SVEN nummer 1

Nr. 1• 200 9 FOTO Håkan Flank

Ulrika Bengtsson Rykande het i New York

Tema:

Brasilien

Tips!

Så övervinner du din språkrädsla

Var glad för din hemlängtan!

Michelles rader

Fotograf: Anna-Maria Strömberg

Jag har sedan många år drivit SvenskaMammor.com och idén om en tidning för SvenskaMammor.com:s medlemmar kom tidigt men blev verklighet först 2008.

Tidningen blev så populär och uppskattad att vi tyckte att det vore synd om inte fler kunde få nytta av den.

Så vi tänkte om, brainstormade, och SVEN – Tidningen för SVENskar i världen föddes.

Jag hoppas att du skall tycka den är lika trevlig och rolig att läsa som jag och alla inblandade tyckt det varit att göra den.

Så gå och lägg dig i en hängmatta Michelle Cadeau – Grundare av SvenskaMammor.com, författare, mamma, och läs. Trevlig läsning. volontärarbetare och mycket mer.

Michelle Ansvarig utgivare

Ålder: Hrm... kanske 38 eller nåt igen...

Familj: Man James och två söner Justin och Elliot.

Bor: I villaförorten West Orange (förort till New York City) i USA. Från: Skåne Utomlands sedan: 1994 Älskar: Självklart min familj, men jag älskar oxå sommar i Sverige och att gå på bio.

Saknar i Sverige: Familj och vänner (såklart!) men jag saknar även en god ugnsstekt falukorv!

Redaktörens rader

Emma Ageberg – Redaktör för SVEN, annars grafisk formgivare. Ålder: 32 Familj: Sambon Fabio och busungarna Emil och Lukas.

Bor: På liten vingård utanför Bologna i Italien.

Från: Skåne Utomlands sedan: 2002 Älskar: Mina nära och kära. Svenska jordgubbar, färger och att ha fullt upp.

Saknar i Sverige: Mina nära och kära i Sverige. Effektivitet.

Får jag lov att presentera min nya passion: SVEN! Jag har jobbat som grafisk formgivare i 7 år och alltid fått göra vad kunderna vill, även om det blir hur gräsligt som helst. Nu har jag fått jobba med något där jag har varit med och bestämt allt – format, färg, typsnitt, foto OCH innehåll. Det känns härligt och mäktigt. Jag har haft hur roligt som helst och svårt för att slita mig från projektet. Jag har faktiskt inte bestämt precis allt och vill passa på att tacka alla som varit med och skapat detta första nummer av SVEN. I vårt premiärnummer skriver vi om hur det är att bo utomlands och var- Foto privat, Emma för vi är så många som flyttar från underbara Sverige. Vi presenterar stjärnkocken Ulrika i NYC, temalandet är Brasilien och så har vi många fina krönikor och intervjuer av svenskar i utlandet, som bjuder på sig själva. Underbart!

Hoppas att ni också får svårt att slita er från SVEN! På återseende!

Emma Ageberg Redaktör

Ansvarig utgivare Michelle Cadeau michelle@tidningensven.com Tel. + 1 973 325 2157 Redaktör och layout Emma Ageberg emma@tidningensven.com Annonser Louise Sverud louise@tidningensven.com

2

Prenumeration För att prenumerera på SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet, gå till www.tidningensven.com. Där kan man välja på en e-prenumeration (80SEK/7år) eller på en pappers prenumeration (från 80SEK/år + porto).

Tryck Upplaga 8 000 papperstidningar + e-tidningar.

Tryckt i USA i juli 2009.

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

SVEN:s

Innehåll 02

Michelles rader Redaktörens rader

03

Att bo utomlands

04

Att vara svensk i utlandet

05

Birgit + Bansal = Sant

06

Våga dig ut i verkligheten!

07

Hur är det med svenskan?

08

Ulrika. Rykande het i NYC

10

TEMA: Brasilien

12

Svenska kvinnor EXPO i NYC

13

På andra sidan Atlanten

14

Hemlängtan

15

Senaste nytt från Sverige

Varför flyttar vi utomlands egentligen?

Att bo utomlands

Anna Walldorf – Motvillig hemmafru, redaktör, översättare och vass på beachvolleyboll.

Familj: Hubby Henrik plus föräldrar, bror och brorsdöttrar i Sverige.

Bor: San Francisco, Kalifornien, USA Från: Höllviken Utomlands sedan: Januari 2009

Lämnat gamla Svedala för något nytt? Grattis! Visst finns inte allemansrätten, fyra årstider, ordet lagom, ICA och praktiska bussförbindelser alltid att finna på nya stället, men hey, det kan det vara värt. Att flytta till ett nytt land är en stor och spännande upplevelse och förutom den kulturella förändringen så innebär en utlandsflytt inte sällan också en personlig förändring och utveckling i någon grad.

Mitt råd till alla som funderar på en flytt eller får en möjlighet: Gör det! Det finns inget att ångra och lilla Sverige med alla sina för- och nackdelar finns alltid kvar… och du kommer att bli en hel skattkista med erfarenheter rikare.

Läs här om varför några av de ca 400 000 svenskar som flyttat ut valt ett nytt land och vad de tycker om det! att ha daglig kontakt med Sverige med tanke på att man bor i ett annat land.

“När jag befinner mig i Italien så känner jag mig väldigt svensk, men när jag kommer hem till Sverige så känner jag mig VÄLDIGT italiensk.”

Hur är det att jobba i Italien jämfört med i Sverige?

Det första som jag tänker på när du ställer denna fråga är stressen. Att jobba i Italien är väldigt stressigt eftersom arbetstempot är betydligt högre än i Sverige. (Inga kafferaster en gång i timmen i detta landet.)

Vad är det bästa med Italien?

Ja, jag vet inte riktigt om jag ska välja vädret eller maten och vinet... så jag svarar bägge två!

Foto privat, Jenny

Jenny Nilsson Bologna, Italien

Vad har Sverige och svenskar för rykte i Italien?

Sverige har ryktet att vara ett rikt och välorganiserat land. Svenska tjejer är väldigt omtyckta här i Italien... så jag antar att vi har ett bra rykte.

Vem är den mest kända svensken i Italien?

Utan tvivel i dagsläget, Zlatan Ibrahimovic.

Hej Jenny! Hur hamnade du i Italien?

Under min barndom har jag besökt Italien ett flertal gånger med min familj och redan vid ung ålder visade jag en viss förtjusning. När jag gick ut gymnasieskolan bestämde jag mig för att åka till Italien för att studera italienska under ett års tid i huvudstaden Rom. Jag bestämde mig för att bli kvar i Italien och flyttade sedan vidare till Bologna, där jag är bosatt sedan 9 år.

Vad känner du dig mest som: svenska eller italienska?

Ja, det är verkligen delade känslor. När jag befinner mig i Italien så känner jag mig väldigt svensk, men när jag kommer hem till Sverige så känner jag mig VÄLDIGT italiensk!

Beskriv Bologna med ett ord: DYRT!

Och hur går det med språket?

Med språket är det inga problem. Jag talar flytande italienska, vilket jag borde med tanke på att jag har varit i Italien i 10 år.

Du har hunnit jobba en hel del i Italien. Vad gör du just nu?

Idag jobbar jag för ett företag som är generalagent i Italien för ett flertal av Sveriges viktigaste sågverk.

Vi exporterar trävaror från Sverige till Italien. Jag sköter både kund- och leverantörskontakter och använder mig både av mina svenska och italienska språkkunskaper. Jag tycker det är kul och lärorikt

Hur ser framtiden ut? Är du fast i Bella Italia, eller?

Vad skulle få dig att flytta tillbaka till Sverige?

Ja, det vet man aldrig! Som det ser ut just nu, så blir jag troligtvis kvar i Italien. Det enda som skulle kunna få mig att flytta tillbaka till Sverige är min familj, men jag tror att det skulle vara otroligt svårt att vänja sig vid den svenska mentaliteten och livsrytmen på nytt.

Lina Persson Bryssel, Belgien

Hej Lina! Hur hamnade du i Belgien?

Det var min sambo Peter som fick ett jobb här i Belgien, så då hängde jag på. Vi bodde då i Istanbul och kände att ska vi bo utomlands är det lika bra att göra det nu, när vi ändå inte har något hemma som binder oss. Svårare att flytta utomlands ju äldre man blir tror jag…

Beskriv Bryssel med ett ord: Grått.

Vad gör du i ditt nya hemland? Är mammaledig, så jag hänger mest med min pojke och träffar andra mammor och så.

Innan ni flyttade till Bryssel bodde ni i Istanbul. Hur är det att vara svensk och utlänning i de båda städerna?

Lättare i Istanbul än i Bryssel kan jag nästan tycka… Människorna i Turkiet är väldigt trevliga och bemöter man dem bara lite extra, med ett turkiskt ord eller så, så får man alltid ett leende tillbaka. Brysselbor är svårare, surare och inte alls lika vänliga. De är inte heller så glada för barn, så ibland är det svårt att gå och fika och äta ute.

Foto privat, Lina

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

3

Hur tycker du Sverige och svenskar upplevs i Belgien?

Vet inte riktigt, det bor så många nationaliteter här att det liksom kvittar om man är belgare, svensk eller japan. Kan man bara franska så kvittar nationaliteten. Kan man inte det, då är det lite svårare.

Med EU och andra institutioner inpå knuten så känns Bryssel väldigt internationellt. Stöter man på många utlänningar?

Ja, hela tiden. Många jobbar här, men vi bor en bit bort från EU-området så de flesta utlänningar jag träffar är faktiskt turister.

Och hur går det med språket? Har du snappat upp både franska och flamländska vid detta laget?

Jag tog några kurser i franska innan jag fick Algot, så jag kan lite basfranska. Flamländskan förstår jag bra i skrift och ibland i tal, men kan inte prata. Än...

Vi flyttar till Antwerpen om några dagar, så då blir det flamländska för hela slanten!

Du är mamma till lille Algot. Hur vore familjelivet annorlunda om ni bott i Sverige, tror du?

Lättare med allt, passning till honom, att kunna gå ut en kväll utan barn skulle vara underbart. Och så allt det här med BVC – att prata sjukdomar och vaccinationer på

annat språk än svenska kan vara jobbigt ibland. Och så saknar man närheten till vänner och familj, att kunna hänga en vardagskväll med dem man tycker om. Det ska jag göra hela tiden när vi flyttar hem!

