Offentliga Rummet 2012

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN OFFENTLIGA RUMMET

KONFERENSEN

ANMÄL DIG I DAG !

Läs m er

på offentligar ummet.se

UPPSALA

29–31 MAJ

Säker lagring av data – i rymden Fredrik Bruhn: ”Att köpa en satellit är som att köpa en pc på Mediamarkt” s4 Julia Gidden: ”Sociala medier och öppen data har skapat nya möjligheter för e-förvaltning” s10

✔ Öppen data förändrade marknaden s3 ✔ Från strategier och visioner

till fungerande lösningar s5

Samverkan på alla plan s6–7

✔ På Fördjupningsdagen finns

plats för både stort och smått s8

www.pwc.se/eforvaltning Välkommen till vår monter 3:1 på Offentliga Rummet

Tillsammans skapar vi förändring!

2

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN OFFENTLIGA RUMMET

eKoncernen Sverige – nu drar vi åt samma håll

U

nder de senaste 10–12 åren har i tur och ordning IT-kommissionen, 24-timmardelegationen, Statskontoret och Verva kämpat med att utveckla e-förvaltningen i Sverige. Med föga resultat eftersom förutsättningarna inte funnits.

Men nu händer det saker.

Genom Center för eSamhället, CeSam, kraftsamlar SKL för att stödja medlemmarna i utvecklingen. Samtidigt tar E-delegationen fram ett nationellt interoperabilitetsramverk för den mjuka infrastrukturen. Detta kommer under 2013 att testas med ett antal samverkande e-tjänster och delprojekt i ”Mina Sidor”. Målet är att det ska bli enklare för företag och invånare att få en samlad bild mot det offentliga Sverige.

På Näringsdepartementet pågår också ett intensivt arbete med att ta fram en e-förvaltningsstrategi. Och här kan du vara med och påverka under konferensens fördjupningsdag.

Det fina i kråksången är att statlig, kommunal och landstingskommunal sektor går åt samma håll kring den mjuka infrastrukturen. Jag tror att ett viktigt skäl till detta är att brukarens behov alltmer kommit i fokus.

Då blir samordning nödvändig för att kunna leverera sammanhållna och funktionella tjänster till företag och privatpersoner.

Men det är inte bara på nationell nivå det händer saker. Hos myndigheter, kommuner och landsting kokar det av aktiviteter. Bara inom området att förenkla för företagare pågår – som jag känner till – ett 20-tal olika initiativ. Utmaningen är att de arbetar efter samma principer så att de så småningom kommer att utgöra en enad yta för företagaren möte med det offentliga.

En förutsättning för detta är att alla aktörer är överens om den mjuka infrastrukturen. Då krävs nationell horisontell samordning och ledning.

Och så har vi det där med e-legitimationer. Utan dem och med möjlighet för

brukaren att med en inloggning komma åt flera tjänster, så kommer utvecklingen att bromsas. E-legitimationsnämnden arbetar för högtryck med att sjösätta en federationsburen svensk e-legitimation till sommaren 2013. Det är ett mycket komplicerat område och att tillfredsställa alla parter, verksamheter och brukare är inte lätt.

Det är först när vi har regelverk som stödjer, organisationer som samverkar, begrepp som delas och teknik som samordnas som vi kan skapa eKoncernen Sverige!

Låt dig inspireras av denna bilaga till Dagens Samhälle.

Välkommen till Offentliga Rummet!

Bengt Svensson

Ordförande i Offentliga Rummets planeringskommitté

Tidningen Offentliga Rummet är ett samarbete mellan Dagens Samhälle och Uppdragsmedia.

Projektledare: Gustav Brandt, 08-34 03 05, gustav@informa.se Projektledare, SKL: Bengt Svenson, 070– 685 30 25, bengt.svenson@skl.se Vill du veta mer om våra tematidningar? Ring Informa, 08-34 03 05.

Produktion: Uppdragsmedia – En del av TT-Gruppen, www.uppdragsmedia.se Redaktör: Kristofer Sandberg, 073-913 41 46, kristofer.sandberg@uppdragsmedia.se Art director: Fredrik Lyreskog, 070-221 68 72, fredrik.lyreskog@uppdragsmedia.se

PROGRAM FÖR OFFENTLIGA RUMMET 2012 Seminarieschema

ONSDAG 30 MAJ

ONSDAG 30 MAJ

09.00-10.00 REGISTRERING, FIKA OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK 10.00-11.15 PLENARPASS 1

Spår:

1: EFFEKTIVARE

2: ÖPPNARE

3: ENKLARE

4: UTBLICK

5: KOMPETENS

6: ÖPPEN DATA

7: SOCIALA MEDIER

• Välkomsthälsning Annika Dopping, Offentliga Rummets moderator, Fredrik Ahlstedt, ­Kommunstyrelsens ordförande i Uppsala Kommun, Bengt Svenson, Utvecklings-strateg, SKL, Ansvarig för Offentliga rummet, Julia Glidden, Fil Dr, VD 21c Consultancy Ldt, London Turning Turtles into Gazelles: Can the Public Sector Really Support ”Smart” Citizen-Generated Services?, Fredrik Bruhn, Dr i teknisk fysik med inriktning mot mikrosystemteknik • Modern rymdteknik + offentlig sektor = framtidens melodi?

SEMINARIEPASS 1: 11.45–12.15

1:1 Gemensam övning

1:2 Gemensam övning

1:3 Gemensam övning

1:4 Gemensam övning

1:5 Gemensam övning

1:6 Gemensam övning

1:7 Gemensam övning

SEMINARIEPASS 2: 13.40–14.25

2:1 Svensk e-legitimation, status och införande

2:2 Citizens’ dialogue – Digital delaktighet

2:3 Att få alla mot samma mål — utmaningar i samarbetet vid införande av e-tjänster

2:4 Finalisterna i Guldlänken 1. Mina fordon 2. Stockholms miljö­baro­ meter

2:5 Hur får vi fler innovationer i offentlig sektor?

2:6 Tre enkla steg att göra offentlig information tillgänglig

2:7 När du blir stor

SEMINARIEPASS 3: 14.35–15.20

3:1 E-arkiv och diarium – Riksarkivet och SKL.

3:2 3:3 Öppnare - vad Journal på innebär det? webben

3:4 Finalisterna i Guldlänken 3. Trafiklab 4. www.1177.se

3:5 Frigör innovationskraft i offentlig verksamhet

3:6 Förmågesamverkan mellan myndigheter

3:7 Samverkansarbetet runt kommunerna –eHälsa

11.15-11.45 FIKA OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK 11.45-12.15 SEMINARIEPASS 1 ”E-FÖRVALTNINGENS UTMANINGAR” • Du får vara med och påverka utvecklingen. Vi tar tillsammans fram de viktigaste utmaningar som eKoncernen Sverige står inför. Resultatet av era synpunkter sammanställs till ett gemensamt dokument som skickas till ansvariga på nationell nivå.

