Svenska Mammor Nr 1

FOTO Håkan Flank

Petra Björkman: –– Just Just nu nu är är barnen barnen viktigast viktigast

Att Att återvända återvända till till Sverige Sverige Flerspråkighet Flerspråkighet

Michelles rader

Å

h så spännande detta är! Vår alldeles egna tidning. Inte kunde jag i min vildaste fantasi tänka mej att vi 7 år efter starten skulle ha vår egen tidning! Men så är det!

Svenska Mammor är idag en världsomfattande organisation med medlemmar i över 70 länder och 40 amerikanska stater, så

det är klart att vi ska ha vår egen tidning.

Som chefredaktör är jag väldigt, väldigt stolt över att berätta att hela tidningen gjorts, från planering till färdigt exemplar, av Svenska Mammor ute i världen. Jessica, som just flyttat hem med man och barn från en lång tid utomlands, är vår redaktör. Många av er känner säkert igen henne eftersom hon i flera år varit vår journalist och under åren intervjuat en hel del utav er. Emma bor i Italien med man och barn och är vår layout ansvariga. Hon är fenomenal och otroligt kreativ. Emma har också skapat vår nya Svenska Mammor logga.

Louise, som är marknadsansvarig för hemsidan, har varit annonsansvarig för tidningen. Hon bor med sin brittiske man och sina två döttrar på Teneriffa.

Så fyra helt vanliga mammor har skapat denna härliga tidning! Som min son skulle ha sagt: ”girls rule!”

Kram till er vart ni än är i världen,

Michelle Cadeau FOTO Anna-Maria Strömberg

Svenska Mammor info

2

www.svenskamammor.com

Redaktör Jessica de Beer jessica.d@svenskamammor.com

A MA SK

Annonser Louise Sverud louise@svenskamammor.com

MOR M

Ansvarig utgivare Michelle Cadeau michelle@svenskamammor.com Tel. + 1 973 325 2157

nätverk av Svenska Mammor och allt det för med sig."

Hos oss hittar du allt en modern utlandsfamilj behöver och mycket mer. Vi finns på www.svenskamammor.com.

SVEN

S

venska Mammor är organisationen för dig som bor eller är på väg utomlands, dig som flyttat hem, och dig som bor i Sverige i en flerspråkig familj.

Hos oss hittar du information och tips om utlandsflytten, expertråd, intervjuer och fadderprogram, samt en husbytarklubb och tävlingar. Vi anordnar även språkläger för utlandssvenska barn och distanskurser i barns flerspråkighet.

Svenska Mammor startades av Michelle Cadeau år 2001:”Kärnan i hela Svenska Mammors verksamhet ligger i möjligheten att skapa ett nätverk för svenska mammor som flyttar utomlands eller som får barn utomlands. Målet är att var du än flyttar i världen så kan du genom oss hitta ett redan existerande

Layout Emma Ageberg emma@svenskamammor.com

Innehåll Svenska Mammor Nr 1.

2

Michelles rader Svenska Mammor info

3 4 5 6 8 10

Redaktörens rader Om flerspråkighet Att bo med släkten?

Intervju med Petra Björkman Att återvända till Sverige Förbereda barn på väg ut New York konferens

11

Textiltrygghet

FOTO Håkan Flank

Redaktörens rader

H

ej och hjärtligt välkomna till Svenska Mammors allra första tidning! Jag har haft äran att vara redaktör för det här numret vilket har varit ett spännande jobb. Det är oerhört fascinerande att det finns så många duktiga svenska mammor världen över som är villiga att dela med sig av sina erfarenheter och ställa upp för varandra.

Själv är jag en hemflyttad före detta utlandsmamma. Efter flera år i London och USA återvände jag till sköna Skåne med min multikulturella familj för ett par år sedan. Vi stormtrivs, framförallt min man! Det är barnvänligt och säkert.

Naturligtvis har det inneburit kulturkrockar och en del engagemang för att komma in i vardagen, men det har varit berikande. Se andra hemvändares historier på sidan 8.

En inspirerande mamma är Petra Björkman som reser världen över med två små barn. Hennes burkmat-i-blöja idé är suverän! Se sidan 6. Ta även del av Michelles information om flerspråkighet, ett ämne hon passionerat föreläser om på internationella kurser och seminarier (sidan 4), och hur man förbereder barnen inför utlandsflytten (sidan 10).

Glad läsning önskar jag er alla fantastiska mammor!

Jessica de Beer

www.svenskamammor.com 3

Flerspråkig kodväxling – att blanda ihop eller helt enkelt att blanda?

