”STORT, GALET OCH HISTORISKT”
Betongen får ge vika för vattnet vid nya Slussen
Möjligheternas byggregler omöjliga enligt branschen
Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev
De största bristerna finns inom yrkesutbildningarna där alltför få utbildas till yrken såsom betongarbetare, väg- och anläggningsarbetare och murare, skriver Elin Kebert, expert kompetensförsörjning, Byggföretagen.
”Vi har inte råd att nedvärdera praktiskt kunnande”
Det är tuffa tider i bygg- och anläggningsbranschen. Under första kvartalet gick nästan 600 företag i vår bransch i konkurs. Ännu fler kämpar för att fylla orderstocken och få ihop kalkylen. Det enda vi med säkerhet vet är att vändningen kommer. Och att branschen då behöver vara redo.
Kommande år blir det än viktigare att stat, regioner och kommuner genomför investeringar som motverkar arbetslöshet och stimulerar ekonomin. Satsningar på vägar, järnvägar, bostäder, energiförsörjning och den gröna omställningen fungerar väl som stabiliseringspolitiska åtgärder. Det visades under den förra finanskrisen då investeringarna ökade i väg och järnväg.
MEN DET MÅSTE finnas personal kvar i branschen som kan göra jobbet.
Byggföretagens medlemmar gör sitt yttersta för att kunna behålla sin personal genom lågkonjunkturen. Därför måste kompetensförsörjningen matcha företagens behov och på ett bättre sätt än i dag spegla
branschens utveckling och innovationer.
Tyvärr ser vi hur bristen på rätt utbildad personal är ett problem även när konkurrensen om varje jobb ökar. I Byggföretagens senaste Byggbarometer har vi frågat 500 medlemsföretag om deras rekryteringsbehov. Och en majoritet av företagarna ser bristen på rätt utbildad personal som ett hinder för expansion.
FYRA AV TIO byggföretag tackat nej till jobb under de senaste 12 månaderna på grund av att man inte haft tillräckligt med personal. Totalt 66 procent av Byggföretagens medlemmar anser att det är svårt att få tag på arbetskraften som företaget behöver. Så här kan det inte fortsätta.
De största bristerna finns inom yrkesutbildningarna där alltför få utbildas till yrken såsom betongarbetare, väg- och anläggningsarbetare och murare. Därför behöver kompetensförsörjningen matcha företagens behov – och på ett bättre sätt än i dag spegla branschens utveckling och innovationer.
Jag kommer fortsätta att prioritera de frågor som är viktiga för våra medlemmar
Lars Hildingsson, Byggnads
Produkten rent sprängtekniskt levererar minst lika bra resultat som andra produkter på marknaden
Johan Hillman,Implenia
Östernäsvägen 1, 827 32 Ljusdal n 0651-150 50
Regeringen och Sverigedemokraterna överväger inom Tidösamarbetet att införa en tvåårig yrkesskola för elever som inte har tillräckliga betyg för att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Men endast tre av tio byggföretagare kan tänka sig att anställa en minderårig som inte läst bygg- och anläggningsprogrammet.
BYGGFÖRETAGEN MENAR ATT politiken i stället bör fokusera på att se över grundskolan. Satsa på att ge alla elever det stöd som de behöver för att klara grundskolan - och få kunskaperna som behövs i gymnasiet och i arbetslivet.
Vi behöver också utveckla bygg- och anläggningsprogrammet så att det ger rätt kompetenser för att klara en bransch som ställer höga krav på sina medarbetare. Vill vi att fler unga ska välja yrkesprogram så har vi inte råd att nedvärdera det praktiska kunnandet.
Nu kan vi i Lilla Edet i ännu högre utsträckning profilera oss som ”slusskommunen”
Julia Färjhage, kommunalråd, Lilla Edet
Det är en otroligt stor sak och det kommer påverka varenda individ i branschen
Christian Sterner, Svensk Byggtjänst
Chefredaktör och ansvarig utgivare: n Henrik Ekberg henrik.ekberg@byggvarlden.se
Nyhetchef: n Anna Sjöström anna.sjostrom@byggvarlden.se
Reporter: n Samuel Karlsson samuel.karlsson@svenskamedia.se
Reporter: n Annika Rådlund annika.radlund@svenskamedia.se
ELIN KEBERT EXPERT KOMPETENSFÖRSÖRJNING, BYGGFÖRETAGEN.
Rosendals Trädgård på Djurgården i Stockholm har en lång historia. Redan 1862 startade landets första trädgårdsmästarutbildning här. Nu renoveras bland annat växthusen.
Layout: n Svenska Media i Ljusdal AB
Produktionsansvarig: n Isak Andersson isak.andersson@byggvarlden.se
Annonsförsäljning/platsannonsering: n Jon Öst, 0707-62 76 82 jon.ost@svenskamedia.se n Mikael Persson 072 - 401 05 44 mikael.persson@svenskamedia.se
Koordinator: n Emelie Hansson, 0651 - 69 90 08 emelie.hansson@svenskamedia.se
Webb: www.byggvarlden.se
E-post: info@byggvarlden.se
Prenumeration och adressändring: Måndag-Fredag: 08.00–10.00 n 0651-69 90 90, pren@byggvarlden.se
Tänk vilken betydelse en
dörr kan ha.
Ibland är en dörr viktigare än man kan tro. Den är till exempel helt avgörande när man vill skapa trivsel och trygghet på ett äldreboende.
Det är därför vi tillverkar alla våra dörrar med ett tydligt syfte. Att stoppa oljud, eldsvådor och dödliga brandgaser. Att rädda liv.
Men det här med dörrar är inte så enkelt som det ser ut. Så vi hjälper dig gärna med det du behöver för att lyckas med dina projekt. Du kan tryggt luta dig mot vår kunskap var du än befinner dig i processen.
På så sätt slipper du onödiga kostnader och otrevliga överraskningar.
Läs mer på daloc.se
Wihlborgs anlitar Peab
för ny industribyggnad
Q På uppdrag av Wihlborgs fastigheter ska Peab bygga en industribyggnad i Malmö. Kontraktssumman uppgår till 166 miljoner kronor. Byggnaden ska ligga i området Fosie i östra Malmö. Den kommer att innehålla kontor, lager och processindustri för livsmedelshantering. Den totala ytan uppgår till 10 000 kvadratmeter och kommer att fördelas i både ett och tre plan. Byggnaden planeras att uppföras enligt Miljöbyggnad Guld och krav enligt LFM30, som är ett lokalt initiativ för att utveckla en klimatneutral byggoch anläggningssektor i Malmö.
25
...medarbetare varslas om uppsägning på Besqab. Det är en följd av sammanslagningen med Aros Bostadsutveckling som genomfördes i år.
Det nya bolaget står nu inför en övertalighet om cirka 25 medarbetare till följd av överlappande roller efter samgåendet, samt med anledning av en förändrad genomförandemodell som omfattar en kombination av totalentreprenader och egen produktion. Besqab har lagt ett varsel till Arbetsförmedlingen och ska inleda fackliga förhandlingar.
Högalidskyrkan vinner
Rot-priset
2024
Q Restaureringsprojektet av Högalidskyrkan från 1923 har utsetts till vinnare av Stockholms Byggmästareförenings Rot-pris 2024. Den kulturhistoriskt värdefulla kyrkan har genomgått en omfattande men varsam restaurering, både interiört och exteriört. Samtidigt har alla tekniska installationer bytts ut – golvvärme, ventilation och hiss har tillkommit. Byggherre är Högalids församling, byggentreprenör är In3prenör och arkitekt bakom projektet är Witte Sundell.
I år delade juryn också ut ett hedersomnämnande för ombyggnadsprojektet av Veidekkes nya huvudkontor som juryn tycker visar hur man metodiskt kan arbeta med återbruk.
Serneke stäms på 392 miljoner
Svenska Bostäder stämmer
Serneke på drygt 392 miljoner kronor för kontraktsbrott gällande det infekterade projektet Kvarteret Plankan på Södermalm i Stockholm.
Serneke hävde kontraktet med Svenska Bostäder i november 2021. Tvistemålet, som har sin grund i att parterna inte har kunnat enats kring de ökade kostnaderna, har pågått i snart två år i Stockholms tingsrätt.
Som grund för sin stämning anger Svenska Bostäder att Sernekes hävning saknar grund i partnernas entreprenadkontrakt och ”har utgjort ett väsentligt kontraktsbrott”. Även Svenska Bostäder har hävt partnernas entreprenadkontrakt. Bostadsbolaget menar att Serneke är ”tillståndsskyldigt gentemot Svenska Bostäder, enlighet med 8 kap 6 § första stycket ABT 06 med ett belopp uppgåendes till drygt 351 miljoner kronor.” Den här summan ska i huvudsak innefatta den merkostnad som Svenska Bostäder fick efter att Serneke hävt kontraktet. Bostadsbolaget hävdar också att man har utbetalt mer till Serneke än vad de faktiskt har utfört i arbete, därför säger man sig ha rätt till återbetalning av överskjutande belopp om cirka 40,5 miljoner kronor.
Rättsfrågorna förändras inte av den nya stämningsansökan
SERNEKE KOMMENTERAR stämningen med att poängtera att hävningen av kontraktet i november 2021 gjordes på grund av uteblivna betalningar från Svenska Bostäder. Serneke har senare ansökt om stämning mot Svenska Bostäder med ett yrkande på cirka 240 miljoner kronor.
Enligt Serneke har Svenska Bostäder sedan tidigare aviserat ett skadeståndskrav på i storleksordningen 600 miljoner kronor. En motsvarande påstådd motfordran har sedan tidigare kvittningsvis gjorts gällande av Svenska Bostäder mot Sernekes krav och är därför redan föremål för prövning i tingsrätten.
DEN NU INLÄMNADE stämningsansökan är, enligt Sernekes chefsjurist Daniel Modéus, en reducering av Svenska Bostäders krav jämfört med vad som tidigare aviserats och
Lars Hildingsson tar över ordförandeklubban
Johan Lindholm blir ny LO-ordförande och lämnar över förbundsordförande-posten i Byggnads till Lars Hildingsson som är 51 år och bosatt utanför Karlskrona.
Q Hur känns det att ta över ordförande-posten efter en så stark ledare som Johan Lindholm?
– Först och främst, stort grattis till LO som får en riktigt bra ny ordförande. För mig känns det inspirerande att ta vid där Johan lämnar av och leda förbundet fram till dess att vi väljer en ny ordförande. Nu inleds en process i förbundet och
vi hoppas ha det valet klart i höst.
Q Vilka frågor blir de viktigaste för dig att driva?
– Jag kommer fortsätta att prioritera de frågor som är viktiga för våra medlemmar. Bättre villkor och bättre arbetsmiljö, kampen mot arbetslivskriminalitet och påverka för att få fart på bostadsbyggandet.
Q Hur kommer det att märkas att du håller i ordförande-klubban?
– För oss är det ”business as usual”. Vi fortsätter vara ett starkt fackförbund och jag kommer att
lägga ner hårt arbete för att fortsätta flytta fram medlemmarnas positioner.
Q Berätta om din bakgrund?
– Jag har arbetat som träarbetare i åtta år innan jag blev ombudsman i Byggnads. Först i Malmö under åtta år sedan mätningsföreståndare i avdelning sydost och därefter ordförande i Småland/ Blekinge innan jag blev vald till vice ordförande i förbundet 2012. Jag är 51 år, bor i Nättraby strax utanför Karlskrona i Blekinge med min fru och våra två ungdomar. HENRIK EKBERG
KVARTERET PLANKAN omfattar totalt 162 lägenheter. I juni 2022 blev det klart att Skanska tar över efter Serneke och färdigställer bostadsprojektet på Hornsgatan. Cirka 25 lägenheter står klara och ytterligare 92 ska bli klara till sommaren. Bygget av 45 lägenheter i påbyggnaden av befintligt hus har stoppats på obestämd tid på grund av ökade kostnader.
HENRIK EKBERG
framställts kvittningsvis men är i övrigt helt väntad i processen. Enligt tingsrättens tidplan ska målet avgöras i tingsrätten efter huvudförhandling som ska hållas mellan 9 oktober och 3 december. – Vi beklagar att vi fortfarande inte kunnat hitta en samförståndslösning kring de ökade kostnaderna i projektet och att de välbehövliga bostäderna blivit försenade. Men vår bedömning av rättsfrågorna förändras inte av den nya stämningsansökan och vi står orubbliga i vår uppfattning att Svenska Bostäder bär ansvaret för projektets fördyring. Vi inväntar den rättsliga prövningen med tillförsikt, säger Daniel Modéus.
Lars Hildingsson, ny förbundsordförande i Byggnads. FOTO: BYGGNADS
Moelven drar tillbaka varsel
Moelven Byggmodul drar tillbaka pågående varsel som berör cirka 50 personer och planerar nu för ökad produktion. – Det känns skönt att lägga det här bakom sig nu och blicka framåt, säger Henrik Asp, vd Moelven Byggmodul.
I mitten av maj fick medarbetarna inom Moelven Byggmodul information om att pågående varsel dragits tillbaka.
– Det är naturligtvis en glädje och lättnad för många att få det här beskedet. Det känns jättekul att vi kunnat ta det här steget och att vi nu kan behålla våra kompetenta och duktiga medarbetare. Senaste året har varit tufft, men vi ser nu en ökad aktivitet i marknaden vilket gör att vi planerar för ökad produktionstakt, säger Asp.
HAN SÄGER ATT det fortfarande råder osäkerhet på marknaden, men att Moelven ändå nu väljer att ta det här steget.
– För ett par veckor sedan, när
vi såg förutsättningarna för att få några kontrakt på plats, insåg vi att botten med största sannolikhet är nådd och att vi inte kan vänta längre, vi måste börja titta framåt.
