beckers lanserar nu kulörprover med deras matta väggfärger. Färgproverna som har inbyggd miniroller finns i 25 kulörer från Beckers nya färgkarta som totalt har 140 olika kulörer för inomhusmålning.

Q Färgkartan ska uppmuntra till att våga blanda och matcha flera kulörer i samma rum. Det finns också med olika tips för och inspiration för olika typer av rum och för rum som ligger bredvid varandra.

Q I färgkartan finns det handfasta tips om ljusets påverkan och färgens glanstal för att hitta rätt kulör utifrån rummets väderstreck och belysning. www.beckers.se

Nya verktygsväskor

Q Hultafors lanserar totalt tio nya produkter utvecklade för byggnadsarbetare, elektriker och servicetekniker. Fokus under designprocessen har legat på ergonomi, organisation och tillgänglighet av verktygen.

Q De nya verktygsbärarna är tillverkade av ett kraftigt 1680D polyestertyg som är vatten- och fläckavvisande. Det är ett robust material som är perfekt lämpat för att klara nordiska vintrar. Alla stora väskor i sortimentet har också testats med 60 kg statisk belastning för att säkerställa att de klarar tuffa arbetsförhållanden. www.hultaforsgroup.se

Underlättar installation

Q OEM Automatic introducerar en lösning för installation av kablar till solceller, Edge Clip, från tillverkaren Partex. Edge Clip består av ett buntband och en fixeringsklämma och är designad för att underlätta och effektivisera kabelhanteringen vid solcellsinstallationer.

Q Edge Clip passar för fästning vid kanter med en tjocklek på 1-3 mm och för applikationer där borrning av hål inte är möjligt eller där adhesiva lösningar påverkas negativt av temperaturförändringar.

Q Levereras färdigmonterad med buntband i påsar om 100 stycken. www.oemautomatic.se

Inköp och orderhantering med AI

Q Zimply lanserar två innovativa AI-assistenter som effektiviserar inköp- och orderhanteringsprocesser. Dessa ska minska arbetet med att lägga in uppgifter manuellt samt antalet felinmatningar.

Q Zimply Incoming Order Registration AI Assistent registrerar inkommande ordrar i kundens affärssystem oavsett format eller språk.

Q Zimply Purchase Order Matching AI Assistent använder avancerad AI för att läsa orderbekräftelser och matcha dem mot de ursprungliga beställningarna, vilket ska ge en omedelbar precision och tillförlitlighet.

www.zimply.ai

Förbättrar inomhusmiljön

Q Baux och Tarkett har tagit fram nya golv-och väggplattor som ska förbättra inomhusmiljön.

Q Baux Acoustic Wood Wool kombinerar trä och cement för att skapa fullt återvinningsbara akustikplattor. Plattornas öppna materialstruktur dämpar effektivt ljud och materialet ger också bra isolering, är värme- och fuktbeständigt och har brandskyddsegenskaper.

Q Tarketts textilkollektion AirMaster skapades kring ett patenterat garn som kapslar in damm och partiklar. Luftkvaliteten i ett rum inrett med AirMaster ska vara upp till fyra gånger bättre än ett rum med andra textilgolv. Det textila golvet AirMaster absorberar och dämpar ljud.

Q Golv-och väggplattorna finns i färger som sträcker sig från jordiga mineraler till varma blommiga nyanser och skogsinspirerade toner. www.tarkett.com www.baux.com

Ordning och reda bland slippappren

Q Slippappret Granat finns för både grov- och finslipning och de består av en blandning av keramik och aluminiumoxid för en hög slipeffekt och lång livslängd. Nu finns Granat-pappret i ett smart startset och i praktiska slippappers-systainers. Behållaren med slippapper gör att det är lättare att hålla ordning och reda.

Q Granat-slippappren används främst av målare, lackerare och snickare vid bearbetning av de senaste lacklösningarna som VOC-lacker samt mycket hårda underlag och plastmaterial, mineralmaterial, akryl, spackel och filler. www.festool.com

Nyligen upphandlade projekt

Byggentreprenör Projektnamn Projektrubrik kommun Byggkostnad

Magnus Wedholm, Stellan Haraldsson, Anders Eurén Peab Sverige AB Göteborgs Centralstation Nybyggnad av stationsbyggnad i Göteborg Göteborgs stad 1-1,5 mdkr

Christer Olsson COBAB Sverige AB Nya Huddingehallen Nybyggnad av sim och idrottshallar i Huddinge Huddinge kommun 1 mdkr

Andreas Andersson, Niklas Candell Skanska Sverige AB Söndrebaljskolan

Daniel Thorn Åhlin & Ekeroth Byggnads AB Åby 2.0 - Kallerstad 1:17 med flera (Åby biogasanläggning)

Nybyggnad av F-9 skola i Ängelholm Ängelholms kommun 300-500 mkr

Utbyggnad av biogasanläggning i Linköping

Martin Bengtsson Peab Sverige AB Luthagen Strand etapp 2 Nybyggnad av bostadsrätter i Uppsala etapp 2

Dennis Mårtensson, Niklas Ling, Fredrik Nilsson

JSB CONSTRUCTION AB Nydalaskolan

Hedwig Ulander Moelven ByggModul AB Tröinge

Fredrik Wilson, Markus Gatu

Håkan Dahlberg, Carolina Lönnegren, Håkan Andersson

Skanska Sverige AB Ombyggnad Omr 116, Byälvsvägen

IN3PRENÖR AB Marievik 23

Samuel Palmgren Tumba Byggtjänst AB Vasalundshallen

Henrik Andersson, Niklas Kassam, Karl Magnusson Byggnadsfirman Otto Magnusson Entreprenad AB Skimra

Erik Ahlgren Bygg Dialog AB ÖLMANÄS

Fredrik Lidesjö REOMTI Bygg AB Träbjälken

Thomas Nilsson T & C Bygg i Södertälje AB Enebyskolan

Linköpings kommun Ej officiell

Uppsala kommun 150-200 mkr

Malmö stad 175 mkr

Ny- och ombyggnad av skola och idrottshall i Malmö

Nybyggnad av hotell i Falkenberg Falkenbergs kommun 170 mkr

Ombyggnad/renovering av flerbostadshus i Bagarmossen, Stockholm

Ombyggnad av kontorsfastighet i Stockholm

Stockholms stad 150-180 mkr

stad

Ombyggnad av idrottshall i Solna Solna stad Ej officiell

mkr

Nybyggnad av flerbostadshus i Västra hamnen, Malmö Malmö stad 100-150 mkr

Nybyggnad av avloppsreningsverk i Kungsbacka Kungsbacka kommun 100 mkr

Nybyggnad av kyrka i Sollentuna Sollentuna kommun 85 mkr

Om- och nybyggnad av skola i Enebyberg, Danderyd Danderyds kommun 80 mkr

Maritha Nordström Riksbyggen ek förening Älsvbyns äldreboende Om-eller nybyggnad av äldreboende i Älsvbyns kommun Älvsbyns kommun 50-100 mkr

Kasper Kronqvist Åhlin & Ekeroth Byggnads AB Papegojan 4

Om och tillbyggnad av billhall i Kallersta, Linköping Linköpings kommun 70 mkr

Mathias Irvemo Skanska Direkt AB Kalendervägen 6 och 8, Kortedala Renovering av flerbostadshus i Kortedala, Göteborg Göteborgs stad 60 mkr

Per-Anders Strandberg Peab Anläggning AB Duved Nybyggnad av reningsverk i Timrå Timrå kommun 40-80 mkr

Adde Andersson Construction King Consulting AB Sköns Prästbord Nybyggnad av kontor i Sundsvall Sundsvalls kommun 56 mkr

Erik Keller, Jörgen Strandborg Team Skåne Bygg AB Cellon 2 Ombyggnad av äldreboende till hyreslägenheter i Malmö Malmö stad 55 mkr

Rasmus Elofsson BAB bygg AB Förskola Össjö Nybyggnad av förskola i Össjö, Ängelholm Ängelholms kommun 40-60 mkr

Magnus Bejersten Metrolit Byggnads AB Terapivägen och Diagnosvägen, etapp 1 Stambyte och badrumsrenovering i Grantorp, Flemingsberg

Ruben Pereira Hic Construction AB Förskolan Bagaren Nybyggnad av förskola i Trekanten, Kalmar

Erik Randén NOVAB AB K-Bygg Nybyggnad av byggvaruhus i Mariestad

Huddinge kommun 40-60 mkr

Kalmar kommun 50 mkr

Mariestads kommun 40-60 mkr

Jan Rössel BRF Beddinge Söderläge Lilla Beddinge Nybyggnad av parhus i Trelleborg Trelleborgs kommun 45-50 mkr

Robert Rickskog Flodén Byggnads AB Sörsedammen

Anders Bysell, Marlene Wiberg

IN3PRENÖR AB Kräftriket 59:5-6

Emil Dahlqvist ByggPartner i Dalarna AB T5, Hus O på USÖ

Ombyggnad av flerbostadshus i Sörse, i Varberg

Ombyggnad av utbildningslokaler i Stockholm

Ombyggnad på Universitetssjukhuset Örebro

Varbergs kommun 45 mkr

Stockholms stad 40-50 mkr

Örebro kommun Ej officiell

Tomas Augustsson Moelven ByggModul AB Västra Brotorp förskola Nybyggnad av förskola i Sundbyberg Sundbybergs stad 30-50 mkr

Anders Svahn Byggspecialisterna i Gävle AB Gävle

Nybyggnad av produktion och kontorsslokal i Gävle

Gävle kommun 40 mkr

Johan Runevad MVB Väst AB Finnveden Bil Ombyggnad till bilanläggning i Varberg Varbergs kommun 40 mkr

Johan Norman Attacus Bygg AB Treälvsskolan Om- och tillbyggnad av skola i Lit, Östersunds kommun

Joakim Efraimsson Wästbygg AB Parkeringsanläggning Niels Bohr Nybyggnad av parkeringshus i Brunnshög, Lund

Konkurser i byggbranschen

Företag

Stockholms län

Kommun

E.A.T. Elektrisk Anläggningsteknik AB Stockholm

Golv Till Tak Entreprenad i Mälardalen AB Stockholm

WS Bygg och Konsult AB Handen

WN Sverige AB Upplands Väsby

Svensk Entreprenad förmedling AB Nykvarn

Eire El och Säkerhet AB Norrtälje

Ditt HOUSE Sweden AB Stockholm

Stockholmsbygg pojkar AB Stockholm

Mortvik AB Trångsund

Blixt Allservice AB Sigtuna

Viklunds bygg och måleri AB Hägersten

Wasa Renoveringar i Stockholm AB Norsborg

MI MI Bygg AB Skogås

Mariami Målare services AB Järfälla

Uppsala län

Uppsala Slättens Bygg och entreprenader i Sverig Uppsala

Jönköpings län

Solel i Sverige AB Jönköping

Skånsk quality stängsel AB Jönköping

Kalmar län

Raasakka Bygg AB Borgholm

Linhus Bygg AB Borgholm

Blekinge län

Pierre Danielssons Bygg AB Karlskrona

Skåne län

M.T. Syd AB Svedala

SF Entreprenad AB Limhamn

Hemmasäker i Skåne AB Höganäs

Reklam & Skyltar i Skogen AB Malmö

Bostadslyckan AB Malmö

FO - NIKA AB Malmö

Slack AB Helsingborg

Västra Götalands län

Vingberg bygg och anläggning AB Landvetter

Södra Bygghjälpen AB Alingsås Värmlands län

Tingvalla Agentur & Handels AB Karlstad

Örebro län

J Kraft AB Odensbacken

Eva Bygg Service AB Örebro

D&M Entreprenad AB Hallsberg

Västmanlands län

AB Snickarna R. Spångberg Västerås

Västerås Elinstallation AB Västerås Västerbottens län

Björnsholmens Exploatering AB Skellefteå

DUN & BRADSTREET HAR SAMMANSTÄLLT ETT URVAL AV FÖRETAG INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN SOM NYLIGEN HAR GÅTT I KONKURS.