Michelle Cadeau

F

underar du som många andra på vad det betyder att ditt barn växlar mellan språken som han eller hon pratar? Hör du kommentarer som ”han blandar ju ihop allting, stackarn är klart förvirrad” och ”bättre att hålla sig till ett språk så hon i alla fall lär sig det bra.” Varför blandar barn och ungdomar fast att vi vet att de faktiskt kan båda eller flera språk bra? Fenomenet kallas kodväxling.

Vad är kodväxling?

Definitionen av fenomenet kodväxling är när en flerspråkig person växlar mellan två eller flera språk i konversation med en annan person, som behärskar samma språk. Det är alltid ett medvetet val.

För att förstå kodväxling och varför det inträffar måste man försöka tänka som en flerspråkig person. Som med många andra så kallade problem inom den flerspråkiga världen, ser det ut som om ”problemet” med kodväxling är något som är skapat av personer som lever i en enspråkig miljö.

I dagens läge anser många enspråkiga personer (vilka för övrigt är i minoritet i världen) att språk bör vara uppdelade och definierade. Istället bör man se på den flerspråkigas olika språk som en enhet – en resurs från vilken personen kan plocka fram och använda det som är bäst i konversationen.

Kodväxling är en resurs som används av personer som kan använda den. Det är ett medvetet val som kan understryka, inkludera eller utesluta, andra tillhörighet och nyansera det som är kommunicerat.

Varför kodväxlar man?

En flerspråkig person har självklart ett bredare spektrum i sin kommunikation med en person som behärskar samma språk.

Att inte använda denna fördel och dubbla resurs i sin kommunikation vore lika onaturligt som att inte använda gester eller ansiktsuttryck, för att understryka eller få fram en andemening i sin kommunikation med en annan person.

Det talade ordet är bara en liten del av vår kommunikation med andra. Genom kodväxling kan den flerspråkiga personen vidga sitt kommunikativa spektrum och använda det som passar bäst när han eller hon pratar med någon annan. En del upplever kanske att det inte finns tillräckligt med synonymer på det ena språket och känner då att det är praktiskt att låna ord från det ena språket för att göra sig förstådd.

Det härliga med kodväxling är att det kan bygga broar! Dels mellan två språk, men också mellan två identiteter och kulturer.

Kodväxling, i de instanser då språket är bron, gör det möjligt att identifiera och sammansmälta två eller flera kulturer till en.

“Om du kan dina språk ordentligt behöver du inte blanda dem” Måste ”blanda” betyda att ”blanda ihop”? Kodväxling händer bara i en konversation mellan två personer som båda behärskar samma språk. Genom att kunna plocka från två eller flera uppsättningar av ord, känslor, kulturer och traditioner så har den flerspråkiga personen ett djupare och mer komplett språk.

4

www.svenskamammor.com

Dessutom, i motsats till vad många kanske tror när de ser på kodväxling, så har det upptäckts att bara personer som pratar de aktuella språken på en hög nivå kan behärska kodväxling.

Under ett av mina språkläger i Sverige träffade jag en ung kvinna som bevisade denna teori. Hon hade växt upp utanför Sverige men med svenska föräldrar. Hon flyttade runt mycket som barn och idag känner hon att hon inte tillfullo behärskar något av de fyra språken hon talar.

När vi diskuterade kodväxling berättade hon att hon inte kan kodväxla.

Hennes språk interagerar inte med varandra på ett sätt så att hon kan använda en fras eller ord från ett språk i ett annat. Hon måste stanna upp, tänka och översätta, till skillnad från en person som behärskar sina språk på en hög nivå, som då skulle kunna kodväxla.

Det intressanta i kodväxling är att det faktiskt förekommer grammatiska ramar. Enligt Lederberg och Morales (Code switching by bilinguals: Evidence against a third grammar, 1995) så följer kodväxlingen de grammatiska reglerna i de två (eller flera) språken.

Redan hos väldigt unga barn kan man höra detta.

Sammanfattningsvis kräver kodväxling en hög kunskapsnivå i språken, är en sann resurs och en otrolig fördel i kommunikationen mellan två eller flera personer som behärskar samma språk.

Fenomenet är också en ovärderlig hjälp för att skapa broar i en flerkulturell identitet. När det används på ett positivt sätt, kan kodväxling tillföra djup, värde och förståelse i en konversation.

Kodväxling betyder alltså inte att ”blanda ihop” utan att ”blanda”. Det är ett utmärkt och kreativt sätt att kommunicera mellan två personer med full förståelse för de aktuella språken, kulturerna och traditionerna.

Så nästa gång någon påpekar att ditt barn blandar sina språk kan du stolt svara: ”Åh! Du menar att han kodväxlar! Detta påvisar hög färdighet i hans språk! Nya forskningar visar att bara personer som behärskar ett språk på hög nivå kan kodväxla!” och passa på att knycka på nacken också!

Att bo med

släkten under Sverigevistelsen Nina Rosenqvist Doyle

D

en här tiden på året är det många av oss utlandssvenskar som planerar för nästa Sverigesemester. Vi ser fram emot att träffa släkt och vänner och riktigt få rå om varandra under några veckor. Många bor hos sina egna föräldrar under tiden i Sverige, kanske för att barnen ska få chans att träffa sina mor- eller farföräldrar – något som utlandsboende inte är alltför bortskämda med. Och många gånger fungerar det, om än inte helt perfekt kanske, så i alla fall ganska bra.

Efter ett tag upplever en del dock att det kan bli påfrestande att bo under samma tak som sina egna föräldrar. Anna, 39, som bor i delstaten New York, USA, tillsammans med sin amerikanske man och deras två barn berättar: “Det brukar ju gå bra en vecka, sen får jag nästan spader och inser så väl varför jag flyttade hemifrån så fort jag kunde.” I Annas fall så förekommer inga öppna konflikter mellan henne och hennes föräldrar, utan det handlar mer om att de har olika rutiner och olika syn på till exempel barnuppfostran.

Att anpassa sig till andras livsstil kan vara ganska jobbigt anser Desiree, 34, som även hon bor i delstaten New York. Desiree berättar att de första åren hon åkte till Sverige tillsammans med sin amerikanske man och deras son så bodde de tillsammans med hennes pappa. Desiree och hennes man upplevde dock att det blev jobbigare och jobbigare med begränsningarna det innebär att bo i någon annans hem: “Det är trots allt lite svårt att följa regler som [min pappa] har i sitt hus efter att man är van vid att sätta ens egna regler.

Det blev lite påfrestande ibland.”

För det är ju inte bara det att man har blivit vuxen, och med barnens ankomst skapat sig egna vanor utefter sin egen familjs förutsättningar, behov och önskningar. Det faktum att man bor utomlands kan säkert också i viss mån förändra ens synsätt och tillvägagångssätt, som kanske skiljer sig från det svenska.

Trots de problem som kan uppstå när tre generationer ska samsas under samma tak under några intensiva veckor så väljer en del att helt enkelt bita ihop. Fastän Anna brukar få “spader” efter en vecka så har hon inte velat förändra någonting, eftersom det allra viktigaste för henne är att hennes barn får träffa mormor och morfar.

För några är irritationen dock så stor att de helt enkelt inte vill bo tillsammans med sina föräldrar, utan de får i stället hitta andra bostadslösningar under sin Sverigevistelse. Kanske hyr man en stuga, eller – om möjlighet finns – köper en lägenhet eller ett hus.

Desiree och hennes man köpte ett hus just för att inte behöva bo hos hennes pappa: “Vi skaffade huset enbart for att ha någonstans att bo och för att slippa bo under någon annans tak och regler.”

Släkten är värst brukar man säga, men få verkar vilja vara utan den. Huset som Desiree och hennes man köpte ligger på Höga Kusten, med endast tio minuters bilväg till två av hennes syskon. Och Anna, som med sin familj kommer att flytta tillbaka till Sverige permanent i sommar, har ordnat det så att deras närmaste grannar kommer att bli – just det – hennes mamma och pappa. www.svenskamammor.com 5

Petra Björkman: – Just nu är barnen viktigast.

För Petra Björkman är ingenting omöjligt. Innan dottern Bianca föddes reste hon jorden runt med sonen Max i maken Jonas fotspår. Livet som tennisfru har inneburit tjugo veckor om året i kappsäck med reseförberedelser omfattande inrullning av barnmatsburkar i blöjor. Det gäller att gilla läget.

Christina Bodinger Winroth

B

jörkmans har alltid levt med inställningen att det varit ställa sig frågan om det går att omprioritera lite under en begränviktigt för familjen att vara tillsammans så mycket som sad period för att få familjepusslet att gå ihop på bästa sätt, för möjligt, trots Jonas omkringflackande livsstil. För Petra alla familjemedlemmars trivsel.” har det inneburit att hon tillfälligt satt sin egen karriär i karantän. Något hon upplever som helt naturligt.