Moelven Byggmodul har nyligen tecknat flera större kontrakt.
Bland annat ett hotellprojekt i Halland och ett bostadsprojekt i Stockholm. Det tillsammans med flera mindre kontrakt och en ökad efterfrågan på hyrmoduler gör att man nu har andra förutsättningar än det senaste året.
Även om flera kontrakt är signerade är vissa av dessa villkorade med bygglov och finansiering.
– I vår bransch skriver vi oftast kontrakt med vissa villkor. Exempelvis att kunden får sina bygglov godkända och även sin finansiering för projekten. I dessa fall har vi stora förhoppningar att det sker inom kort. För att klara efterfrågan behöver vi planera för en ökad produktionstakt och säkra kapacitet inom projektering, säger Henrik Asp.
Det tillbakadragna varslet gäller de knappt 50 personer som fortfarande är i tjänst. Detta är framför allt produktionsmedarbetare i Säffle, men även tjänstemän i Småland och Värmland. Efter detta besked
ligger inga varsel kvar i Moelven Byggmodul.
FRÅN JANUARI 2023 till november 2023 har Moelven Byggmodul varslat fyra gånger. Varslen har berört olika delar av verksamheten. Totalt sett har cirka 190 personer varslat om uppsägning.
– I realiteten är det ett 50-tal personer som fått sluta. Några varsel har dragits tillbaka och en del personer har valt att sluta själva, innan uppsägningarna genomförts. Utöver det har Moelven också minskat på inhyrd personal.
TROTS BESKED OM återkallat varsel återstår fortfarande en del
utmaningar i byggmarknaden.
– Vi får komma ihåg att byggandet i stort är på en fortsatt låg nivå i Sverige i dagsläget. Vi ser fortsatt låg efterfrågan på framför allt bodar tillverkade i Kil, men där har den danska marknaden varit desto starkare. Samtidigt ser vi något ökad efterfrågan i Sverige, men från väldigt låga nivåer. De tuffa tiderna är inte över, men vi tror botten ligger bakom oss nu.
Q Så det är för tidigt att säga att det vänt nu?
– Ja, jag vill vara lite försiktigt med det. Men vi ser i alla fall ett litet ljus i tunneln, säger Henrik Asp. ANNA SJÖSTRÖM
Polisen: Svetsjobb startade branden på Oceana
Enligt polisen var det svetsning av en vattenrutschbana som startade branden på Oceana vid Liseberg i Göteborg. Det rapporterar GP som har tagit del av polisens tillbudsrapport till Arbetsmiljöverket.
Vid den omfattande branden, som startade den 12 februari i år, omkom en person och stora delar av vattenparken, som skulle stå klart i sommar, förstördes. Ännu har ingen exakt förklaring givits till vad som startade branden, men enligt polisens tillbudsrapport, som GP har tagit del av, handlar det om ett svetsjobb.
Ur polisens rapport: ”Vid svetsning av vattenrutschbanan så startade en brand som sedan spred sig vidare till resterande byggnad. Branden spred sig snabbt och skapade stor förstörelse. Medarbetare kom till platsen i sin roll som polisen. Det var mycket folk platsen och medarbetarna försökte få bort människor från platsen för att inte
människorna skulle bli skadade. I samband med detta så sker en explosion som orsakas av den pågående branden. Explosionen är kraftig och med det kommer även kraftig smäll. Det flyger mycket materiel som inte träffar någon av medarbetarna.”
NCC, som var totalentreprenör för byggprojektet, var på slutspurten av bygget. Amelie Winberg, presschef på NCC, poängterar att de nya uppgifterna enbart är en tillbudsanmälan som gjorts av polisen, den riktiga utredningen om brandorsaken är inte klar än.
– Vi har ingen kännedom om denna tillbudsanmälan utan vi väntar på att myndigheternas utredning ska bli färdig, säger hon. Just nu pågår rivning- och saneringsarbete vid olycksplatsen. Bland annat ska delar av det 42 meter höga tornet rivas. Om ett nytt Oceana ska byggas upp är inte klart än, i nuläget inväntar Liseberg brandorsaksrapporten. HENRIK EKBERG
Just nu rivs det som är kvar av Oceana, huruvida vattenparken ska byggas upp igen återstår att se. FOTO: HENRIK EKBERG
Kvarteret Smaken i det nya bostadsområdet Brunnshög i Lund. BILD: LKF
Serneke bygger 92 lägenheter i Lund
Q Serneke har tecknat avtal med LKF, Lunds kommuns fastighets AB, om totalentreprenad för bostäder på Brunnshög i Lund. Ordersumman uppgår till 260 miljoner kronor. Entreprenaden omfattar totalt 92 hyresrätter, ett äldreboende samt en vårdcentral i kvarteret Smaken. Projekteringen startar efter sommaren och följs av en sanering under hösten. Byggstart beräknas runt februari – mars 2025. Projektet består av två huvuddelar där den första beräknas vara slutförd hösten 2027 och den andra under våren 2028.
0,3% ... steg byggkostnadsindex med i april, jämfört med mars 2024. Jämfört med april 2023 steg Byggkostnadsindex med 2,9 procent, det visar ny statistik från SCB. Ökningen berodde på att entreprenörernas kostnader steg med 0,5 procent. Byggherrekostnaderna sjönk med 0,2 procent. De båda grupperna utgör 82 procent respektive 18 procent av Byggkostnadsindex.
Avtalet om skollokaler var otillåten direktupphandling anser Konkurrensverket. FOTO:
Riskerar böter för otillåten upphandling
Q Kristianstads kommun annonserade inte ett avtal om hyra och ombyggnation av skollokaler med motiveringen att hyresavtal inte behöver annonseras. Konkurrensverket anser däremot att det handlar om ett entreprenadkontrakt och vänder sig nu till Förvaltningsrätten i Malmö och yrkar att kommunen ska betala 1,5 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift för att ha genomfört en otillåten direktupphandling.
I kartläggningen
en
ansvarsfördelning och vägledningar inför införandet av de nya byggreglerna.
Vill bromsa nya byggreglerna
Vid årsskiftet ska den nya regelmodellen Möjligheternas byggregler införas men nu höjs röster som kräver att införandet skjuts på framtiden.
– Det är en otroligt stor sak och det kommer påverka varenda individ i branschen, säger Christian Sterner, på Svensk Byggtjänst.
Den nya regelmodellen, som tas fram av Boverket, är ett resultat av ett regeringsuppdrag från 2018. Syftet med att göra om sektorns bygg- och konstruktionsregler är att främja innovation och på sikt stimulera samhällsbyggandet. Men en kartläggning som genomförts av Svensk Byggtjänst visar att det finns en stor oro i branschen inför förändringen som planeras att införas den 1 januari 2025.
– När vi började sammanställa rapporten så insåg vi att det fanns en samsyn mellan byggbranschen och olika organisationerna. Det finns en stor osäkerhet och oro inför vad den nya regelmodellen innebär i praktiken, säger Christian Sterner.
I DET NYA regelverket frångår man detaljstyrningen med allmänna råd och inför en bredare och mer subjektiv bedömningsmodell men det skapar en stor osäkerhet i branschen. I kartläggningen som Svensk Byggtjänst genomfört framgår att många efterlyser en tydligare ansvarsfördelning och vägledningar. Vad har kommuner och byggherrar för ansvar och roller i det nya regelverket? – Det var ganska många mindre kommuner som inte vet hur de ska hantera regelverket efter årsskiftet. Ska de verifiera allt eller ska de släppa igenom det mesta och låta verifieringar och verifieringsmetoder hanteras av byggherrar? Det finns en oro. Är det så att kommunerna
ska göra mera behöver de komplettera med kunskap och kompetens. För vissa mindre kommuner kan det innebära en jätteinvestering, säger han.
BOVERKET HAR JOBBAT med frågorna i flera år men enligt Christian Sterner är det fortfarande många bitar i det nya regelverket som är oklara.
– Många lyfter fram att det går alldeles för fort. Vi vet inte riktigt vad vi ska förhålla oss till i sektorn. Det är först när Boverket tar fram nya vägledningar och standarder som vi vet vad som krävs av de olika aktörerna. Vi vet inte vad dessa vägledningar innebär men vi har förstått att man inte vill skapa skapa nya allmänna råd likt de vi har idag. Syftet är att frångå det gamla systemet, säger han.
Det finns en stor osäkerhet och oro inför vad den nya regelmodellen innebär i praktiken
Ursprungligen skulle Möjligheternas byggregler införas i juli år men det har flyttats fram till årsskiftet. Ett tydligt önskemål som framkom i Svensk Byggtjänst kartläggningen pekar på att det finns önskemål om mer tid innan regelverket börjar gälla alternativt att övergångsperioden förlängs.
– En vägledning tar åtta-tio månader att ta fram. Och det behövs väldigt många nya vägledningar. Det är inte realistiskt att allt kommer finnas på plats till årsskiftet. Och även om allt finns framme så behöver sektorn tid att implementera nya arbetssätt. Först när Boverket lagt upp alla kort på bordet vet vi vad som gäller, säger han.
Ett konkret exempel på en förändring med det nya regelverket är
att man tar bort kravet på 2,40 meter i takhöjd. När det plockas bort påverkar det en mängd olika faktorer. Det finns psykososociala aspekter som behövs för att man ska må bra i en fastighet. Flera tekniska krav kopplade till hälsa som luftomsättningskrav, brandspridning är också beroende av en viss takhöjd. Det är väldigt många parametrar som omfattas av ett funktionskrav för att få en god inomhusmiljö. – Kunskapen är väldigt varierande hos de olika byggherrarna. Det är svårt att veta vad som gäller om man inte har ett tydligt regelverk. Man har väl tänkt att sektorn ska ta fram lösningar med exempelvis småhus som har vissa standarder som uppfyller alla krav. Men det blir en komplexitet. Det blir väldigt knepigt att godkänna ett bygglov för kommunerna.
ÄVEN FÖRSÄKRINGSBOLAGEN HAR varit kritiska till det nya regelverket. De upplever att det finns stora risker som är kopplade till deras ansvarsområden. Om det inte finns metoder för hur olika delar i ett byggprojekt ska kvalitetssäkras finns det risk för att man bygger in fel. Idag är nya byggnader förknippade med lägre risk än äldre fastigheter. Men med den nya regelmodellen hävdar försäkringsbolagen att det blir tvärtom och att man kommer behöva en högre premie för nyproducerade fastigheter.
– Det saknas en helhetssyn på hur regelverket ska tillämpas. Vem tar ansvar för att säkerställa att alla vet vad som förväntas av dem. Det finns osäkerhet kring ansvar för både byggherrar, entreprenörer, konsulter och kommuner. Av den anledningen rekommenderar vi att man skjuter på införandet tills alla förutsättningar är på plats för att undvika stora konsekvenser.
Q Har ambitionen att förenkla i praktiken lett fram till motsatsen?
– Det är så det uppfattas i sektorn. Det är svårare att veta vad som förväntas av de olika aktörerna. Jag förstår syftet. Tanken är att det ska bli en effektivare produktion om man inte styr lika hårt mot detaljerade krav, säger Christian Sterner och fortsätter:
– Det här är en av de största förändringarna inom byggsektorns sedan BBR infördes för cirka 30 år sedan. Det är en otroligt stor sak och det kommer påverka varenda individ i branschen. Den behöver tas om hand för att respektera den stora omställningen som krävs av sektorns aktörer.
I rapporten lyfts flera rekommendationer som ska underlätta och trygga övergången. Bland dem lyfts behovet av att klargöra roller och ansvar samt ge vägledning för tolkning, verifiering och tillämpning av de nya reglerna, bland annat till kommuner.
DESSUTOM FÖRESLÅS EN utredning för att eventuellt inrätta en nationell prövningsnämnd och en branschöverskridande plattform för informationsutbyte och samordning. Slutligen rekommenderas, utifrån kartläggningen, att införandet av byggreglerna skjuts upp eller att övergångsperioden förlängs.
SAMUEL KARLSSON
Önskemål från branschaktörerna
Q Klargöra alla aktörers framtida roll och ansvar i nya regelsystemet.
Q Ge vägledning för tolkning och tillämpning av nya regler.
Q Utreda möjligheten att inrätta en nationell prövningsnämnd.
Q Skapa en branschöverskridande plattform för informationsutbyte och samordning.
Q Skjuta upp införandet av nya byggregler eller förläng övergångsperioden.
Fortsatt uppåt för bostadsbyggandet
Bostadsbyggandet ökade med 1,4 procent i april, enligt Byggfaktas Byggstartsindikator. Sett på helåret har bostadsindikatorn ökat med tio procent.
– Det ser definitivt lite ljusare ut nu än tidigare, säger Byggfaktas analyschef Tor Borg.
För samtliga byggstartade byggnader, förutom anläggning och infrastruktur, steg indikatorn med en procent under april. Där står bostäder för 1,4 procent och övrigt byggande för 0,8 procent.
– Byggstartsindikatorn steg även under april. Indikatorn har nu varit svagt uppåtgående i sex månader. Osäkerheten kring hur mycket det faktiskt byggs i vissa projekt, eller om de bara är byggstartade på pappret, kvarstår men läget ser definitivt lite ljusare ut nu än tidigare, säger Tor Borg.
ÄVEN OM BOSTADSINDIKATORN var 9,6 procent högre för april förra året ser Byggfakta en tydlig ökning under vintern och våren. Detta märks inte minst i Stockholmsregionen.
Indikatorn har nu varit svagt uppåtgående i sex månader
– Bostadsindikatorn är nu tillbaka på de nivåer den låg på under början av våren 2023. Den ligger dock bara på lite drygt hälften av den genomsnittliga nivån för perioden 2015-22. Så det är fortfarande mycket att återhämta och en fallande projekteringstakt talar för att det kommer att ta tid, säger Tor Borg.
