Reportage
Den akademiska kvinnofällan Plocka disk, fixa julfest, administrera seminarier, lösa konflikter … Vissa jobb inom akademin är inte vetenskapligt meriterande men måste ändå göras. Det kallas akademiskt hushållsarbete och drabbar främst kvinnor. – MENAR DU BESTÄLLA varor, hålla
ordning på labbet, se till att det finns handskar och sånt? undrar Ingela Dahllöf, prodekan på Naturvetenskapliga fakulteten när GU Journalen ringer upp. – Visst har jag varit med om det. Det börjar som junior; du vill visa dig duglig, så du gör sådana insatser och det är först när det blivit en outtalad praxis som du börjar se mönstret: ”Varför gör alltid jag det här?”. Det tog några år innan jag ställde mig frågan och slutade. Men ingen annan tog sig an de där sysslorna. Ingela Dahllöfs upplevelse är typisk, åtminstone om man ska tro studierna på området. Sara Kalm, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, stötte först på begreppet academic housekeeping i amerikansk forskning. – Det satte fingret på något jag länge känt men inte riktigt kunnat sätta ord på. HON BÖRJADE INTRESSERA sig för fenomenet och i samband med en vidareutbildning i genuspedagogik tog hon chansen att skriva om det – något som ledde fram till 18 MARS 2020 en GUJOURNALEN uppmärksammad publicering i tidskriften Sociologisk forskning förra året. – Den här typen av icke-meri-
18
GUJOURNALEN MARS 2020