Inre driv “Vi är ett team, man-kvinna, som just nu prioriterar Jonas arbe- Petra tycks vara begåvad med ett inre driv som är få förunnat; te inom tennisen. Jag tappar inte min identitet om jag under en problem är till för att lösas och svårigheter till för att övervinnas. period i mitt liv inte arbetar. Just nu tar jag ett steg tillbaka för att låta Hon sprudlar av en inneboende kraft och då jag frågar henne hur Jonas göra det han är bra på, vilket är en begränsad tid. När livet på hon laddar batterierna svarar hon: tennistouren är över är det min tur att gå vidare och utveckla mig.”

“Jag är nog en självladdare. Men även om jag lever mitt liv gansFamiljen Björkman bor till vardags i Monte Carlo. En solig ka mycket på egen hand, och vet att jag måste klara av mycket själv, plats där svenska galonställ och regnstövlar för lerig utomhuslek känner jag mig inte ensam i min situation. I mångt och mycket är är ett okänt begrepp för de allra flesta. det helt och hållet en inställningssak. Det är ju inte heller lätt för “Jag och barnen tillhör en liten grupp av excentriska nordbor Jonas att vara ensam utan fru och barn under långa perioder.” som gärna plaskar omkring i vatUnder sina år utomlands tenpölar. I Monte Carlo får barhar Petra också lärt sig att våga ta nen inte smutsa ner sig och alla hjälp av andra människor.

I dag känner sig nog många lekplatser är nästan kliniskt iord“Tillsammans blir vi mysmåbarnsföräldrar splittrade mellan cket starkare ningställda med bl.a. gummiunoch alla behöver familj och barn och sitt arbete och derlag för att barnen inte ska slå varandra. Dessutom är jag lycksig. Galonkläder går inte att få önskar kanske att de kunde jobba lite ligt lottad som har en mamma tag på. Varje gång jag kommer som ställer upp i vått och torrt mindre medan barnen är små. hem till Sverige hjälper en väninför oss, vilket är helt fantastiskt. na mig att uppdatera Max klädSedan måste jag erkänna att även förråd. Vi skrattade gott åt att jag inte förstod att man ska dra jag har dagar när allt känns tyngre än vanligt. Då är det bra att gummibandet på galonbyxorna under stöveln.” prata med någon om det, för det brukar alltid hjälpa.”

För Petra innebär livet som tennisfru och svensk mamma utomlands, förutom mycket resande, också mycket tid utan Jonas. Reseexpert “Jonas reser 35-40 veckor på ett år vilket lämnar mig med ett Genom åren har Petra blivit något av en expert på att resa med stort ansvar för barn, hus och hem. Innan barnen kom reste jag småbarn. Max första tennisäventyr upplevde han fem veckor alltid med och hjälpte till med resebokningar och praktiska gammal. Petra var relativt nyförlöst med akut kejsarsnitt men det arrangemang. Nu är mitt jobb att ta hand om familjen.” var ingenting hon lät sig hindras av. Det kändes viktigt att den Petra ser det som en fördel att kunna ägna mycket tid åt nya familjen skulle få vara tillsammans. Innan Bianca föddes börfamiljen, särskilt så länge barnen är små. jade Petra alltid att förbereda Max 2-3 dagar innan avfärd.

“I dag känner sig nog många småbarnsföräldrar splittrade “För resor som innebär en tidsomställning brukar jag justera mellan familj och barn och sitt arbete och önskar kanske att de tiden lite mot den nya tidszon som vi ska resa till. Det kan t.ex. kunde jobba lite mindre medan barnen är små. Självklart är det innebära senare kvällar för Max ett par dagar innan avresa. Om inte alla förunnat att kunna välja. Det kan i alla fall vara värt att barnen är små kan det också vara bra att vänja dem vid en rese-

6

www.svenskamammor.com

“

”

han lätt bli isolerad och utanför. Därför började vi tidigt använda engelskan hemma på ett lekfullt sätt. Böcker och DVD-filmer är dessutom utmärkta komplement.”

För tillfället går Max inte i skola. Under en period gick han på en fransktalande förskola men det var svårt att få någon kontinuitet i skolgången på grund av allt resande, vilket också gjorde det svårt för Max att på allvar ta till sig franskan och känna sig bekväm. Nu har Petra och Jonas istället valt en internationell skola för Max, där han kommer att börja i september.

Som utlandssvensk håller Petra starkt på de svenska traditionerna. Under Wimbledon, som äger rum kring midsommar, ser svenskgänget alltid till att ställa till med en midsommarbuffé med såväl sill som Kalles kaviar. Till Lucia blir det förstås luciatåg och pepparkaksbak.

Svenska tennisfruar

vagn eller resesäng. Jag brukade låta Max sova middag i sin resevagn så att den skulle vara bekant för honom.” På flygresorna använder sig Petra av små tricks för att hålla Max på gott humör.