Byggstartsindikatorn signalerar, enligt Tor Borg, en årstakt på omkring 21 000 byggstartade bo-
städer för 2023, att jämföra med den officiella statistiken som preliminärt visar 29 000. Indikatorn signalerar i dagsläget att årstakten under våren och sommaren kommer att öka till 24 000.
FÖR ÖVRIGT BYGGANDE utanför bostadssektorn steg indikatorn med 0,8 procent i april. Efter en nedgång under vintern har indikatorn vänt uppåt de senaste två månaderna. – Den ligger kvar på höga nivåer, även om uppgången mattats av. Större industriprojekt bidrar till den höga byggstartsaktiviteten, säger Tor Borg.
Byggstartsindikatorn tas fram genom en bearbetning av uppgifter från Byggfaktas byggprojektdatabas och bygger på de byggstartade nybyggnationsprojektens uppskattade byggkostnader.
HENRIK EKBERG
Boverket: Botten är nådd
Boverket bedömer att det kommer att byggstartas cirka 27 000 bostäder i år, en minskning med 16 procent jämfört med förra året. Men nu har vi nått botten, tror Boverket, och nästa år vänder det.
– Med en sänkning av styrräntan, förväntningar om ökad köpkraft och en lägre grad av osäkerhet i ekonomin som helhet, så talar mycket för att vi nu nått botten för bostadsbyggandet. Men det är ett fortsatt ansträngt läge och en del faktorer som behöver redas ut innan bostadsbyggandet ska komma i gång igen, säger Oscar Gramstad som är nationalekonom på Boverket.
Av de cirka 27 000 bostäder som tros byggstartas i år är 25 000 nybyggen och 2 000 ombyggnationer. Det är en minskning med cirka 16 procent jämfört med året före. Prognosen för år 2025 är att bostadsbyggandet vänder uppåt något, och att det då påbörjas cirka 32 000 bostäder, varav 30 000 genom nybyggnad, enligt Boverket. Trots positiva tendenser präglas marknaden fortsatt av höga räntor och höga byggkostnader vilket gör att ökningstakten blir låg.
– Det är positivt att vi ser tecken på en vändning för bostadsbyggandet. Men det är viktigt att komma ihåg att vi fortfarande är långt ifrån de nivåer som vi sett behövs, säger Anders Sjelvgren, generaldirektör på Boverket.
Antalet färdigställda bostäder minskar markant från i år och framåt. Förra året färdigställdes cirka 69 000 bostäder inräknat nettotillskott genom ombyggnad, enligt SCB.
Av dessa färdigställdes 53 383 bostadslägenheter i nybyggda flerbostadshus, vilket är cirka 29 procent fler än året innan.
I småhus färdigställdes 12 212 lägenheter under 2023, vilket är 4 procent färre än under 2022. Utöver detta så gav även ombyggnationer ett tillskott på 3 325 lägenheter. Det totala tillskottet av bostäder genom ny- och ombyggnad 2023 uppgår därmed till 68 920 lägenheter vilket är cirka 22 procent fler än året innan.
Men från och med i år är Boverkets prognos att antalet faller till cirka 40 000 bostäder, och 2025 färdigställs något fler än 25 000 bostäder.
I 2024 års bostadsmarknadsenkät anger 148 av landets 290 kommuner att det råder underskott på
den lokala bostadsmarknaden som helhet. Det motsvarar 51 procent av de 288 kommuner som har besvarat frågan. Det är 32 kommuner färre som gör den bedömningen jämfört med för ett år sedan, och 59 kommuner färre jämfört med för två år sedan.
I de tre storstadsregionerna bedömer de flesta kommunerna att det råder underskott på bostadsmarknaden i kommunen som helhet, utom sex kommuner som bedömer balans, dessa är Mölndal, Kungälv, Eslöv Nynäshamn, Höör och Nykvarn.
Bland de större städerna som uppger att de har en bostadsmarknad i balans finns Västerås, Norrköping, Borås, Gävle, Sundsvall, Växjö, Karlstad och Kristianstad.
För första gången på många år bedömer kommunerna att läget kommer vara sämre om tre år jämfört med idag. Av de kommuner som har besvarat frågan om hur kommunens bostadsmarknadsläge förväntas se ut om tre år uppger 173 kommuner att det kommer att råda underskott på bostadsmarknaden.
HENRIK EKBERG
ANNA SJÖSTRÖM
Veidekke tar hem
Västlänken-kontrakt
Det blir Veidekke som får den andra av Västlänkens Haga-etapper.
– En betydande milstolpe, kommenterar Helena Thysell Persson, projektledare på Trafikverket.
Det handlar om entreprenaden för området Otterhällan, vilket är den andra som tilldelas av de totalt fem deletapper från den ursprungliga Haga-etappen.
– Vi har varit djupt engagerade i upphandlingsprocessen. Det är roligt att nu tilldela den andra av de fem entreprenaderna som krävs för att slutföra etappen Haga. Det är en betydande milstolpe och vi ser fram emot ett framgångsrikt färdigställande av projektet, säger Helena Thysell Persson. Delprojekt Otterhällan består av en bergtunneldel mellan delprojekten Rosenlund och Stora Hamnkanalen. Kontraktet omfattar en sträcka på cirka 500 meter mellan Rosenlundsplatsen och Hamnkanalen och består av en dubbelspårstunnel och två servicetunnlar i berg. Genom delprojektet kommer Västlänken att passera ett antal
Västlänkens deletapper
underjordiska konstruktioner, till exempel Götatunneln, garage och skyddsrum samt anlägga två stycken betongbroar.
Veidekke har sedan tidigare fått uppdraget av Trafikverket att utföra så kallade skyddsarbeten under en begränsad tidsperiod på projekt Haga.
– Vi är stolta och glada över det fortsatta förtroendet från Trafikverket. Nu ser vi fram emot att få slutföra arbetet som vi påbörjat i skyddsentreprenaden och tillsammans leverera ett lyckat projekt, säger Fredrik Indevall, regionchef på Veidekke Anläggning Väst.
Entreprenaden handlas upp som en utförandeentreprenad på löpande räkning enligt självkostnadsprincipen. När upphandlingsprocessen startade angavs ett kalkylerat värde om 430 miljoner kronor, men då var inte projekteringen färdigställd, enligt Helena Thysell Persson.
– Vi kommer nu att starta upp prognosarbetet tillsammans med entreprenören och gemensamt titta på tekniska förutsättningarna och möjligheter, säger hon. HENRIK EKBERG
Västlänken omfattar de fyra större etapperna Centralen, Korsvägen, Kvarnberget och Haga. Sedan Trafikverket hävt kontraktet med AGN Haga, som var entreprenör för Haga-etappen, så delades den upp i de fem mindre etapperna Rosenlund, Vasastan, Otterhällan, Stora Hamnkanalen samt en installationsentreprenad. Rosenlund och Otterhällan är nu tilldelade.
Multisporthallen beräknas stå klar under 2027. BILD: WINGÅRDHS / SKANSKA
De ska utveckla ny multisporthall i Malmö
Q Stadionområdet i Malmö kommer de närmaste åren utvecklas och en ny multisporthall är en del av omvandlingen. Efter en upphandling är det nu klart att det blir Wingårdhs och Skanska som ska förverkliga Malmö stads planer.
Byggnaden kommer bland annat att innehålla en fullstor fotbollsplan, en baskethall, träningslokaler, gym, konceptboende, undervisningslokaler för gymnasieskola samt kontorsutrymme.
I en första fas kommer Skanska att planera och projektera för byggnaden. Separat kontrakt skrivs sedan för själva byggfasen.
Kräver skadestånd för sextrakasserier
Q En kvinna inhyrd som konsult hos en leverantör i byggbranschen utsattes under en tid för sexuella trakasserier av sin närmaste platschef, enligt en stämningsansökan från Byggnads till Arbetsdomstolen.
Fackförbundet kräver nu totalt 350 000 kronor i ersättning för kränkning och diskriminering, utöver skadestånd för utebliven lön, då kvinnan mått så dåligt av händelserna att hon inte orkat ta ett nytt arbete.
Först ut att påla med grönt stål
Q Peab blev först ut i grund- och anläggningsbranschen att använda pålar som producerats med SSAB Zero, ett stål tillverkat i stort sett utan fossila utsläpp, och de gör det vid bygget av Port of Skellefteå.
Det nya hamnområdet blir 7 700 kvadratmeter stort och utvecklas för att kunna ta emot fler och större transporter.
– Norra Sverige har alltid varit viktigt för Peab, av många skäl. Här finns både affärer och en viktig del av hela Sveriges framtid med den gröna omställningen. Port of Skellefteå är ett bra exempel på detta och vi vill så klart spela en viktig roll i den utvecklingen, säger Jesper Göransson vd Peab.
Ökat resultat och omsättning för Zengun
Q Zeugun har presenterat sin delårsrapport för årets första kvartal. Mick Salonen, vd och koncernchef: – 2024 inleddes med fortsatt hög produktionstakt i våra projekt runt om i Stockholm och stärkt lönsamhet för bolaget som helhet. Vi gläds åt samarbeten med beställare som driver på för en hållbar stadsutveckling och snabbare klimatomställning.
Zengun kvartal 1 2024: nettoomsättningen uppgick till 703,8 Mkr (688,6), rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) 37,5 Mkr (31,9), resultat före skatt 13,7 Mkr (16,4), orderingången 1 059,7 Mkr (537,6) och orderstocken uppgick till 3 147,7 Mkr (3 482,2).
”Bra tajming att lämna stafettpinnen
Götenehus vd, Andreas Gustafsson, lämnar posten i augusti och kommer då att efterträdas av Anna Hernefrid, som fram tills nu varit vd för Vårgårdahus. Här pratar han om avgåendet, hans båda nya roller och framtiden för bolaget.
Götenehus presenterade i tisdags Anna Hernefrid, tidigare vd på Vårgårdahus, som ny vd med start den 12 augusti. Hon efterträder därmed Andreas Gustafsson, som sedan 2019 har haft positionen och som nu går vidare till ny roll i ägarbolaget EHF samt föreslås som ny styrelseordförande i Götenehus styrelse.
Q Vad beror det på att du nu kliver ned från posten som vd för Götenehus? Har du personligen fått klä skott för den senaste tidens svajiga period?
– Nej, absolut inte. Jag både har och har haft ett fantastiskt stöd och förtroende ifrån både ägaren och ordföranden Erik Hemberg med övriga styrelsen. Hela bostads- och fastighetsbranschen har såklart haft några riktigt tuffa år men Götenehus mår bra tack vara att vi agerat med kraft och i tid. I och med att Erik Hemberg genom EHF numera är ensam ägare till Götenehus Group så öppnar det många spännande möjligheter som jag är riktigt taggad på att utforska och utveckla vidare i en mer koncernövergripande roll ihop med Erik och övriga gänget på EHF, förklarar Andreas Gustafsson.
Q Du försvinner ju inte utan tar plats
i styrelsen. Hur ser du framför dig att dina nya uppgifter kommer att vara annorlunda mot vd-jobbet? Och hur kommer det att kännas att byta på det sättet?
– Det känns riktigt bra att kunna fortsätta vara en del i Götenehus fortsatta utveckling men i en annan roll. Jag har alltid trivts på Götenehus och har hunnit med 17 år i några omgångar varav 5 år som vd så det kommer att bli lite annorlunda till en början men det känns som en bra tajming nu att lämna stafettpinnen vidare till Anna Hernefrid.
Q Vad ska du och styrelsen fokusera på framåt nu? Hur ser framtiden på kort och lång sikt ut för Götenehus?
– I en tid när vi har haft mindre att göra så genomför vi en hel del förändringar för att möta morgondagens husköpare med deras behov och förväntningar. Götenehus ska vara ett attraktivt, hållbart, lönsamt och stabilt bolag över tid. Vi ser också att det kan öppnas förvärvsmöjligheter vilket vi är öppna för. Efter några riktigt tuffa år så ser vi nu att bostadsmarknaden försiktigt börjar återhämta sig. Behovet av nya bostäder är stort, 7 av 10 vill bo i ett småhus samtidigt som det byggs för få så framtiden ser ljus ut. Det kommer dock ta tid och är från en låg nivå så vi räknar med relativt låga volymer både i år och nästa år. Andreas Gustafsson kvarstår som vd för Götenehus fram till den 12 augusti då Anna Hernefrid tillträder sin tjänst.
JONAS SLÄTTUNG Andreas Gustafsson, avgående vd och koncernchef
Uppsala ska få spårväg till 2029. Nu påbörjas upphandlingen som är värd cirka fem miljarder. Till hösten står det klart vilken entreprenör som vunnit.
Kommunstyrelsen i Uppsala har fattat beslut om att gå vidare i upphandlingen för spårväg i Uppsala och har hittat ett antal leverantörer som är kvalificerade och möter kravprofilen.
KRAV FRÅN KOMMUNEN är bland annat att leverantören ska ha god samarbetsförmåga, hålla tidsplanen och framför allt ha mycket erfa-
renhet av att genomföra stora, komplexa infrastrukturprojekt i urbana miljöer. De som kvalificerat sig har nu möjlighet att lämna konkreta anbud. Projektet har fått intresse från flera internationella aktörer.
– Nu går vi ut och upphandlar den aktör som ska få bygga Uppsala spårväg. Med en kapacitetssäkrad kollektivtrafik kommer vi bygga ett Uppsala med smidigare kommunikationer som skapar jobbtillfällen för hela regionen, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.
