När AI tar över Den sanningssägande journalisten och den allvetande läkaren. Två yrkesgrupper som, nästintill, personifierar etik och moral. Vad händer om en robot kan göra deras jobb lika bra? VALET AV YRKEN är ingen slump. När Elena Raviola fick ett bidrag från Vetenskapsrådet 2016, tillsammans med kollegorna Kajsa Lindberg och Lars Walter, för att studera robotiseringen av professionellt arbete, hade de två skilda yrkesroller i åtanke. De lade läkare i den ena vågskålen och journalister i den andra. – Enligt min uppfattning påminner läkarnas och journalisternas yrkesroller om varandra eftersom båda jobben förutsätter en form av bedömning. Dessutom är de strukturerade och innehåller mått av accountability, förklarar Elena Raviola, professor i design management på HDK-Valand. Att undersöka hälso- och sjukvårdens inställning till robotar var mer eller mindre givet. Området har traditionellt varit positivt till teknologin och redan nu används en rad olika maskiner inom vården, utan att de upplevs som hotande. Dessutom hade Kajsa Lindberg och Lars Walter studerat implementeringen av avancerad teknologi på sjukhuset under en längre tid. – SJÄLV HAR JAG studerat journalistik
och bland annat skrivit en avhandling om förändringar inom yrket i samband med digitaliseringen. Därför valde vi journalistik och medicin som jämförelseobjekt, säger Elena Raviola. Såväl läkar- som journalistrollen omgärdas av en viss mytomspunnen status och båda yrkena har i litteraturen definierats som ”kall”. Särskilt läkaren har alltid haft en upphöjd position eftersom en doktor handskas med liv och död varje dag. Men även journalister har en särställning i arbetslivet, då de förväntas ta ansvar för demokratin och rapportera om verkligheten på ett objektivt sätt. Vem av dem är då räddast för tekni-
Elena Raviola
ken, enligt undersökningen? Läkaren eller reportern? – Vår studie visade att journalister generellt känner sig mer hotade av teknologin än vad läkare gör. En anledning kan vara att journalistens yrkesroll är mindre självklar och redan ifrågasatt från andra håll, säger Elena Raviola. Att vara läkare innebär en sällan hotad exklusivitet. Även om det finns många maskiner inom hälso- och sjukvård är doktorns existens inte ifrågasatt. Läkarnas och sjuksköterskornas roller har möjligen omdefinierats, men vi föreställer oss inte – i alla fall inte i någon större utsträckning – en sjukvård utan medicinsk personal. JOURNALISTIKEN DÄREMOT har hamnat under stort tryck under senare år och idag utgör sociala medier och bloggar stenhårda konkurrenter om ”sanningen”. Dessutom kan en skrivande reporter redan nu bytas ut mot en mjukvarurobot. – Det finns många maskiner som kan producera formaterade texter, till exempel sportreferat och enkla nyheter, säger Elena Raviola. Ett argument för att använda autonoma system inom journalistiken är att robotarna kan göra de ”tråkiga” delarna av reportrarnas jobb. Om journalisterna slipper de refererande arbetsuppgifterna skulle de istället kunna fokusera på kärnan i sitt uppdrag. – Men frågan är hur vi definierar och förstår den kärnan och hur gränsen
runt den förflyttas över tid, säger Elena Raviola. Hon menar att samma utmaning gäller för journalister som för medarbetare inom nästan alla professioner. Det handlar om att hitta en strategi för hur människor och maskiner ska kunna samarbeta i framtiden. Hur ska journalistrollen ompositioneras och hur kan medierna använda AI så att det gagnar dem? – Fortfarande krävs väldigt mycket mänskligt arbete för att tekniken ska fungera. Om en robot ska läsa av ett mönster, måste ju först en expert mata maskinen med information, säger hon. Elena Raviola tror inte vi behöver vara så rädda för att bli utbytta mot robotar inom överskådlig framtid. Däremot tror hon att arbetsmarknaden kommer att förändras. Många jobb vi ser som självklara idag kommer troligen att försvinna, medan andra kommer att uppstå. Det kan vara yrken som fyller behov som vi i dagsläget inte ens vet att vi har. – DE SOM KOMMER att vinna på teknikskif-
tet är de som kan ta till sig teknologin och tänka om. Den som klarar av att alliera sig med tekniken kommer att kunna påverka utvecklingen framöver, säger Elena. Själv ska hon fortsätta sina studier av robotiseringen och det professionella arbetet med att dyka ännu djupare i journalisternas villkor. Hon vill undersöka vilka nya former som har uppkommit när det gäller att organisera journalistik. – Jag följer till exempel en plattform, Gazzine, som erbjuder journalister att publicera sig och samtidigt behålla sin upphovsrätt. Som ett slags Spotify för journalistik. Det är spännande att se hur journalister, tekniker och andra experter hittar på nya sätt att försvara journalistikens roll i samhället, säger hon.
Lotta Engelbrektsson Fotnot: Elena Raviola innehar Torsten och Wanja Söderbergs professur i design management på HDK-Valand.
GUJOURNALEN HÖSTEN 2020
29