12.15-13.40 LUNCH OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK 13.40-14.25 SEMINARIEPASS 2

TORSDAG 31 MAJ

14.35-15.20 SEMINARIEPASS 3 15.20-16.00 FIKA OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK

Spår:

1: EFFEKTIVARE

2: ÖPPNARE

3: ENKLARE

4: UTBLICK

5: KOMPETENS

6: ÖPPEN DATA

7: SOCIALA MEDIER

16.00-17.45 PLENARPASS 2

SEMINARIEPASS 4: 09.00–09.45

4:1 Läns­styrel­ser­ nas service­ center för IT-frågor

4:2 Med­borgar­ budget i Orsa kommun

4:3 DUKAT för restaurang företagare – en uppgift en gång

4:4 E-förvaltnings aktuellt från Finland: Stat + Kommun = Sant (ENG)

4:5 eBlomlådan 2.0 - Framgångsrik IT-styrning

4:6 Hur man publicerar öppen data - två goda exempel

4:7 Socialt intranet i Uppsala kommun

SEMINARIEPASS 5: 09.55–10.40

5:1 Storyboard – ett verktyg för verksamhetsutveckling

5:2 Digital delaktighet och demokrati

5:3 Från innova­ tion till imple­ menta­tion

5:4 Center för eSamhälle (CeSam).

5:5 Gallring av webbsidor

5:6 Ett öppet och tillgängligt Stockholm

5:7 Effektiv informations försörjning, ekonomiskt bistånd

SEMINARIEPASS 6: 11.45–12.30

6:1 Krisinformation.se

6:2 E-förslag Haparanda kommun

6:3 Mina meddelanden En ny nationell infrastruktur

6:4 Danmarks digitaliseringsstrategier 2011 –2015 (ENG)

6:5 Hur mogen är din organisation?

6:6 6:7 Allt du vill veta Dags att möta om YR.no framtidens kunder

SEMINARIEPASS 7: 13.40–14.25

7:1 Meddelas senarev

7:2 Internetguider – kompetens om Internet för alla

7:3 Mina full­mak­ ter – Pensionsmyndigheten & Min ärende­­­översikt – Transport styrelsen

7:4 Effektiv personifiering av medborgartjänster: Borger. dk.(ENG)

7:5 Innovationsupphandling – ett verktyg för problem­ lösning

7:6 Samverkan externt för bättre samverkan internt

• Omröstning ”e-förvaltningens utmaningar” – uppföljning seminariepass 1 • Anna-Karin Hatt, IT- och energiminister • Jerker Swanstein, ordförande i Beredningen för eSamhället på SKL • Guldlänksutdelning • Paneldiskussion med inspel från publiken • Rutger Langland och Patrik Holmgren, Skatteverket 19.30 BANKETT PÅ UPPSALA SLOTT TORSDAG 31 MAJ 09.00-09.45 SEMINARIEPASS 4 09.55-10.40 SEMINARIEPASS 5 10.40-11.05 FIKA OCH UTSTÄLLNINGBESÖK 11.05-11.35 PLENARPASS 3 Anton Eliassen, Generaldirektör, och Heidi Lippestad, Strategidirektör, Meterologisk institutt Norge • YR-väder från Norge 11.45-12.30 SEMINARIEPASS 6 12.30-13.40 LUNCH + UTSTÄLLNINGSBESÖK 13.40-14.25 SEMINARIEPASS 7 14.35-15.05 PLENARPASS 4 • Presentation av resultatet ”e-förvaltningens utmaningar” • Avslutning och överlämning till Offentliga Rummet 2013

OBSERVERA ATT PROGRAMMET KAN KOMMA ATT JUSTERAS

08.30-9.00 FIKA OCH UTSTÄLLNINGSBESÖK

7:2 Polisen som patrullerar på nätet

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN OFFENTLIGA RUMMET

TID & PLATS ■ Tors 31/5 Plenarpass 3 11.05–11.35

■ Seminariepass 6:6 Allt du vill veta om Yr.no 11.45–12.30

Yr.no tar världen med storm ‣ Varje år gör norska Meterologisk institutt väderobservationer till en kostnad av 100 miljoner norska kronor. Den notan står de norska skattebetalarna för.

R

esultatet av väderobservationerna lägger grunden för den populära vädertjänsten på Yr.no och tidigare såldes en liten del av datan för ett högt pris, men med få kunder. Sedan september 2007 är strategin radikalt förändrad. Nu är datan gratis och Meterologisk institutt håller på att förändra hela väderprognosmarknaden.

– Vi gjorde enormt mycket jobb och hade enormt mycket information som vi inte kunde dela med någon. Då satte vi ner priset på datan i två omgångar.

Till slut var det billigt, men det hände inget. De få som köpte, köpte bara det de behövde, säger Heidi Lippestad, direktör för strategi och samfunnskontakt på Meterologisk institutt.

När datan blev gratis förändrades allt. Genom att offentliggöra data som många andra meterologiska aktörer tar betalt för förändrades inte bara marknaden. Prognoserna blev så bra att andra länder började använda Yr.no för att få reda på hur vädret ska bli.

– Om man ska göra en 10-dygns-

Vi vet inte vart vi är på väg, men vi vet att vi aldrig ska bli reklamfinansierade.

Tekniken går väldigt fort och det är bara att försöka följa med”

de Luca, en norsk 7Eleven-liknande kedja börjat använda väderdatan för att planera sin bemanning; när det är bra väder behövs mer personal i tjänst.

Det finns också en tjänst som visar om det är dåligt väglag vid en norsk fjällövergång där lastbilar ofta fastnar.

– Datan blir använd på alla möjliga nivåer. Du behöver inte be om lov för att använda datan så vi vet inte så mycket om hur den används, säger Heidi Lippestad.

prognos så måste du veta hur vädret är i hela världen. Vi betalar ganska mycket för att få väderdata från till exempel Reading. Och det har också norska medborgare betalt för. Allt vi gör för att kunna göra prognoser lägger vi ut på Yr.no. Det har lett till att vi har kunnat förutsäga vädret i Stockholm bättre än vad SMHI gör offentligt, säger Heidi Lippestad.

resten av världen ställt högre krav på bland annat serverkapacitet.

– Nu ser vi att det är fler icke-norska användare på Yr än norska, det är för att resten av världen ökar. Sverige har stabiliserat sig på 25-30 procent av alla användare. Vi måste investera i nya servrar, och ska vi göra det för norska skattepengar? För att australier ska få en service?

Satsningen på öppen data är inte helt okomplicerad. Meterologisk instiutt marknadsför inte Yr.no överhuvudtaget, men ändå har trycket från

Den öppna datan har gjort att ett gäng nya tjänster har poppat upp, helt oberoende av samverkan med Meterologisk institutt. Bland annat har Deli

Nu har Meterologisk institutt inlett ett samarbete med SMHI för att bland annat dela på serverkraften till väderberäkningarna. Och Heidi Lippestad fortsätter utmana systemet.

– Svenskarna har planer för allt och ser långsiktigt. Det är en väldig ordning.

I Norge är vi mer att “hade inte det här varit en bra idé?” och så gör vi det. Och sen upptäcker vi ”oj, det hade vi inte tänkt på”. Vi vet inte vart vi är på väg, men vi vet att vi aldrig ska bli reklamfinansierade. Tekniken går väldigt fort och det är bara att försöka följa med.