Hur ser framtiden ut? Är du sugen på att flytta hem eller vidare, eller har ni rotat er i Bryssel?

Nej, rotat mig i Bryssel har jag verkligen inte gjort.

Det är ingen stad för mig, tror Antwerpen kommer att kännas mer hemma inom en vecka än vad Bryssel gjort under 2,5 år. Framtiden ser ljus ut, i augusti flyttar vi hem till Sverige och i september börjar Algot på dagis! Längtar! ´

Att vara svensk i utlandet Att nätverka ligger i tiden och i dagens internationella värld med nästan en halv miljon svenska medborgare utomlands finns det många vägar att gå när man vill komma i kontakt med andra svenskar.

D

et finns världsomspännande nätverk genom organisationer, föreningar och företag såväl som lokala alternativ med platsanknytning. Det skapas också allt fler samlingsplatser på internet där man kan träffa likasinnade och utbyta tips och erfarenheter, allt beroende på vad man söker. Dessa nätverk kan fungera både som länk och stöd i allt man kan behöva som utlandsboende, men de kan också hjälpa till att förmedla personliga och professionella kontakter såväl som insatser vid katastrofer och andra ärenden av humanitär karaktär. Nätverken kan vara en enorm tillgång i utlandslivet och här kommer några tips på vart man som utlandssvensk kan vända sig.

Svenska kyrkan är ett exempel på en organisation som är till för alla, där man ofta hittar relevant och uppdaterad information om deras egna såväl som andras aktiviteter, genom kyrkoblad, anslagstavlor och hemsidor. "Det är tryggt att ha någon att vända sig till om det blir kris, eller om man bara vill fika och läsa en tidning hemifrån", står det på Svenska kyrkans hemsida, där man hittar alla svenska kyrkor utomlands.

Ambassader och konsulat erbjuder också mycket hjälp och stöd och dem hittar man på swedenabroad.com. Svenska Skolan är bra att ta kontakt med om man har barn och är man särskilt ute efter att jobbnätverka kan man söka sig till de Svenska Handelskamrarna, Exportrådet, Svenska Institutet och Visit Sweden för att nämna några exempel. Även arbetsförmedlingarna i Sverige samordnar utlandsjobb, och det finns många förmedlingar världen över som också sitter inne med mycket kunskap, au pairförmedlingar och rekryteringsföretag för att nämna några. Många organisationer har anslagstavlor och hemsidor med länkar, där man kan hitta mer information.

Väl värt att kolla upp. Ett tips är att ta del av de aktiviteter och program som ofta anordnas i de olika organisationerna och föreningarna. Det brukar alltid 4

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

finnas någon där som kan hjälpa en vidare (kom ihåg att ha visitkorten redo, det är ofta mycket viktigt utomlands). Något man kanske inte tänker på är alla de svenskbutiker som finns världen över, både deras lokaler, hemsidor och nyhetsbrev. Där kan man både handla kaviar, träffa svenskar och få information och tips om platsen där man bor. Inte dumt.

Tidningar är också bra för att lära känna en plats bättre och se var man kan hitta och skapa kontakter. Det kan vara tidningar som särskilt riktar sig till

www

tips att kolla in

www.svenskakyrkan.se www.swedenabroad.com www.si.se • www.svenskamammor.com www.kvinnor.ning.com www.utlandssvenskar.com www.swea.org www.sviv.se www.familjeliv.se • www.facebook.com www.linkedin.com www.plaxo.com www.twitter.com utlandssvenskar eller medlemstidningar i eningar, organisationer och företag. Ofta finns de i elektronisk version på nätet via respektive hemsida.

Bland de nätverk som särskilt samlar utlandssvenskar finns t ex SVIV (Föreningen Svenskar i Världen), SWEA (för svensktalande kvinnor i världen, firar 30 år i år), Svenska Mammor, Familjeliv, Utlandssvenskar.com och

olika för-

Illustration Sabina Ramsey

nystartade Svenska Kvinnor i världen. Det finns även renodlade yrkesnätverk, både på internet och som aktiva föreningar. Facebook, LinkedIn, Plaxo och Twitter är några exempel på det.

Titta in på din lokala svenska eller skandinaviska butik och restaurang (om du har en sådan), ta kontakt med de svenskar du möter och gå med i föreningar och nätverk. Om det inte finns några etablerade svenska nätverk där just du råkar befinna dig så brukar våra nordiska grannländer också ha nätverk av liknande slag som gärna hjälper till. Annars kan man alltid starta ett eget, kanske som kontaktperson för en redan existerande organisation eller förening?

Att vara med i en svensk gemenskap betyder inte att man exkluderar det land man bor i. Tvärtom, det kan bli en extra bonus till det utlandsliv man har och också öppna upp dörrar för framtida nya vänner och jobbkontakter. Det kan också underlätta vid flytt hem till Sverige igen, något som det ofta inte talas så mycket om. Här håller SWEA t ex på att utforma ett hemvändarprogram som kan vara värt att hålla ögonen på. Har du tips på fler nätverk och organisationer, hör gärna av Foto privat, Sofie dig, så hålls listan aktuell. ´

Sofie Haag – Ordförande SWEA London Familj: Gift med Fredrik och har barnen Oskar 5 och Gustav 2.

Bor: London, Storbritannien Från: Stockholm Utomlands sedan: 2007 sofiehaag@gmail.com

Birgit + Bansal = Sant

U

sa sägs vara möjligheternas land, här finns det plats för allt och alla. Trots detta är det nästan en omöjlighet att ta sig igenom amerikansk byråkrati om man inte har sitt tilltalsnamn som förstanamn, och det finns sällan plats Foto pri vat, An för ett ytterligare, tredje namn. na Mor, jag och mormor heter alla tre Birgit i förstanamn. Ett namn som jag blev utskrattad för i min barndom och som jag fortfarande har barnsligt svårt att förlika mig med. Vidare så är jag andra barnet, och det var fars tur att bestämma namn, sålunda Anna. Mor ville såklart ändå ha ett ord med i laget så ett tredje namn lades på: Victoria.

Jag bor numera med min man Henrik (ja, Jan Henrik, alltså) i San Francisco och har under förberedelserna inför flytten och under dessa första månader här fyllt i fler blanketter än i hela mitt sammanlagda tidigare liv. Först var det ansökan om visum som krävde sin tribut i form av ifyllande. Väl här var det det ena formuläret efter det andra för att ordna med bankkonto, social security-nummer, mobiltelefon, ny lägenhet, elbolag, körkort, försäkringar och arbetstillstånd. Och på alla dessa ska det fyllas i ”First name” och ”Middle name”. Aldrig att det finns någon ruta för ”Third name”, men samtidigt blir det alltid problem när det man fyller i inte överensstämmer exakt med vad som står skrivet i pass och visum.

Numera går jag till min stora sorg under namnet Birgit i alla officiella sammanhang och får misstänksamma blickar om jag på banken råkar presentera mig som Anna. Sålunda lever Henrik och jag här som Birgit och Jan, som vore vi ett par som flyttat hit på ålderns höst.

Ibland blir det förstås bara helt fel. De som på olika myndigheter ska ta emot all vår personinformation är ofta, liksom vi, födda någon annanstans med ett annat modersmål och skriver gärna ner precis det de hör. Därför finns det numera en kund hos försäkringsbolaget Blue Cross som heter Bansal Olsson – min älskade man.´ Av Anna Walldorf

FAKTA UTLANDSSVENSKAR Vi är fler än någonsin!

Enligt svensk media flyttade år 2006 hela 45 000 personer från Sverige för att bosätta sig utomlands. Inte sedan Karl Johan och Kristinas tid, d v s 1800-talet, har antalet utvandrare varit så stort.

Man tror att flest svenskar bor i USA, Norge och Finland följt av Danmark, Storbritannien, Spanien och Tyskland.

Mellan 1941 och 2007 utvandrade 540 310 svenska medborgare från Sverige. Det sägs att allt som allt bor det runt 400 000 svenskar ute i vida världen. Enligt EU:s valstatistik fanns det 447 röstberättigade svenskar i Brasilien 2009. Men hur många svenskar det finns där (eller i något annat land) är omöjligt att veta.

Och vem räknas förresten som utlandssvensk?

Wikipedias definition: En utlandssvensk är en svensk medborgare som stadigvarande är bosatt i utlandet.

Fråga: Men är barn till en svensk medborgare i utlandet då utlandssvensk?

Försäkringskassans definition: Utlandssvenskar är svenska medborgare som har utvandrat från Sverige och inte längre är försäkrade i Sverige enligt lagen om allmän försäkring, d v s de är avregistrerade hos Försäkringskassan.

Undantag finns och i tveksamma fall skall Försäkringskassan kontaktas.

Att övervinna sin språkrädsla

Våga dig ut i verkligheten!

Foto privat, Helen

A

tt göra fel och rodna är dock en del av min vardag sedan snart ett och ett halvt år. Dag efter dag, vart jag än befinner mig, tvingas jag att göra små och stora språkliga misstag. Jag säger fel på jobbet, i mataffären, på fiket och på middag med killens familj.

Jag bor i Thessaloniki i norra Grekland. Thessaloniki är inte en särskilt turistig stad, så här är inte engelska ett språk att förlita sig på, många kan inte ens ett enda ord. Jag hade nog tänkt mig att jag skulle vakna upp en dag och prata grekiska automatiskt, liksom. Jag satt hemma och pluggade grekiska på distans online de första fyra månaderna efter flytten, gick på aerobics-, pilates- och yogaklasser och lärde mig bland annat att ”ispnoi kai ekpnoi” nog allt betyder ”andas in och andas ut” och det var ju kul att få den insikten. Men sen kom instruktörslustan smygande mer och mer – JAG ville ju stå där längst fram och instruera! Att vara gruppträningsinstruktör är en oerhört stor och viktig del av mitt liv, mitt yrke definierar ju delvis vem jag är.

Men Herre Gud, kan man verkligen ställa sig där längst fram och svamla ”ispnoi kai ekpnoi” på mer än halvtaskig grekiska? Jag kunde höra min kollegas röst från flera år tillbaka i tiden: ”Men hur ska folk kunna gå på hennes yoga och slappna av när de hör hennes brutna svenska?” Hon pratade om en ny utländsk instruktör på gymmet där vi jobbade. Nu var det jag som var den där instruktören. Jag kallsvettades bara vid tanken på att stå där framför alla och säga fel med min märkliga brytning.

