Rätt stöd för breddad insats

– Som blind har jag varit tvungen att erövra vissa färdigheter, som att läsa punktskrift och gå med blindkäpp. Men jag har inga särskilda behov; jag har samma behov som alla andra.

Det säger Nadina Imamovic från Sarajevo som under tre månader varit Erasmus-utbytesstudent vid GU.

DET VAR I NOVEMBER förra året som GU:s partneruniversitet i Sarajevo föreslog Nadina Imamovic som utbytesstudent inom ramen för Erasmus

International Credit Mobility. Programmet erbjuder utbyten även med lärosäten utanför EU och ger också inkluderingsstöd, förklarar Viktoria Jendmyr, utbildningshandläggare och internationell koordinator vid institutionen för socialt arbete.

– Eftersom vår institution såvitt jag vet aldrig tidigare tagit emot en blind utbytesstudent ville vi förstås ta reda på vad åtagandet innebär. Bland annat hade vi tre Zoommöten med Nadina för att få veta hennes behov.

Tillsammans med Johan Ahlgren på International

»Här vid GU har jag inte upplevt några problem; Sverige känns som ett paradis för synskadade.«

Centre kontaktade Viktoria Jendmyr Universitets­ och högskolerådet, UHR, som förvaltar medlen från EU­kommissionen.

– VI LISTADE ALLT som Nadina behöver, utöver det som institutionen står för. Vi fick bland annat stöd för att hon skulle ha råd att bo någorlunda centralt och därmed kunna promenera till skolan. Vi fick också stöd för extra timmar för lärarna, så att de skulle kunna gå igenom särskilda moment med henne, och för att märka hennes studentrum med punktskrift så att hon kunde laga mat, diska och så vidare. Vi var ganska osäkra på exakt vad vi behövde men på UHR var man väldigt tillmötesgående och förklarade att vi kunde komplettera ansökan allt eftersom.

PÅ GU CENTRALT gick det dock inte att få hjälp med annat än det pedagogiska, det vill säga anteckningsstöd, inläsning av texter och liknande. Det har fungerat exemplariskt men allt annat var institutionens ansvar, berättar Viktoria Jendmyr.

– Men om det är någon som bör klara den här typen av utmaning så är det institutionen för socialt arbete! Många medarbetare engagerade sig. Till en början fick vi exempelvis nej från Syninstruktörerna i Göteborgs Stad när det gäller professionell ledsagare – eftersom Nadina bara är här en kort period och saknar svenskt personnummer gäller stödet inte henne. Då engagerade sig en av våra lärare, Lilja Cajvert, så till slut fick Nadina en ledsagare trots allt, mot att institutionen betalar.

HEMMA I SARAJEVO är Nadina Imamovic engagerad i Bosniens riksförbund för synskadade. Hon berättar att det är svårt att vara blind student i hennes hemland.

– När jag började studera på universitetet i Sarajevo fick jag ingen ledsagare utan min mamma följde mig både till och från institutionen. Jag fick också själv anpassa allt kursmaterial. Det innebar att jag först skannade mina kursböcker, som kunde vara på 400 sidor, och lade sedan in dem i ett program som omvandlade texten till konstgjort tal. Därefter överförde jag de viktigaste delarna till punktskrift eftersom man lär sig bättre genom att läsa än när man bara lyssnar. Numera hjälper Universitetsbiblioteket till att göra litteraturen läsbar för mig, så det går framåt även om det tar tid. Här vid GU har jag inte upplevt några problem att få hjälp; Sverige känns som ett paradis för synskadade.

NADINA IMAMOVIC har också varit utbytesstudent i USA i tio månader.

– Där hade jag en ledarhund, vilket var väldigt bra. Det skulle dock inte funka i Sarajevo eftersom där finns så många aggressiva hemlösa hundar som kan attackera andra hundar.

Många medarbetare på institutionen för socialt arbete och International Centre har engagerat sig för Nadina Imamovic, förklarar Viktoria Jendmyr. Bland annat lärarna på Nadinas kurs har varit ett stort stöd.

– JAG FÖRSTÅR ATT GU inte kan ha särskild beredskap enbart för de väldigt få tillfällen då vi får en blind utbytesstudent. Men det borde finnas någon sorts hjälp, kanske inom området breddat deltagande, eller åtminstone ett bollplank, för en institution som tar emot en utbytesstudent med funktionshinder.

Det är fantastiskt med alla frivilliga insatser men det behövs också ett mer organiserat stöd.

Text: Eva Lundgren

Foto: Johan Wingborg