Östersunds kommun 36,5 mkr

Lunds kommun Ej officiell

Ulf Bernhardsson Trångsvikens Bygg AB Klövsjö by förskola Nybyggnad av förskola i Klövsjö Bergs kommun 30 mkr

Erik Larsson BD Bygg AB Södergatan Nybyggnad av flerbostadshus i Piteå Piteå kommun 30 mkr

Oskar Lawner RO-Gruppen Göteborg AB Stampen Utvändigt underhåll av studentbostäder i Göteborg Göteborgs stad 30 mkr

Ola Moberg K 21 Entreprenad AB Östra SjukhusetMediakulvert, etapp 2

Installation av värmeåtervinningsrör mm vid Östra Sjukhuset i Göteborg, etapp 2

Peter Sjölin Fiskebäcks Byggnads AB Stambyte och badrumsrenovering Biskopsgården Stambyte och badrumsrenovering i flerbostadshus, Biskopsgården i Göteborg

Göteborgs stad 30 mkr

Göteborgs stad 30 mkr

Effektivisera ditt arbete med SMART

SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform.

Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.

Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna.

SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.

Med SMART kan du bland annat

• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar

• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval

• Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter

• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter

• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post

• Bygga din pipeline med affärsmöjligheter

Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas

Saira Alladin blir ny vd för Installatörsföretagen

Installatörsföretagen har utsett

Saira Alladin till ny vd. Hon kommer närmast från rollen som Vice President Asset Management på Ellevio och tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.

Saira Alladin inledde sin karriär som elektriker och har jobbat inom området i 25 år, både som teknisk specialist och chef på bland annat Vattenfall och nu senast hos Ellevio. Hon har jobbat för en mer jämställd arbetsplats i sina organisationer vilket har gett synliga resultat. År 2018 blev hon utnämnd till Årets Kraftkvinna för sina insatser och 2019 till Årets kvinnliga förebild.

– Precis som vår bransch så har Saira Alladin en gedigen bakgrund och kompetens samtidigt som hon har framtiden för sig. Vi är väldigt glada att få välkomna Saira som vår nästa vd, och vi är säkra på att hon är rätt person att leda organisationen och branschen in i framtiden, säger Installatörsföretagens ordförande Johnny Petré.

Skanska utser ny vice vd för Väg och anläggning

Q Anna Linder tar över som ny chef, och vice vd, för Väg och anläggning i Skanska Sverige och blir medlem av ledningsgruppen. Hon kommer närmast från en roll som regionchef inom Stora projekt. Hon tillträdde sin nya roll 1 juli. Hon har en lång karriär i Skanska och verksamhetsgrenen Väg och anläggning bakom sig. Hon började redan 1999 och har genom åren innehaft roller såsom projektchef, distriktschef och regionchef.

Anna Linder efterträder Lars Lindberg som efter många år i ledningsgruppen går vidare till en ny roll som vice vd för megaprojekt, en satsning för att möta efterfrågan på kommande större anläggningsprojekt.

Veidekke Specialenheter rekryterar ny arbetschef i norr Q Veidekke Specialenheter har anställt Johnny Olofsson som ny arbetschef i norra Sverige för att ytterligare utveckla kunderbjudandet inom ställning, industri och grundläggning i norr. Han har en gedigen bakgrund i många discipliner inom bygg och anläggning, från gruvverksamhet till ställningsmontage.

Peab förstärker ledningsgruppen inom bygg Q Peab förstärker ledningsgruppen inom byggverksamheten och rekryterar Charlotte Thelm som ytterligare biträdande affärsområdeschef. Hon blir därmed en av två biträdande affärsområdeschefer inom byggverksamheten i Sverige.