Fredrik Wass

Heidi Lippestad, direktör för strategi och samfunnskontakt på Meterologisk institutt.

3

4

42

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN OFFENTLIGA RUMMET

Storyboard för samverkan Under 2011 års konferens ­kunde ­besökarna välja bland hela 42 ­seminarier.

Hur kan man enkelt beskriva en arbetsprocess så att man får engagemang och samverkan? Hur stimulerar man medverkan hos personer som inte är vana att jobba med utvecklingsfrågor? Ett sätt kan vara att skapa en storyboard. Det har Landstinget i Östergötland gjort.

Tors 31/5 | Sem 5:1 | 09.55-10.40

Uppsala – mitt i Sverige Uppsala är Sveriges fjärde största stad.

Under 2011 uppgick antalet invånare till 200 000. I och med det korta avståndet till Stockhom (67 km) och Arlanda (35 km) får man nog anse att Uppsala är Sveriges centrum.

Fredrik Bruhn ■ Doktor i teknisk fysik med inriktning mot mikrosystemteknik.

■ Grundare av ÅAE Microtec som fokuserar på miniatyrteknik och bland annat bygger satellitkomponenter åt Nasa där han tidigare var gästforskare.

Fredrik om kommersialiseringen av rymdteknik: – Det är roligt att vi kommit till punkten att Nasa lägger utvecklingen av sina små snabba satelliter i Uppsala.

Nasa säger till oss att de är jättebra på att göra vetenskap, men hur de får datan är irrelevant. De kan ställa krav som industrin får lösa. Nasa har tidigare byggt alla satelliter själva. Det här sättet att agera slår igenom på alla plan just nu.

Rymden billigare än någonsin

Fredrik Bruhn, doktor i teknisk fysik.

‣ Den som tänker använda molnet för datalagring eller webbtjänster tänker inte tillräckligt högt, bokstavligt talat.

Det är rymden som är nästa steg, i alla fall om Fredrik Bruhn får bestämma.

F

redrik Bruhn har en bakgrund som forskare och är doktor i teknisk fysik med erfarenhet från Nasa. Nu delar sin tid mellan Uppsala och Silicon Valley i rollen som grundare av ÅAC Microtec.

Fördomarna om rymdteknik är att den är dyr och komplicerad, men det är en gammal sanning som inte längre gäller enligt Fredrik Bruhn. Hela marknaden för rymdsystem håller på att explodera.

Och det kan finnas mycket att hämta för offentliga sektorn.

– Vi går från 20-25 satelliter per år till 200-300 per år. Det sker en enorm kommersialisering. Det har blivit billigare och sen har man gått över till att använda mer kommersiell teknik. Man har en helt annan syn på rymden.

Blir det inte trångt i rymden om det skjuts upp nya satelliter hela tiden?

– FN har nya regler sen tre år som säger att en satellit måste försvinna från sin bana inom 25 år efter att den slutat användas. Det tror jag kommer fungera rätt bra.

Offentliga sektorn skulle kunna dra Även radiosystemet TETRA (Terrestrial nytta av rymdteknologi på fler sätt enligt trunked radio) som används av blåljusFredrik Bruhn. Bland anmyndigheter som polis, ambulans nat pekar han på datalagTID & PLATS och räddningstjänst, skulle kunna ring som ett hett område, förändras i grunden genom rymd■ Ons 30/5 långt borta från naturteknik tror Fredrik Bruhn.

Plenarpass 1 katastrofer eller andra Dels skulle det kunna göras 10.00–11.15 riskfaktorer. Fredrik Bruhn mer driftsäkert men också gå att ger även ett exempel på hur använda när svenska myndigheter biståndet till andra länder kan bestå av saagerar i katastrofområden utomlands. tellitbaserade kommunikationslösningar.

– TETRA är jättebra så länge det finns ström i de olika stationerna. Problemet – Sverige har en procent av vårt BNP är att väldigt ofta så är dieseltankar ute som mål för vårt bistånd, det är ungefär 40 vid stationerna tomma eftersom folk har miljarder. Tänk om vi skulle levera ett sästulit från dem. Så när det blir strömkerhetssystem för kvinnor i Afrika i stället. avbrott går systemet ned. Vi vill visa Tänk om Sverige skulle bygga ett system att man kan köra blåljussysstemet via där vi kan dela ut larmknappar till byar satellit. Då kan man även använda det i Afrika så att FN kan skicka dit trupperna. utomlands, vid insatser på Haiti eller I dag är trupperna ofta i grannbyn och får Khao Lak. inte reda på något.

Fredrik Wass

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN OFFENTLIGA RUMMET

Uppsala mest inflytelserik på Twitter Enligt en sammanställning från Twittoppen.se om vilken kommun som bäst når ut på Twitter, kniper Uppsala kommun förstaplatsen. Twittoppen samlar kontinuerligt information om alla kommuner som har ett officiellt

twitterkonto, i nuläget 73 av totalt 290 kommuner. Och det man mäter i ­rankingen är vilket i­nflytande kommunen har genom kanalen.

Aktuell ställning: 1. Uppsala kommun 2. Borås stad 3. Södertälje kommun.

450

Så många personer deltog i förra årets Offentliga Rummetkonferens i Trollhättan.

5

Vaddå öppnare? Öppenhet i informationssamhället handlar inte bara om e-tjänster, öppnare och smartare förvaltning och effektivitet. Det handlar också om beredskap för att hantera nya kunskapsprocesser. Har vi den beredskapen?

Ons 30/5 | Sem 3:2 | 14.35-15.20

Mer till medborgarna i

”koncernen Sverige” ‣ Trenden är tydlig. E-förvaltning går från strategier och visioner till konkret utveckling och fungerande lösningar. Samtidigt har många myndigheter och kommuner insett fördelarna med samverkan så att dubbelarbetet minskar.

L

ena Warstrand på E-delegationen tycker att utvecklingen blivit allt mer användarstyrd och man har blivit bättre på att se den flora av samhällskontakter som en individ kan behöva ha i olika situationer.

– Vi har pratat om det länge, men nu har man börjat titta mer på vad som händer för medborgaren. Man har insett att det är väldigt komplexa situationer. Om du till exempel ska föda barn eller har en anhörig som går bort är du inte bara beroende av kontakten med en myndighet, utan massor av andra aktörer. Om man då kan samarbeta så underlättar man för både medborgaren och myndigheter och kommuner, säger hon.

E-delegationen jobbar för att hitta de gemensamma tjänster som alla har behov av, oavsett om du kommer från offentliga sektorn eller är en användare. De koordinerar också många projekt inom olika områden.

– Vi har träffar med ett 30-tal olika projekt och då märker man att problemen inom projekten är desamma trots att ämnena är helt olika. Ett projekt om kulturarv kan brottas med samma problem som någon som jobbar med e-hälsa.

Finns det prestige i att lämna ifrån sig utvecklingen till en annan aktör, att inte äga sina egna system så att säga?

