Foto: Shutterstock
COVID-19
Om det i höstas talades om pandemitrötthet, tycks många nu ha vänt situationen ryggen helt och hållet. Trots att siffrorna blir allt värre, oroar sig folk mindre. Med tredje vågen kom likgiltigheten. Enligt forskarna är det dock tal om en försvarsmekanism, snarare än om nonchalans. De som gjort försiktighetsåtgärderna till en vana istället för ett tillfälligt tvång, upplever däremot mindre frustration.
Efter en relativt sett lugn sommar smittmässigt sett, ledde den andra vågen till utmattning, ilska och apati. Den tredje vågen har haft liknande effekt, med ytterligare en ny nyans. Likgiltigheten. Folk bryr sig allt mindre om pandemirelaterade nyheter. Trots att den tredje vågen är värre den andra, verkar folk inte bry sig. Har vi blivit härdade? Mar Vega är chef för intensivvårdsavdelningen på Hospital Sant Pau i Barcelona. För ett par veckor sedan blev hennes uttalande viralt: “På nyheterna fortsätter det att talas om 300 till 400 döda varje och det verkar som ingen bryr sig. Jag tror att folk håller på att bli okänsliga för dessa siffror. De lyssnar, men ändå är det som om det inte vore något konstigt alls.” Det skriver tidningen El Confidencial, som gått på djupet när det gäller den förmodade likgiltigheten. En fråga vi alla har ställt oss sedan i mars, är när vi kan slappna av och återgå till våra liv. Men i vilket ögonblick slutar samhället att oroa sig och anpassar sig till en ny vardag, en ny normalitet? Opinionsundersökningarna visar att oron över pandemin generellt varierat beroende på smittfrekvensen. I januari, precis när tredje vågen drog igång, sjönk dock antalet som var mycket oroliga, till samma nivåer som registrerats under hösten. Media ger oss kontinuerliga uppdateringar i realtid, som utgör ett oupphörligt flöde av stimuli. Statistiken över antal smittfall, inlagda på sjukhus och döda, kommer och går. De ansvariga politikerna upprepar samma misstag, som får samma konsekvenser och såvida vi inte har en personlig
22
SK – MAR | APR | MAJ 2021
Ju värre smittsituationen blir, desto mindre tycks folk oroa sig. En slags likgiltighet har brett ut sig och folk vänder pandemin ryggen. En överlevnadsmanöver, menar experterna.
utmattning och likgiltighet i längden
Den utdragna pandemin gör att många kopplar ifrån. erfarenhet av någon i vår närhet som blivit svårt sjuk, slipper de flesta av oss att se den värsta sidan av pandemin. Samtidigt lider vi dock de ekonomiska, psykologiska och sociala effekterna av restriktionerna. Enligt Pere Masip, professor vid Universitat Ramon Llull, finns i varje nödsituation och kris ett ökat informationsbehov. Folk har frågor och söker svar. Skillnaden jämfört med andra stora kriser som 11 september, ebolaviruset eller tsunamin i Indiska oceanen 2004, är att Covid-19 fortsätter att villkora vår verklighet månad efter månad. Pandemin har pågått under mycket längre tid, utan att det
egentligen tillkommer någon ny information. Den dagliga statistiken tillför ingenting. – Under en viss tid gav medierna svar på frågor vi hade; hur ska jag skydda mig, vad är det för ett virus, hur ser utvecklingen ut, citeras Masip i El Confidencial. Men vi har nått en situation när det knappt finns någon ny information, bortsett från den rena statistiken. Eftersom krisen drar ut på ti-
den, skapar det inte bara en informationsutmattning utan folk kopplar bort och konsumerar minsta möjliga mängd nyheter. Precis som det berömda citatet som tillskrivs Stalin: “En enskild människas död är en
tragedi, en miljon döda är statistik”. Masip fortsätter: – Vi är trötta på att höra att folk dör, det vet vi redan, trots alla försiktighetsåtgärder. Vad folk vill är att koppla bort. Flera studier visar att den psykologiska påverkan under första vågen förvärrades av den informativa överbelastningen. Masip önskar att medierna skulle ta upp mer sociala och personliga aspekter som kan tillföra något nytt bortom statistiken. Ett annat problem är att de hälsomässiga aspekterna har lämnat plats för politiska konfrontationer. Enligt Masip har de flesta pandeminyheter en politisk touch i en majoritet av medierna.