Som biträdande affärsområdeschef kommer Charlotte Thelm att rapportera till affärsområdeschef Stefan Danielsson och arbeta nära befintlig biträdande affärsområdeschef Peter Hårte. Hon kommer att ansvara för utvalda byggregioner samt Byggserviceverksamheten och blir därmed även vd för Peab Byggservice AB.

Som vd för Installatörsföretagen

kommer Saira Alladin att företräda 4 000 medlemsföretag med 60 000 medarbetare som installerar, optimerar och kontrollerar värme, ventilation, vatten, el- och teleteknik. Ett viktigt uppdrag som hon ser fram emot.

– Installatörsföretagens medlemmar gör den gröna omställningen möjlig för såväl hushåll som industri och transport genom fortsatt elektrifiering och en allt effektivare energianvändning tack vare smarta installationer. Det känns otroligt spännande att få kliva in i rollen som vd, driva på den här resan, stötta företagen och samtidigt se till att vi har branschanpassade kollektivavtal, säger Saira Alladin.

Den 1 oktober tillträder Saira Alladin som vd på Installatörsföretagen. Hon efterträder Ola Månsson som beslutat sig för att gå i pension efter att framgångsrikt ha lett arbetet med att utveckla Installatörsföretagen från samgåendet mellan EIO och VVS Företagen.

REDAKTIONEN Saira Alladin tillträder som vd för Installatörsföretagen den 1 oktober 2024.

Charlotte Thelm har lång erfarenhet från större bolag inom byggbranschen som NCC och Skanska. Hon har tidigare bland annat varit divisionschef, avdelningschef för bostadsverksamhet och nu närmast chef för affärsutveckling och hållbarhet på NCC Building.

Charlotte Thelm tillträder tjänsten som biträdande affärsområdeschef den 5 oktober 2024.

Ska leda Sveafastigheters arbete med social hållbarhet

Q Jennie Argerich har rekryterats till Sveafastigheter som chef för social hållbarhet och affärsutvecklare. Jennie kommer rapportera direkt till vd. Hon kommer närmast från Stockholm stad, där hon varit strateg på Stadsledningskontoret inom social hållbarhet och mänskliga rättigheter. Hon tillträder sin nya roll den 7 oktober.

Svevia rekryterar arbetschef från NCC

Q Den 23 september tillträder Karl-Johan Aksell som arbetschef för Asfalt inom avdelning Tillverkning på division Industri, Svevia. Uppdraget omfattar att leda arbetet med samordning och utveckling av Svevias fasta etableringar av asfaltverk. Karl-Johan Aksell kommer närmast från NCC och en roll som teknisk specialist inom tillverkning av asfalt, och har innan dess haft olika roller inom asfalttillverkning som arbetschef och platschef. Han har mer än 25 års erfarenhet från branschen i huvudsak inom asfalt men även inom kross- och väglaboratorieverksamhet.

Han är ny vd på FME Q Björn Astmarsson startade som vd på FME AB i juni. Han har tidigare erfarenhet som arbetschef samt bostadsutvecklare. Han efterträder Peter Fors som efter 31 år som vd tar steget över till Byggchef och hanterar de pågående projekten. FME AB ägs sedan 2023 till 80 procent av RA Bygg i Mölndal.

Han blir vd för

Glasbranschföreningen

Q Glasbranschföreningens styrelse har utsett Magnus Höij till ny vd för organisationen med start 2 september 2024. Han kommer närmast från egen verksamhet inom strategisk rådgivning och opinionsbildning i Dalarna. Under åtta år var han förbundsdirektör för Innovationsföretagen, en bransch- och arbetsgivarorganisation inom Almega och Svenskt Näringsliv. Han har också en bakgrund från mediebranschen som chefredaktör på Internetworld och redaktör på Computer Sweden. Magnus Höij har en ingenjörsbakgrund från Linköpings Tekniska Högskola och har också studerat innovation och journalistik. Han efterträder Erik Haara som efter 14 år i organisationen tillträder en ny tjänst som vd för Trä- och möbelföretagen.