– Jag tror att alla kan förstå tanken att det inte är effektivt att alla sitter och bygger sina egna lösningar. Allt fler blir observanta på det och förstår att vi kan ta stöd av varandra. Någon pratade om ”koncernen Sverige”, och det är tanken bakom vi vill komma åt. Vi blir starkare och bättre genom

att vi samverkar. Då kan vi erbjuda mer till våra medborgare.

Enligt Lena Warstrand är det viktigt det inte bara blir pappersprodukter, det vill säga att myndigheter och kommuner verkligen realiserar projekten. Just nu är flera projekt och förstudier aktuella för E-delegationen. Det handlar till exempel om nationella ”Mina sidor”, ”Mina meddelanden” och ”Mina ärendeöversikt” som går ut på att till exempel kunna följa ett myndighetsärende som medborgare.

– Det är som när man beställer varor på nätet, där man kan följa sitt paket. Det här är samma idé, fast till exempel när man deklarerar. ”Nu har vi tagit emot din deklaration, och nu arbetar vi med den”, säger Lena Warstrand. Det görs även en studie kallad Mina fullmakter där man undersöker möjligheterna att hantera administrationen kring fullmakter digitalt.

Hur snabbt kan de här tjänsterna finnas ute för medborgaren?

– Om det är något som vi bestämmer att vi kan genomföra och det inte finns några rättsliga hinder eller säkerheten äventyras, ja då handlar det om att hitta finansiering och sedan börja. Då kan det ta kort tid. Om det däremot krävs regeringsbeslut för att gå vidare tar det längre tid.

E-delegationens arbete med Mina Sidor för medborgaren är exempel på gränssnitt som både kan kopplas ihop med redan befintliga lösningar hos kommuner, myndigheter och landsting men även fungera fristående.

Fredrik Wass

Att hitta gemensama tjänster som alla har behov av är vad Lena Warstrand på E-dele­ga­tionen sysslar med.

TID & PLATS ■ Ons 30/5: Seminariepass 2:6 Tre steg att göra offentlig information tillgänglig. 13.40-14.25

■ Tors 31/5: Seminariepass 6:5 Hur mogen är din organisation?

11.45-12.30

Tävla om en iPad! Möt oss på Offentliga Rummet

s

f

streamflow

Kundtjänstsystem & e-tjänster www.jayway.com/streamflow

Nämndsmöten i iPad www.jayway.com/agenda

6

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN OFFENTLIGA RUMMET

Öppna Rummet – en okonferens I samband med konferensen Offentliga Rummet anordnas den 30 maj en öppen konferens, en så kallas ”okonferens” eller ”knytkonferens” – Det öppna rummet. Innehållet i okonferensen bestäms av deltagarna, men inriktningen är framtidens öppna kommunikation inom den offentliga sektorn. Arrangörer är Social Media Club ­Uppsala och Uppsala Kommun. Läs mer på www.oppnarummet.se.

35

Så många ­utställare ­mötte ­Offentliga Rummet-­deltagarna på förra årets­ ­konferens.

Transparens i Orsa Orsa kommun gav medborgarna möjlighet att ge sin syn på hur kommunen skulle utföra sin driftbudget. Genom en enkel budget på nätet fick medborgarna också ökad förståelse för vad det är som kostar. Träffa politiker och tjänstemän från Orsa, som berättar hur det hela gick till.

Tors 31/5 | Sem 4:2 | 09.00-09.45

Nu kopplar vi ihop ‣ Det är dags att knyta ihop säcken. Nu är det samverkan och gemensamma lösningar som står högst på agendan för att lyckas fullt ut med myndigheternas e-tjänster på kommunal, regional och nationell nivå. Fyra nyckelpersoner, som alla deltar på Offentliga Rummet, berättar här om sin roll i ”E-koncernen Sverige” och vilka frågor som de tror blir viktiga i framtiden.

Text: Daniel Åberg

LENNART JONASSON, DIREKTÖR, CESAM Du har brunnit för de digitala frågorna länge?

– Jag höll på med det här redan på 80-talet när jag jobbade som socialchef och såg vad det skulle kunna betyda för ett mer effektivt och kunskapsbaserat sätt att arbeta på. Då fanns ju inte internet på det sätt som i dag så man såg ju inte de delarna, men sedan har min övertygelse bara blivit starkare och starkare. Det pågår en enorm samhällsförändring.

Den offentliga sektorn ligger inte i framkant när det gäller digitalisering. Varför?

– Det finns en tröghet inom offentlig sektor som inte finns i näringslivet eftersom vi inte är konkurrensutsatta på det sättet, det är inte samma överlevnadsvillkor. Sedan har vi ett välutvecklat lokalt självstyre i Sverige med flera

hundra år på nacken, och det gör att en sådan här fråga som kräver gemensamma tag blir knepig. SKL har en viktig roll här för att initiera samarbeten och även slå upp broar till staten.

Hur sker samarbetet med staten?

– Vi jobbar tätt på olika sätt. Dels formellt, jag sitter som ledamot i E-delegationen samt E-legitimationsnämnden och upplever att det finns en stor förståelse för att kommun, landsting och regioner är viktiga spelare där. Sedan har vi en rad kontakter genom arbetsgrupper, vi deltog i diskussionerna kring framtagandet av den digitala agendan och har överläggningar på departementsnivå, för att nämna några saker.

ANNA-KARIN HATT, IT- OCH ENERGIMINISTER Vad händer med den Digitala agendan nu?

– Vi arbetar nu för fullt med att genomföra åtgärderna och förverkliga målsättningarna. Det pågår arbete inom alla departements områden.

Kan du ge något konkret exempel på hur den redan haft nytta?

– En majoritet av de åtgärder som aviserades i agendan är redan beslutade eller påbörjade. Ett exempel är det användarforum som regeringen nyligen inrättat. Det ska bidra till att lyfta användar- och tillgänglighetsperspektivet till en högre strategisk nivå och samla strategiska beslutsfattare kring frågor som rör användbarhet på IT-området.

Hur sker arbetet med agendan på lokal nivå?

– Just nu genomför jag och departementet en regional turné för att stötta arbetet med regionala digitala agendor i regioner, län och kommuner. Att varje del av landet är med och definierar sina egna mål och strategier är viktigt för att vi

ska nå målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter.

Du jobbar också med en ny e-förvaltningsstrategi som ska ersätta Handlingsplanen från 2008. Hur går det arbetet?

– Det arbetet drivs av mig och näringsdepartementet och på Offentliga Rummet arrangerar vi tillsammans med E-delegationen en heldag om strategiarbetet. Precis som i arbetet med den Digitala agendan vill vi arbeta på ett öppet och inkluderande sätt. Strategiarbetet kan följas på regeringens webbplats, på Facebook och på Twitter. Vi samarbetar med stora delar av regeringskansliet, med E-delegationen och med SKL. Det innebär bland annat att vi i det konkreta skrivandet av strategitexten använder konferenser och sociala medier för att nå en bred grupp av intressenter. Ambitionen är att regeringen ska kunna anta den nya strategin i höst.

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN OFFENTLIGA RUMMET

Hallå där, Annika Dopping!

Socialt intranät Personligt och socialt – ja, vi talar om Uppsala kommuns intranät. Genom bloggar och forum skapas delaktighet och dialog. Medarbetarna kan bland annat ”följa” kollegor och diskussioner.

