Ny finansieringsmodell för UB

Från och med nästa år införs en ny finansieringsmodell för UB. En viktig anledning är de stora kostnader som drabbat biblioteksområdet, inte minst när det gäller tidskriftsprenumerationer och öppen tillgänglighet.

– Den nya modellen ska vara transparent, rörlig och möjlig att påverka, förklarar överbibliotekarie Morgan Palmqvist.

I DEN NUVARANDE modellen tilldelas UB 3,4 procent av universitetets omsättning från föregående år. Modellen leder både till bristande tillit och bristande ansvar eftersom intäkterna inte är anpassade till de förändringar som sker inom verksamheten, förklarar Morgan Palmqvist.

– Ett exempel är kostnaderna för vetenskaplig publicering.

Tidigare stod UB för prenumerationsavgifterna och fakulteterna för publiceringskostnaderna. Sedan januari 2020 gäller ett nytt avtal med bland annat Elsevier, världens största vetenskapliga förlag, som innebär att universitetsbiblioteken tar alla kostnader. Dessa avtal kan UB inte hantera inom det nuvarande systemet, dels för att det handlar om nationella avtal som UB har små möjligheter att påverka, dels för att kostnaderna hänger samman med hur stark kronan är.

I juni förra året ersattes den rådgivande biblioteksnämnden med en biblioteksstyrelse, berättar Åke Ingerman, dekan vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten och ordförande i den arbetsgrupp som tagit fram den nya finansieringsmodellen.

– Den största skillnaden mot tidigare är att biblioteksstyrel­ sen fattar beslut om förslag till Universitetsbibliotekets intäktsram. Biblioteksstyrelsen beslutar också om förslag till ambitionsnivåer så att de stämmer med forskningens och utbildningens behov. Utgångspunkten är tidigare budget samt hänsyn till prisoch löneomräkning.

– I DEN NUVARANDE modellen fördelas UB:s kostnader efter hur de olika målgrupperna forskare, studenter och allmänhet utnyttjar resurserna. Det innebär ett ganska komplicerat beräkningssystem som nu ska ersättas med en modell som består av tre delar: kostnader för media, drift och särskilda satsningar. Kopplingen mellan UB:s finansiering och universitetets anslagsfördelning blir därmed tydligare, påpekar Åke Ingerman.

BIBLIOTEKSVERKSAMHET är speciell eftersom den erbjuder resurser, som tidskrifter, böcker, arkiv och lokaler, som är till för andra, inte den egna verksam­ heten, som av rationalitetsskäl sedan länge till stora delar är en centraliserad kärnverksamhet, påpekar Morgan Palmqvist.

– Därför är ett solidariskt system, där biblioteket ses som en universitetsgemensam resurs, nödvändig, något som också tydligt påpekas i Björn Brorströms utredning av UB:s styrning och finansieringt.

Den nuvarande modellen, med en fastställd procentsats, har en fördel, nämligen att den är enkel.

– I den nya modellen måste biblioteksstyrelsen ta fram ett underlag för att få ekonomin att stämma med verksamhetens ambitionsnivå. Säger man nej till en satsning får det konsekvenser för utbildning eller forskning. Men det nya systemet går att anpassa till de stora förändringar som numera drabbar biblioteksverksamheten, inte minst när det gäller kostnader för tidskrifter. Systemet innebär också ökad transparens vilket ger större möjlighet att påverka och därmed också ökad legitimitet bland användarna.

Eva Lundgren

→ Fakta:

Universitetsbibliotekets styr- och finansieringsmodell bygger på Björn Brorströms rapport från hösten 2021: Universitetsbibliotek i förändring – om finansiering och effektivitet vid Göteborgs universitetsbibliotek. Modellen, som införs 1 januari 2024, innebär att biblioteksstyrelsen föreslår en ram, preciserad i tre delar: media, drift samt särskilda satsningar.

Modellen har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av Åke Ingerman (ordförande), Morgan Palmqvist, Magnus Petersson, Katarina Gustafsson och Elina Falsafi Tonekaboni.