“Små billiga leksaker och överraskningar är alltid bra att kunna plocka fram ur väskan. Nu när Max är äldre får han dessutom nästan alltid någon slags belöning då han klarat av en lång resa.

Ett tips är att inte visa alla saker på en gång, utan att hålla ett litet förråd att plocka fram saker ur vid behov.”

Väl på plats gäller det att justera in tiden så snabbt som möjligt.

“För Max har det oftast fungerat bra eftersom jag hållit ett strikt schema med rutiner var vi än befunnit oss i världen. På så vis förenklar man justeringen in i den nya tidszonen.”

För Max innebär resandet förstås också vistelse i en rad olika offentliga miljöer. Familjen äter oftast frukost i en hotellmatsal, vilket ställer en del krav på såväl föräldrar som barn.

“Max är van att vistas i offentliga miljöer och klarar det bra.

För att underlätta för oss alla brukar jag se till att ta med en bok eller leksak som han kan roa sig med medan vi vuxna äter färdigt.”

Ute på tennistouren faller det sig naturligt att söka sig till andra svenskar. Tennisfruarna dras ofta till varandra och skapar på så sätt ett nätverk av svenska mammor. Petra är självfallet medlem i Svenska Mammor men på grund av sitt omkringflackande liv har det varit svårt att vara med på lokala mammaträffar i Monte Carlo. En verksamhet hon gärna skulle ha deltagit mer i om hon varit hemma.

Hur livet med två barn kommer att se ut framöver är lite ovisst. Petra längtar efter att barnen ska få uppleva den svenska naturen och friheten. Jonas är dock fortfarande rykande aktuell på tennistouren, men åren går och en dag tar trots allt tenniskarriären slut. I Saltsjöbaden står sedan en tid en villa, som just nu renoveras, och väntar på familjen. Huruvida det kommer att bli Björkmans fasta plats i tillvaron återstår att se. Petra har många idéer som bland annat rymmer tanken på att starta ett eget företag. Inom vilken bransch vill hon inte riktigt avslöja ännu. Fram till dess tänker hon fortsätta att ägna sig åt det viktigaste av allt: “Jag ska fortsätta att njuta av att vara mamma till våra två underbara barn. När tiden är mogen är det sedan dags för mig att vidareutveckla min person. Vi får väl se vad det blir…”

Matdilemma Mat har annars varit det största dilemmat då Petra rest med Max. Då Petra checkat in på flygplatsen har väskorna med barmat vägt en hel del.

“Max har alltid varit otroligt kinkig med mat. Han bestämde sig tidigt för att han bara gillade en viss sorts burkmat och favoriten var Biff Stroganoff. Jag försökte verkligen få honom att äta andra saker, men utan större framgång. Lösningen var helt enkelt att bunkra barnmat och varsamt packa ner ett lager på alla våra resor.”

Blöjor lämpar sig utmärkt för att linda in barnmatsburkar i. Med två mål om dagen packade Petra varje gång 60 burkar mat.

“Ja, det får plats tre burkar i en blöja om man rullar in dem tajt”, berättar Petra och skrattar ljudligt. Alla knep är tillåtna.

Eftersom Petra och Jonas från början visste att Max skulle följa med på många av pappas resor valde de att tidigt introducera engelska för honom. Svenska är basspråket men engelskan finns med som en viktig del.

“Vår tanke var att vi ville ge Max möjligheten att tidigt kunna förstå och prata med sina jämnåriga kompisar som han skulle komma att möta på tennistouren. Utan engelskan skulle

FOTO Håkan Flank

www.svenskamammor.com 7

Att återvända Jessica de Beer

A

tt återvända eller inte återvända? Det är frågan många utlandssvenska mammor ställer sig. Saknaden till naturen, maten, språket, och framförallt familjen och vännerna gör att hemlängtan blir ett faktum.

Att flytta kan kännas som ett stort steg, det innebär inte bara härliga sommarkvällar och mysiga julfiranden. För barnen som bott utomlands länge, eller männen som inte är svenskar, kan det betyda kulturkrockar och problem med språket.

Lotta Tanner och hennes sydafrikanske man Simon flyttade till Sverige när de inte längre trivdes med att bo i London med två små barn. ”Jag ville bara hem”, säger Lotta.

Trots att Lotta inte kände sig orolig inför flytten innebar den en del blandade känslor. ”Barnen var gamla nog att sakna sitt hem och sina vänner som vi flyttade ifrån”, berättar hon. ”Sen är det ju alltid lätt att försköna det man sitter och längtar efter, men på det stora hela var det jätteskönt för mig.”