Tors 31/5 | Sem 4:7 | 09.00-09.45

oss

Annika Dopping, ­moderator

Hur gör du som moderator för att skapa förtroende när du driver en paneldiskussion?

– Det underlättar om arran­ gören förtydligar frågeställningarna och presenterar de

7

Lokal demokrati

konflikter som finns. Nu har jag gjort det här så mycket att jag ofta kan dra paralleller från andra konferenser och kanske sätta fingret på en detalj som ansetts olöslig.

Hur får man med sig alla medborgarna i en kommun? Demokratiutvecklarna från Botkyrka kommun berättar om sitt arbete och ni får även träffa Digidel 2013, ett fritt och öppet nätverk som vem som helst kan ansluta sig till.

Tors 31/5 | Sem 5:2 | 09.55-10.40

TID & PLATS ■ Ons 30/5 Plenarpass 2 Paneldiskussion 16.00–17.45

ANNIKA BRÄNSTRÖM, ORDFÖRANDE, E-DELEGATIONEN Vilka är E-delegationens ­viktigaste frågor?

– Delegationen har tagit fram förslag till gemensamma e-tjänster som kan förenkla människors vardag. En viktig uppgift är att se till att dessa blir realiserade tjänster.

För att detta ska bli verklighet behöver vi få en mjuk infrastruktur och en fungerande e-legitimation på plats.

JERKER SWANSTEIN, ORDFÖRANDE, ESAMHÄLLET Vilken fråga ser du som viktigast för beredningen för eSamhället?

– Alla Sveriges drygt 290 kommuner har inte samma ekonomiska och kompetensmässiga förutsättningar för att hänga med i utvecklingen när det gäller e-frågor. Samtidigt ska medborgare över hela landet kunna kräva samma grad av enkelhet när de kontaktar sin kommun. Beredningen för eSamhället har ett strategiskt ansvar att tillsammans med SKL försöka hitta finansieringslösningar som gör det här möjligt och se till så att Sverige ligger i framkant i utvecklingen.

Kan du nämna något konkret resultat hittills?

– Det första konkreta vi har gjort är att strukturera hur vårt arbete ska ske inom SKL, och det andra är att vi har skapat en finansieringsmodell för att både stora och små kommuner ska få råd att skaffa sig programvaror som gör att de kan arbeta rationellt med e-frågor för sin kommun.

2011 stod 1,5 miljoner svenskar utanför internet, en siffra ni i samarbete med Digidel vill få ner till 1 miljon innan 2013 års utgång. Vad tror du, kommer siffran att på sikt nå 0?

– Det beror nog på vilken sikt vi talar om. Men säg så här – samtliga svenska medborgare ska ha möjlighet att vara uppkopplade, det måste vi ha som ambition. Att sedan få alla att använda nätet är en annan sak. SKL jobbar mycket med bredbandsfrågan, främst i de delar av landet där det är sämre utbyggt.

I takt med att allmänheten blir allt mer datorvan ökar kraven på bra offentliga etjänster. Hur möter man upp det behovet?

– De tjänster som offentlig sektor tar fram måste utvecklas i dialog med användarna och grunda sig i deras behov.

Dessutom bör offentlig sektor samverka för att ta fram tjänster som underlättar i olika livshändelser. Det är också viktigt att tjänsterna är enkla och säkra att använda.

Hur mycket kan ni påverka hur ­myndigheter bygger sin digitala ­infrastruktur? Sker det någon sam­ ordning?

– E-delegationen består av 16 myndigheter och SKL och är ett exempel på hur samordning kan se ut på nationell nivå. Just nu pågår inom delegationen ett arbete för att ta fram ett ramverk för en ny gemensam infrastruktur. Vi kan också förvänta oss att infrastrukturfrågorna behandlas i regeringens kommande strategi för e-förvaltning.

2010 fick ni ett tilläggsuppdrag som handlar om sociala medier. Hur ställer ni er till att myndigheter finns exempelvis på Facebook?

– Vi har tittat på de rättsliga aspekterna och konstaterat att det är fritt fram för myndigheter att använda sociala medier. Varje myndighet måste göra sin egen bedömning. Väljer man att finnas på exempelvis Facebook är det viktigt att man tar fram rutiner för diarieföring och arkivering med mera.

HAR DU KOLL PÅ BEGREPPEN?

Digidel

■ Nätverk på nationell nivå som har bildats för att samverka för att öka e-delaktigheten och minska de digitala klyftorna som finns i Sverige. Målet är att få ytterligare en halv miljon svenskar att börja använda internet innan 2013 års slut.

CeSam

■ Center för eSamhälle – Programkontor inom SKL med syftet att bana väg för smartare arbetssätt och bättre digitala välfärdstjänster inom kommun och landsting.

E-delegationen ■ Koordinerar de statliga myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt samt följer upp dess effekter.

Koordinerar även vissa IT-standardiseringsfrågor samt bistår regeringen i det internationella arbetet på området.

eSamhälle

■ E-samhället omfattar utnyttjande av informationsteknik (IT) i ett socialt, samhällsekonomiskt och legalt perspektiv.

8

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN OFFENTLIGA RUMMET

Det här händer under dagen:

Samtliga seminarier pågår klockan 10-16 om inget annat anges

1. Hur får jag en webb som är enkel att använda för många?

Hans von Axelsson från Handisam går igenom riktlinjerna i den fjärde versionen av vägledningen för webbutveckling. Diskussioner kring tillgänglighet på webben samt praktiska råd.

2. IT i välfärdens tjänst Näringsdepartementet och E-delegationen arrangerar ett påverkansseminarium om hur vi kan få ett enklare, öppnare och effektivare samhälle genom en hållbar strategi för e-förvaltning. Huvudseminarium på förmiddagen följt av workshops och diskussioner efter lunch.

Johan Quist vid Karlstads universitet agerar moderator.

Pågår mellan klockan 10-16.30.

Ligg steget före med Fördjupningsdagen Verkar sociala medier krångligt? Det behöver det inte vara.

Illustration: Anne Helmond (CC)

‣ Sociala medier, öppna data, crowd sourcing, molntjänster – hur ska man orka med allt? Under Fördjupningsdagen får du lära dig hur.

I

år inleds Offentliga rummet seminariet Kompetensutvecklingsmed en fördjupningsdag. Bengt dagen.

Svenson på SKL och en av för­ – Teknikutvecklingen och med den djupningsdagens talare, förklarar samhällsutvecklingen går allt fortare. tanken bakom det nya inslaget.

Molntjänster, samarbetsfederationer, – Tidigare har Offentsociala medier, Bring Your liga rummet föregåtts av en TID & PLATS Own Devices, öppna data, så kallad nätverksdag för crowd sourcing, okonfe■ Tis 29/5 offentliga nätverk som vill renser, Bambuser samt Fördjupnings­ arrangera egna möten. I år ökande krav från seminarier har vi lagt till fördjupningsmedarbetare, 10.00–16.00 delen för att kunna lyfta medborgare och fram ämnen som kräver näringsliv till tolite längre tid. Flera av ämnena har nerna av budgetnedskärningsedan ett uppföljande seminarium på ar – hur ska man hinna konferensdagarna. och orka med allt, hur har andra tagit sig an Fördjupningsseminarierna de här utvecklingsfråpågår hela dagen. Olov Östberg från gorna? De som kommer Olov Östberg.