Jag kan och ska!

Till slut tog lusten att jobba i alla fall över rädslan för att misslyckas. Jag struntade i min kollegas röst och min egen skräck och så började jag leda aerobicsklasser på ett gym. Yoga och pilates väntade jag lite med eftersom man måste vara mer verbal och instruera mer muntligt på de klasserna. Aerobics kändes tryggare, dels för att jag har instruerat det i fler år och dels för att det är lite glättigare och lättsammare.

Efter att ha jobbat ett halvår kände jag mig redo för att gå vidare och börja instruera i yoga och pilates. Snacka om att jag hade lärt mig hundra gånger mer grekiska av att jobba än att sitta hemma och plugga själv. Det kanske inte var så oväntat tycker ni?

Nej, men när man väl sitter där skiträdd i ett nytt land utan att kunna språket så går det alldeles utmärkt att lura sig själv att man snart kommer att vakna upp talandes grekiska helt flytande utan att behöva sticka ut näsan i verkligheten.

Ibland blir det fel ändå...

Nu skulle man kunna tro att detta var en trevlig historia med ett enbart lyckligt slut. Hon tog 6

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

Jag har alltid varit livrädd för att göra bort mig och jag vill vara bäst på allt jag gör omedelbart. När jag gör fel rodnar jag brutalt och när jag misslyckas vill jag skrika av ilska och kasta saker vilt omkring mig.

Helen Nordström – Sjukgymnast och friskvårdare Familj: Mamma, pappa, syster och sambo + bonusföräldrar och bonussyskon.

Bor i: Thessaloniki, Grekland.

Från: Stockholm, Sverige.

Utomlands sedan: December 2007

steget ut i den vida världen, körde sina pilatesklasser, ler det grekiska språket. Jag skäms att säga det, men lärde sig grekiska, rosa fluffiga moln och alla är jag tror inte att jag varit så hjälpsam mot utlänningglada… Men inte riktigt så, jag har fortfarande inte ar som försökt lära sig svenska. Jag vet inte, kanske vaknat upp med förmågan att prata grekiska flytanhar det att göra med att greker är så otroligt stolta de. Helt klart pratar jag mycket, mycket bättre än när över sitt anrika, antika språk. Grekerna sätter en ära jag först kom hit, men jag skulle kunna skriva en bok i att bemästra ett rätt så knepigt språk. Hur många om alla mina knäppa felsägningar med efterföljande gånger har jag inte hört att ”Du pratar jättebra med rodningsattacker. tanke på hur kort tid du varit här, grekiska är ett En favorit är när jag försöker korrigera en pilatesVÄLDIGT svårt språk”. Jag och min kompis som komkund som ligger snett. Jag mer ifrån Kanarieöarna tror att jag säger ”Jag ser “Jag skäms att säga det, men brukar skämta om att man att du är lite sned nu”, men alltid får höra det fast jag tror inte att jag varit så innerst har egentligen sagt typ inne hoppas vi båda ”Jag kollar snett på dig hjälpsam mot utlänningar som förstås att de talar sanning nu”. Kunden börjar fnittra försökt lära sig svenska.” och att vi i själva verket är och kan inte sluta, förståmästare på grekiska. eligt nog. Ännu pinsammare misstag kan orsakas av Jag har rannsakat mig själv och trots all självkritik likheten mellan orden ”vattenmelon” och ett gamkonstaterat att jag är duktig på mitt jobb. Även om malt slangord för mannens könsorgan. Misstaget jag gör många språkliga misstag så är kunderna görs med fördel på middag med pojkvännens föräldnöjda och gillar mig. Jag märker att jag har mycket rar, det förhöjer liksom effekten som ni förstår. att tillföra med mina kunskaper från Sverige och med min egen stil som delvis beror på att jag är svensk Mental träning och delvis på att jag är jag. Det har jag alltid kvar, Häromveckan fick jag frågan om jag utövar någon oavsett vilket språk jag försöker förmedla det på. mental träning. För en person som mig är att flytta till Grekland den största mentala utmaningen jag Utmattad men stolt någonsin utsatt mig själv för! Jag tränar mentalt Genom jobbet har jag också fått många nya vänner, dagligen för att övervinna blyghet, prestationsångest både greker och andra svenskar som bor här. Det gör och ilska över att säga fel eller över att inte förstå. att jag upplever att jag klarar mig socialt på egen Allt annat mentalt, kulturellt och intellektuellt faller hand och det är jätteviktigt för mig att känna att jag bort, jag orkar inte riktigt med det för jag lägger all inte bara lutar mig på min pojkväns sociala umgänge. min energi på att lära mig språket och att passa in i Slutligen vill jag säga, att trots alla svårigheter så är mitt nya land. Jag föreställer mig att min hjärnas jag så glad över att jag tog mig i kragen och gav mig språkcentrum jobbar för högvarv dygnet runt, jag är ut i den grekiska verkligheten. Jag är ofta mentalt inte ens skonad i mina drömmar när jag sover. Skulle utmattad men är samtidigt otroligt stolt över att uppman göra en CT-scan på mig nu skulle den visa ett täcka att jag faktiskt klarar mig riktigt bra här både hysteriskt blinkande i olika neonfärger. Utmattande. yrkesmässigt och socialt. Det är en självförtroendekick Grekerna är som tur är ett väldigt tillåtande och att upptäcka den styrkan hos sig själv. Vem hade kunförstående folk. Någon borde ge dem ett pris för sitt nat tro att det skulle kunna ge bättre självförtroende tålamod och för sin hjälpsamhet, särskilt när det gälatt inte kunna kommunicera språkligt korrekt? ´

6

TIPS

på hur man övervinner sin språkrädsla • Ge dig ut i verkliga livet på egen hand, börja med något som du känner dig bekväm med. Det behöver inte vara så avancerat till en början, gå t ex ut och handla.

• Ta upp en hobby, gör någonting som känns tryggt och bekant, det är lättare att lära sig ord då. Du gör något som du kan sedan innan, och du förstår utan att förstå allt som sägs.

• Utmana sakta men säkert dig själv att bemästra svårare och svårare språkliga situationer.

• Erkänn för dig själv (och för andra) att du är rädd att göra fel.

• Acceptera att du gör och kommer att göra fel.

• Glöm inte bort att berömma dig själv när du gör framsteg, även om du fortfarande blir arg om det blir fel.

Foto privat, Helen

Funderingar över förändringar i svenskan

din svenska

Hur är det med svenskan?

T

rots att Sverige är ett relativt litet land, i alla fall om man ser till befolkningsmängd, så ligger svenska språket faktiskt på 90:e plats av världens alla 6 000 språk. Svenskundervisning bedrivs på cirka 200 universitet och högskolor i mer än 40 olika länder. Lägg därtill kompletterande svenskundervisning som bedrivs i ännu fler länder. Som utlandssvenskar bidrar vi antagligen ytterligare till att öka svenskans spridning runt om i världen när vi lär ut det till våra respektive och kanske till nya vänner och framförallt till våra barn. Trots att de kanske fötts utomlands och aldrig bott i Sverige är jag ganska säker på att vi alla gör vårt bästa för att låta dem ta del av vårt modersmål. Och visst är svenskan ett fantastiskt språk! Vilket annat språk har den användbara måttenheten lagom eller det härliga adjektivet kramgo?

Och hör på detta: Svenska språket får ungefär två nya ord i månaden. Då kan det ibland vara svårt att hänga med i svängarna som utlandssvensk. Vet du till exempel vad en kalsongbadare eller en bilmålvakt är för något? Båda dessa är med på Språkrådets nyordlista från 2008.

Språkrådet registrerar kontinuerligt nya ord och fraser i svenskan. Insamlingen sker främst genom dagstidningar och Språkrådet har ett team som läser och samlar ord men de tar också emot tips från allmänheten. Som utlandssvensk kan det vara bra att besöka Språkrådets hemsida då och då eller prenumerera på deras tidning, Språk, för att hålla sig uppdaterad. De flesta ord uppkommer i samband med stora världshändelser och nya samhällsfenomen och många av de nya orden är importerade från andra språk. Några ord som var aktuella under 2008 var blåstråle, klimatism och finanssmälta.

Levande och föränderligt Liksom alla språk är svenskan ett levande språk som genom alla tider har förändrats och utvecklats i takt med samhället omkring oss. Ord skapas efter behov och svenskan är ett av de språk där det är ganska enkelt att bilda nya ord. Nya substantiv uppkommer av sig själv då vi behöver namn på nya ting och fenomen. I fjol fick vi till exempel orden plutoid och plastis. Men det är också otroligt enkelt att bilda nya svenska verb och vi kan i stort sätt skapa ett verb av vilken företeelse som helst.

Det är därför som vi kan sms:a, mejla och micra, bara för att nämna några moderna verb. Nya adjektiv uppkommer också regelbundet och numera är det väl ingen som höjer på ögonbrynen åt ord som gullig, strulig eller sprallig. När de orden först började användas var det säkert en del som tyckte att de lät konstiga. På nyordlistan 2008 hittar vi dock bara ett nytt adjektiv: svenskad.

Nya ord är ofta slanguttryck till att börja med och används först bara av en viss ålders- eller samhällsgrupp. De senaste åren har många nya ord skapats av svenskar med utländsk bakgrund. Ord som numera används av i stort sett alla, oavsett etnisk bakgrund, är till exempel keff och guss.

Ut med det gamla Men språket förändras inte bara i samband med alla nya ord som uppkommer. Lika många ord blir gamla och förlegade och trillar så småningom bort ur dagligt språkbruk. Detta blir ofta extra tydligt för oss utlandssvenskar. Vårt språk har blivit konserverat i en specifik epok, beroende på hur länge vi bott utanför Sverige. Många av mina egna ord och uttryck är idag helt ute men jag använder dem fortfarande eftersom jag inte har hittat några bättre att ersätta dem med.

För det är det som är det svåra när man bor utomlands, att hinna med att byta ut gamla otidsenliga

“På vilket annat språk kan man få både tuppjuck och dåndimpen?”

