Fokus | Artificiell Intelligens
Fakta ROBOTAR GAMLA SOM GATAN Redan på 1300-talet skriver den arabiska författaren Al-Jazari Boken som ger kunskap om sinnrika mekaniska apparater. Där finns en illustration av en kvinnlig robot som kan fylla och tömma en tvättbalja. • 1495 ritar Leonardo da Vinci en mekanisk riddare som kan röra armarna. Skissen anses vara den första som föreställer en humanoid. • 1738 konstruerar den franske uppfinnaren Jacques de Vaucanson en mekanisk anka bestående av över ett tusen rörliga delar. • 1774 uppfinner Pierre och Henri-Louis Jacquet-Droz en maskin som föreställer en liten pojke och som kan skriva, samt en kvinnlig robot som kan spela piano. • På 1800-talet inriktas robotforskningen mot industrialismen. 1805 tillverkar Joseph Jacquard en mekanisk hålkortsstyrd vävstol som kan massproducera tyger. • 1805 konstruerar Henri Maillardet en vattendriven automat i människoformat. Den kan rita sju olika bilder och skriva vers. Handen kan röra sig med hjälp av kamaxlar som drivs av vattenkraft. • 1834 uppfinner den brittiske matematikern Charles Babbage en analysmaskin, som har en minneskapacitet på tusen tal med 50 decimaler. Maskinen som är en av de första datorerna, drivs med hjälp av ånga. • 1941 skapar Westinghouse Electric Corp två robotar som drivs av elektriska motorer. Den ena heter Elektra och är människoliknande. Den kan dansa, räkna till tio och röka. Den andra roboten heter Sparko och föreställer en hund. Den kan stå på bakbenen och skälla. • På 1940-talet utvecklar författaren Isaac Asimov en uppsättning lagar för robotar, med syfte att göra det omöjligt för dem att ställa till med stora skador. • 1954 designar innovatören George Devol den första industriroboten och två år senare grundas Unimation Inc, världens första robotföretag. HUMANOIDER • 1973 byggs världens första fullstora humanoid i Japan. Wabot 1 kan gå på två ben, lyfta föremål, ta emot röstkommandon, mäta avstånd och konversera på japanska. • 1984 byggs roboten Flakey, en mobil robot som utvecklas med ljudsensorer, kameror, laser, motorer och liknnande. • På 1990-talet börjar mängder av japan-
26
GUJOURNALEN HÖSTEN 2020
ska företag, däribland Hitachi och Mitsubishi, producera kommersiella robotar. • 1995 lanserar Tamagochis, små elektroniska leksaker av plast som fungerar som ett slags husdjur som behöver omvårdnad. ATT VÄXA OCH MÅ BRA. • 1996 landar USA micro-rovern Sojouner på en annan planet. Den sexhjuliga farkosten samlar in prover, fotograferar miljön och sänder bilderna till jorden. • 1999 testas Kismet, världens första sociala robot. Den interagerar med hjälp av ögonrörelser, huvudrörelser och ansiktsuttryck. • 2001 lanseras humanoiden Asimo, en fjärrstyrd figur som på olika sätt kan interagera med människor. Ett stort antal humanoider utvecklas i Japan och visas upp för världen. • 2009 startar Google sitt program för självkörande bilar i Kalifornien. Under de senaste decennierna har robotar utvecklats för att kunna ersätta människor inom bland annat industri, medicin, juridik, journalistik och vetenskap. AI OCH GU • 2001 startas Institutionen för tillämpad IT som ett samarbetesprojekt mellan Chalmers och GU. • 2017 blir tillämpad IT en egen institution på Göteborgs universitet. • 2018 inrätta s en samordningsgrupp, SAID, på GU med syfte att synliggöra och samordna forsknings- och utbildningsområden kopplade till AI och digitalisering. • 2018 införs programmering som ett inslag i grundskoleutbildningen. GU får i uppdrag att öka kompetensen bland landets lärare. • 2019 investerar Wallenbergstiftelserna 660 miljoner kronor i The Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society (WASP-HS). Projektet som ska pågå fram till 2029 ska främja forskning och ökad kunskap om möjligheterna och utmaningarna med artificiell intelligens och autonoma system för humaniora och samhälle. GU finns med i tre stora projekt. • 2019 invigs också AI Innovation of Sweden på Lindholmen Science Park som är ett ”nationellt center, som genom samverkan och co-location ska accelerera innovation och forskning inom praktiskt tillämpad Artificiell Intelligens – AI”.
Det får aldrig bli fel De flesta kan acceptera den mänskliga faktorn. Alla vet att levande varelser gör fel ibland. Men när det gäller tekniken är vi strängare. En robot måste ha hundra procent rätt i allt den gör. TÄNK ATT DU ska genomgå en bröströntgen. Mottagningen du uppsöker har införskaffat den allra senaste tekniken. Vanligtvis brukar en radiolog granska dina röntgenbilder – men nu har en robot tagit över. Du övertygas om att AI aldrig gör fel, finns det något oönskat på bilderna så upptäcker roboten det. Men den missar en tumör. För första gången på miljonen.