Nyrekrytering ska etablera Bjerking Life Science i väst Q Bjerking har rekryterat Josefine Wihlborg till rollen som affärsutvecklare med uppdrag att etablera Bjerking Life Science i Västsverige. Josefine ska fokusera på att bygga nätverk med partners i branschen, skapa affärer och rekrytera nya medarbetare. Josefine har arbetat inom Medtech-branschen i 20 år. Hon kommer senast från företaget Care of Sweden och innan dess arbetade hon som global försäljningschef på företaget Essity, med rötterna i det svenska skogsbolaget SCA och Mölnlycke Health Care AB.

Lambertsson inrättar ny roll för de största affärerna  Q Lambertsson växlar upp och inrättar en ny affärschefsroll för de stora projekten i Region Väst. Den nya rollen axlas av Karl Seldén som byter jobb från att tidigare varit regionchef. Nytt fokus blir de största affärerna i Västsverige, just nu bland annat pågående projekt i Haga i Göteborg, Vattenverket i Trollhättan och återuppbyggnaden av E6 efter

jordskredet i Stenungsund. Tillförordnad regionchef blir Lambertssons vice vd Erik Junker, som tar över från den 1 juli.

Ny chef för Sweco Sveriges division Buildings

Q Frank Graveus har utsetts till ny divisionschef för Sweco Sveriges konsulter med expertis inom byggnader och fastigheter. I divisionen samlas Swecos verksamhet inom byggkonstruktion, installation, projekt- och byggledning, skydd och säkerhet samt hållbar fastighetsutveckling med drygt 1 300 medarbetare i Sverige. Han kommer närmast från en roll som affärsenhetschef för Installation på Sweco och har innan dess varit regionchef, gruppchef och uppdragsledare i företaget. Frank Graveus kommer att ingå i Sweco Sveriges ledningsgrupp. Han tillträder sin nya roll den 19 augusti. Tomas Holmgren, nuvarande divisionschef, lämnar Sweco efter 13 år i koncernen.

Professor i Bygglogistik tar plats i  Kubicoms styrelse Q Anna Fredriksson utses till ny styrelseledamot i Kubicom. Hon är professor vid avdelningen för Kommunikations- och transportsystem vid Institutionen för Teknik och Naturvetenskap på Linköpings universitet. Hon är del av dess Bygglogistikgrupp, där hon leder forskningsområdet Stadsutveckling och logistik.

Svevia rekryterar arbetschef från egna led

Q Den första juli tillträdde Joakim Jonsson som ny arbetschef för Svevia division Drift Sydöst. Arbetschefsområdet sträcker sig längs Ostkusten från Västervik och Vimmerby ner längs Kalmar inklusive Öland, Blekinge och hela Skåne. Joakim har fjorton år inom Svevia där han redan från start har arbetat med vägunderhåll inom division Drift. Han började som arbetsledare och har genom intern utbildning och utveckling sedan avancerat till en stabil och framgångsrik platschef och entreprenadchef.

Wästbygg rekryterar ny CFO Q Lars Just blir ny CFO för Wästbygg Gruppen. Han kommer närmast från Förvaltnings Framtiden, moderbolag till Göteborgs kommuns fastighetskoncern som även utvecklar och producerar egna projekt. Han har även lång erfarenhet från olika roller inom Volvo. Han tillträder rollen som CFO för Wästbygg Gruppen och som ny medlem i koncernledningen senast vid årsskiftet. Han ska leda Jernhusens affärsområde Stationer Q I början av 2025 börjar Peter Lind som Affärsområdeschef för Stationer hos Jernhusen. Han blir samtidigt en del av bolagets ledningsgrupp. Peter Lind har en lång karriär inom fastighetsbranschen med över 25 års erfarenhet av förvaltning och utveckling av kommersiella fastigheter, stadsdelar och olika projekt. Han kommer senast från Humlegården där han arbetat i 20 år i flera ledande roller som Utvecklingschef Hagalund, Fastighetschef och Projektchef. Tidigare arbetsgivare är bland annat Forsen Projekt och Ericsson.