Mittuniversitetet är moderator på till Kompetensutveck-

lingsdagen har stora förväntningar på att kunna ventilera både stora och små hjärtefrågor, säger han.

Ett annat seminarium anordnas av Näringsdepartementet kring den kommande nationella strategin för IT i välfärdens tjänst, där förslag för att utveckla användningen av IT inom den offentliga sektorn ska presenteras.

– Syftet med seminariet är att involvera dem som arbetar med eller är intresserade av e-förvaltning och lyssna in deras behov och förslag.

Vi hoppas så många som möjligt tar chansen att vara med och påverka, säger Lena Warstrand på Näringsdepartementet.

Daniel Åberg

3. Forskarnätverk inom e-government Nätverksträff på temat ”E-tjänster i praktiken – hur visioner och övergripande idéer omsätts i praktiken”.

Med hjälp av stöd från Vinnova är deltagandet på detta seminarium kostnadsfritt för aktiva forskare. Dagen är indelad i ett tiotal kortare seminarier.

4. Nätverksdag kring e-arkiv och e-diarium Genom SKL:s samordning kan kommuner, landsting och regioner få möjlighet att anskaffa och implementera e-arkiv. Under nätverksdagen föreläser Ann Landelius, Ulrika Gustavsson och Caspar Almalander från SKL om vad som sker i projektet just nu. Caspar Almalander och Göran Kristiansson föreläser också om Riksarkivets projekt om e-arkiv och e-diarium.

5. KIS – Kommunernas Informationssäkerhetsnätverk Stephen Dorch som är informationssäkerhetssamordnare hos Regionförbundet i Kalmar län och Olle Bergdahl som är IT-strateg i Uppsala kommun föreläser och leder diskussioner kring det kommunala nätverket för informationssäkerhet, som nu funnits i ett år och har cirka 100 av landets kommuner som medlemmar.

6. Nätverksdag för eBlomlådan – framgångsrik IT-styrning till stöd för verksamhetsutveckling Vid seminariet presenteras version 2.0 av eBlomlådan. På nätverksmötet presenteras den nya versionen. Besökarna får ta del av goda exempel på hur kommuner har använt verktyget och diskutera kring hur det kan utvecklas.

7. Kompetensutvecklingsdagen Åtta seminarier om kompetensutveckling på olika nivåer och plan. Bland annat föreläser Bengt Svenson på SKL, Lars Karlsson från Tullverket och Jenny Birkestad från Solna stad. Olov Östberg från Mittuniversitetet modererar dagen.

Framtidens läromedel!

WEBBASERAT PEDAGOGISKT



KVALITETSSÄKRAT 



ANVÄNDARVÄNLIGT Läs mer på

STUDIEANPASSAT 

TIDSEFFEKTIVT

www.medwin.se

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN OFFENTLIGA RUMMET

CeSam pressar marknaden

9

‣ Behovet är stort och förväntningarna är höga.

Och det råder ingen brist på utmaningar och problem att hugga tag i. Det har blivit dags för CeSam att börja leverera.

Å

sa Zetterberg är utvecklingsstrateg på CeSam, Center för eSamhället, ett nyinrättat programkontor inom SKL med syftet att bana väg för ­smartare arbetssätt och bättre digitala ­välfärdstjänster inom kommun och landsting.

Hur går arbetet hittills?

– Vi tar steg i rätt riktning, alla personer som ska vara ansvariga för de olika programområdena är inte riktigt på plats ännu men de är på väg in och vi blir ett riktigt bra team. Nu ska vi börja leverera så att det inte bara blir diskussionsklubbar av det.

Vad finns att tjäna med ett programkontor som CeSam? – CeSam är en samarbetsyta för verksamhetsutveckling med stöd av IT i kommuner och landsting. Utifrån medlemmarnas behov ska det tas fram standarder, kravspecifikationer och genom SKL Kommentus inköpscentral genomföras samordnade upphandlingar. Vi behöver samarbeta mer kring detta för att sätta tryck på marknaden, få rätt tjänster till bra pris.

Nämn en utmaning ni jobbar med!

– Det finns en stor klyfta mellan stora och små kommuner, cirka två tredjedelar av Sveriges kommuner har stora utmaningar med att erbjuda den service på nätet som invånarna kräver och att vara effektiva på insidan. Det området är viktigt för oss att arbeta med.

Ni har kommit igång med ett pilotprojekt?

– Ja, vi jobbar med en upphandling av earkiv, för att kunna bevara information elektroniskt. Det är också ett test för att se hur det är att agera gemensamt på ett nationellt plan – hur stort är intresset, hur kan vi enas om krav, blir verktygen som upphandlas billigare och bättre, vad händer med marknaden? Det är frågor vi hoppas få svar på.

Hur har responsen varit på bildandet av CeSam? – Mycket bra. ”Äntligen” säger många.

De är väldigt glada att SKL går in och försöker ta ansvar. Fast det är klart, förväntningarna är enorma. Många goda krafter även utanför CeSam kommer att behövas...

Daniel Åberg

TID & PLATS ■ Tors 31/5 Seminariepass 5:4 Center för ­eSamhället, CeSam 09.55–10.40

Ju mer information som skapas desto mindre tid blir över att ta del av den.

Idag finns mer information tillgänglig än någonsin och innan du hunnit läsa ut den här meningen har datamängden ökat med flera terabyte. Rätt information i rätt tid är avgörande för alla, från stora företag till små föreningar.

Vi är IT-företaget som tycker människor är viktigare än teknik. För oss är hårdvara och mjukvara bara ett verktyg för att nå det verkliga resultatet: att göra vardagen och arbetslivet enklare för alla människor. Vi kallar det att göra information levande och på så sätt skapar vi affärsnytta för våra kunder och värde för hela samhället.

Hur enkelt vi än gör det att dela och sprida information är det fortfarande lika viktigt att ta sig tiden att läsa den. Att det trots allt inte blev maskerad på föreningens årsmöte, till exempel.

HEJ!

Läs mer på evry.com

30-31/5

Vi ses på oFF entliga ruMMet

We bring information to life.

EVRY är ett av de ledande IT-företagen i Norden. Vi gör information levande med hjälp av idéer, teknik och smarta lösningar. På så sätt skapar vi affärsnytta för våra kunder och värde för hela samhället.

EVRY kombinerar en lång branscherfarenhet, ett flexibelt förhållningssätt och internationell kapacitet med en stark lokal närvaro för att hjälpa kunderna att nå sina affärsmål genom att förverkliga den fulla potentialen av IT. För små- och medelstora företag har vi etablerat EVRY One, vårt helhetserbjudande där vi fokuserar på lösningar för att möta de utmaningar dessa företag har i sin dagliga verksamhet.

coated paper/digital trykk

CMYK

10

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN OFFENTLIGA RUMMET

Egna organisationen det största hindret

‣ Offentliga myndigheter måste finnas där medborgarna finns. Det är budskapet från Julia Glidden, forskare, konsult och utvärderingsexpert inom e-förvaltning.