UPPHANDLINGEN AV SPÅRVÄGEN gäller för totalentreprenad i samverkan och är värd runt fem miljar-
der. Den innefattar spår, vägar och kontaktledningar och en bro över Fyrisån. Upphandlingen pågår och omfattas därför av sekretess. Kommunen planerar att kunna meddela vilken leverantör som vunnit under hösten 2024. – Det är otroligt viktigt för oss att hitta en stabil, trygg leverantör som kan ta sig an det här komplexa projektet. De leverantörer som får lämna anbud kommer alla arbeta hårt för att få genomföra ett av Sveriges största byggprojekt just nu, så det är höga krav, säger Mario Rivera, huvudprojektledare för spårvägen på Uppsala kommun. ANNA SJÖSTRÖM
Uppsala spårväg
Q Den eldrivna spårvägen byggs för att minska trängseln på gatorna och möjliggöra att staden kan fortsätta växa hållbart.
Q Spårvägssträckan blir totalt 17 kilometer lång och får 22 hållplatser.
Q Ändhållplatser blir Uppsala C och den nya järnvägsstation som ska byggas i södra Uppsala. En spårvägslinje kommer passera stadsdelarna Gottsunda och Rosendal medan den andra grenen kommer gå via Ulleråker.
UPPSALA KOMMUN
57°47’36”N 12°0’24”E
HISINGS KÄRRA
HÅRT ARBETE I BLODET.
ROBIN ANDERSSON
GÖTEBORGS HAMMARSERVICE
MED ÖVER 35 ÅRS ERFARENHET
ISUZUSVERIGE.SE
Vattnet befrias från betongen
Arbetet med nya slussenområdet i Stockholm närmare sig halvtid. I dagarna invigs Vattentorget och en ny mötesplats blir tillgänglig för allmänheten.
– Det här är ett stort, galet och historiskt projekt som vi tar oss an med stor ödmjukhet, säger Eva Rosman, enhetschef för kommunikation Slussen.
Under flera års tid har förbipasserande kunnat följa arbetet med det nya området runt Slussen mellan Gamla stan och Södermalm i Stockholm. Ett virrvarr av kranar, pråmar, byggbodar och yrkesarbetare har dominerat utsikten över vattnet. Men nu är det dags för stockholmarna att få tillbaka en stor del av Slussen när det nya Vattentorget och Norra slusskajen öppnas upp för allmänheten. Det är den stora ytan runt kanalerna mellan Gamla stan och Södermalm som åter kommer att bli tillgänglig. – Så här mycket vatten var länge sedan vi såg. Hela området mellan Södermalm och Gamla stan har ju i princip varit täckt av betongkonstruktioner tidigare. Nu har vi frigjort vattenyta och det blir en helt ny plats som vi nu öppnar upp för stockholmarna och alla besökare i och med invigningen av Vattentorget i början av juni, säger Eva Rosman, enhetschef för kommunikation Slussen.
VATTENTORGET BESTÅR av flera lågbroar och bryggor men det är mer än en passage mellan de olika stadsdelarna. Den gamla Slussen hade en broyta - cirka 40 000 kvadratmeter som var uppdelad i 24 brokonstruktioner. Detta innebar en sammanlagd längd på 2 650 meter. Totalt upptog den en yta som var fyra gånger större än hela Stockholms brobestånd.
I och med att området nu åter blir tillgängligt får allmänheten en mötesplats på och vid vattnet som inte funnits tidigare. Det är ett projekt som påverkar upplevelsen av staden för en lång tid framöver. Det är Skanska som är huvudentreprenör och arbetet med nya Slussen sticker ut från andra projekt på flera sätt menar, Jan Udén, projektchef på Skanska. – Jag bor på Söder själv och det är fantastiskt att se hur platsen omvandlas, från den här betongklumpen som var tidigare där man bara kunde ana vattnet till hur det ser ut nu när man kan uppleva vattnet på nära håll. Det har gått från att vara en trafikplats till en mötesplats, säger han.
Nu har vi frigjort vattenyta och det blir en helt ny plats som vi nu öppnar upp för stockholmarna
DEN TIDIGARE ANLÄGGNINGEN vid
Slussen var i så dåligt skick att anläggningen behövde byggas upp från grunden. Betongen hade generellt dålig kvalitet och vittrade sönder på många ställen då den inte var saltvattenbeständig.
Vid en undersöknings om genomfördes 2010 hittades 178 allvarliga konstruktionsskador. Det innebar stora påfrestningar för anläggningen och stora kostnader i reparationer. Bara att hålla Slussen säker kostade årligen cirka tio miljoner kronor. En stor utmaning i projektet har varit att ta hänsyn till tidigare konstruktioner. Den senaste versionen, som även kallas för Klöverbladet invigdes 1935, och det är den som nu håller på att ersättas. Den besvär-
liga havsbottnen är en problematik som nuvarande projekt fått ärva från tidigare konstruktioner. Den bristfälliga grundläggningen har orsakat betydande sättningar på upp till 25 centimeter.
– Grundläggningen var en problematik när man byggde om Slussen förra gången och det har varit en utmaning även i vårt projekt. Tillsammans med staden har vi lyckats ta fram metoder som fungerar. Det är en rullstensås i grunden och det gäller att få den stabil och nu står allt på pålar. Vi har haft en omfattande planering för att få in alla yrkesarbetare i rätt tid. Det är grundläggare som pålar, betongarbetare och markarbetare som arbetar parallellt, säger Jan Udén.
ARKEOLOGIN HAR VARIT en annan utmaning i projektet. Man har forskat mycket i gamla dokument för att undvika allt för stora överraskningar. I vanliga fall när man stöter på arkeologiska fynd så får arkeologerna jobba i fred i flera år innan byggarbetet återupptas. Här har allting pågått parallellt. Men det har hänt att man fått avbryta arbetet när man gjort något arkeologiska fynd.
– Vi har haft ett bra samarbete med arkeologerna som har hittat nya arbetssätt för att störa oss så lite som möjligt. Det har varit jätteintressant att skriva om Stockholms historia. Upptäcka saker som man inte hade en aning om som exempelvis att Södermalm hade en riktig förstad till Gamla stan. Det kände man inte till. Samtidigt gav det lite magont eftersom det blev svårare att hålla tidsplanen, fortsätter Jan Udén. Vattentorget är en plats där närheten till vattnet prioriterats. Här kan gående och cyklister ta sig mellan Södermalm och Gamla
lågbroarna. Det kommer finnas bänkar för att kunna slå sig ned en stund och njuta av utsikten och närheten till vattnet. Här ligger också de två avbördningskanalerna med en slusskanal för båtar i mitten. En av målsättningarna för den nya Slussen har varit att öka kapaciteten för att avbörda vattnet i Mälaren ut i Saltsjön. Med ett framtidsscenario där man räknar med höga flöden och större risk för skyfall har det varit ett prioriterat område men det innebär även att man behövt förstärka botten mot erosion.
– I och med att vi utökar kapaciteten för avbördningsluckorna från 300 till 1 400 kubikmeter i sekunden så har vi varit tvungna att skapa nya erosionsskydd. Inte bara här vid Slussen. Vi har lagt ut stora betongmadrasser för att skydda botten från att sköljas bort när det kommer så här stora vattenmassor. Vi har utfört arbetet långt upp i Mälaren. Det är ett arbete som pågått långt utanför Stockholms gränser. Nu under stormen Hans fick vi använda den södra avbördningsluckan. Det var lite mäktigt att se hur mycket vatten som släpptes ut, säger Eva Rosman.
HELA OMVANDLINGEN AV slussenområdet är ett väldigt stort projekt som omfattar många delar och man har kommit lite längre än halvvägs. Förra året öppnades en del av Munkbrokajen, som ett smakprov på hur den norra slusskajen kommer att se ut. Den del av kajen som nu blir tillgänglig för allmänheten kommer att ha samma typ av konsolbryggor i svensk furu, granithällar och sittbänkar. Växtbäddar är också en viktig del av kajens funktion, som ska fyllas med grönska under hösten 2024. Nu tillkommer Vattentorget och det går att ana hur Mälarterras-
sen och de båda paviljongerna med trästomme växer fram på Södermalmstorg.
– När det gäller vattendelen börjar vi se målsnöret. Man känner lite vittring. Vi har ju även exempelvis en bussterminal som byggs inne i Katharinaberget som ska vara i drift nästa höst. Men det finns vissa delar på östra sidan där det återstår en hel del. Jag tror det är viktig att se delmålen under projektets gång. Nu lämnar vi över Vattentorget i sommar och därefter ska vi få tätt hus på paviljongerna innan vi lämnar över till fastighetsägaren i höst, säger Eva Rosman.
FÖR SKANSKAS DEL har arbetet med det nya slussenområdet inneburit att man behövt en stor bredd på kompetenser och yrkesarbetare. Men det har inte varit svårt att rekrytera personal till projektet, enligt Jan Udén.
– Samtidigt som vi bygger en milstolpe i staden så lär vi upp en ny generation yrkesarbetare. Det är väldigt mycket unga som vi är och tränar upp. Snittåldern i projektet är 40 år. Bland tjänstemännen är hälften tjejer. Vi bygger inte bara en ny sluss utan också en ny generation byggare. Det är många unga som lär sig. Från våra sida är vi väldigt stolta och glada att få vara en del i projektet, säger han.
Från Stockholms stads sida ser man med ödmjukhet på uppgiften att omvandla slussen från trafikplats till mötesplats.
– Det är det roligaste jag gjort men samtidigt känns det ansvarsfullt. Allting runt omkring måste fungera. Man ska kunna bo och verka här under så lång tid. Det är viktigt att ha med sig, säger Eva Rosman.
SAMUEL KARLSSON
Klimatåtgärder:
Q Totalt har 30 000 kubikmeter betong som blandats ut med flygaska används till projektet.
Q Asfalten som används är Skanskas asfalt med lägre klimatpåverkan.
Q Stålet i armeringen har lågt klimatavtryck.
Q Återvinning av en stor del av massorna.
Q Gatsten återanvänds.
Visionsbilden visar hur den triangelformade slussen i Lilla Edet kan komma att utformas. Bilden är tagen söderifrån.
Unik triangelsluss byggs i Lilla Edet
Totalt ska över sex miljarder kronor investeras i nya slussar i Trollhättan, Vänersborg och Lilla Edet. I den sistnämnda orten ska landets första triangelsluss byggas. Till hösten startar upphandlingsprocessen.
En slingrande Göta älv-tripp 27 sjömil (för landkrabban: fem mil) uppströms från Göteborg leder en till Lilla Edet. Den lilla papperstillverkande orten, som för övrigt ståtar med landets äldsta sluss från 1607, kommer även att få landets första triangelsluss. Enligt Trafikverket, som tillsammans med Sjöfartsverket står bakom slussprojekten, handlar det även om den första större triangelformade slussen i Europa, enbart i Nederländerna finns något liknande, dock en mindre variant för fritidsbåtar.
DEN NYA SLUSSEN ska vara en innovativ lösning med flera goda effekter. Till skillnad från en vanlig rektangulär sluss ska den ta mindre ytor i anspråk, vilket ska spara natur och innebära att mängden massor som måste grävas bort blir mindre, vilket i sin tur leder till färre transporter och minskade kostnader, enligt Trafikverkets projektledare Lars Johansson.
– Den största vinsten är just att triangelslussen tar mindre plats och därmed blir påverkan betydligt mindre, förtydligar han.
Sjöfartsverkets projektledare Johan Eriksson, en av hjärnorna bakom den nya slusslösningen, lyfter ökad säkerhet som en annan stor fördel med triangelslussen.
– Skulle ett fartyg tappa styrförmågan på väg in i en triangelsluss ligger inte slussportarna i farozonen, som i en rektangulär sluss. Om slussportarna skadas kan det i värsta
fall leda till dammbrott då vattnet strömmar okontrollerat ur slussen. Med den här lösningen minskar den risken betydligt, förklarar han.
Satsningen välkomnas av kommunstyrelsens ordförande Julia Färjhage (C) i Lilla Edets kommun.
Julia Färjhage
– Nu kan vi i Lilla Edet i ännu högre utsträckning profilera oss som ”slusskommunen”. Vi var slusspionjärer på 1600-talet och vi är slusspionjärer nu med den här nytänkande och miljösmarta slusslösningen, säger hon.
TRAFIKVERKET SATSAR TOTALT 6,1 miljarder kronor (i 2021-02 prisnivå) på nya slussar i Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg. Projektet i Lilla Edet beräknas kosta 1,7 miljarder kronor och omfattar bland annat muddring av farled där muddermassorna bedöms till cirka 100 000 kubikmeter lera, morän och berg. Den befintliga slussen ska förstärkas och till den nya slusskonstruktionen kommer cirka 15 000 kubikmeter betong att krävas. Planerad byggstart är våren 2027 och nu under våren och fram till 2 juni hålls samråd inför miljötillståndsansökan. Upphandlingsprocessen beräknas starta i årets fjärde kvartal. Även i Vänersborg diskuteras en tringelsluss, men än finns det bitar som ska falla på plats. Man har heller inte bestämt exakt var slussen ska byggas, den östra sidan om nuvarande sluss har diskuterats tidigare, men en triangelsluss kan endast byggas på västra sidan. Därför genomför Trafikverket nu fler farledssimuleringar på västra sidan. Erfarna lotsar har kört fartyg i datasimulerade miljöer genom den tänkta
sträckningen i väst för att se så att allt fungerar ur ett nautiskt perspektiv. Simuleringarna kompletteras nu med avancerade beräkningar i 3D-miljö som ska visa hur vattnet och båtarna beter sig vid in- och utpassage i en triangelsluss i just Brinkebergskulle. Simuleringarna förväntas bli klara någon gång före sommaren. Även markundersökningar pågår just nu i området. Slussen i Vänsterborg beräknas kosta 1,1 miljarder kronor.