Annika Pålsson

Från Trafikverket till Svevia Q Den 19 augusti tillträdde Annika Pålsson som ny arbetschef i Malmö, inom Svevias division Anläggning. Hon är civilingenjör från Lunds Tekniska Högskola och kommer närmast från Trafikverket där hon haft en roll som enhetschef järnväg, på investering i södra regionen. Utöver det har Annika lång erfarenhet från entreprenadbranschen på fastighetssidan, med bland annat 11 år på Granitor, där hon sista åren var verkställande direktör för entreprenadverksamheten.

Arbetschefsområdet sträcker sig över Skånes och Blekinges län. Som arbetschef är uppdraget att långsiktigt leda arbetet för Svevias affär inom anläggning av vägar och infrastruktur. Färdigställandet av projektet E22 Gualöv - Fjälkinge är ett av flera pågående uppdrag.

Har du bytt jobb? tipsa byggvärlden på: info@byggvarlden.se

Magnus Höij

Frank Graveus

Jennie Argerich

Anna Linder

Josefine Wihlborg

Joakim Jonsson

Karl-Johan Aksell

Johnny Olofsson

Karl Seldén

Peter Lind

Björn Astmarsson

Charlotte Thelm

Bygger rev av bläckfiskformad betong

Betongföretaget Thomas Concrete har tagit fram en unik betongblandning till projektet Life Lophelia som ska rädda koraller i Koster-Väderöfjorden.

– Detta visar vilken enorm potential betong har som byggmaterial inte bara ovan jord utan även i vatten, säger Hans Karlander, vd och koncernchef på Thomas Concrete Group.

Tidigare har det funnits rev av Ögonkoraller på sex platser i Koster-Väderöfjorden men bottentrålning och annan mänsklig påverkan har gjort att det bara finns ett litet rev kvar.

–När vi mätte in det enda revet som finns kvar så var det 300 kvadratmeter med levande korall och 20 000 kvadratmeter korallgrus, så revet har varit betydligt större. Vi tror att räktrålning bidragit till koralldöden, därför har dessa platser varit skyddade från trålning sedan länge, förklarar Anita Tullrot från Naturavdelningen på Länsstyrelsen i Västra Götaland.

För att ge den hotade Ögonkorallen en chans till återväxt har det nu tagits fram 600 kilo tunga betongblock som i formen liknar sexarmade bläckfiskar. För att tillverka dem har det tagits fram en klimatförbättrad betong med låg andel cement och tillsats av masugnsslagg och silikastoft, vilket ska göra att de håller länge i en marin miljö.

– Slagg som använts är en biprodukt från Höganäs som levererats till Svensk Armering och Betongbyggen i Göteborg som gjutit reven till projektet, berättar Anita Tullrot.

DET HAR TAGIT flera år att komma fram till hur betongfundamenten ska vara utformade.

– En av utmaningarna har varit att ta reda på vad som krävs för att larverna ska vilja sätta sig. Dels har forskarna på Göteborgs universitet gjort många experiment, bland annat har de plockat in levande korallfragment och fått dem att föröka sig i laboratoriet. Man har tittat på vilka strukturer och betongmixer som

Ögonkorall

korallarverna gillar och studier har även gjorts ute i fält.

– För att ögonkorallen och andra organismer ska trivas och vilja kolonisera sig här behöver betongen ha ett lågt pH-värde. För det här projektet har vi testat fem olika sammansättningar för att se vilket recept som fungerar bäst, säger Ingemar Löfgren, forsknings- och utvecklingschef på Thomas Concrete Group.

– Slaggen har en massa håligheter som larverna gillar så de får lite skydd och forskarna har även kikat på skillnader vid olika storlekar på håligheterna. Betongklumparna ska också vara på platser där det är väldigt strömt så de måste vara tillräckligt tunga för att inte förflytta sig. Betongklumpen måste skapa bakvirvlar så larverna kan komma ner till fundamenten. När larverna, som är 0,2 mm, vuxit till sig behöver de höga strömhastigheter för att få föda, förklarar Anita Tullrot.

Ingemar Löfgren, forsknings- och utvecklingschef på Thomas Concrete Group, vars forskningslaboratorium har tagit fram den unika betongen som ska tåla havets påfrestningar och stå intakt i

Förutom 132 gjutna betongblock har man även tagit fram 28 stycken 3D-printade formationer tillsammans med Concrete Print.

– De olika teknikerna har sina olika fördelar och begränsningar, man kan göra en mer organisk form med 3D-print men får inte samma symmetri och de blir inte lika skrovliga som de andra. Därför har vi valt fler av den gjutna formen eftersom forskarna ser att larverna gärna sätter sig i den skrovliga slaggen, men eftersom vi hade de två olika teknikerna så ville vi ändå testa båda. Om det här lyckas så är det meningen att vi ska sprida kunskap om detta och det kan vara så att 3D-printning i längden blir billigare än att gjuta med formar.

HON BERÄTTAR ATT planen var att sätta ut alla 160 betongrev innan midsommar, men på grund av blåst har de nu lyckats få ut knappt hälften. Resterande ska placeras ut i augusti/september.

– Vi vill sätta dem på ett speciellt

sätt nära varandra så fartyget måste ha dynamisk positionering så det kan ligga still. Norska Greenbay Marine har byggt en specialbyggd pråm åt oss så man kan sätta ner dem sju och sju. De sänks ner på 80–100 meters djup ungefär en timmes färd ut i havet, så det krävs en hel del för att sätta ut de här. Vi har undersökt bottnarna noga för att veta var vi ska placera dem så de inte hamnar på en stor sten till exempel. Det har även införts totalt fiskeförbud i dessa områden.

ATT KORALLREVEN KAN få en chans till återväxt är även en viktig förutsättning för andra arters fortlevnad.

– I ett etablerat ögonkorallrev så är det många arter som uppehåller sig där, det kan vara uppåt 1300 arter. Reven är viktiga även för kommersiella fiskar som torsk och pigghaj.

Hon förklarar att resultatet av projektet kommer att kunna ses om ungefär fem år.

– Nu hoppas vi verkligen att korallarerna i vattnet ska gilla det här och bygga sina egna korallrev. Vi kommer att gå ner med kamera vid olika tillfällen för att se hur det går. ANNIKA RÅDLUND

kilo tunga betongfundamenten sänks ner

pråm.

Life Lophelia

Q Projektet: Startades av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Göteborgs universitet 2019.

Q Projekttid: 2019–2025

Q Byggmaterial: Thomas Concrete Groups forskningslaboratorium C-lab och det svenska dotterbolaget Thomas Betong har tagit fram den unika betongen som används.

Q Betongtillverkning: Thomas Betong

Q Gjutit reven: Svensk Armering och betongbyggen i Göteborg

Q 3D-printat rev: Concrete print i Stockholm

Q Placering av reven: Koster-Väderöfjorden

Q Projektägare: Länsstyrelsen Västra Götaland

Q Budget: 32 miljoner

Q Finansiering: EU Life och Havs-och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Göteborgs universitet.

Mer än bara en utbildning!

– Vi har kurserna

150 år.

FOTO: KAROLINA ÅHLANDER 132 gjutna och 28 3D-printade

De 600

i havet från en specialbyggd

FOTO:

Detta visar vilken enorm potential betong har

Anita Tullrot

(Lophelia pertusa) från projekt Life Lophelia, fotograferad på Tjärnö marina laboratorium. FOTO: SUSANNA STRÖMBERG

Från robusta industrilösningar till stilrena privata stängsel. Vi erbjuder kvalitet och säkerhet som varar. Utforska vårt sortiment idag och hitta den perfekta lösningen för dina behov.

Klicka på QR-koden så hjälper vi dig att skapa en säker miljö!