Svårt med utbildning i krigets Ukraina

– Erfarenheterna från pandemin har hjälpt både universitetsanställda och studenter i Ukraina att klara krigets många prövningar. Men nu är många väldigt trötta på den pressade situationen och den tidigare stora initiativförmågan har mattats av.

Det förklarar Nataliya Berbyuk Lindström. Hon är projektledare för en studie om hur digitala tekniker kan användas under utdragna kriser, med Ukraina som exempel.

DE STORA ERFARENHETER som gjordes under covid­19­pandemin borde tas tillvara för att bättre klara av även andra kriser. Det är utgångspunkten för projektet Digital resilience of Ukrainian higher education institutions in times of crises där Ukraina fungerar som exempel på hur digital teknik kan användas för att hålla igång den högre utbildningen under kriget. Nu har de första resultaten från undersökningen publicerats, berättar Nataliya Berbyuk Lindström, docent i kommunikation.

– KRIGET I UKRAINA är ju en extraordinär situation som påverkar hela världen, både vad gäller ekonomi, politik och miljö. Flera likheter finns med situationen under pandemin men ett krig är förstås något helt annat: Exempelvis kan elektriciteten när som helst brytas vilket gör att befolkningen i första hand måste ta tag i livsnödvändiga saker, som att laga mat, och först därefter har tid för annat, som studier. Tillgång på läroböcker eller annat material är bristfällig, alltså gäller det att ha så mycket information som möjligt i huvudet. Och för den som tvingas fly är inte datorn det första att ta med sig men däremot mobilen.

Projektet innebär att både medarbetare och studenter från 14 ukrainska universitet intervjuats, dels under 2022, dels alldeles nyligen under 2023. Och just mobilen har visat sig vara det viktigaste verktyget, både för undervisning, kommunikation och examination, förklarar Nataliya Berbyuk Lindström.

– MOBILEN ANVÄNDS vid undervisning på Zoom, Teams eller Google Meet men också för att hålla kontakt, exempelvis via Whatsapp eller Telegram. Undervisningen har både blivit extremt studentorienterad och enastående effektiv – eftersom man kan bli avbruten när som helst gäller det att använda varje minut på bästa sätt. Lärarna bestämmer i allt högre grad själva hur de ska undervisa, vilket ofta innebär att göra på det sätt som för tillfället råkar funka. Bland annat kan det handla om hemuppgifter istället för salstentamina och om digital signering av dokument.

Eftersom det är svårt att veta var studenterna befinner sig och när de har möjlighet att studera, har många lärare börjat spela in korta föreläsningar som enkelt går att dela på olika plattformar. Också scheman och examinationstider har blivit alltmer flexibla.

– MEN DEN OSÄKRA tillgången på elektricitet har även medfört att lärarna tvingat ta flera steg tillbaka. Istället för att exempelvis använda digitala prov kanske de skickar Wordfiler som studenterna får fylla i och skicka tillbaka.

I vissa fall har studenterna också tvingats skriva sina uppgifter för hand och sedan sända dem som foton via Messenger.

Den del av studien som är från i år visar att många, både lärare och studenter, har tröttnat på den svåra situationen, berättar Nataliya Berbyuk Lindström.

– Lärarna längtar tillbaka till ett normalläge och orkar inte med att alltid behöva lära sig ny teknik och komma på innovativa sätt att undervisa. Och studenterna, särskilt de som började sin utbildning under pandemin och som fortfarande inte har varit på campus, tycker att deras utbildning är alltför målinriktad. De kan inte hoppa ut ur datorskärmen och ge en kompis ett leende eller en klapp på axeln, allting är väldigt trist och opersonligt.

Eva Lundgren

→ Digital resilience of Ukrainian higher education institutions in times of crises är ett projekt där forskare vid institutionen för tillämpad IT, tillsammans med ukrainska kollegor, undersöker hur lärdomar från pandemin kan komma till nytta under kriget. Projektledare är Nataliya Berbyuk Lindström, docent i kommunikation. Övriga medverkande är Aleksandre Asatiani, Natalia Kononova och Liudmyla Grynevych. I studien ingår intervjuer med 23 universitetsanställda och 17 studenter från 14 statliga universitet i Ukraina, varav 11 belägna i landets östra delar.

Intervjuerna genomfördes via Zoom eller MS Teams under två perioder: maj–oktober 2022 och februari–maj 2023. De inspelade intervjuerna omfattar sammanlagt cirka 38 timmar. Tidiga resultat finns presenterade i artikeln Use of Digital Technologies in Multiple and Extended Crises: A case of Ukrainian Higher Edudaction.

Nataliya Berbyuk Lindström är projektledare för ytterligare två projekt, finansierade av Svenska institutet: Building Remote Work Capabilities in Higher Education Institutions in Ukraine samt Digital Technology for Advancing Awareness and Knowledge of Human Rights in Ukrainian Military.