Vi var slusspionjärer på 1600-talet och vi är slusspionjärer nu
I TROLLHÄTTAN DISKUTERAS också var de nya slussarna ska byggas. Trafikverket och Sjöfartsverket förordar alternativ Nord, en cirka 2,3 kilometer lång sträckning mellan Göta älv och Bergkanalen norr om Västergärdet. Nu görs bland annat nautiska simuleringar och man tittar på hur vägar och broar ska se ut och placeras och undersöker vilka möjligheter det finns för masstransporter, både på land och sjö. Fyra nya slussar i Trollhättan beräknas kosta 3,3 miljarder kronor.
– Vi arbetar också tillsammans med kommunen med detaljplanen för Bergkanalen så att den ska kunna breddas där det behövs. Vattenfall är en annan aktör som vi har tät dialog med för att se till att det inte blir några störningar i kraftproduktionen. Vi siktar på nytt samråd i början av nästa år. Senare under 2025 kommer vi att lämna in tillståndsansökan till mark- och miljödomstolen, säger projektledare Mikael Rintala.
Samtliga nämnda slussar i Trollhätte kanal är över hundra år gamla och beräknas vara uttjänta 2030, senast 2032 ska de nya senast stå klara.
HENRIK EKBERG
I en triangelformad sluss är slusskammaren bredare i nedströms ände än i uppströms. Bilden är tagen norrifrån.
Trollhätte kanal
Kanalen är 82 km lång. 10 km är grävd och sprängd kanal, resten är naturlig farled i Göta älv. Nivåskillnaden är på totalt 44 meter, vilket klaras av sex slussar, en i Lilla Edet, fyra slussar i Trollhättan och en vid Brinkebergskulle i Vänersborg. Vattendjupet i farleden är minst 6,3 meter. I slussarna är djupet på tröskeln 5,7 meter vid lägsta vattennivån. Regeringen beslutade år 2018 att ge Trafikverket och Sjöfartsverket i uppdrag att utreda förutsättningarna för att bygga nya slussar i Vänersborg, Trollhättan och Lilla Edet.
Steve känner sig riktigt fräsch i kroppen överlag. Foto: Samuel Unéus
Rivningsarbetaren Steve, 57, om sina luftvägar: ”Jomen
de
känns bra”
Steve jobbar som rivningsarbetare på ett byggföretag i Stockholm. Under tio år har han nästan dagligen befunnit sig i miljöer där det virvlar runt damm i luften, men några hälsofarliga mängder har han aldrig andats in. Enligt uppgifter beror detta på att arbetsgivaren Göran har koll på vilka material som finns i rivningshusen, vilken skyddsutrustning som behövs och hur dammet kan minimeras.
–Jomen luftvägarna känns bra. Ingen hosta alls eller så. Känner mig pigg i kroppen överlag faktiskt.
Sen gillar jag att det är bra arbetstider och att man får röra på sig lite om dagarna, säger Steve.
Steves arbetsgivare Göran har inte varit anträffbar för en längre intervju, men skriver i ett mejl att det är kul att Steve trivs och har det bra.
Var med och skapa fler odramatiska berättelser.
Läs om bra arbetsmiljöarbete på av.se/arbetsgivare
”JM HAR VARIT MIN ANDRA FAMILJ”
Nej, han blev inte fotbollsproffs och nej, det blev inte bara fem år på JM. Men det gick ju bra ändå. Efter ett helt yrkesliv på JM, varav nästan 22 år som vd, så går nu Johan Skoglund i pension.
– Självklart kommer jag att sakna JM som under många år varit min andra familj, men nu ser jag också fram emot att låta SMHI styra min vardag, säger han.
JM:s vd Johan Skoglund presenterade nyligen delårsrapporten för JM:s första kvartal. Det är numera en välbekant del av hans jobb.
– Men trots att det var min 86:e rapport finns ett visst stresspåslag. Man måste vara påläst och du vet aldrig vilka frågor som kommer från investerarna och analytiker. Han minns sitt första rapportsläpp, sista kvartalet 2002.
– Då hade jag inte tränat på det. Det genomfördes i en visningslägenhet på Stora Essingen. Det var nervöst och jobbigt eftersom vi släppte en svag rapport.
Den 86:e rapporten blir också hans sista – 31 maj gör han sin sista dag arbetsdag.
– Det känns bra och jag ser fram emot att få en almanacka som inte är så fullbokad. Men det är dubbla känslor eftersom JM har varit min andra familj. När hösten kommer och mörkret faller på så kommer jag helt säkert att sakna JM och de fina arbetskamrater jag haft här.
Det JM han snart lämnar beskriver han som ett bolag i fint skick, med många duktiga medarbetare och en stabil byggrättsportfölj på 38 300 byggrätter som ger framtidstro.
HAN BÖRJADE JOBBA på JM 1986, efter att ha gjort sitt examensjobb där.
– När jag sedan gick ut från KTH så tyckte jag att JM var ett bra ställe att börja på. Det var lagom stort och satsade på miljö och kvalitet redan då. Jag tänkte att här kan jag nog jobba i fem år och få en fin start på mitt yrkesliv. Nu, 37 år senare, är han fortfarande kvar.
– Jag har hela tiden tyckt att det har varit roligt. Jag kan ärligt säga att jag alltid vaknar med ett leende på läpparna och tycker att det är roligt att gå till kontoret. Jag har alltid känt en trygghet i att JM gör bra saker, att vi gör samhällsnytta när vi bygger exempelvis bostäder
och äldreboenden. Sedan gillar också att man kan se det vi skapat. Alla fina arbetskamrater är också en del i att jag trivts så bra här. Han har haft rollen som vd och koncernchef sedan 2002, det blir 21 år och 7 månader när han slutar. I rollen har han behövt hantera förlustprojekt, men även svårare situationer. – Som vd är det mitt jobb att hantera tuffa situationer. Det man lär sig med åren. Det är klart att det är jobbigt och att jag blir berörd fortfarande, som till exempel när allvarliga olyckor skett eller när vi varit tvungna att dra ner på personal, som nu senast 240 personer förra året. För mig har två saker varit viktiga för att hantera jobbets utmaningar: bra samtalspartners, i form av arbetskamrater och min fru. Och jag har försökt hålla mig i så bra fysisk form som möjligt. Jag tycker om att spela tennis, springa, träna och gå i skogen. Jag laddar mina batterier i skogen.
HAN BERÄTTAR ATT han var någonstans mellan 30 och 35 år när han förstod hur viktig naturen var för honom.
– Jag tilltalas av de oregelbundna formerna i skogen och i fjällen, det är avkopplade. Är jag ute i naturen sover jag bättre och då presterar jag bättre på jobbet. Så enkelt är det för mig.
Vandringar, maraton, långlopp på skidor och segling är andra intressen som hänger ihop med kärleken till naturen.
– På jobbet ska det ofta ske effektivt och snabbt, men när jag är ledig tycker jag om att göra saker långsamt, det är återhämtning för mig. Så sportbil och motorbåt är inget för mig.
Han säger också att som vd är det viktigt att vara en bra förebild, både när det kommer till hur man agerar på arbetstid och hur man tar hand om sig själv genom återhämtning och fysisk aktivitet.
På frågan om han tränat i dag, svarar han:
– Ja, jag spelade tennis mellan sju och åtta på morgonen, något som jag ofta gör. Sedan ska jag spela padel i kväll.
Med en pappa som var byggnadsingenjör, en farfar som var betongarbetare och en morfarsfar som var möbelsnickare var Johan själv tidigt inne på att jobba i branschen.
– När jag var tio år ville jag visserligen bli fotbollsproffs, men sen insåg jag att jag inte hade rätta talalangen, och då var bygg ett bra alternativ. Jag har alltid känt en stor kärlek till byggbranschen. Efter gymnasiet sökte han industriell ekonomi i Linköping, men kom inte in. Då blev det väg- och vatteningenjör på KTH. – Pappa brukade skämta och klappa mig på axeln och säga ”Det gick ju bra ändå, Johan.”
Q Kan du känna det – att det gått bra? – Ja, det tycker jag. Jag har utvecklats som ledare un-
Jag tänkte att här kan jag nog jobba i fem år och få en fin start på mitt yrkesliv
der åren. När jag var ny så trodde jag att jag var tvungen att kunna allt själv och ha alla svar. Sedan kom jag till insikt att allt är ett lagarbete och med åren blev jag tryggare i min roll. Nu har jag inga problem att säga att jag inte kan eller vet något. Jag är stolt över att JM är det företag som bygger flest bostäder i Norden samtidigt som vi har de nöjdaste kunderna och bäst marginal.
Q Så du slutar på topp?
– Ja, med tanke på att jag blivit en bättre ledare under åren så kan man säga att jag är som bäst nu. Men allt har ett slut.
Q Har du något ledarskapstips till alla ledare, eller blivande ledare inom bygg?
– Jag tror att man måste vara nyfiken eftersom det leder till nya möjligheter och utveckling. Sedan tror jag att man måste vara modig, man blir inte en bra ledare om man är ängslig inför att fatta beslut. Man ska också uppträda respektfullt och vara duktig på att lyssna.
Q Var det svårt att ta beslutet om att gå i pension?
– Nej. Jag bestämde för länge sedan att jag skulle lämna när jag blev 62 år. Jag har tre döttrar och fem barnbarn och jag vill vara en morfar som hinner hämta på förskolan. Jag längtar efter att ha en almanacka som inte är fullbokad, att kunna vara ute mer och att låta SMHI styra mitt liv. Är det bra väder i fjällen, ja då kanske vi åker dit. Är det fint vid havet, då kanske det blir en segeltur.
Q Vad ska du göra första dagen som pensionär?
– Då flyger jag till Paris för att se på franska öppna mästerskapen i tennis, säger Johan Skoglund.
JOHAN SKOGLUND
Ї Gör: Snart pensionär. Ordförande i Vectura och Polhem Infra.
Ї Ålder: 62 år
Ї Bakgrund i korthet: Utbildad väg- och vatteningenjör på KTH. 37 år på JM, där han haft roller som projektledare, regionchef, affärsenhetschef och vd och koncernchef sedan 2002.
Ї Familj: Fru, tre döttar, fem barnbarn.
Ї Gör helst en ledig dag: Vistas utomhus, träna och vara tillsammans med familjen.
Ї Senaste boken: Stugland av Göran Greider.
Ї Senaste låten: Trubbel med Olle Adolfsson, eller Disco Inferno med the Trammps.
Ї Kuriosa: Har varit med och byggt timmerhus i Österlisa, Norrtälje till familjen. En dröm som jag haft länge, det var väldigt kul att tillsammans med två duktiga timmermän och familjen få genomföra ett eget projekt.
samhallsbyggararenan.se
TRÄFFA OSS PÅ:
25-28 juni 2024, Donnersgatan 6
Tack för i år!
Vi ses igen 21-24 april 2026
Boka-tidigt-erbjudande fram till 30 juni 2024
Mötesplatsen om byggmaterial - byggsektorns kärna
byggmaterialdagen.se
Boka monter 2026Pilotprojekt med miljövänligare sprängmedel
I arbetet med den nya tunneln mellan Högdalsdepån och Hökarängen testar Implenia ett nytt, nitratfritt sprängmedel. Pilotprojektet visar att det ger fördelar som minskade utsläpp och bättre arbetsmiljö efter sprängning.
Implenia har använt det svensktillverkade sprängmedlet Hypex Bio sedan i höstas. Sprängmedlet testas i ett projekt där en depå byggs ut i Högdalen, vilket är en del av utbyggnaden av tunnelbanan där Implenia arbetar på uppdrag av Region Stockholm. Enligt Implenia är de först ut i anläggningssektorn i Sverige att spränga med nitratfritt sprängmedel.
– Implenia har alltid haft ett intresse för innovation kopplat till affärsverksamheten. I grund och botten är vi verksamma i en konservativ bransch som inte skiljer sig avsevärt i arbetssätt och tekniker från hur vi arbetade för 20, 30, 40 år sedan. När vi hörde talas om en ny typ av modernt, civilt sprängämne med potential att kunna reducera vår påverkan på miljön, och samtidigt bibehålla vår vanliga tunnelproduktion, blev vi genast intresserade av att få vara med och utveckla detta, säger Johan Hillman, produktionschef på Implenia.
HYPEX BIO SKILJER sig från traditionella sprängmedel genom att använda väteperoxid som oxidationsmedel i stället för ammoniumnitrat. Det innebär flera fördelar, enligt Johan Hillman:
KRÖNIKA
– Vi har sett betydande reducering av kväve i vårt länsvatten. Spränggaserna är fria från nitrösa gaser och både luftkvaliteten och sikten i tunneln är betydligt bättre efter en mycket kortare tids utvädring, vilket tillåter återuppstart av arbetena i tunneln snabbare än med konventionella sprängämnen, säger han.
IMPLENIA HAR MÄTT och följt upp effekterna av Hypex Bio genom att hela tiden mäta gasinnehållet efter sprängning, göra utökade vattenanalyser och samla in sprängteknisk data.
Johan Hillman redovisar för några slutsatser de kan dra så här långt:
Q Väteperoxidemulsion har en tydlig påverkan på kvävehalterna i det vatten som pumpas ut ur tunneln. Trots att man fortfarande använder ammoniumnitratemulsion parallellt med väteperoxid har man i pilotprojektet reducerat kvävet i vattnet med ungefär 70-80 procent.
Q Produkten rent sprängtekniskt levererar minst lika bra resultat som andra produkter på marknaden.
Q Arbetsflödet har också utvecklats till en nivå där laddning av de båda produkterna mer eller mindre är lika de som gäller för traditionellt sprängmedel.