Louise Sverud – Beteendevetare och informatör Familj: Sambo Lloyd, Charlie 8, Rhiain 4 Bor: Los Cocoteros på Lanzarote.

Från: Malmö Utomlands sedan: 2001 Älskar: Sol, sand, sangria och skor (barn och sambo också, såklart).

Saknar i Sverige: Grönskan, luften, människorna och Skogaholmslimpa!

Skitstövel!, Klantskalle! eller kanske det lite modernare Miffo!.

Allas vår älskade Astrid Lindgren och hennes olika kändisbarn var mästare på att hitta på nya ord. Från henne har vi bland annat fått ord som sakletare, spunk, stolleprov och pilutta dej. Men även den mer seriöse Strindberg var en hejare på att skapa nya ord och han har bidragit med bland annat nattkvisten, skymla, maxa och kardus.

Vi har säkert alla en massa bra ord inom oss som vi skulle kunna börja använda. Och tycker du att ditt nya ord borde spridas till andra så skicka in det till Språkrådet så tar de kanske upp det på sin nyordslista. Men glöm för den skull inte bort alla gamla hederliga ord som redan finns i det svenska språket.

Och se till att använda de ord som du vill ska fortsätta att finnas i omlopp. Jag kommer till exempel att fortsätta att säga Dra på trissor!, för det tycker jag är ett så härligt uttryck. Och nu har jag precis lärt mig ett underbart spanskt sätt att säga åt någon att dra åt skogen som jag helt klart kommer att börja använda. Nästa gång någon irriterar mig så får de helt enkelt gå och steka sparris... hela livet! ´

ord mot nya, moderna. Även om man läser svenska tidningar på nätet och lyssnar på radio så lever man inte längre i språkets närhet och vårt språk förändras därför inte i samma takt.

Fast det är ju inget som hindrar att inte även vi utlandssvenskar är med och påverkar svenska språket. För visst är det så att vi alla kan vara med och skapa nya ord och uttryck. Språkrådet upplyser oss om nya ord men de godkänner dem inte. Det är en viktig skillnad. Det är vi, användarna av språket, som Foto privat, Louise godkänner de nya orden helt enkelt genom att använda dem. Om vi inte gillar ett ord behöver vi ju inte använda det. Och om vi tycker att det saknas ett ord så är det bara att hitta på ett och börja använda det. Det finns säkert en massa bra ord och uttryck i de språk som vi använder parallellt med svenskan som vi skulle kunna ”exportera”. Själv tänker jag genast börja säga Hela livet precis som man gör här på Lanzarote när man vill betona att något är helt självklart...

En av anledningarna till att det är så lätt att skapa nya ord på svenska Kolla in svensktestet på vår hemsida: är att vi använder oss av sammansatwww.tidningensven.com ta ord, till skillnad från till exempel engelskan. Jag har vid otaliga tillfällen påpekat för min man (som är från England) att hans språk saknar många väsentliga ord. Ta till exempel träningsvärk: På svenska fattar Louise Sverud, beteendevetare och informatör skriver man precis vad det handlar om men på engelska just nu på en bok om utlandssvenskar. Hon är själv måste man säga muscle ache from working out. bosatt utomlands sedan nästan 10 år och har samlat Fatta alltså, 5 ord behövs för att beskriva det vi på material till boken genom sina möten med andra utlandssvenska kan säga med endast ett (visserligen samsvenskar genom åren. Hur är egentligen en utlandsmansatt av två, men ändå). Likadant med knäveck svensk? Finns det några gemensamma drag och egenoch armveck – de kroppsdelarna finns i princip inte skaper? Blir vi mer eller mindre svenska efter några år på engelska och man måste använda sig av flera ord utomlands? Vad betyder den svenska kulturen, språket för att förklara vad man menar. Som ni hör är jag väloch traditionerna för en utlandssvensk? Detta är bara digt stolt över det svenska språket. Jag tycker det är några av de frågor Louise ställer i sin bok. Just nu söker ett helt fantastiskt språk – det finns så många underLouise fler utlandssvenskar som vill vara med och bidra till underlaget genom att fylla i en kort enkät. Mejla bara ord, både vackra, roliga och beskrivande. På vilLouise på louise@tidningensven.com ifall du vill vara ket annat språk kan man få både tuppjuck och dånmed så skickar hon dig en enkät. Alla enkätsvar behanddimpen? Jag vet att båda är aningen förlegade men las anonymt men vill du vara med i boken med namn så ändå... För att inte nämna alla de roliga tillmälen ange detta i ditt mejl. Ta chansen att vara med och man kan använda när man är arg på någon. Istället beskriva hur verkligheten för en utlandssvensk ter sig. för att bli allt för grov i mun kan man slänga ur sig SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

7

Om en svensk stjärnkock i New York

ULRIKA Rykande het i

NYC

Ulrika Bengtsson – Kock, krögare och mamma. Ålder: 43 Kommer från: Hyltebruk, som ligger mellan Halmstad och Värnamo.

Kom till USA: I januari 1991, men var där 6 månader redan 1989.

Har tidigare bott: USA är mitt första land utanför Sverige.

Familj: Axel 5 år.

SVEN träffar stjärnkocken, krögaren och mamman Ulrika Bengtsson på Roger Smith Hotel mitt på pulserande Manhattan. Roger Smith Hotel är känt som ”Svenskhotellet” här i New York City. Det ligger på Lexington Avenue och har promineneta grannar som Waldorf Astoria runt hörnet. Ulrika ger ett typiskt svenskt intryck, hennes småländska bakgrund har format en glad, trevlig och väldigt varm kvinna. Det kombinerat med åren i NYC gör att Ulrika är väldigt mån om andra och artig.

U

nder tiden vi träffar henne i Lily’s restaurang har hon koll på både gäster och anställda med vänliga ord och tillrop.

Hon presenterar alla för oss. En av hennes anställda säger ”Ulrika is the best person ever to work for.” Rätt som det är flyger Ulrika upp från stolen, tre svenska killar har just anlänt. De är vänner till Ulrika från hennes kökstid i Sverige. De är här för att fira en 40-årsdag, Blackberrys kommer fram, telefonnummer byts, restauranger kollas. Jodå, Ulrika kan självklart trycka in dem för en drink i kväll, efter jobbet – innan Axel. Så är Ulrikas liv. Full fart hela tiden! Det känns som om det vore en stor omställning för en lugn smålänning, men Ulrika passar i New York som handen i handsken.

SVEN: Hur trivs du i NYC? Ulrika: Jag älskar New York mycket mer än vad jag någonsin trodde att jag skulle. Trodde jag skulle stanna här drygt ett år, men så blev det inte.

SVEN: Hur hamnade du i USA? Ulrika: Jag fick jobb i köket på Aquavit, hade ett bra jobb i Stockholm men ingenstans att bo. Min syster Inga-Lena bodde här så jag packade väskorna.

Ulrika jobbar som Director of Food and Beverage sedan tre år. Hon driver Lily’s bar och restaurang som ligger inne på Roger Smith Hotel samt ansvarar för alla evenemang på hotellet. Lily’s drivs med all teknik och IT du kan tänka dig. Ja, inte matlagningen då utan själva marknadsföringen. Detta görs genom Roger Smith Live (www.rogersmithlife.com) där man kan följa hotellet och restaurangen via Twitter, se 8

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

matlagningsprogram direkt från Lily’s, läsa om alla deras evenemang, boka bord direkt på nätet o s v. lily’s och Ulrika är med där det räknas!

Eftersom Roger Smith Hotel är ett hotell med mycket svenska gäster och eftersom Ulrika jobbar där hålls en hel del svenska evenemang just där och svenskarna i stan är benägna att rekommendera och själv boka på Roger Smith. I hotellets konferensavdelning hade just SvenskaKvinnor.com sitt expo, SvenskaMammor.com hade sin konferens här 2008, tjejnätverket och SWEA har vissa evenemang här, och det har även den helt manliga föreningen Ärtans Vänner. Att stödja svenskarna i NYC ingår i Ulrikas vision. Ulrikas involvering i den svenska communityn som finns i NYC leder i sin tur klart till att svenskarna i NYC stödjer Ulrika.

SVEN: Det finns massor med svenskar i NYC. Vad betyder de för dig, personligen och affärsmässigt?

Ulrika: Det svenska nätverket är oerhört viktigt... och jag känner stort stöd ifrån alla. Jag har många vänner från alla delar av världen men också många svenska vänner som har blivit som min utökade familj. Nu när jag har Axel och fokuserar mycket på att han ska lära sig svenska och ha tillgång till svenska traditioner och kultur, gör det att umgänget med svenskar har fått en helt annan mening.

Ulrika är inte bara den drivande kraften bakom Lily’s utan har även varit en framstående kock i många, många år. Även om hon inte lagar mat idag så har Ulrika mycket att tacka för från sin bakgrund som kock.

Ulrika började sin bana i restaurangbranschen i Sverige. Hon gick restaurangskolan i Halmstad, jobbade sedan i Göteborg och kom där i kontakt med krögarna Christer Svantesson och Leif Mannerström som tog henne under sina vingar. Hon arbetade mycket med dem, flyttade till Stockholm och sedan till New York.

Karriären SVEN: Vi kallar dig stjärnkock. Med egna TVshower på svensk TV, egen restaurang mitt på Manhattan och inhopp som gästkock lite här och där så kan man väl med all rätt klassificera dig som stjärnkock. När visste du att du ville bli kock?

Ulrika: Jag var 14 år och jobbade ett lov i köket i Riksgränsen. Men det var inget yrkesval då, jag tänkte jag kunde göra det tills jag kom på vad jag verkligen ville bli. Helt fantastiskt att jag nu 30 år senare älskar min bransch mer än någonsin.

SVEN: Hur är det att vara kvinna i ett annars mansdominerat yrke? Har din svenska bakgrund hjälpt eller stjälpt dig?

Ulrika: Jag har aldrig haft problem med att vara kvinna i mitt yrke - sure it is tough - men en del av yrket.

Däremot har min svenska bakgrund alltid hjälpt mig.

SVEN: Din svenskhet lyser alltid igenom i ditt kockyrke. Självklart var det tvunget på svenska konsulatet, men sedan när du öppnade din egna restaurang Ulrika’s, valde du att ha svensk meny och att lansera den som en svensk restaurang.