J

ulia Glidden beskriver hur det för bara några år sedan räckte med att öppna upp möjligheten till dialog med besökarna på den egna sajten.

Nu krävs det mer.

– Dagens medborgare förväntar sig att interagera med organisationer där de själva befinner sig – inte bara på Facebook eller Twitter, som numera uppfattas som etablerade och ”gamla” sajter.

Det kan lika gärna handla om att finnas på Habbo eller Foursquare, säger Julia Glidden.

Och att bara finnas där räcker inte. Det handlar om att även kunna svara snabbt och delta i samtal, och det gör inget om det första svaret inte är helt perfekt. Det handlar om att öppna upp både dialogen och datan. Förändringarna när det gäller vad medborgarna förväntar sig representerar en kulturkrock för offentliga organisationer som tidigare varit vana vid att kunna kontrollera budskapet och dessutom inte sällan bli belönade för att ligga i framkant på utvecklingen.

– Sociala medier och öppen data har skapat helt nya möjligheter för e-förvaltning. Tack vare dessa innovationer behöver myndigheterna inte längre vara ensamt ansvariga för att skapa innovativa samhällstjänster. I London har satsningen på att göra all offentlig myndighetsdata tillgänglig skapat flera nya tjänster som till exempel lättanvända reseplaneringsverktyg för tunnelbanan och förbättrade metoder för att bekämpa brott tillsammans med polisen.

Utvecklingstakten är så hög att ingen kan säga vart framgångsrik e-förvaltning är på väg. Men det vi vet är att eran med stängd och toppstyrd myndighetsförvaltning är över enligt Julia Glidden.

Vad är det största hindret mot att skapa effektiva onlinetjänster inom offentliga sektorn?

– Det enskilt största hindret är svårigheten för innovatörer inom offentliga organisationer att bryta sig loss från gamla och till synes ”säkrare” sätt att göra saker på. För bara några år sedan tyckte en grupp av personer som alla jobbade med myndighetskommunikation att jag var helt galen som föreslog att medborgare skulle kunna publicera meddelanden på deras hemsidor.

I dag kräver allt fler medborgare mycket mer än tvåvägskommunikation enligt Julia Glidden.

– De tycker att de själva vet bäst vad de vill och behöver, och förväntar sig att kunna påverka tjänsteutvecklingen, oavsett om det handlar om att skapa nya appar för kollektivtrafiken eller hitta nya sätt att göra traditionella saker.

Enligt Julia Glidden så är den här typen av radikala förändringar svåra att hantera för traditionella byråkratiska organisationer.

– Det är mödan värt i slutändan, men vi ska aldrig underskatta de hinder som finns.

Fredrik Wass

TID & PLATS ■ Ons 30/5: Plenarpass 1 Can the Public Sector really support ”smart” citizen-generated services?

10.00–11.15

■ Ons 30/5: Seminariepass 2:2 Citizen’s dialogue – Digital delaktighet 13.40–14.25

VERKSAMHETSSYSTEM ARKIVREDOVISNING PROCESSCHEMA DOKUMENTPLAN/ HANTERINGSANVISNINGAR

Leveranspaket SIP

Är ni Klara för införande av e-Arkiv?

LIVSCYKELHANTERING KONTROLL KONVERTERING

Arkivpaket

Medborgarnas förväntningar kan innebära kulturkrockar för myndigheterna, menar Julia Glidden.

KOMPLETTERING

AIP

Klara fortsätter att utvecklas och nu kan vi erbjuda en lösning för e-Arkivering. Verksamheten kan ställa av sin information kontinuerligt genom vår e-Arkivlösning med Klara som spindeln i nätet.

DATA HANTERING BEVARANDEPLANERING

e-Arkiv

Presentationspaket DIP

För mer information kontakta Claes Bengtsson, Knowit Karlstad, tel 0722-31 69 00, claes.bengtsson@knowit.se KNOWIT.SE

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN OFFENTLIGA RUMMET

11

Svensk innovationskraft under lupp

TID & PLATS

Räcker det med att sätta upp en tipslåda?

Vinnovas studie ”Tjänsteinnovationer i offentlig – O, nej! säger Anna Bjurström och sektor”. Där lyfts tre exempel på innovationsarskrattar. bete i offentliga miljöer fram.

Anna kommer från Sveriges – Begreppet innovation är inte helt lättinnovations­myndighet Vinnova och är en smält, det är inte något man använder till av tre föreläsare under seminariet ”Hur vardags. Men bara genom att börja prata får vi fler innovationer i offentlig sektor”. om det här börjar det hända saker, säger Grunden för denna programpunkt är Anna Bjurström. Anna Bjurström.

■ Tors 31/5 Seminariepass 7:5 Innovationsupphandling – ett verktyg för ­problemlösning 13.40–14.25

‣ ”Lyckade satsningar är ofta eldsjälsdrivna och det gäller att plantera in den attityden i organisationen” säger Anna Bjurström från Vinnova, en av talarna i ett seminarie om innovationer.

Hon påpekar att den offentliga sektorn ofta ses som lite trögare och att det är tungrott jämfört med det privata näringslivet. Men när man synar olika fält är det ofta samma saker som återkommer.

– Förutsättningarna att bedriva privat verksamhet och offentlig – där man kanske har ett myndighetsuppdrag – är helt olika. Därför är det intressant att se att samma faktorer lyfts fram när man talar om innovationsarbete.

På plats är förutom Anna Bjurström också Karin Hovlin och Sofie Arvidsson från konsultföretaget Governo som på Vinnovas uppdrag gjort rapporten.

Magnus Hagström

■ Ons 30/5 Seminariepass 2:5 Hur får vi fler ­innovationer i offentlig sektor?

13.40–14.25

Vi älskar utmaningar och vill ta klivet med dig

Låt oss utveckla framtidens verksamhet ihop!

Välkommen till monter 6:8 eller www.generic.se

Anders Larsson, projektledare för Guldlänken.

Nu startar kampen om årets e-tjänst

Konsulttjänster inom e-förvaltning

‣ Vem kniper Guldlänken och 100 000 kronor?

Nu är det dags för att utse årets vinnare.

Förra året vann ”Soctanter på nätet, Malmö Stad”. Vilka blir det i år som tar hem Guldlänken?

– Under sent 90-tal handlade priset om ganska avgränsade e-tjänster. Med åren har vi blivit bredare och förra årets pristagare är ett bra exempel på det, säger Anders Larsson, projektledare för Guldlänken.

– Som teknisk innovation var det här extremt trivialt, här belönade vi i stället ett sätt att tänka inom ett svårt område.

Guldlänken är alltså tävlingen som belönar den mest innovativa svenska e-förvaltningsutvecklingen i offentlig sektor. Priset har funnits sedan 1999 och prissumman är 100 000 kr i spridningsstöd. De belönade ”soctanterna” hade hittat en modell för sin verksamhet där de ville bort från idén att socialtjänsten är en person bakom ett skrivbord.

– Priset betydde jättemycket för oss.