Q Den väsentliga skillnaden i dag är kopplad till den arbetsmiljömässiga hanteringen samt risken för att i vissa bergarter få reaktivitet mellan sprängämnet och borrkaxet.
Eftersom väteperoxiden är frätande blir arbetsmiljön under laddning strängare än vid laddning av traditionellt sprängmedel.
– Väteperoxiden kan även reagera med vissa mineraler i berget vilket gör att sprängmedlet sönderfaller och bildar väteperoxidgas. Användning av komplett skyddsutrustning samt gasmätare vid laddning är därför av yttersta vikt. Även hantering av spill är viktig så att det inte lämnas kvar, vilket kan leda till att det ligger kvar under sprängmassorna och avsöndrar gas, säger Johan Hillman.
ALL TYP AV sprängmedel, även ammoniumbaserad bulkemulsion, kräver särskild utbildning och anpassning av maskiner för att kunna ansluta och driva laddutrustningen.
– Det som har varit särskilt utmanande och kul är att kunna vara med och utveckla produkten utefter de krav vi har inom den svenska anläggningssektorn. Särskild laddutrustningen har vi haft mycket att tycka till om eftersom den vi använt är den första enheten som varit i drift i ett anläggningsprojekt. Vi har strävat efter att få arbetsflödet vid laddning att så långt som möjligt likna den för vanlig bulkemulsion. Att vara med och utveckla något innebär naturligtvis också att det blir en del ”trial and error” på vägen som hela tiden varit viktigt att kommunicera till Hypex så det kunnat vara med och åtgärda fel eller brister.
Pilotprojektet sker endast med sprängningar under jord. I dagsläget använder sig Implenia till hälften av det nya sprängmedlet och till hälften av traditionellt sprängmedel. De kommer att fortsätta samarbetet med Hypex Bio framöver, men på vilket sätt är ännu inte bestämt.
ANNA SJÖSTRÖM
Första laddningen i Hökarängen med det nitratfria sprängmedlet
Bio.
Tredje mannen bland inventarier och dammiga föremål
”Du känns som en del av inventarierna här på AG”, sa en äldre kollega skämtsamt. Efter mer än ett decennium på samma plats känns det ändå helt ok att vara någon som smälter in i inredningen. Dessutom har jag haft mitt kontor i den del som internt kallas Jurassic Park och det kan förstås ytterligare förstärka känslan. Under tiden på byrån har även en viss yrkesskada långsamt trätt fram. Den yttrar sig genom att samtalsämnen gör att det ringer vissa juridiska klockor i huvudet, en som kopplar till olika rättsfall. Det är i arbetssammanhang ganska bra, men i det privata rätt värdelöst att få såna associationer i tid och otid.
ATT BLI KLASSAD som en inventarie, förde naturligt tankarna till Svea hovrätts fall från april 2023 om de dammiga gamla föremål som hyresgästen Nordiska museet förvarade och som behövde saneras efter att rejält ha dammats ned i samband med en entreprenad i lokalerna som hyresvärden Statens Fastighetsverk var beställare av (mål nr T 13155-20).
En central del i domen är att domstolen ansåg att en hyresgäst till en beställare av en entreprenad är en ”tredje man”. Av 5:13 i AB 04/ ABT 06 följer att entreprenören, som huvudregel, i förhållande till beställaren är ansvarig för dennes skadeståndsskyldighet mot tredje man till följd av entreprenaden. Enligt domen
kan alltså entreprenören bli ansvarig för skadeståndskrav från beställarens hyresgäst med stöd av bestämmelsen.
STANDARDAVTALEN AB 04/ABT 06 är framtagna av Byggandets Kontraktskommitté (BKK). BKK bidrar till förståelse för standardavtalen och hur de ska tillämpas bland annat genom att lämna skriftliga förtydliganden i särskilda frågor. Vad som blivit en riktig snackis bland entreprenadjurister är att domstolen valde att strunta i det förtydligande som BKK lämnade år 2012 gällande den aktuella bestämmelsen. BKK:s uttalande var att avsikten varit att bestämmelsen inte ska omfatta skadeståndskrav mot beställaren som har sin grund i beställarens avtalsförhållanden med t.ex. en hyresgäst. Trots det kom domstolen nu till helt motsatt slutsats.
Svea hovrätt förde fram att en naturlig utgångspunkt av begreppet ”tredje man” är vilken betydelse begreppet kan anses ha i allmänt språkbruk. Domstolen lyfte att i allmänt juridiskt språkbruk betyder ”tredje man”: var och en som inte är part i det aktuella avtalet. Eftersom begreppets betydelse därmed var tydligt i sig ansågs det inte finnas något utrymme för att ta in BKK:s synsätt och tolkning. BKK:s förtydligande saknade därför betydelse. För ungefär tio år sedan började Högsta
domstolen att uttala sig om principer för tolkning av standardavtal inom det entreprenadrättsliga området. Genom den utvecklingen har det tydliggjorts att entreprenadrätten inte är fristående och separat, utan tvärtom att vanlig dispositiv rätt är central och relevant vid tolkningen. Ledning hämtas från bland annat köplagen och allmänna avtalsrättsliga principer. Vid tolkningen läggs som alltid stor vikt vid ordalydelsen. Sett i ljuset av Högsta domstolens syn på entreprenadrätten borde det kanske inte vara så förvånande när Svea hovrätt landar in i att begreppet ”tredje man” betyder samma sak; oavsett om vi befinner oss på den entreprenadrättsliga arenan eller inom andra juridiska områden.
EFTERSOM RÄTTSFALLET NU finns är det något vi behöver förhålla oss till. Vi ser även att fler skadeståndskrav numera grundas på både 5:13 och 5:11. Hur de bestämmelserna förhåller sig till varandra är inte tydligt. I 5:11 finns flera ansvarsbegränsningar innebärande att entreprenörens ersättningsskyldighet är begränsad till 15 procent av kontraktssumman alternativt det högre belopp som följer av entreprenörens försäkringsskydd. Part ansvarar inte för skada som drabbar motparten på grund av avbrott eller störning i industriell produktion eller annan kommersiell verksamhet. Det är
oklart om dessa begränsningar även gäller för 5:13. En annan fråga är om ansvaret enligt den bestämmelsen kan uppfattas på något annat sätt än att det är strikt.
VID EN SÖKNING på Sveriges domstolar hemsida finns begreppet ”tredje man” beskrivet som en fysisk eller juridisk person som berörs av ett avtal eller en tvist utan att själv vara part i avtalet eller tvisten. Om parter i en entreprenad önskar att begreppet ”tredje man” ska ha en mer begränsad innebörd än den definitionen och slutsatsen i domen från Svea hovrätt behöver det – för att vara på den säkra sidan - tydligt framgå i parternas avtal. Skriv ut vad ni menar. Det kan även för parterna vara klokt att uttryckligen i avtalet reglera att ansvarsbegränsningarna i 5:11 ska gälla även för 5:13. Det var allt från den här ”gamla” inventarien för den här gången. Slut.
HYLLA EN KOLLEGA (ELLER DIG SJÄLV?)
Sök eller nominera till Byggchefernas utmärkelser
LARS BERGQVIST-STIPENDIET
Som medlem i Byggcheferna kan du söka vårt stipendium för ökad mångfald och jämställdhet inom samhällsbyggnad.
Varje år utdelas 60 000 kronor till en eller flera medlemmar. Summan kan antingen finansiera en planerad insats eller belöna något som redan har gjorts. Deadline 31 maj.
ÅRETS BYGGCHEF
Sedan 2010 utses Årets byggchef, i samarbete mellan Byggcheferna och Byggvärlden. Syftet är att höja statusen på byggchefsrollen och locka fler till yrket. De kriterier som juryn bedömer är ledarskap, lönsamhet, arbetsmiljö och etiskt agerande. Deadline 30 augusti.
FÖR LEDARE SOM BYGGER SAMHÄLLET
Följ oss på Linkedin, Instagram eller byggcheferna.se
Skanna och ansök! Skanna och nominera!Nyligen upphandlade projekt
Byggentreprenör Projektnamn Projektrubrik
Anders Berntsson Peab Sverige AB Gamla Elextroluxfabriken
Philip Dahlgren HMB Construction AB Oldmästaren 19
Fredrik Essehag Consto AB Gårdshuset
Andreas Ölmeby Derome AB Freden Större
Rikard Hansson Hanssons Hus Entreprenad AB Örby
Björn Feldin Einar Mattsson Byggnads AB Jarlaberg
Fredrick Lindau BAB bygg AB Åsbytorp
Jari Jussila Jussila Bygg AB Projekt Hercules
Erik Göthlin OBK Sverige AB Gillershöjden, etapp 2
Johan Karlsson ByggPartner i Dalarna AB Mora lasarett, By 22
Henrik Andersson Henrik Anderssons Byggnads AB Fredriksdalshallen
Pär Karlsson Byggconstruct Uppsala AB Bälingeby förskola
Jacob Hersvall Mora Bygg AB ROT-renovering Stormyren
Daniel Enkvist Lunden Byggentreprenad AB Rördrommen 9
Stefan Segerberg, Jacob Segerberg
SBG Byggen AB Kumla skola, Hus M
Henrik Lundin SjötorpsHus AB Örbyhus förskola
Nybyggnad av upplevelsecentrum i Strömstad
Nybyggnad av hyresrätter i Nockebyhov, Stockholm
Nybyggnad av flerbostadshus i Sundbyberg
Nybyggnad av flerbostadshus i Sundbyberg
Nybyggnad av flerbostadshus mm i Stockholm
kommun Byggkostnad
Strömstads kommun 1 mdr kr
Stockholms stad 432 mkr
Sundbybergs stad 350-400 mkr
Sundbybergs stad 200-300 mkr
Stockholms stad 200-250 mkr
Nybyggnad av bostäder i Nacka Nacka kommun 200 mkr
Nybyggnad av vårdboende i Strövelstorp, Ängelholm
Ängelholms kommun 150-170 mkr
Nybyggnad av flerbostadshus i Torslanda, Göteborg, etapp 1 Göteborgs stad 125-150 mkr
Nybyggnad av vård- och omsorgsboende i Hällefors
Hällefors kommun 130 mkr
Nybyggnad av avfallscentral för Mora lasarett Mora kommun 90 mkr
Nybyggnad av idrottshallar i Helsingborg
Helsingborgs stad 80-90 mkr
Nybyggnad av förskola i Bälinge Uppsala kommun 80-85 mkr
Ombyggnad av flerbostadshus i Mora
Rotrenovering av kontor i Strängnäs
Mora kommun 50-100 mkr
Strängnäs kommun 50-70 mkr
Ombyggnad av Hus M på Kumla skola i Tyresö Tyresö kommun 60 mkr
Nybyggnad av skola i Örbyhus Tierps kommun 50 mkr
Jonas Lundberg Rekab Entreprenad AB Kv Tränaren 8, etapp 2 Nybyggnad av flerbostadshus i Vännäs Vännäs kommun 40-45 mkr
Robert Fransson Skanska Sverige AB Mogata skola Nybyggnad av förskola i Söderköping
Norrköpings kommun 30-50 mkr
Roberth Olson RO Byggentreprenad i Uppsala AB Hildurs trädgårdar Nybyggnad av radhus i Uppsala Uppsala kommun 30-50 mkr
Anders Weineholm, Joakim Gründer
Wilzéns Bygg AB Tavlan Nybyggnad av verkstad i Norrköping
Jörgen Dahlström Byggmästarn i Skåne AB Lilla Teatern, Kulturskolan
Tillbyggnad av Lilla Teatern, Kulturskolan i Eslöv
Norrköpings kommun 40 mkr
Eslövs kommun 40 mkr
Joachim Graflind Winge ByggnadsAB Hållplatsen 8 Ombyggnad av fd äldreboende till bostäder i Helenelund, Sollentuna Sollentuna kommun 35-40 mkr
Eric Carlsson Sitek Snickeri & Inredningsteknik AB Bergmästaren
Håkan Hjalmarsson OF Bygg AB Sävar 62:1 m fl
Alfred Borneby Vi Bygg Sverige AB Tvättstugor Mandolingatan
Mikael Ekstrand, Niklas Berglund
Dala Byggsamverkan AB Friskis & Svettis
Jan Borg M3 Bygg AB Rosendals trädgård etapp 2
Anders Rudolfsson Anders Rudolfsson Entreprenad Byggprojekt AB
LSS-boende Bräkne-Hoby
Pär Mörnhed PMB Construction Sverige AB Karlshamn Energi
Ombyggnad av hotell i Falun Falu kommun 30-35 mkr
Utveckling av sågverksamhet i Umeå Umeå kommun 20-40 mkr
Nybyggnad av tvättstugor vid flerbostadshus i Västra Frölunda Göteborgs stad 30 mkr
Ombyggnad av Friskis & Svettis i Borlänge Borlänge kommun 30 mkr
Nybyggnad av personallokaler mm i Stockholm etapp 2
Stockholms stad 30 mkr
Nytt LSS-boende i Bräkne-Hoby Ronneby kommun 25 mkr
Ombyggnad/anpassning av lokaler för Karlshamn Energi AB
Karlshamns kommun
25 mkr
Jimmie Svensson Blekinge Bygg & Anläggning AB Parhus i Mjällby, Etapp 1 Nybyggnad av parhus i Sölvesborg Sölvesborgs kommun Ej officiell
Kristofer Angerstig Eaab Ekman & Angerstig AB Gåvsta skola, Gamla Gåvan
Jörgen Dahlström Byggmästarn i Skåne AB Vasavångsskolan
Anton Magnusson GH Olofsson Bygg & Entreprenad AB MCDonalds Falun
Jonas Månbladh Peab Byggservice AB Östra sjukhuset/medicinmottagningen - byggnad 4236
Renovering av skola i Uppsala Uppsala kommun 15-30 mkr
Eslövs kommun 20 mkr
Ombyggnad av kök vid skola i Eslöv
Nybyggnad av restaurang i Falun Falu kommun 20 mkr
Ombyggnad i sjukhus i Göteborg, etapp 2 Göteborgs stad 15-20 mkr
Per Malm Teknikbyggarna i Linköping AB Pilgården Stambyte i flerbostadshus i Mjölby Mjölby kommun 15-20 mkr
Daniel Berg DC Wäst AB MAX Ödeshög
Glen Ewertzh, Abel Hailom, Ulrika Hultfeldt
Konkurser i byggbranschen
Företag Kommun
Stockholms län
Flexib El AB Bromma
Tema Group AB Tumba
Byggkompaniet i Sollentuna AB Nacka
Jps Golv AB Märsta
Helsing Tak & Fasad AB Stockholm
Percurium Bygg & Fasad AB Täby
DMT Group AB Bagarmossen
RG Modern Bygg & Design AB Hägersten
Rivå HRS AB Huddinge
Stockholm Nord Bygg AB Spånga
Uppsala län
Karda AB Lövstabruk
Södermanlands län
RMIF AB Eskilstuna
Eskilstuna nytt bygg & badrum AB Skogstorp
Östergötlands län
Ctb Norrköping AB Norrköping
Wollmar Johanssons Bygg AB Åtvidaberg
Svensk Tak & Konsult AB Kimstad
Jönköpings län
Si-Bygg AB Vetlanda
Bäckaskogs Bygg & Fastighetsservice AB Vaggeryd
Kronobergs län
Hbg Fasad & Tak AB Älmhult
Tegnaby Ingelstad Konsult AB Ingelstad
Kalmar län
Pratz Bygg AB Järnforsen
Alma Bygg och Betong AB Färjestaden
Gotlands län
Vibble Bygg AB Visby
Blekinge län
Oelandicum Bygg AB Lyckeby
Byggdax i karlshamn AB Karlshamn
Skåne län
KristofferBygg och alltjänst AB Bjuv Lundabygdens Eltjänst AB Malmö
Takläggarna i Sverige AB Helsingborg
C4 Byggkonsult AB Kristianstad
RL Hiss AB Malmö
Hallands län
Infrateknik i Skåne AB Varberg
Göteborgs Smarta Tjänster AB Åsa
Västra Götalands län
Byggkeramik i Göteborg AB Mölnlycke
Byggjätten AB Mariestad
Inkerö Måleri AB Lidköping
Källerman Entreprenad AB Borås
Pettans bygg AB Vara
DGS Undertak AB Göteborg
M Entreprenad I Väst AB Borås
Bohus Snickaren AB Trollhättan
Västmanlands län
SHB Köping AB Köping
Dalarnas län
Karl Mårtenssons Entreprenad & Rivning AB Ludvika
Gävleborgs län
ELGO Montage AB Gävle
Västernorrlands län
Ombyggnad av hamburgerrestaurang i Ödeshög Ödeshögs kommun 16 mkr
Locum AB SÖS, reservkraft By 74 Utbyggnad för reservkraft vid byggnad 74 på Södersjukhuset i Stockholm Stockholms stad 15 mkr
Andy Enrac Andys Bygg AB Västraby Nybyggnad av parhus i Broby Östra Göinge kommun 15 mkr
Peter Thelander ThelAndersson Bygg & Måleri AB Kristinagården
Brandåtgärder på äldreboende i Hallstavik Norrtälje kommun 15 mkr
SAP Energy AB Sundsvall
Västerbottens län
Sandberg Bygg I Umeå AB Umeå
Davids bygg, EL& VVS AB Burträsk
Norrbottens län
Allbygg/Mark & konsult Kiruna AB Kiruna
Bolle Log House AB Boden
Effektivisera ditt arbete med SMART
SMART är marknadens mest användarvänliga och detaljerade projektplattform.