Nu på Lily’s har du en del svenska rätter på menyn samt ofta svenska evenemang. Ser du

dig som en bro till Sverige för svenskar som längtar efter svensk mat eller som en utbildare för ickesvenskar, att lära dem om svensk mat?

Ulrika: På konsulatet blev det en självklarhet. Och om man bor utomlands ett tag så börjar man längta efter de svenska godbitarna, därför öppnade jag Ulrika’s. Ulrika’s var en succé och ett underbart ställe som jag kände att jag inte kunde göra om. När jag kom till Lily’s ville jag inte göra Lily’s svenskt, men nu efter 3 år känner jag att det känns rätt att ha lite svenska rätter på menyn igen.

den som alla pratar ett andraspråk och firar olika Svensk design i NYC högtider. I och med att väldigt få familjer här i stan Ulrikas underbara rock-n-rollblus kommer från Agneta har tillgång till uteplats blir Eckemyr Design och hennes smycken från YvoneChrista. det fullt ös på lekplatserna. Axels tuffa kläder kommer från Polarn O. Pyret Massor av barn i alla åldrar. http://www.polarnopyretusa.com.

Utbudet på aktiviteter är Toten, mjukisdjuret och Axels skärp kommer från fantastiskt och museum MimiDesign. Se sista sidan för en chans att vinna detta.

Mode

Fotograf: Camilla Williams

SVEN: Under din tid som kock, egen företagare och krögare har du hunnit laga mat för en mängd kända personer. Kan du nämna några?

Ulrika: Jag har lagat mat till Kungafamiljen, sportstjärnor, Kofi Annan, Betsy Jonson, Rod Stewart, Benny och Björn och hela Kristina från Duvemålagänget, Volvo, you name it!

“

SVEN: Du var nyligen i Brasilien och lagade mat? Berätta lite.

Ulrika: Jag blev influgen ans tillsammans med två vängen tillsamm Jag blev influ för att laga en ner för att laga en galamiddag er med två vänn på Svenska på Svenska Ambassaden, till ag d id m la ga ära för det brasilianska fotbolltill ära för det Ambassaden, som Moma, slaget som för 50 år sedan slog tbollslaget...

Metropolitan och Sverige i Stockholm. Helt fanbrasilianska fo Naturhistoriska har alla tastiskt! gratis barnaktiviteter. Även Operan, Baletten och Carnegie Hall har det. New York City gör myckUlrika är inte bara en krögare som minglar med känet för barnen. Förra helgen gick vi längs med disar och blir influgen världen över för att laga mat Hudson River och där fick man paddla kajak gratis. hon är också mamma. Inte vilken mamma som helst, Vilken underbar upplevelse! utan en svensk mamma. Inte vilken svensk mamma som helst utan en ensamstående svensk mamma till SVEN: Och det sämsta?

Axel 5 år. Inte vilken ensamstående svensk mamma Ulrika: Att det kostar massor. som helst utan en ensamstående svensk mamma i New York där det inte finns barnbidrag, mammaleSVEN: Utan kommunala dagis, mammaledighet dighet, kommunala dagis eller, som i Ulrikas fall, inte och annat som man är van vid från Sverige, hur ens en mormor. Att vara förälder här är en djungel. löser man det i USA? Speciellt för svenskar som kommer hit som vuxna.

Ulrika: Man lär sig att leva snålt. MammaMan vet ju inte hur skolsystem, dagisplats eller likledigheten… well, jag födde Axel under tiden jag nande fungerar. Det kan vara stressigt för ett gift par hade Ulrika’s och var tillbaks en vecka efter att jag men detta fixar Ulrika själv. Det svenska språket och fött honom. Självklart var han med och jag visste faktraditionerna är en viktig del i Ulrikas och Axels liv. tiskt inte vad jag skulle göra med honom hemma De har haft svensk Au Pair och åker till Sverige två ändå. Han låg ju mest och sov så det har funkat bra gånger om året.

“

Familjen SVEN: Du är ensamstående mamma till Axel.

Hur balanserar du mammalivet och yrkeslivet i en så intensiv stad som New York?

Ulrika: Det är tufft, det måste jag säga, men jag har en underbar syster som hjälper mig och har alltid haft bra barnvakter samt en mycket förstående arbetsgivare och bra kollegor.

SVEN: Vad gör Axel och du när ni har det som bäst?

Ulrika: Vi är utomhus i en park och spelar fotboll.

Axel ville spela fotboll, då hittade Ulrika en svensk kille som kunde hålla i ett litet svenskt knattelag och körde igång. Axel var också med och spelade fotboll nyligen när Drottning Silvias organisation, Childhood, tillsammans med svenska hobbyfotbollslaget ”Blatte United” organiserade en fotbollsturnering i stan.

SVEN: Axel pratar svenska. Varför ser du det som en viktig del?

Ulrika: Sverige är en stor del av mitt liv. Jag älskar Sverige och min uppväxt och tycker att det är min skyldighet att ge den delen till honom. Han har anammat det till 100% och jag håller tummarna att det håller i sig.

Svenskar i NYC Det finns massor med svenskar i NYC och för Ulrika är det svenska nätverket oerhört viktigt och hon känner också stödet från svenskarna. Så, svenska kan man få lite överallt och svenskar kan man stöta på lite överallt i New York.

SVEN: Vad är det bästa med att uppfostra barn i en storstad?

Ulrika: I och med att jag inte kan öppna dörren och släppa ut honom så får vi mycket tid tillsammans. Vi gör mycket olika saker. Han möter folk ifrån hela värl-

SVEN: Ibland kan det kännas som om svenskarna i NYC genom träffar, organisationer, evenemang och annat bildar ett litet mini-Sverige.

Vad tror du det beror på?

Ulrika: Jag tror det beror just på det: väldigt få av

oss har familj här. Vårt nätverk och alla träffar blir som en ”extended” familj och blir otroligt viktiga.

Speciellt ju längre tid du bor här.

SVEN: Känner du ett behov av att vara nära Sverige?

Ulrika: Ja, distansmässigt, så jag slipper byta plan och faktiskt kan åka hem en helg.

SVEN: Du har bott i NYC ett bra tag nu. Har du planer på att flytta tillbaks till Sverige? Flytta någon annanstans?

Ulrika: Nej, så länge jag mår bra här kommer jag inte att flytta. Kan inte tänka mig att flytta någon annanstans heller.

SVEN: Var finns Ulrika Bengtsson om 10 år och vad gör hon då?

Ulrika: Jag bor här i New York och har en egen business... kanske en vinaffär!

Ulrika måste rusa vidare. Hon har ju vänner i stan och innan dess en son hon skall ha middag och innan dess måste så klart en massa annat fixas. En karriärkvinna, en stjärnkock, en svenska i storstaden, en mamma... Ulrika är allt detta men när jag frågar henne min sista fråga så ser jag bara en driftig och lugn smålänning. Kanske blev den sista frågan en av de viktigaste vi ställde: SVEN: Vilken tycker du är den mest underskattade grönsaken?

Ulrika: Palsternackan. ´ Av Michelle Cadeau SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

9

TEMA: Brasilien

Kärleken lockade Olof till

BRASILIEN

Olof Andersson – Entreprenör, filmare. Ålder: 35 Familj: Brasilianska frun Luciane.

Från: Skåne Bor i: Rio de Janeiro Utomlands sedan: 1994

Olof Anderssons liv som utlandssvensk i Rio de Janeiro, började i Tokyo. Där träffade han den brasilianska journalisten Luciane. När hon sedan bestämde sig för att flytta hem till Rio igen ”så hängde han på”. Nu är de gifta och äger en lägenhet, och paret har ett produktionsbolag tillsammans.

O

lof har levt hela sitt vuxna liv utomlands. Redan efter lumpen reste han till Australien, Bali och Thailand. Sen pluggade han i Spanien i ett år. Efter det blev det Japan i ett och ett halvt år tills han följde med Luciane hem till Brasilien 1998. Där startade de ett språkföretag tillsammans. ”Det blev ett språkföretag eftersom jag skulle ha något vettigt att syssla med.” Då, 1998, var det relativt nytt att ge privatlektioner ute på företag, så på kort tid fick de många kunder och de anställde runt tio lärare. Skolan undervisade i engelska, spanska, portugisiska för utlänningar, franska samt tyska.

Svenskundervisning efterfrågades också, men det kände Olof sig inte tillräckligt kompetent till.

Riskfylld satsning Efter något år startade de även ett produktionsbolag.

Här kunde de ta användning av Lucianes journalistutbildning och det var något som låg Olof betydligt varmare om hjärtat. Som nya på marknaden och helt utan kontakter bestämde de sig för att göra en ”pilot”. En pilot är ett slags testprogram eller ett program man gör på prov för att se om folk gillar konceptet. De spelade in ett avsnitt av ett musikprogram.

Piloten var helt självbekostad och naturligtvis en stor risk om de inte kunde få den såld till någon TV-kanal.

I Brasilien är det vanligt att göra en billig pilot för att visa idén, men Olof och Luciane bestämde sig för att göra en fullskalig pilot så att den sen kunde visas på TV direkt, utan så mycket extra jobb.

Och det visade sig vara värt risken. De fick piloten såld till en brasiliansk kanal (med påföljande uppdrag att göra en serie i 8 delar), men tyvärr också idén kopierad av två andra kanaler som de försökt sälja till. Programmet ledde hur som helst till många andra jobb och ett tag jobbade Olof inne 10

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

i Guds stad som lärare åt invånare där som studerade film och video. Det jobbet ledde i sin tur vidare till ett universitetsuppdrag där Olof undervisade på det federala Universitet i Rio. Just nu håller de på med ett nytt pilotavsnitt (som de troligtvis gör en dokumentär av också) om Carioca Funk, en musikstil som blivit populär även i Europa de senaste 4-5 åren. Målet är att så småningom kunna göra en spelfilm, men det dröjer ett tag.

lätt att vara efterklok.”

Olof och Luciane, samt deras filmteam in action.

Fotograf: Ulysses Costa.