Väl på plats i Sverige fortsatte Lottas man att pendla till sitt jobb i Schweiz, barnen fick plats på en Montessoriskola och Lotta kände att hon kunde börja jobba igen. Trots att hon inte hade jobbat på länge och inte har någon formell utbildning fick hon jobb genom Manpower.

Barnen klarade sig genast bra i den svenska vardagen, främst för att de var vana vid att prata svenska hemma. De har även fortsatt att utveckla sin engelska tack vare hemspråksundervisning en gång i veckan. ”Det känns som riktig lyx”, säger Lotta, ”man vill ju inte att de skall tappa det de en gång lärt sig.”

Det underlättade för familjen att flytta tillbaka till Lottas hemort där de redan hade ett socialt nätverk, men man bör ha tålamod enligt Lotta. ”Tyvärr är ju vi svenskar inte så himla lätta att komma nära inpå”, säger hon.

Lotta och Simon Tanner trivs i Sverige 8

www.svenskamammor.com

Ibland kan hon sakna pulsen och mångkulturen i London. ”Här i Sverige är vi alla så väldigt lika”, förklarar hon. Men hennes man trivs i Sverige. ”Han uppskattar den höga kvalitén, framförallt i jämförelse med England.”

För tillfället har familjen inga planer på att flytta utomlands igen, men de kan tänka sig att göra det i framtiden. ”Jag tror att det är både nyttigt och utvecklande för alla i familjen. Att få privilegiet att ha provat på och känna sig för i andra kulturer när man är ung tror jag gagnar en i det vuxna livet.”

Mia och Manuel Vlandis flyttade när de fick tvillingar

Mia Vlandis och hennes australiensiske make Manuel flyttade från England till Sverige när de fick tvillingar. De kände att de behövde familjens stöd och ville dessutom inte att barnen skulle växa upp i en stor stad. Sverige kändes därför som det bästa alternativet.

Flytten till Sverige blev inte riktigt som familjen Vlandis hade tänkt sig. ”Men det är ju inte mycket i livet som blir det”, konstaterar Mia. ”Oftast förskönar man saker och ting.” Klimatet har varit tufft, speciellt för Manuel som är van vid värmen i Australien.

Däremot tycker de att somrarna i Sverige är vackra.

Ett orosmoment var att Manuel inte kunde svenska när de flyttade och väl i Sverige hade han svårt att få jobb. Han funderade på att söka jobb i England och pendla dit så att familjen kunde bo kvar i Sverige, men tack vare kontakter genom ett tidigare jobb löste det sig till slut och han fick jobb i Sverige.

Närheten till familjen har varit det mest positiva med flytten berättar Mia: ”nu har man inte samma krav på att träffas och umgås så fort man har semester.” För barnen har flytten också betytt att de fått en högre standard, både hemma, i skolan och med tanke på den kringliggande naturen.

Dessutom uppskattar familjen närheten till resten av Europa. ”Det betyder mycket för oss, hade Sverige legat mer

+ –

till Sverige isolerat hade vi nog inte flyttat hit. Speciellt under vinterhalvåret tänker vi ofta på det”, säger Mia. För Mandy Rhenström var situationen annorlunda då hon som sydafrikan flyttade till Sverige med en svensk make.

Mandy träffade sin man Tobias i Sydafrika, men paret har även bott i Tyskland. För ett par år sedan blev Tobias erbjuden ett jobb i Sverige och familjen flyttade tillsammans med sina två barn. ”Det var ett gemensamt beslut”, säger Mandy.

Familjen kände att de ville ha bättre livskvalité med naturen, de öppna landskapen och färre människor. Företaget som Mandy jobbade för hade dessutom sitt huvudkontor i en närliggande ort i Sverige och erbjöd henne jobb. Språket blev inget hinder för det internationella företaget som redan anställer människor från hela världen. ”Jag hade tur”, säger Mandy.

Förutom det svenska vädret oroade sig Mandy för hur äldsta dottern, då 4 år, skulle anpassa sig. ”De första sex månaderna var väldigt jobbiga för vår dotter”, förklarar hon. ”Kommunen tillät inte henne att gå på den internationella skolan i den angränsande kommunen så det var stressigt att få in henne på ett lokalt dagis i sista minuten. Det var jättestort för henne att lära sig språket men när jag ser tillbaka nu har det löst sig till det bättre. Men de första sex månaderna var vi väldigt upprörda.”