Verktyget hjälper dig att effektivisera och förenkla ditt dagliga arbete i jakten efter nya affärsmöjligheter och marknadsinsikter på projektmarknaden.
Du kan lämna fler lönsamma offerter och anbud som du har större chans att vinna.
SMART är specialanpassat för dig, oavsett om du är entreprenör, underentreprenör, leverantör, konsult eller något annat inom byggbranschen.
Med SMART kan du bland annat
• Övervaka intressanta projekt, företag och sökningar
• Få information om projekt, inblandade aktörer, projektstadie och materialval
• Följa och analysera dina viktigaste kunder, partners och konkurrenter
• Föra anteckningar om relevanta projekt, företag och kontakter
• Få påminnelse om aktiviteter i utvalda projekt via e-post
• Bygga din pipeline med affärsmöjligheter
Besök byggfakta.se och läs mer om nordens vassaste projektdatabas
Löv- och gräsuppsamlare
Q Den smidiga uppsamlaren från Gardena fungerar som en mekanisk räfsa. De roterande borstarna samlar upp löv, mossbitar och gräsklipp tyst och smidigt. Den går att höjdjustera för anpassning efter marken så att det blir så effektivt som möjligt. Vid uppsamling av löv på stenlagda gångar eller på asfalt kan man behöva gå över ytan flera gånger.
Q När insamlingsbehållaren är full kopplas den loss för tömning för att därefter sättas fast igen.
Q Kan förvaras på högkant för att ta upp mindre plats.
Q Ergonomiskt handtag.
Q Fem års garanti.
www.gardena.com/se
Nya utomhuskulörer
Q Jotun har presenterat en helt ny färgkarta speciellt framtagen för skandinavisk arkitektur och klimat. Den nya färgkartan innehåller 72 kulörer för utomhusbruk, med rekommenderade detaljfärger för grund, terrass och lister. Dessutom presenteras även fem nya och inspirerande kulörer - allt från varma terrakottatoner till dämpade gråblå nyanser.
På bilden:
Q 20118 Amber Red: En frisk, gyllenröd kulör som skapar värme och fräschör. Denna varma terrakottafärg passar bra mot en grön trädgård, men ser också till att huset ger tillbaka till sin omgivning under vintermånaderna.
Q 0239 Mellanrosa: En gyllene rosa ton som ger en estetisk kvalitet till grannskapet. Det här är en anrik och traditionell kulör som Jotun hittat i sitt arkiv. Färgen fungerar särskilt bra på klassiska villor. www.jotun.se
Batteridriven plåtsax
Återvunnen aluminium
Q Genom ett samarbete med formgivaren Monica Förster har Korbo tagit fram en serie krukor sandgjutna av återvunnen aluminium. Krukorna klarar att stå ute året om.
Q Linea finns i tre olika storlekar:
Nr 1: höjd: 51 cm, diameter: 47 cm, vikt: 16 kg
Nr 2: höjd: 32,5 cm, diameter: 49 cm, vikt:12 kg
Nr 3: höjd: 20 cm, diameter: 67,5 cm, vikt: 13 kg
Lanseras under hösten.
www.korbo.se
Batteridriven stångsåg
Q Milwaukee breddar sitt utbud för yrkesanvändere och lanserar nu M18 Fuel teleskopisk stångsåg. Den är batteridriven och har kraften att kapa även i hårda träslag. Kraften i Fuel-tekniken gör att sågen når sin maxhastighet på under en sekund. Den teleskopiska stångsågen klarar upp till 70 kapningar i 15 x 15 cm lövträ på ett fulladdat M18 12,0 Ah-batteri.
Q Kedjehastighet 25,4 m/s, ett högt vridmoment och en kaplängd på 30 cm.
Q Längd: 270–400 cm
Q Svärdlängd: 30 cm
Q Kedjefilsstorlek: 4 mm
Q Kedjevidd: 1,1 mm/0,043”
Q Kedjedelning: 8,3 mm/0,325”
Q Drivlänkar: 51
Q Effekt: 1,75 kW
Q Vikt med batteri: 8,3 kg
Förbättrade hjullastare
Q Bättre funktionalitet och operatörsupplevelse är några av förbättringarna som har gjorts på den nya generationens L30 och L35 kompakta hjullastare från Volvo Construction Equipment.
Q Vidare synfält fram och i sidled tack vare en smalare manöverpanel.
Q Tyngre laster blir lättare med optimerad kinematik. Med den utökade skrymdensiteten på skopan kan H-generationens L30 och L35 med Z-lyftarmsystem bära upp till 200 kg mer per m³ än L30G och L35G.
Q Automatisk lyft och tilt där arm och redskap automatiskt förflyttas till förprogrammerade lägren genom att man trycker på aktiveringsknappen på styrspaken.
Q En lyft och tiltbegränsdrare som hindrar att arm och redskap går förbi förinställd höjd/djup samt undviker att man stöter i något. www.swecon.com
www.milwaukeetool.se
Q Flex har lanserat plåtsaxen SHE16 18-EC C 18V som ska ha maximal flexibilitet och bekvämlighet för figurklippning och arbete med små radier från 16mm. Gradfri klippning av plåt med flexibelt ställbart avstånd mellan knivarna för olika plåttjocklekar. Den har ett smalt greppområde med softgrip-handtag för en exakt hantering. LED-display visar batterikapaciteten. Ingår i Flex batterisystem med 18 V batterier.
Q Skyddad, låsbar på/av-knapp.
Q Borstlös motor.
Q Varvtalsval med 4 nivåer, CDC-konstantelektronik,
Q Mjukstart, överbelastningsskydd, återgångsspärr vid strömavbrott, temperaturövervakning.
Q Anti-Kickback som stänger av motorn när maskinen låser fast.
Q Stort handskydd.
Q 4 stycken vändskär av snabbstål som är vändbara 4 gånger. www.flexscandinavia.se
Batteridriven motorsåg
Q Den nya motorsågen Aspire C15X är det senaste tillskottet i Husqvarnas Aspire-serie som består av batteridrivna verktyg. Den ska vara enkel att använda och passar även nybörjare. Motorn slås på med en enkel knapptryckning och batteristatus visas på displayen. Ingår i Power for All Alliance 18V batterisystem.
Q Kedjehastighet: 15 m/s
Q Vikt: Utan batteri 2,5 kg och med batteri 3,5 kg
Q Svärdslängd: 10–12”
Q Kedja: SP11G
Q Kedjedelning: 1/4” mini
Q Borstlös motor Lanseras i augusti.
Blåkläder + Sweden Rock
Q I årets Sweden Rock-kollektion från Blåkläder finns bland annat ett par unika hängselbyxshorts i 100% bomull med Sweden Rocktryck på bakfickan och en Sweden Rock-patch på framsidan. Finns i storlekarna C46-C54. www.blaklader.se/sv
www.husqvarna.com/se
Ny affärschef ansluter till TL Bygg
Sara Coletti är ny affärschef för Stockholm nyproduktion på TL Bygg. Hon kommer senast från Ikano Bostadsproduktion och tillträdde den nya tjänsten i början av maj.
Q Varför vill du jobba på TL Bygg?
– TL Bygg är ett bolag med en spännande projektportfölj och en stark framtidstro som väljer att satsa sig ur den lågkonjunktur som vi nu eventuellt bottnat. Det gillar jag! Bolaget har högt ställda kvalitetskrav på levererade projekt, lever efter sunda värderingar och bryr sig om varandra, vilket också var viktigt för mig när jag valde en ny arbetsgivare.
Q Vad kommer du att bidra med i din nya tjänst?
– Jag har arbetat många år i branschen, framför allt inom produktion, men jag har också hunnit med ett par år på beställarsidan. Erfarenheten från båda sidor ger mig en för-
Han ska leda Swecos energioch industriverksamhet
Q Fredrik Axby tillträder som ny divisionschef för Swecos konsultverksamhet inom energi och industri. Han har arbetat som affärsenhetschef för Energiproduktion och dammar på Sweco sedan 2021. Innan dess har varit både regionchef och gruppchef. I februari i år utsågs han till tillförordnad divisionschef för Energy & Industry.
Fredrik Axby kommer att ingå i Sweco Sveriges ledningsgrupp. Han efterträder Conny Udd som lämnar Sweco efter nästan nio år i koncernen.
HSB Stockholm rekryterar ny hållbarhetsansvarig
Q Åsa Stenborg har rekryterats som ny hållbarhetsansvarig på HSB Stockholm. Hon har en bakgrund som senior rådgivare och har de senaste åren drivit egen konsultverksamhet med uppdrag i olika branscher såsom fastighet, bank och försäkring samt industri. Hon har även varit generalsekreterare för Det Naturliga Steget, samt undervisat inom hållbarhet, bland annat på Företagsuniversitetet och Frans Schartaus Handelsinstitut. Därutöver har hon tidigare erfarenhet av kommunala planfrågor, offentlig upphandling samt arbetsmiljöfrågor.
Nya roller i SISAB:s ledning Q Från och med 26 april är Magnus Colling tillförordnad chef för projektavdelningen och
Sofia Johansson tillförordnad chef för inköpsavdelningen.
Sofia Johansson behåller även sin nuvarande roll som chef för vd-stab när hon tar över Magnus Collings ansvar för inköpsavdelningen. Båda fortsätter som tidigare sitt uppdrag i SISAB:s ledningsgrupp.
Tidigare chefen för projektavdelningen, Malin Lövström, går vidare till rollen som fastighetsdirektör inom Kriminalvården.
ståelse för hur vi på TL Bygg på bästa sätt kan möta kundens önskemål och stödja dem med vår gedigna produktionskompetens. Det skapar förtroende och en trygg affär för kunden. Nöjda kunder ger långsiktiga kundrelationer, vilket i sin tur ger TL Bygg förnyade förtroenden och nya projekt som följd. En av de betydande faktorerna för att driva och utveckla vårt affärsområde Stockholm Nyproduktion.