Sverigemodellen Generellt vet inte brassarna speciellt mycket om Sverige. Vad alla har koll på är däremot gamla fotToleranta brassar bollsresultat och hur, när, var man möttes i VM Det bästa med Brasilien, enligt Olof, är klimatet, natusenast. Sverige används också som ett modelland ren och religions- och främlingstoleransen. Medan när man pratar politik. "Tror du att det skulle funka resten av världen har väldigt svårt att acceptera här? Det här är inte Sverige.”, kan man få höra. sådant som är annorlunda tar brassarna emot det Men vad som specifikt menas är däremot ganska med öppna armar. Efter ett år i Rio fick Olof frågan diffust – förutom att det är önskvärt. om hur länge han bott i Brasilien. Efter att ha svarat Sen är så klart de svenska kvinnorna och själv"ett år" på väldigt stapplande portugisiska, sa persomorden självklara samtalsstartare. IKEA finns inte i nen som frågat att då var han redan brasilianare och Sydamerika, men Scanias lastbilar är väldigt högt inte svensk längre. (I Sverige kan ju tredje generatiorankade av de invigda. (Något med motorljudet nens svenskar fortfarande få förklara var de "egentlisom är så speciellt...) När jag frågar vad han saknar gen" kommer ifrån...) Det mest från Sverige, tvekar “Vänskapen i Sverige kan jag också sämsta med Brasilien han inte och svarar: ”De känna går djupare än i Brasilien. tycker han är de sociala svenska somrarna så skillnaderna och våldet klart!” Han tillägger Å andra sidan kan man göra sig 20 som konsekvens av dem. vänner på en dag har om man vill det.” snabbt: ”Vilka jag försöOlof har bott i många ker att komma hem till. olika länder utan att kunna språket flytande, men han Och familj och vänner!” Han saknar också maten, har kunnat ta sig fram i alla fall. Språkrädd har han aldmen inget som man inte kan leva utan. Plus att i rig varit. Brassarna är inte så petiga med sitt språk, så Sverige är allt förhållandevis enkelt att reda ut och det underlättar. Portugisiska har han lärt sig genom att fixa rent byråkratiskt. Sverige funkar ju väldigt bra tala. ”Jag har fortfarande inte pluggat något, vilket jag och smidigt på de flesta sätt, om man jämför. Något borde börjat med för länge sedan. Min grammatik är som känns väldigt annorlunda i Brasilien är vänskaalltså ganska risig.” När Olof flyttade till Brasilien talapen. ”Jag kan känna att den går djupare i Sverige. de han flytande spanska och han trodde att han skulle Å andra sidan kan man göra sig 20 vänner på en tappa spanskan om han började plugga portugisiska. dag här om man vill det”. ´ Av Emma Ageberg ”Nu har jag tappat spanskan i alla fall, men det är ju

Sverige – Brasilien Sverige har en hel del länkar till Brasilien, en del väldigt uppenbara, en del kanske lite mindre kända.

• Drottning Silvias mamma Alice Sommerlath, född de Toledo, var från Brasilien. Drottningen bodde som 4-14-åring i Sao Paolo, Brasilien. Brasilien ligger Drottningen nära om hjärtat och hennes organisation, World Childhood Foundation, är bland annat verksam i Sverige och Brasilien (www.childhood.org).

• Cristo Redentor, den enorma Kristus-statyn i Rio de Janeiro påstås vara gjord av cement från Limhamns kalkbrott och kallas därför för "Limhamns-Jesus". Även om det inte är 100% sant eftersom det bara var betongen till fundamentet till

statyn som Skånska Cement skickade från kalkbrot- ännu som den målrikaste finalen i fotbolls-VM:s histet i Limhamn. Men Sverige var med på ett hörn (ett toria. fundament) på ett av världens sju nya underverk – • Kung Oscar I:s drottning Josefina var syster med som står upprest i Brasilien.

Amalia Beauharnais, fru till Kejsaren Pedro I av • När man nämner Brasilien måste man ju nämna Brasilien. En minnessten över Pedro I finns i fotboll och världens bästa fotbollsspelare, Edson Riddarkyrkan i Stockholm.

Arantes do Nascimento mer känd som Pelé.

Pelé slog igenom internationellt när han gjorde stor • Svenska LM Ericsson installerade den allra succé som 17-åring i VM i fotboll 1958 i Sverige då första telefonen i Brasilien 1891, och ASEA Brasilien vann sitt första VM-guld. Brasilien vann medverkade när det byggdes en linbana upp till finalen mot Sverige med 5-2. Denna match står sig Sockertoppen 1912. ´

W O R L D C H I L D H O O D F O U N D AT I O N Bakgrund Varje barn har rätt till sin barndom, till trygghet, glädje, lekfullhet och nyfikenhet på livet. Alla har rätt att få växa upp och utvecklas både socialt och intellektuellt. Men många barn berövas dessa sina mest grundläggande rättigheter. De försummas, överges, misshandlas, ofredas och förnedras på olika sätt. De får aldrig chansen till ett värdigt liv.

Målsättning Syftet med Stiftelsen World Childhood Foundation är att värna om barns rätt till en trygg barndom och att särskilt arbeta för bättre levnadsvillkor för barn som lever i utsatta miljöer över hela världen.

Strategi Stiftelsen World Childhood Foundation identifierar, utvärderar och stödjer existerande projekt och insatser, som ligger i linje med målsättningen. Den arbetar också för att öka människors medvetande om barnens rättigheter.

Just i Brasilien syftar alla Childhoods projekt till bland annat en tidning, en internetsajt och annonatt motverka sexuellt våld och utnyttjande av barn. sering i brasilianska medier.

Detta sker genom direkt vård, förebyggande insatser, information och utbildning. Ett av projekten rik- Ge Bidrag tar sig till lastbilschaufförerna i landet, eftersom Bank: Skandinaviska Enskilda Banken prostitution och sexuell exploatering är ett stort SWIFT/BIC: ESSESESS Iban: SE 66 5000 0000 0520 1103 7948 problem längs brasilianska vägar.

Kontonummer: 52011037948 ´ Childhood har, med Fotograf: Jerker Andersson stöd av Volkswagen, genomfört en forskningsstudie och arbetat fram strategier för att öka medvetandet om problemen hos chaufförer, företag och allmänheten. Målet är att göra lastbilschaufförerna medvetna om problemen och få dem att skydda utsatta barn och ungdomar. Kampanjen genomförs med hjälp av Fotograf: Jens Rötzsch

Röster om Brasilien Anette Carbajal Svensson Ålder: 43 Familj: Maken Eros Carbajal, 69 år, och sonen Eros, 6 år.

Bor: I Palma de Mallorca, Puerto Portals och Bahia, i staden Puerto Seguro, Brasilien.

Anette lämnade Sverige 1983.

Du och din familj bor på Mallorca sedan många år, men ni har hus i Brasilien och spenderar en hel del tid där. Fast Mallorca är ett paradis för många har ni hittat ytterligare ett paradis, i Brasilien. Berätta lite om varför ni valde Brasilien. Hur mycket tid spenderar ni där?

Min man är ursprungligen från Uruguay som är grannland till Brasilien och har därför alltid haft mycket kontakt med landet. Och genom våra

yrken (red anmärkning: pilot respektive flygvärdinna) har vi rest en hel “Det är det som är så typiskt för del och fastnat just för brasilianarna; alla är välkomna utan Brasilien. Vi hittade vår problem. Speciellt barn. plats när vi bussluffade Brasilianarna älskar barn!” från Rio de Janeiro mot Salvador de Bahia. En liten härlig stad som heter Porto Seguro. Vi tillbringar ungefär 2 månader om året där, januari och februari.

Vad är det som är så speciellt med Brasilien?

Vi stortrivs i Brasilien därför att befolkningen är härlig, öppen, glad och väldigt lätt att få kontakt med. Sen har vi Brasiliens underbara musik, dess otroligt fina natur och härliga stränder.

Foto privat, Anette

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

11

Fortsättning intervju med Anette Vad är det bästa med Brasilien?

Människorna helt klart. T ex så går vår son Eros på Capoeira (brasiliansk kampsport) tre gånger i veckan när vi är där och han är så välkommen av alla även fast det bara är två månader om året. Det är det som är så typiskt för brasilianare; alla är välkomna utan problem. Speciellt barn. Brasilianarna älskar barn!

Vad är det sämsta med Brasilien?

Våldet i de större städerna. Tack och lov är det något som vi inte alls upplever där vi är.

Hur går det med språken, spanska och portugisiska, hur lika är de?

Det går bra med språken. Alla i Brasilien är ju så öppna och pratar med oss, så vi lär oss ganska fort.

Vår son Eros, som ju är 6 år, gör sig utmärkt förstådd på portugisiska med sina kompisar. Spanska och portugisiska har en del lika ord även om det är ett helt annat språk.

Svenska kvinnor EXPO i NYC

D

en 16 maj hade föreningen Svenska Kvinnor (svenskakvinnor.com) sitt första ”Svenska Kvinnor Expo”. Det gick av stapeln mitt på Manhattan i New York, USA. På fredagskvällen samlades ett 20-tal kvinnor på andra våningen av Roger Smith Hotel. De flesta bor i eller runt New York men helgen till ära kom även utställare från Boston, Buffalo och hela vägen från England.

Expot (utställning låter lite trist) gick ut på två saker: 1) Att de svenska kvinnorna skulle träffas, nätverka och bygga kontakter. 2) Att de svenska kvinnorna skulle visa upp sig och sina företag för andra svenskar och amerikaner. ”För att vi kan!” som Expot:s motto lyder. Fredagens mingel var en succé och på lördagsmorgonen stog förväntningar-

Så Eros har fullt upp med två språk redan.

Pratar han svenska också?

Ja, Eros går på Svenska skolan på Mallorca. Det är en heltidsskola. Han har gått där ett par år nu och han pratar flytande svenska också.

I det här numret av SVEN har vi ju en del jämförelser mellan Sverige och Brasilien. Finns det någon likhet mellan svensk och brasiliansk kultur tycker du?

Nej, det tycker jag inte alls. Jag kan faktiskt inte komma på något alls. ´ Av Michelle Cadeau

SVT i USA

Förutsättningen för att SVT World ska kunna gå vidare med planerna med direktmottagning från satellit med en egen parabolantenn och digitalbox med SVT Worldprogramkort, är att tillräckligt många anmäler sitt intresse på deras hemsida svt.se/svtworld. De måste nämligen vara helt säkra på att satellithyran och andra kostnader för utvidgningen täcks av de framtida abonnemangsintäkterna. Så vi uppmanar er läsare att gå in på

www.svt.se/svtworld och fylla i intresseanmälan!