Det är annars inte så lätt att få respons för socialt arbete, säger Rebecka Ingloff som är en av Soctanterna på nätet i Malmö Stad.

Uppmärksamheten kring Guldlänken har gjort Soctanter på nätet känt långt utanför regionen. Tanterna – som i själva

verket är både män och kvinnor – har fått flera tillfällen att berätta om sitt arbetssätt.

Vad gjorde ni med pengarna?

– Bland annat hade vi reklam på alla bussar i Malmö stad som nådde ut väldigt bra, säger Rebecka Ingloff.

Trenden är att juryn rör sig mot lite mjukare innovation och i år är det stor bredd på förslagen. Bland semifinalisterna finns flera förslag som inkluderar Facebook, en digital miljöbarometer och applikationer av olika slag (appar).

Magnus Hagström

TID & PLATS ■ Ons 30/5 Möt finalisterna Seminariepass 2:4 13.40–14.25

Myndighetsnätverket – som vill och vågar tänka nytt Nio myndigheter arbetar tillsammans i Myndighetsnätverket. Parollen är innovativ samverkan, forskning och utveckling i Sundsvallsregionen.

Vår ambition är att vara ett föredöme inom svensk statsförvaltning.

Genom vårt sätt att tänka, agera och samverka utvecklar vi våra egna myndigheter och bidrar till en modern och effektiv statsförvaltning.

Myndighetsnätverket både vill och vågar tänka i nya banor. Besök oss i vår monter. Kom och bli inspirerad!

Seminariepass 3:4 14.35–15.20 Guldlänken delas ut av Anna-Karin Hatt, IT- och energiminister, ons 30/5, i slutet av plenarpass 2, 16.00–17.45

Läs mer på www.myndighetsnatverket.se

Annons

Framtidssäkra din medborgarservice Med kontaktcenter kan du erbjuda dina medborgare och kunder den bästa servicen i alla mediekanaler.

När kontakterna underlättas och servicen förbättras uppstår mervärden som ökad kundnöjdhet, bättre samhällsservice och mer effektivt resursutnyttjande.

MEDBORGARSERVICE De företag och myndigheter som värderar sitt kontaktcenter som en kritisk del av verksamheten, blir vinnare. För att forma den allra bästa servicen så gäller det att hantera ett antal utmaningar. Vilken tillgänglighet behöver vi? Hur ska vi bemanna och vilken kompetens behövs? Vilka olika kanaler vill vi möta våra medborgare och kunder i? Finns möjlighet att samverka organisationer och kommuner emellan? Är vår organisation

förenad kring samma värdegrund när det gäller kundservice? Med tydliga svar på frågorna kan nästa steg tas – att investera i en framtidssäker systemlösning för att möta dagens, och morgondagens, behov.

Möjligheter i kontaktcenter Ett kontaktcenter kan ses som navet för kontakter med kunderna.

Oberoende av vilken kontaktkanal som kunden valt, så leds ärendet till mest lämpad handläggare.

Samtidigt får organisationen en samlad bild av alla kontakter och kan följa ärenden över tiden.

Handläggaren använder ett och samma verktyg, oavsett om det är samtal, chatt, sociala medier, e-post, fax, ärenden, sms eller callback. Samma system används även av telefonister och man kan med fördel ansluta kontaktcentret med närvarosystem t ex Microsoft Lync.

uppgifter som kundtjänsten redan arbetar med. Med rätt verktygsval, kan handläggaren hantera sociala medier såsom Facebook och Twitter på samma kraftfulla sätt som alla andra mediekanaler.

Mobilitet och appar En annan trend är ökad användning av smarta mobiler. Genom att göra kundtjänstens verktyg tillgängliga i mobiler kan medarbetare bli en del av kundtjänsten oavsett var de befinner sig. Även kunder kan ladda ner och utnyttja smarta självbetjäningsappar, som är kopplade till kundtjänsten.

Låt rösten göra jobbet Fritt tal innebär att kunden kan beskriva sitt ärende med egna ord.

Tjänsten förstår vad kunden vill, ställer eventuellt någon följdfråga och styr sedan samtalet till rätt handläggare eller en självbetjäningslösning. Kunden behöver inte känna till exakt vem man ska kontakta och inte heller lyssna på mängder av oönskade knappval. Är kunden nöjd?

Att mäta kundernas upplevelser av bemötande och service, är viktigt för att kontinuerligt förbättra sin kundservice och vässa sin organisation. En automatisk kundenkät direkt efter avslutat samtal, e-post, chatt osv skapar den bästa bilden av kundupplevelsen och är ovärderlig vid verksamhetsutveckling.

En modern kontaktcenterorganisation måste leva i ständig förändring och i symbios med den verklighet där kunderna vistas.

Sociala media rykande hett Hanteringen av sociala media är i grund och botten samma typ av

Telia – rätt partner för bättre kundservice

98 % av våra kunder rekommenderar Telia som partner för kontaktcenter. Telia har mångårig erfarenhet av leveranser av kontaktcenter till myndigheter och näringsliv i Norden. Vi har installerat över 33 000 agentarbetsplatser på fler än 450 kundtjänster. I våra lösningar behandlas över 250 miljoner kontakter per år. Nordens allra första lösning för samtalsstyrning med fritt tal utvecklades av oss och Telia CallGuide är ledande kontaktcenterlösning i Norden. Våra 200 kontaktcenterspecialister hjälper dig att skapa effektiva och lönsamma kundservicelösningar, baserade på telefoni och på internet. Vår verktygslåda innehåller marknadens bästa redskap för att integrera it och telefoni till en resultatfrämjande kundtjänst, där även självbetjäningstjänster ingår. www.telia.se/kontaktcenter.

Tekis – den kommunala marknadens systemleverantör

Grunddata

Oavsett till vem, vad eller hur – Rätt data!

Beslut i farten, mobila beslut, svåra beslut, bra beslut, alla bygger på korrekt information från säkra databaser.

Ärende

Nästan överallt står människor och pratar, läser, letar efter och utbyter information med hjälp av mobila enheter. Det är en självklar­ het att vara uppkopplad utan att sitta vid en stationär dator.

Med Tekis tjänster är det möjligt att komma åt rätt information för rätt beslut i rätt skede.

Kanske en app för en smartphone som visar radon eller en specialenhet för att se gatu­ kontorets inventeringsbehov. Mobila lösningar behövs överallt. Så ser vardagen ut!

Kom till vår monter på Offentliga Rummet 29–31 maj!

Kom till plats 3:10 där vi visar bland annat vår app för radon, tjänster för direktarkivering av digitala e-arkiv, nya webblösningar för nämndhantering och uppföljning av bygglov. Du får också reda på nyttan av Tekis konsultstöd inom både verksamhet och systemutveckling.

Kom till oss så berättar vi mer!

En kontakt med Tekis visar vägen.

Skanna in QR-koden med din smartphone för mer information om Tekis och våra lösningar.

Verksamhet TEKIS AB, Box 315, 731 27 Köping, Tel vx 0221-168 70 info@tekis.se www.tekis.se TEKIS AB ingår i Addnode koncernen som är noterad på OMX Nordic List.