Hon tycker det mest positiva med Sverige är att det är en bra plats för barnen att växa upp i, att det är familjevänligt. Men hon är negativ till sjukvården och mängderna med pappersarbete.

Mandys råd till andra utländska män eller fruar som vill flytta till Sverige är att se till att få igång ett socialt liv, att komma med i barngrupper och ta del i barnaktiviteter. ”Det är också bra att lära sig språket så snabbt som möjligt”, säger hon.

För ovanstående kvinnor har flytten inneburit både mot och medvind. Man måste helt enkelt vara realistisk, en flytt innebär sällan en dans på rosor, vare sig den leder hemåt eller bort. Att etablera sig, eller återetablera sig, på en ny ort kräver anpassning.

Fast provar man inte, vet man inte vad man saknar…

Flytta till Sverige?

• Ska man bo i Sverige i ett år eller mer, ska man normalt vara folkbokförd i Sverige.

• Icke svenska eller nordiska medborgare behöver uppehållstillstånd.

• Om man kommer till Sverige utan att bli folkbokförd, måste man anmäla sig till Försäkringskassan.

• Om man bor i Sverige längre tid än ett år är man i regel försäkrad för bosättningsbaserade förmåner, som t.ex. barnbidrag och föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå.

• Anmälan om flyttning gör man vid personligt besök på Skatteverket.

Sammanställt baserat på information från Försäkringskassan.se och Skatteverket.se.

Familjen Rhenström ville ha bättre livskvalité

Det bästa/sämsta med Sverige?

+ –

Lotta Tanner: Bäst är friheten, närheten till naturen och havet, och att barn i Sverige får vara barn längre än i många andra länder.

Mandy Rhenström: Bäst är att barnen kan få växa upp i en trygg miljö, att förskolans lokaler är fina och hemtrevliga, samt antalet lärare i varje klass.

Mia Vlandis: Bäst är att barnen har det bra här, närheten till familjen, och att Sverige har hög standard.

Sämst är vädret.

Sämst är det deprimerande vädret, Sämst är den mörka hösten och den att det inte är mångkulturellt där vi långa vintern. bor, och att svenskar inte är hänsynsfulla bilförare.

www.svenskamammor.com 9

Förberda barn på väg ut Michelle Cadeau

S

pännande äventyr är på gång - familjen skall flytta ut i världen! Många som gjort resan innan säger att förberedelserna är ”a och o” men något som ofta glöms bort är att barnen behöver förberedas. Man viftar bort det med att säga att ”de lär sig fort” och visst gör de det, men de barnen som acklimatiserar sig bäst är de som är väl förberedda. Det gäller både barn och vuxna.

Förbered barnen genom att prata med dem om det nya äventyret, lyssna till deras tankar och framförallt deras oro. Köp böcker om det nya landet, titta på nätet, gör gemensamma efterforskningar och involvera barnen så mycket som möjligt.

Ta reda på alla fakta om landet, dess kultur och traditioner.

Om barnen inte kan det nya språket innan flytten, börja då lära dem (och er själva!) så fort ni har bestämt er för att flytta. Lär er tillsammans som familj. En investering i språklektioner kan visa sig vara av stort värde när ni väl kommer på plats. Det kommer också att verka som en stor trygghet för barnen om de i alla fall har en liten förståelse för språket och kan göra sig lite förstådda.

Om familjen blir utskickad av ett företag, hör efter om det

kan betala för språklektioner för hela familjen. Om företaget inte betalar för språklektioner finns det möjlighet för familjen att köpa datorprogram för detta ändamål istället. De finns tillgängliga för de flesta språk i världen och kommer att visa sig vara en bra investering.

Ha inte orealistiska mål, man lär sig ett språk snabbare om man finns på plats så klart, men försök i alla fall hinna med att få grundkunskaper i språket. Detta gäller även engelskan. Om man läst engelska i skolan men sedan inte använt den mycket så är det bra att gå en kurs eller köpa ett program.

TIPS! Beställ familjära filmer som barnen redan innan känner bra till på svenska, och se på filmerna med det nya språket (titta på dina egna filmer först, de kanske redan finns med ert nya språk)

Svenska Mammors konferens i New York York Karina Granbom

I

slutet av november förra året träffades runt 50 av Svenska Mammors medlemmar i hjärtat av New York City, närmare bestämt på ”svenskhotellet” Roger Smith. Numera beskrivs hotellet lättast som det vars kök kocken Ulrika Bengtsson är chef för. Ulrika är välkänd både från svensk och amerikansk TV och ägde tidigare restaurangen Ulrika’s på 49e gatan och 5e Avenyn, men återfinns alltså nu på Roger Smith i sin restaurang Lilly’s.

Deltagare på konferensen kom från skilda delar av USA och även från ett par platser i Europa. Organisationens grundare, Michelle Cadeau, hade sammanställt ett konferensprogram som började på fredagen med en modevisning där välkända Agneta Eckemyr visade sina kläder. Agneta är sedan många år starkt rotad i New York men håller kontakten med sina svenska rötter, bland annat genom Svenska Mammor. Agnetas kläder visades av medlemmar och deras barn, som är bosatta i New York.

Under fredagskvällen fanns även representanter för smyckeföretaget Yvonne Christa på plats, samt företaget TAG Makeup.

ScandiaFood.com hade dessutom, till mammornas förtjusning, skickat svenska prinskorvar och ostar till festen.

På lördagen följde en varierad konferens. Fyra företag informerade om hur man på olika sätt kan jobba hemifrån och familjen Ekberg höll ett roligt föredrag om hur det går till när mam-

10

www.svenskamammor.com

man är den som har arbetskontrakt i USA och pappan, som annars är doktor i Sverige, är pappledig. Under immigrationsadvokaten Jan Johanssons föreläsning fick mammorna också lära sig om viktiFOTO Carina Wear ga saker man bör tänka på när man bor utomlands.

Efteråt begav sig mammorna till nyöppnade butiken [hus] i SoHo för förfriskningar och mingel. Butiken erbjuder svenskdesignade produkter och har en fräsch och modern framtoning.

Här finns bland annat Tretorns skor och stövlar, Efva Attlings smycken och kläder från Tiger, Holly’s baby och WESC. När shoppandet var klart tog mammorna sig till La Mela, en trevlig, unik italiensk restaurang med väldigt god autentisk italiensk mat. För vissa slutade kvällen där och andra drog nytta av sina barnfria timmar i denna underbara stad.

Efter söndagens brunch avslutades konferensen med ett föredrag om flerspråkighet. Efter en härlig helg var det nu dags för mammorna att ta sig tillbaks till sina hem ute i världen.

Textiltrygghet för både mammor och barn Louise Sverud

V

isste du att dina kläder kan innehålla giftiga ämnen? Jo, det är sant. Men numera finns det möjlighet att köpa humanekologiskt märkta kläder och textilier. Leta efter Öko-Tex etiketter på ditt och dina barns kläder. Öko-Tex Standards 100 är en internationella märkning av textilier som testats för skadliga ämnen. Idén bakom Öko-Tex uppkom i Österrike 1992 då förra decenniets eko-boom stod i full blom. ”Då var det väldigt mycket diskussioner om textilier och kemikalier”, berättar Eva Svensson som är kontaktperson för Swerea IVF, det enda svenska institutet med rätt att certifiera textilier.

Enbart textilier som inte innehåller några skadliga ämnen får lov att bära Öko-Tex etiketten. Över 6000 företag deltar idag inom den globala textilindustrin och över 45000 intyg har utfärdats genom åren.

Det finns en rad olika kemikalier som kan förekomma i textilier. Öko-Tex täcker de vanligaste. Deras kravlista innehåller över 100 testparametrar som garanterar att textilierna inte är skadliga för hälsan. ”Jag har jobbat med detta sedan början av 90-talet och det blir mindre och mindre vanligt med hälsoskadliga kemikalier i textilier”, berättar Eva. ”Förr förekom det ofta att vi fick tryckta varor som luktade både fotogen och annat. Detta är mycket mindre frekvent nu.”

Ökad efterfrågan från konsumenterna innebär att fler och fler företag ansöker om Öko-Tex märkning idag. Swerea IVF får in ca 100 ansökningar per år. Ett Öko-Tex certifikat gäller ett år och därefter kan företaget ansöka om förlängning. ”För att få sätta en Öko-Tex etikett på sina varor måste producentföretaget skicka in en ansökan om certifiering till oss”, förklarar Eva, ”tillsammans med prover och information om alla ingående komponenter. Allt som ingår i en produkt måste testas för att produkten som helhet skall få godkänt.”

Hårdast är kraven för märkning av babyprodukter eftersom spädbarn har känsligast hud och bär textilierna nära huden.

Principen för Öko-Tex är att ju större yta med hudkontakt, desto strängare krav. Öko-Tex märkningen innebär en trygghet för konsumenten. Ett plagg som bär en Öko-Tex etikett är för alltid fri från skadliga ämnen så länge man inte själv tillsätter någon parfym eller dylikt. Men det som är bra för människan är ofta även bra för miljön och därför får Öko-Tex märkningen även positiva effekter på miljön.