Svenska kvinnor roar sig på Svenska kvinnor EXPO i New York, 16 maj 2009.

Fotograf: Camilla Williams.

EXPO www.svenskakvinnor.com

na högt i tak när dörrarna slogs upp för allmänheten kl 12. Expot inleddes med ett kort tal av Agneta Eckemyr och en av dagens många tävlingar.

Att visa upp sitt företag mitt på Manhattan kostar vanligtvis skjortan, pengar som småföretagarna ofta inte har, så i samarbetet med Roger Smith Hotel löste sig detta finfint då hotellet och Ulrika Bengtsson sponsrade med lokalerna.

På expot fanns allt från finansföretag, fastighetsmäklare och relocationföretag till smyckedesigners, kläddesigners och barn- och vagnaccessoarer.

Alltså något för alla!

Svenska Kvinnor Expo kommer framöver att hållas på olika ställen i världen. För mer information om föreningen Svenska Kvinnor besök oss på www.svenskakvinnor.com. ´ Av Michelle Cadeau

Maria och Maria lockades av glammiga LA

På andra sidan Atlanten

D

et finns många anledningar till att man flyttar från Sverige. De flesta klagar över vädret, andra säger kanske trångsyntheten, många medger att det är tristessen i Sverige man vill komma ifrån. Det kan vara en glamourösare tillvaro som lockar eller kanske ren nyfikenhet, men vilka skälen än må vara så är det många svenska kvinnor och män som startat ett nytt liv på andra sidan jordklotet med förhoppning om ett bättre liv. Jag frågade två svenskor som bosatt sig i Kalifornien varför det annorlunda livet i USA lockade dem bort från Sverige.

Maria Strömberg är en Gällivaretjej som en gång

Maria Samuelsson Foto privat

Foto privat

Maria Strömberg

för alla bosatte sig i Los Angeles efter att ha inspirerats av hårdrocksmagasin från staden som är Kaliforniens oskriva huvudstad. Efter att ha jobbat som barnflicka till John Goodman (“Roseanne”, “The Big Lebowski”) så jobbar hon numera som bartender och mäklare samtidigt som hon studerar till en B.A, vilket motsvarar en filosofie kandidat, i Health Science.

“Jag ville festa och träffa Sebastian Bach”, säger hon med ett skratt när hon blir tillfrågad varför hon bestämde sig för att flytta till Los Angeles. “Jag var en ung tjej från Gällivare som var van vid småstadslivet i ett liten norrländskt samhälle, men efter att ha studerat ett år i Skellefteå efter gymnasiet, kände jag att det var dags att flytta. Tjugo år i snö, kyla och Gällivarehäng gjorde sitt. Jag ville därfrån.”

Sagt och gjort. Maria bestämde sig för Los Angeles av den anledningen att staden erbjöd ett

varmt klimat, ett oavkortat utbud av aktiviteter av alla de slag och en känsla av att kunna vara anonym i en stad befolkad av ungefär nio miljoner människor.

Hon hittade jobb som barnflicka via annons i en tidning och jobbade bland annat i Beverly Park, en av Los Angeles lyxigaste adresser. “De hade filmkameror i alla rum,” berättar hon. “Det var man ju inte direkt van vid.” Maria berättar att hon även jobbat som bartender på Oscarsgalan, Emmy-utdelningen och MTV Awards. “Ett roligt jobb, men slitsamt” erkänner hon. “Jag har också jobbat som privat butler till gänget i ‘Chicago’ på Oscarsgalan.”

Maria bor i en lägenhet i Hollywood men reser mycket runt omkring i världen med pojkvännen

“De hade pool, hembiträde och trädgårdsmästare och jag kunde inte annat än trivas.” som bor i Michigan. Hon försöker resa till Sverige en gång om året, och när längtan efter svenska godsaker blir för stark, handlar hon kaviar, choklad och annat gott från IKEA. “Jag älskar Los Angeles,” säger hon. “Folk är mer motiverade, mer utåtriktade och har större ambitioner än svenskar i allmänhet. Svenskar är väldigt rejäla och punktliga och folk i Sverige är nöjda med Svenssonlivet.

Inget fel med det, men det är definitivt skillnader mellan USA och Sverige. Här är det varmt, det finns mycket att se och göra. What’s not to love?”

Maria Samuelsson är en annan svenska som flyttade till Los Angeles 1984. Hon

Monica Olofsson – Journaliststuderande. Ålder: 37 år.

Familj: Maken Ashlee samt hundar, katt och häst.

Bor: I Los Angeles sedan 2002, men bodde här mellan 94-98 också.

Flyttade utomlands första gången 1991.

jobbade med hästar, tävlade i hoppning och trivdes ganska bra med livet i Stockholm. Men när chansen kom att vakta en väns hus i Bel Air hoppade hon på det direkt. “Allt var så annorlunda,” berättar hon.

“De hade pool, hembiträde och trädgårdsmästare och jag kunde inte annat än trivas. Jag träffade en man ganska tidigt och det avgjorde saken, jag ville absolut stanna här.”

Hon och den dåvarande pojkvännen startade en limousinfirma och köpte en ranch som de drev tillsammans. Något som Maria upplever som positivt är just att hästbranschen är så mycket större än i Sverige och att det finns större möjligheter att utvecklas, tävla och driva eget företag här.

Numera är Maria ensamstående och bor i ett gulmålat hus i Sun Valley utanför Los Angeles, med svenska och amerikanska flaggan utanför dörren.

Ungefär vartannat år reser hon hem till Stockholm och hälsar på släkt och vänner, och denna sommar är den första på länge som hon kommer att fira en riktigt hederlig svensk midsommar.

På frågan om vilka skillanderna mellan Sverige och USA är, svarar hon: “Folk är väldigt driftiga i Sverige, tycker jag, men jobbar man mycket här så kan man gå långt. Så är det väl kanske inte i Sverige, i alla fall var det inte så när jag flyttade.

Nackdelarna är ju all stress och all planering som krävs för att allt ska funka. Ska man planera något ihop med kamraterna så får man ju göra det veckor i förväg för att det ska funka för alla.” Även om Maria trivts bra i Los Angeles i alla år, har hon på senare tid funderat på att kanske flytta hem igen. Hon kan sakna det faktum att folk lever i nuet på ett helt annat sätt än i Los Angeles.

Kanske blir det så till slut, att man flyttar tillbaka till Sverige av precis samma anledning som man flyttade därifrån. ´ Av Monica Olofsson SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet

13

HEMLÄNGTAN Var glad för din hemlängtan

I

bland slår den till helt oväntat. Då suger det liksom till i magtrakten och det kan i värsta fall bli lite vått i ögonvrån. Men för det mesta håller den sig lugn och på plats, väl undanstoppad och nästan bortglömd.

Jag pratar om hemlängtan. En känsla som väl alla som bor utomlands känner till och vet hur den känns, en del mer och andra mindre.

Hemlängtan går ofta i vågor. I början när man precis flyttat ut är det mycket att fixa och dona med och man går stenhårt in för att anpassa sig och lära sig fungera i det nya landet och då har hemlängtan inte en chans.

Sen börjar livet rulla på och det blir vardag även i det nya landet. En del av det där som i början verkade så spännande är nu mest irriterande och det är lätt att man börjar tycka att det är fel på allting. Och då är man ett lätt rov för hemlängtan. Då räcker det med att tänka på en kaviartub för att man ska bli tårögd och svag i benen.

Så småningom hittar man förhoppningsvis ett sätt att leva med en lagom balans och mix mellan det nya och det svenska. Man väljer vilka saker, vilka maträtter eller traditioner som är viktiga och som man inte kan vara utan och sen gör man helt enkelt det bästa av situationen där man bor.

Själv är jag t ex väldigt svag för lucia och får anfall av hemlängtan runt 13 december. Så i början gjorde jag allt för att den dagen skulle bli så lik en svensk luciadag som möjligt, vilket innebar att jag körde upp både svärföräldrar och vänner kl 7 på morgonen för att de skulle få se barnen och mig i lussetåg (och helst bli tårögda av rörelse). Numera har vi övergått till ett mer humant firande, vi bjuder till glöggfest på kvällen istället och även någon grekisk kaka brukar få samsas med lussebullar och pepparkakor, och det går så bra så.

När det gäller jul firar vi svensk jul på julafton och grekisk jul på juldagen.

Konstigt nog brukar jag inte känna av någon hemlängtan under jul, kanske för att vi hemma hos oss gör och äter precis samma saker på julafton som i Sverige och vad ska man då längta efter?

Hemlängtan är för mig samma sak som nostalgi. Det är en flyktig känsla, den dyker upp och försvinner som tur är nästan lika fort. Nästan vad som helst kan vara orsaken – en doft, en blomma, en sång, en maträtt. Och jag tycker man ska vara glad över sin hemlängtan – för det betyder ju att man bär med sig goda minnen och upplevelser.

Men hemlängtan gäller inte bara sånt som har med Sverige att göra. Efter 15 år i Grekland så är jag säker på att om jag en dag flyttar härifrån så kommer jag att uppleva samma nostalgi när jag hör en bouzouki, känner doften av oregano eller äter en god oliv... Det är så det blir när man känner sig hemma i mer än ett land! ´ Ingabritt Tomboulidou – Frilansande journalist på svenska och grekiska.

Familj: Make och tre nästan vuxna barn (18-24 år), Fanny, Linus och Markus.

Bor: I småstaden Naousa vid berget Vermions fot i norra Grekland.

Från: Nässjö Utomlands: Sedan 1994.

Foto privat, Ingabritt

14 SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet SVENskar i utlandet

Detta är hur några av oss svenskar i utlandet besvarar frågan

Vad gör du för att bota din hemlängtan?