Q Hur har den första tiden varit?
– Att börja på ett nytt företag med nya processer och system är alltid omtumlande, men jag har blivit väl omhändertagen av mina nya kollegor.
Q Vad har TL bygg på gång inom ditt affärsområde?
– Vi har ett flertal fina projekt som är på gång att starta. Ett projekt som jag gärna lyfter fram och som vi precis startat är Nobelberget Kv. 7, som vi bygger på uppdrag av Atrium
Nya senior vice presidents i Skanskakoncernen
Q Louise Hallqvist och Pontus Winqvist har utsetts till senior vice presidents för de nya enheterna Group Finance Operations respektive Group Corporate Finance and Control i Skanskakoncernen. De båda tillträder sina respektive roller 1 juni 2024.
Louise har över 15 års erfarenhet från Skanska där hon har haft olika roller kopplat till ekonomi och finans. Senast som senior vice president Skanska Financial Services. Pontus kommer närmast från rollen som CFO på Skanska Sverige och har arbetat i över 25 år i bolaget. Både Louise och Pontus har en civilekonomexamen.
Caroline Walméus, i dag CFO på Skanska Kommersiell fastighetsutveckling i Centraleuropa, efterträder Pontus Winqvist som CFO i Skanska Sverige, och Sanna-Mari Pöyhtäri, i dag SVP Financial Support and Analysis, tar över rollen som CFO för Skanska Kommersiell fastighetsutveckling i Centraleuropa.
Hifab Group utser ny vice vd Q Hifab Group har utsett Amanda Tevell till vice vd. Sedan november 2022 är hon vd för Hifabs dotterbolag Hifab Advisory, som erbjuder strategiska rådgivningstjänster till beslutsfattare inom fastigheter och samhällsbyggnad. Hon ingår i ledningsgruppen för Hifab Group där hon har det övergripande ansvaret för koncernens strategi- och hållbarhetsarbete.
Han blir ny kommunikationsdirektör på NCC
Q NCC har utnämnt Andreas Koch till ny kommunikationsdirektör och medlem i koncernledningen.
Han har de senaste 20 åren arbetat i olika chefsbefattningar inom kommunikationsområdet. Han är för närvarande kommunikations- och IR-direktör på Attendo. Tidigare erfarenheter inbegriper kommunikationschef för investmentbanken
Carnegie samt IR-chef för stålbolaget SSAB och konsumentföretaget Essity.
Ljungberg. Det blir det första kvarteret på Nobelberget som uppförs i trästomme och är en del av Stockholm Wood City, världens största stadsutvecklingsprojekt i trä. Här uppför vi 80 lägenheter i Brf-form med en stomme i trä.
Q Hur har TL Bygg klarat den sensate tidens utmaningarna?
– Eftersom TL Bygg har flera ben att stå på, då vi verkar inom såväl nyproduktion som ombyggnation och bygger kontor, bostäder och samhällsfastigheter, ger det oss en fördel i utmanande tider då vi kan verka på en större marknad. TL Bygg är fortsatt ett lönsamt bolag med spännande framtids- och tillväxtplaner.
Q Vad är det bästa med byggbranschen?
– Att det alltid finns något nytt att lära och att varje projekt är unikt och ger möjligheter till nya utmaningar och kontaktytor.
ANNA SJÖSTRÖMNya vd:ar tar plats i Proptech Energy-koncernen
Q Proptech Energy växer och nu sker förändringar i två av koncernens bolag, när Peter Arvidsson blir vd för Ömangruppen och David Andersson blir vd för Axcell Fastighetspartner. Peter Arvidsson kommer närmast från uppdraget som försäljningschef för Ömangruppen och Axcell Fastighetspartner. David Andersson har de senaste fem åren varit verksamhetschef och key account manager på Axcell Fastighetspartner.
Nina Bremer som tidigare varit vd för både Ömangruppen och Axcell Fastighetspartner fortsätter sitt arbete inom Proptech Energy-koncernen, som nyligen utökats med ytterligare ett bolag – P2 Energi.
Tillförodnad vd blir permanent vd för Nordr
Q Nordr har utsett Mårten Othérus till ny vd för Nordr Sverige. Han var tidigare tillförordnad vd och tillträdde vd-tjänsten den 1 maj. Han efterträder Biljana Pehrsson, som enligt tidigare information har lämnat bolaget.
Othérus, med en gedigen bakgrund inom bolaget och i branschen, kommer att leda Nordr Sveriges fortsatta tillväxt och utveckling med ambitionen att bli en ledande bostad.
Link stärker sjukhuskompetensen
Q Link Arkitektur stärker sin konkurrenskraft inom sjukhusarkitektur och rekryterar Helena Beckman. På Link blir hon en del av ett team med ett åttiotal svenska sjukhusspecialister. Tillsammans med Anna Espling Rolf, ska hon leda arbetet med att leverera vårdarkitektur i hela Skandinavien.
Helena Beckman har 25 års erfarenhet av publika byggnader såsom skolor, bibliotek och vård. Hon har bland annat jobbat med Malmö bårhus, den nya service- och laboratoriebyggnaden på Malmö sjukhus,
och de tidiga skedena av Södra sjukhusområdet i Malmö. Hon kommer senast från Tengbom.
Structor förstärker inom projektledning och vatten
Q Michael Wzdulski ansluter till Structor Miljöbyrån Stockholm och stärker bolagets kompetens inom projektledning och vatten. Han kommer närmast från Ekologigruppen och har tidigare arbetat på Stockholm Vatten och Avfall och Tyresåns vattenförbund.
Michael har mångårig erfarenhet som projektledare och har en bred kompetens inom vattenområdet från bland annat uppdrag inom miljöövervakning, dagvattenhantering, tillstånd för vattenverksamhet, vattenförvaltning och hydrologisk restaurering.
Går från Besqab till Atrium Ljungberg
Q Anna Jepson tillträder rollen som ny CFO den 1 december 2024. Hon har mångårig och bred erfarenhet inom ekonomi och finans i bygg- och fastighetsbranschen och kommer närmast från Besqab och dessförinnan Svenska Handelsfastigheter. I uppdraget som CFO för Atrium Ljungberg ingår ett ansvar för de affärsstödjande funktionerna som, förutom ekonomi och finans, även omfattar områdena juridik och hållbarhet. Anna Jepson kommer att ingå i bolagsledningen.
Akademiska Hus internrekryterar ny HR-direktör Q Josefin Helgeson har rekryterats som ny HR-direktör på Akademiska Hus. Hon har lång erfarenhet inom HR-området och har sedan sju år haft tjänsten som HR-partner på
Akademiska Hus. Josefin Helgeson tillträder den 1 augusti och kommer även att ingå i Akademiska Hus företagsledning. Hon är utbildad personalvetare och har tidigare arbetat inom HR på PwC
och dessförinnan inom rekrytering och bemanning. Hon efterträder Marie Hallander Larsson, som går i pension.
Stoeckmann omvald till ordförande för Byggföretagen Q Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar’n i Skåne, har valts om till förbundsordförande för Byggföretagen. Till vice ordförande valde förbundsstämman Susanne Liljedahl, Peab AB (omval).
Tre nya ledamöter valdes in i förbundsstyrelsen: Charlotta Nilsén, Veidekke Entreprenad (nyval), Leif Erlandsson, L Erlandsson Entreprenad (nyval) samt Niklas Sparw, NCC Sverige (kompletteringsval).
Ny ordförande och tre nya ledamöter till SGBC:s styrelse Q Sweden Green Building Council, SGBC, har hållit årsstämma. Alexandra Hagen valdes till ny styrelseordförande. Hon är sedan 2018 vd för White Arkitekter. Hon var tidigare chef för Whites kontor i Malmö och har dessförinnan arbetat med utvecklingsfrågor inom företaget, bland annat som utlandschef för koncernen och med bolagets forsknings- och kunskapsnätverk.
Nya ledamöter är Anette Seger, vd Ramboll Sverige, Catharina Belfrage Sahlstrand, Hållbarhetschef på Handelsbanken och Johanna Skogestig, vd på Vasakronan .
Den första etappen i utbyggnaden och renoveringen av Rosendals Trädgård är klar. Det finns nu ett nybyggt kök och café samt ett nyrenoverat växthus som även är vinterbonat.
– Nu säkrar vi upp inför framtiden så att fler kan njuta av Rosendal året runt i alla väder, säger Tin-Tin Jersild, vd på Rosendals Trädgård.
Rosendals Trädgård på Djurgården är ett populärt utflyktsmål som har närmare en miljon besökare per år. På platsen finns en handelsträdgård med grönsaksfält, växthusodling, fruktträdgård, vinodling, rosenträdgård, rabatter, komposter, lekplats, plantbod, vedugnsbageri, gårdsbutik och ett Krav-certifierat café. Med ett ökat besöksantal och ett behov av att kunna använda växthuset året runt och få ett bättre fungerande kök så satsar nu hyresvärden, Kungliga Djurgårdens Förvaltning, 100 miljoner på nya lokaler som blir bättre för både de som arbetar där och för besökare.
som vuxit på Djurgården.
– Det är trä som tidigare fällts på grund av angrepp av granbarkborren, berättar Jan Borg som är platschef på M3 Bygg.
NYBYGGNATIONERNA ÄR ETT samverkansprojekt mellan M3 Bygg, Kungliga Djurgårdens Förvaltning, Stiftelsen Rosendals Trädgård och Jordens Arkitekter.
– Vår roll är är att samordna alla underentreprenörer och samordna med verksamheten som pågått parallellt här. Man kan säga att det är en nyproduktion som byggs i hop med befintliga renoveringar.
Han berättar att installationerna har varit komplexa.
– Det var ett myller av värme, vatten och el - det har också varit trångt i vissa stråk för att få plats för installationerna.
Vad som kommer vara tydligt för besökarna är att det nu finns ett helt nytt café och ett stort restaurang-
kök, där man kan se hur arbetet pågår bakom glasfasaden samt genom ett skjutfönster i väggen mellan de två byggnaderna. – Återbruket av panelen i serveringen och i kallskänken är så snyggt gjort, tycker Jan Borg och pekar mot väggen.
KÖKSBYGGNADEN OCH CAFÉET har fått liknande form som de växthus som gårdsbutiken och handelsträdgården ligger i .
– Det första av fem växthus renoveras nu och om ett år är nästa etapp klar. Då kommer vi att få en ny floristateljé, ett orangeri för privata bokningar, toaletter och vi kommer öppna upp på baksidan och det blir ett nytt område att vistas i istället för de containrar vi har haft där, berättar Tin-Tin Jersild. Efter att ha varit helt utan vinterbonade lokaler kommer det bli ett rejält lyft för verksamheten.
– Vi har tidigare frågat flera entreprenörer om att komma och räkna på vad det skulle kosta att renovera växthusen, men sedan har de inte
hört av sig igen. Växthusen har så att säga kommit till livets ände, men nu har Ryds Glas tagit sig an dessa med bravur.
Hon förklarar att de använder kärnfuru från Norrland i stommarna och återbrukat glas som annars skulle gå till spill.
– Det är glas som till exempel blivit över när man skurit till skyltfönster och så vidare som används, det är isolerglas som håller kylan
ute på vintern samt dubbelglas i taken.
Med glaset, som kallas för Skavank, kommer fem stora växthus att förses med återvunnet eller återanvänt glas, något som kommer bespara projektet cirka 20 000 kilo i CO2-utsläpp.
Nästa etapp i byggprojektet på Rosendals Trädgård kommer stå klar i maj 2025.
ANNIKA RÅDLUND
Golvet och bardisken består av återvunnet tegel. Taket och väggarna är täckta av trä från granar som fällts på Djurgården på grund av angrepp från granbarkborren.
– Målet har varit att respektera och bevara historien och samtidigt varsamt lägga ännu en årsring till platsens utveckling. Här bygger vi länken mellan dåtid, samtid och framtid, säger Johnny Andersson, co-founder och arkitekt på Jordens Arkitekter.
Bygger och renoverar Rosendals Trädgård
Restaurangens golv består av återbrukat tegel och panelen på väggarna och i taket kommer från gran
Investeringen på över 100 miljoner i nya byggnader görs av hyresvärden, Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Nybyggnationerna är ett samverkansprojekt mellan hyresvärden, Stiftelsen Rosendals Trädgård, Jordens Arkitekter och M3 Bygg. Renoveringen av växthusen görs i samarbete med Ryds Glas. Den fortsatta renoveringen av befintliga växthus finansieras av Rosendals Trädgård, och fortsätter i takt med att stiftelsen finner extern finansiering. Det är trä som tidigare fällts på grund av angrepp av granbarkborren
renoveras med Skavank, som är återvunnet och återbrukat glas från Ryds Glas.
är i stort behov av renovering och de kommer nu även att vinterbonas. FOTO: ANNIKA RÅDLUND
– Vi har kurserna som leder till din utveckling och förändring
Upptäck
HELHETSLÖSNINGAR INOM OMRÅDESSKYDD OCH SÄKERHET
Demex är en erfaren partner för företag och privatpersoner som söker säkerhets- och trygghetsexpertis. Vi fokuserar på heltäckande stängsellösningar och besitter omfattande specialistkompetens inom områdesskydd kring allt från byggprojekt och jordbruksstängsel till offentliga verksamheter och industrifastigheter. Demex förstår varje kunds unika behov och strävar efter att skapa säkra miljöer för varje projekt.
Ett litet urval av vårt breda sortiment:
• Larmade elstaket
• Skjutgrindar
• Vikgrindar
• Industristängsel
• Kravallstaket
• Automatiska grindar
• Mobila och fasta stängsel
• Rotationsgrindar