BALJVÄXTER

Nyfiken på baljväxter?

Utbudet och intresset för vegetariska produkter ökar, men andelen produkter baserade på svenskodlade baljväxter är låg. Det som odlas är främst ärter och åkerböna, men merparten blir djurfoder. Det finns stor potential att odla mer av denna näringsriktiga råvara sprängfylld av protein, fibrer och vitaminer. Det är stora investeringar i förädlingen som saknas för att kunna processa råvaran. Hushållningssällskapet ville slå ett slag för baljväxter genom ett webinarium.

TEXT: JENNY FORS FOTO: GETTY IMAGES Det finns ett ökat intresse för baljväxter, både hos odlare och konsumenter. Det märktes på webinariet Baljväxter som Hushållningssällskapet arrangerade. Några vanliga baljväxter är åkerböna, ärter, lupin, sojaböna, trädgårdsbönor och linser.

Baljväxter är bland det mest klimatsmarta vi kan äta. De har en unik förmåga att ta upp kväve ur luften som tillförs jorden och kräver därmed knappt någon konstgödsel. Lång hållbarhet gör även att matsvinnet blir mycket begränsat.

De är både goda och nyttiga. De är fettsnåla, fettsnåla, sänker kolesterolet och

Här odlas bondböna i långa rader.

tillför vitaminer och mineraler till kosten. De har också ett högt proteininnehåll. Sojaböna och lupin innehåller 38-44 procent protein, åkerböna 30-35 procent och linser och trädgårdsbönor 20-25 procent. – Åkerböna eller bondböna har odlats i Sverige sedan mitten av 1800-talet, ärter har odlats i flera hundra år och lupin från 1940-talet ungefär. Det här är inga nya grödor, säger Fredrik Fogelberg på RISE.

HAN BERÄTTADE OM fyra innovationsprojekt som RISE har bedrivit kring förädling av baljväxter. – Vi har tittat på odlingsteknik och sortval när det gäller lupin. Det är svårt med torrskörd, men det finns frön att köpa. Vi har provat att koka färska lupiner. Skörd av färska baljor passar bra för norra Sverige. hela baljan. Vi använder helt vanliga ärttröskor. Skördeteknik finns och det pågår produktutveckling vid Toppfrys och via RISE, säger Fredrik.

Den minsta storleken ger bäst betalt, så den tror han kan vara mer intressant att odla. Sedan är frågan hur mogen man vill att den ska vara.

RISE har också haft ett projekt kring trädgårdsbönor. Odlingen idag omfattar cirka 900 hektar med bruna, svarta, röda och borlottobönor. Fredrik berättar också om ett projekt kring gråärter, som är en äldre variant av ärta. Den blir ofta mycket hög, två-tre meter. – Det finns nya livsmedel på gång som än så länge är prototyper. Bland annat en slags ”mjölk”, yoghurt och glass baserad på åkerböna. Vi kan inte säga mjölk eftersom

”Det finns nya livsmedel på gång som än så länge är prototyper”

Fredrik Fogelberg

Nästa projekt handlar om åkerböna och den nära släktingen bondböna. – Vi har skalat torra åkerbönor till livsmedel/foder samt malt mjöl av bönorna och tittat på att separera till ett proteinrikt och ett stärkelserikt mjöl. Färska bönor har gått till frysning eller processning för att framställa vegetabiliska produkter, berättar Fredrik Fogelberg. Han visar en bild på oskalade och skalade åkerbönor som ser lite ut som jordnötter. Sojabönor, trädgårdsbönor och åkerbönor kan också skördas omogna och därefter kokas och frysas. – Antingen bara fröna eller den är vegetabilisk, men det är som en bas som man får genom att blötlägga torra frön som man sedan maler och blandar med vatten.

Hållbarheten är en av utmaningarna, liksom ystning, färg och smak. – Vi har också gjort en blåmögelost på den här basen. Det var riktigt svårt. Vi har också gjort vispgrädde.

DET PÅGÅR FLER projekt kring bönmjölken och ärtbaserat proteinrikt mjöl bland annat. Att kunna använda inhemskt odlad åkerböna istället för importerad soja skulle betyda mycket för både miljö, hälsa och svensk odling. – Förädling är en klurig process med dyra maskiner, men det finns en stor möjlighet att hålla på med det här i Sverige istället för att vi ska odla ärterna i Sverige och skicka dem utomlands för förädling. Jag skulle

Bönor av olika slag.

vara tacksam om det kom fler aktörer som tog sig an skalning, packning, malning och processning så att vi kan få till en kommersiell försäljning i stor skala, säger Fredrik Fogelberg.

Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter ägs av 128 odlare och producerar 15 000 ton färdiga livsmedel per år; ärtor, bönor och lök. – Cirka en tredjedel är baljväxter. Det är härligt att kunna säga att vi jobbar med det, säger Håkan Johnsson, som också var en av talarna på webinariet.

FÖRETAGET HAR ETT stor sortiment av olika ärtsorter; gula, grå, gröna och den vackra yin yang-bönan som ser ut som det svartvita yin yang-tecknet. Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter deltar kontinuerligt i olika projekt för att utveckla och förädla nya baljväxter. – Vi tittar på att ta fram frysta och kokta men även etablera kvarn och producera mjöl.

Det finns många fördelar med en ökad odling av baljväxter. Så varför gör vi inte det då? Ett problem är att det kan vara svårt att få god ekonomi för odlaren. – Det är värt att betala mer för den nytta som odlaren gör, säger Linda Birkedal på Naturskyddsföreningen.

”Det är värt att betala mer för den nytta som odlaren gör”

Linda Birkedal

Att addera den sociala aspekten och klimataspekten till marknadspriset kan vara ett sätt att synliggöra problemet för konsumenten. Organisationen True pricing vill att marknadspriserna ska höjas. Som det är nu är det billigare att förorena naturen än att inte göra det.

Många lantbrukare har svårt att få tag i någon som kan köpa in baljväxter i stor skala. Det blir mest i mindre skala och via eko-ringar. Det mesta går till djurfoder på den egna gården.

I SVERIGE ODLAS ärtor på cirka 20 000 hektar åkermark idag och ungefär lika mycket åkerböna/bondböna. – Det är väldigt lite. Bara spannmålsodlingen ligger på en miljon hektar. Vi skulle ha potential att kunna odla 150000 hektar av ärtor och åkerböna plus 20000 av övriga baljväxter, säger Georg Carlsson på SLU.

Han tycker att odlingen på Öland är mättad. – Men det går att odla baljväxter i stora delar av landet, upp till Mellansverige. Lupin odlas på några hundra hektar idag. Den har potential att odlas på cirka 10000 hektar. Linser odlas i liten skala. Den skulle kunna ökas till några tusen hektar. Sojaböna går också att odla i Sverige.

Svenska baljväxter skulle minska importbehovet och ge oss mer nyttiga och klimatsmarta livsmedel. ▪