“Genom att åka hem. :) 2-3veckor i Sverige och jag längtar tillbaka igen.” ”Det bästa är att upptäcka det nya landet. Värst är det med hemlängtan när det är storhelger, vi lagar våra typiska rätter bäst vi kan och bjuder hem våra nya vänner. Svenska kyrkan i utlandet är också en träffpunkt och jag gick t ex med i Svenska mammor för att få kontakt med andra svenskar i det nya landet.” ”Pratar i telefon med nära och kära i Sverige. Går ut och äter en lyxig middag med maken och gläds åt vilken fantastisk stad vi bor i.” ”Jag pratar via Skype med min familj och mina vänner ofta plus mycket mejl. Äter något typiskt svenskt, tittar på foto, umgås med andra svenskar.” ”Skaffar billigt telefonabonnemang och försöker få vänner och familj att hälsa på med jämna mellanrum. Att åka hem runt midsommar och jul är supertrevligt men ökar snarare hemlängtan än botar den. Däremot kan man ju ta en tur till Svea rike i november eller januari så blir man väldigt enkelt av med sin hemlängtan.” ”Försöker aktivera mig, umgås med nya kompisar. Bjuda hem folk och försöka vara aktiv. Ringa till mina väninnor i Sverige och få en dos av det vardagliga där... då försvinner det mesta.” ”Jag tänker ’Om jag vantrivs för mycket så får vi väl flytta hem då, Sverige finns ju alltid kvar för oss om vi vill’." ”Jag sätter på svensk musik, lagar svensk mat och tar fram min bok där jag har skrivit ner bra och dåliga saker med Sverige. Läser igenom de dåliga och tänker på det som är bra här sen ringer jag en god vän, gärna någon som har varit i samma sits.” ”Jag har lärt mig efter att ha bott i flera länder att anpassa mig till vad som finns i landet jag bor i. Det tog några år innan jag insåg att jag inte kunde jämföra allt med Sverige. Som svensk tycker man ju att allt man gör hemma är bäst. Nu har jag inte någon hemlängtan men håller fast vid de svenska traditionerna och bakar mycket svenskt. En tur till IKEA brukar bota ganska bra, att få köpa lite svenska saker och läsa saker på svenska. Har börjat införa svensk soppa på torsdagarna och det tycker barnen är kul.” ´

Direktrapport från Sverige

Senaste nytt från Sverige När man inte bor i Sverige och kommer hem, kan det vara ganska frustrerande att inte veta vad som är de stora snackisarna inom TV och skvallerpress. Man vet inte vem Robinson-Billing är och man känner sig helt tappad bakom en vagn när svärfar myckFotograf: Emma Ageberg et upprört vill diskutera vad som kommer att hända med Elitserien till hösten. Man behöver helt enkelt vara lite uppdaterad för att kunna hänga med på sommarfesten, släktträffen och kräftskivan. Håll till godo!

Robinson Efter att ha slumrat i flera år är nu Robinson tillbaka i TV. Numera har TV4 tagit över från STV och förväntningarna på programmet var skyhöga.

Inspelningsplatsen var flyttad till Filippinerna efter att i flera år spelats in i Malaysia. Linda Isacsson blev ny programledare och man hoppades på många spännande intriger och twister. Men det blev inte som man hade förväntat sig, tvärtom ganska segt och tråkigt. Det bildades två lag som fick leva på olika villkor; ett lag fick bo på en fin sandstrand medan det andra fick bo på i ett träsk. I träsket fanns det ingen mat, men massor av glupska flugor och mygg. Alla gick drastiskt ner i vikt och vegetarianen Billing fick till slut gå emot sina principer och äta en av lagets vunna kycklingar. Efter mycket paktande stod det klart att det fanns en stark killpakt med den tongivande Christian som en arrogant grabbig typ i laget som bodde på stranden. Träsklaget hade mer sammanhållning över könsgränserna och där var den mest framträdande deltagaren Erik Billing från Malmö. Trots en seg och intetsägande början så satt man där fast framför TV:n i alla fall... Ellenor Pierre blev hur som helst årets vinnare.

Förnedringstv Att bli förnedrad i TV verkade vara grejen i rutan under våren. Kanal 5 satsade på TV-serien Wipeout.

När programmet gick i USA förra året fick det sommarens högsta tittarsiffror. Kända och okända svenskar tävlade tillsammans med danska och norska gelikar på en jättelik hinderbana utanför Buenos Aires i Argentina med chans att vinna 50 000 kronor. Den svenska versionen kommenterades med ganska brutalt elaka kommentarer av Hans Wiklund och Felix Herngren.

En annan version av att skämma ut sig i TV är Hjälp! Jag är med i en japansk tv-show. Carolina Gynning ledde nio ”kända” svenskar som i Japan tävlade i en galen TV-tävling där man kunde råka ut för saker som att klä ut sig i kycklingdräkt och gå balansgång med låtsasägg eller hoppa på en studsmatta och fastna på en kardborrvägg. Allt under ledning av två hysteriska och högljudda japanska programledare. Elaka tungor säger att det var så

svårt att få studiopublik att ställa upp att man fick betala åskådarna för att låtsas heja på sina ”favoriter”. Antingen älskar man eller hatar programmet.

Själv drar jag mer åt hata-hållet. Det finns intressantare saker att göra än att se Anna Book, Regina Lund och Johannes Brost larva sig i Japan.

Fredrik och Filip Fredrik Wikingsson och Filip Hammar har varit Kanal 5:s påläggskalvar i ett antal år och de har gjort program som High Chaparall och 100 höjdare.

De har på sitt speciella sätt intervjuat kändisar och letat upp originella och udda personer. Under våren sände de live från New York varje söndag i sitt nya program Söndagsparty med Filip och Fredrik. Det är det dyraste program kanalen någonsin producerat.

Filip och Fredrik varvade gäster med inspelade inslag. I första avsnittet var Jonas Gardell och Marilyn Manson gäster. I andra avsnittet fick vi se Björn Skifs, Torsten Flinck och Kevin Bacon. Om man orkar med deras intensiva sätt att prata i munnen på varandra och inte retar sig på att det finns likheter med andra mer proffsiga shower som Late Show och Letterman, så är det ett kul program. Om inte annat får man vara glad för deras skull, att de har fått en chans att göra sitt livs TV-program.

Och så lite sport… Även om jag inte själv är särskilt sportintresserad, tja, inte alls egentligen, så har en av vårens löpsedlar inom sportvärlden inte undgått mig. Kanske för att jag bor tillsammans med en man som har ishockey som sin absoluta favoritsport. Därför tänkte jag avsluta detta sammandrag med en sportsnackis: Fem av de största lagen i Elitserien har beslutat sig att försöka samarbeta med den ryska ligan istället för att fortsätta i den svenska högsta serien under säsongen 2010/11. Anledningen till detta är att man är trött på att alla de bästa svenska spelarna blir uppköpta av den ryska serien och NHL. Man kan dessutom tjäna mer pengar. De lag som är kvar i Elitserien är besvikna och tycker att lagen gått bakom ryggen på dem. Dramat är inte slut och vad som händer med nästa års Elitserie är inte klart än. Men hur det än går kommer nog Elitserien sakna sina största lag.

ER G N HÄ MED? DU

Några av övriga händelser i Sverige i korthet: FRA-lagen: Försvarets Radioanstalt ska från 1 januari ha möjlighet att bedriva avlyssning på signalburen trafik som t ex telefon och Internet.

Trots hårda regleringar har lagen blivit hårt kritiserad eftersom många befarar att den personliga integriteten kan bli lidande.

Kronprinsessan Viktoria och Daniel Westling har förlovat sig. Bröllopsdatum är satt till den 19 juni 2010. Det hölls en presskonferens där Daniel för första gången framträdde tillsammans med kungafamiljen och paret kommer efter bröllopet att flytta in på Haga slott utanför Stockholm.

LO-ordförande Wanja Lundby Wedin hamnade 23 mars i blåsväder efter att ha varit med och godkänt att AMF:s förre VD Christer Elmehagen fick en pension på 60 miljoner, mer än han tjänat under sitt arbete som VD. Lundby Wedin anser sig ha blivit lurad och inte känt till detaljerna. Det uppdagades att hon sitter i 24 olika styrelser och därför kanske det inte är så konstigt att man inte alltid vet vad man skriver under.

Ipred-lagen: Ipred står för Intellectual Property Rights Enforcement Directive och har tillkommit efter ett direktiv i EG 2004. Varje medlemsland blev skyldigt att göra om direktivet till lag. I Sverige gäller lagen från 1 april och innebär att den som har rättigheterna till t ex en film, kan begära ut IPadressen från Internetoperatören om man ser att det pågår fildelning från en viss adress. Man ska se hårdare på att dela med sig på Internet än att ladda ner. Lagen är till för att skydda upphovsrätten men har fått väldigt mycket kritik. Kritiken har varit massiv både från förespråkare och motståndare.

w w w . s v e r i g e p a k e t e t . s e Om Sverige för barn? Är du på jakt efter information och marknadsföringsmaterial om Sverige?

Du kanske behöver presentera Sverige i samband med jobb eller studier utomlands, eller har kollegor som just kommit till Sverige och vill lära sig mer om Sverige och svensk kultur?

Då har du kommit rätt! I Sverigepaketet hittar du allt från presentationer, bildmaterial och faktablad om Sverige, till undersökningar om hur vårt land uppfattas i omvärlden. Här finns även information om kurser i svenska språket för den som snabbt vill lära sig svenska.

Fotograf: Emma Ageberg

Cecilia Nilsson – Bibliotikarie och en som har koll på allt Ålder: 32 Familj: Sambo Johan och Salma 6 månader Bor: Sverige Från: Ängelholm Älskar: Min familj och sommaren

Våra barn är Sveriges miniambassadörer och som förälder kan du nu lätt hjälpa dem i deras “jobb”.

På Svenska Mammors hemsida hittar du redan utarbetade Temadagar som du kan använda i deras skola i ert nya land.

www.svenskamammor.com

Den svensk-somaliske journalisten Dawit Isaak har suttit fängslad i Eritrea sedan 2001 utan rättegång. Han har blivit en symbol för press- och yttrandefrihet och det pågår manifestationer och upprop i många tidningar och detta har intensifierats under våren. Man har även agerat diplomatiskt från UD:s sida men utan resultat. ´ SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet 15

Vi tackar våra sponsorer

www.swedex.info

www.si.se

Intresserad av att sponsra eller annonsera i SVEN? Kontakta oss på redaktionen för mer information info@tidningensven.com.

Tävla&vinn!

www.swea.org

fräscha designprodukter

Vi lottar ut toten, skärpet och mjukdjuret, som modellerna på omslagsbilden har.

Alla priser är från www.mymimi.com.

Du har chansen att vinna dessa fina saker om du skickar ditt namn och din postadress till info@tidningensven.com senast den 1 september.

SVEN – Tidningen för SVENskar i utlandet