2 minute read

Var tredje kan inte svenska

Att så få svarade på doktorandenkäten har kritiserats men Pille Strauss Raats betonar att detta är en pilotundersökning. Även om svarsfrekvensen varierade stort kan man ändå dra en del övergripande slutsatser: en tredjedel av doktoranderna kan knappt någon svenska, många jobbar över och det finns tydliga skillnader mellan män och kvinnor.

36 PROCENT SVARADE på den särskilda doktorandundersökningen som skickades ut två veckor efter ARK­ enkäten.

– Att svarsfrekvensen blev ganska låg är olyckligt, men det är viktigt att lära av processen och använda den data vi har på ett sätt som speglar begränsningar men också möjligheter. Vi har ett övergripande resultat att analysera djupare och följa över tid på olika nivåer, säger Pille Strauss Raats, som är utvecklingsledare för arbetsmiljö på personalenheten.

ENKÄTEN GICK UT till cirka 1 600 doktorander. Hon menar att det finns två huvudsakliga förklaringar till att relativt få svarade. En är att enkäten av tekniska orsaker inte gick ut samtidigt som ARK­ enkäten, vilket kan ha lett till förvirring om vilken undersökning som doktoranderna egentligen skulle svara på eller om det blev för mycket.

– För det andra gick enkäten till samtliga doktorander, även samverkansdoktorander som ofta har en lös koppling till GU.

För Sahlgrenska akademin, där nästan hälften är samverkansdoktorander, var svarsfrekvensen lägst, 26 procent. Vid Handelshögskolan svarade 46 procent men både vid Samhällsvetenskapliga och Utbildningsvetenskapliga fakulteterna samt IT­fakulteten svarade över hälften. Högst svarsfrekvens har Humanistiska fakulteten med 59 procent.

– Det är inte så dåligt. På vissa fakulteter svarade fler på doktorandundersökningen än på ARK­ enkäten. Den här enkäten är främst ett diskussionsunderlag och inte hela sanningen, särskilt på institutionsnivå. Man ska se doktorandenkäten som ett komplement till ARK.

ETT RESULTAT AV doktorandenkäten är att så många som 30 procent har inga eller mycket dåliga kunskaper i svenska språket.

– Vi vet att utländska doktorander är en riskgrupp och många lider av ensamhet och mår inte så bra. De är överrepresenterade inom företagshälsovården. Allra flest utländska doktorander har Naturvetenskapliga fakulteten, där 65 procent inte har tillräckliga kunskaper i svenska. Dessutom behöver vi stötta internationella doktorander som känner sig ensamma. Hur integrerar vi dem i den svenska akademiska världen?

PILLE STRAUSS RAATS tycker att frågan om språklig integration är viktig eftersom universitetets vision är att vara ett universitet för världen och strävar efter ökad internationell rekrytering.

I den stora ARK­ enkäten ställs frågan om övertid: 30 procent jobbar inte över, 40 procent 1–5 timmar extra per vecka men var tionde doktorand har övertid mer än 10 timmar i veckan. Manliga doktorander har tre gånger så mycket övertid som kvinnliga.

– Det är något som vi borde analysera närmare.

Upplevelsen av arbetets autonomi är särskilt högt värderad bland doktorander vid Humanistiska fakulteten. Men det är inte lika tydligt inom

Naturvetenskapliga fakulteten och IT­fakulteten.

– Det beror på att det är vanligare med samarbetsprojekt och sammanläggningsavhandlingar inom medicin och naturvetenskap.

NÄR DET GÄLLER upplevelsen av stress och rollkonflikter är det relativt små skillnader mellan fakulteterna. Desto mer slående är att män generellt tycker att de har en bra balans mellan arbete och fritid, mellan krav och resurser, och de upplever mer stöd från ledningen.

Hur många som har individuell studieplan (ISP) varierar stort. Inom exempelvis Konstnärliga fakulteten har 100 procent av de svarande fått samtal. Alla doktorander har rätt till både ISP­samtal och medarbetarsamtal, vilket inte alltid sker. På exempelvis IT­fakulteten uppger närmare 30 procent av de svarande att de inte erbjuds ISP­samtal.

Pille Strauss Raats betonar att doktorandundersökningen är en pilot.

– Det är nu upp till institutionerna och fakulteterna att tolka resultaten och jobba vidare. Vi har fått många lärdomar inför nästa gång. Vårt mål är att stötta alla doktorander på GU på ett bättre sätt.

Allan Eriksson

Fakta: Doktorandundersökningen baseras på ARK och har utvecklats av personalenheten tillsammans med institutionen för pedagogik och specialpedagogik samt med NTNU (Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet) i Norge. Även Göteborgs universitets doktorandkommitté har bidragit med synpunkter.

46 procent av doktoranderna svarade på den stora ARK-enkäten, 36 procent på doktorandundersökningen.

This article is from: