Trä- och Möbelforum, nr 3 2013

För dig som vill utvecklas nr 3 • juni 2013

Susanne Sweet, CSR-forskare och docent

”Ett seriöst hållbarhetsarbete är integrerat i verksamheten”

+

Milano

Godbitarna från Saloni del Mobile

Säkerhetskultur Initiativet måste komma från chefsnivå

optimisten som satsar Andreas Ek trotsar konjukturen och säger att han kommer att stå stark när småhusbranschen vänder

Almedalen 2013 TMF på plats med seminarier, möten och debatt

Becker Acroma is a brand of

SHERWIN-WILLIAMS

för tåliga resistenta och vackra ytor

Sherwin-Williams Sweden AB Box 2016 | 195 02 Märsta | Tel 0381-261 00 | Fax 0381-261 99 info.acroma@sherwin.com | www.beckeracroma.se

Innehåll nummer 3 • 2013

Hej!

Trä & Möbelforum är TMF:s medlems­ söker till-­ för vi r dä tidning m medlem föra värde till dig so d verktyg genom att bidra me . on ati pir ins och vi ska skriva Vad tycker du att nen och tio ak om? Mejla red berätta! tomf@tmf.se

Trä & Möbelforum ges ut av TMF – en del av Arbio AB tel: 08-762 72 50 Storgatan 19, 102 04 Stockholm Ansvarig utgivare: Leif G Gustafsson tomf@tmf.se Produktion: Uppdragsmedia Redaktör: Kristofer Sandberg (KS) tel: 073-913 41 46 kristofer.sandberg@uppdragsmedia.se Adressregister: Sofia Stensson tel: 08-762 72 47 sofia.stensson@tmf.se Annons: Lime AB tel: 040-40 86 80 Tryck: Trydells Tryckeri Omslagsfoto: Henrik Montgomery/Scanpix

10 Andreas Ek satsar i motvind 12 Vaktskifte på vd-stolen Det osäkra skrämmer inte optimisten Andreas, snarare driver det honom framåt. Han beskriver sig själv som en positiv och mark­nads­ inriktad person och tror att trähus­branschen snart vänder uppåt.

4 Aktuellt Nytt, intressant och så ett par ord från redaktören.

6 Spaningen Snackisarna från iSaloni i Milano.

Efter snart tio år som vd på TMF lämnar Leif G Gustafsson över stafettpinnen till nuvarande förhandlingschefen David Johnsson.

Leif ser nu fram emot att få tid till att resa, måla och pyssla med huset.

7 Hallå där! Philip Buisseret företräder branschen i EU. 10 Perspektiv Begreppet säkerhetskultur väcker stort intresse.

18 Checklistan Hur får man engagerade medarbetare?

22 Insikt TMF och VisitSweden i unikt samarbete.

TMF är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin och möbelindustrin i Sverige, och företräder cirka 750 ­medlemsföretag med över 30 000 anställda. Med fokus på medlemsnytta skall TMF ständigt arbeta för att främja företagandet inom svensk trä- och möbelindustri, visionen är att TMF skall vara en självklar företrädare för den svenska trä- och möbelindustrin i alla företagarfrågor.

ASSA OEMs flerpunktslås för ytterdörr, säkerhetsdörr och fönsterdörr.

Tryggt, smart & enkelt, helt enkelt.

ASSA Connect MPL är en serie lås med fler fördelar än bara två extra låspunkter - flerpunktlåsen är utvecklade för att ge • ökad säkerhet • extra tätning och • eftertraktad bekvämlighet.

ASSA Connect MPL,

låsen med tre låspunkter i en och samma låsenhet.

ingenjör i skog och träteknik

I skogen startar resan från planta till färdig produkt.

Vill du vara med? trä är ett positivt material på många sätt. Det är en råvara som det finns gott om och användandet av trä bidrar till ett sunt kretslopp. Vill du jobba någonstans i kedjan från planta till färdig träprodukt? Mitt i det skogsrika Småland kan du utbilda dig inom skog och trä, på campus eller på distans.

Det finns några platser kvar på ingenjörsprogrammet. Anmälan omgående. På hemsidan hittar du mer info, studentbloggar, intervjuer mm. lnu.se/amnen/skog-och-tra

vår studievägledare Stanley Neergaard svarar gärna på dina frågor, tel 0470-70 86 25.

www.assaoem.se

Aktuellt

REDAKTÖREN:

Allt handlar om ledningen

V

ilken är den absolut viktigaste delen i ett förbättringsarbete? Min erfarenhet är att det i alla sammanhang står och faller med ledning. Är inte ledningen med på banan och prioriterar frågan så kan det lika gärna vara. Och det gäller i princip allt systematiskt förbättringsarbete. Inte minst arbetsmiljö och säkerhet.

Trä- och möbelindustrin är tillsam­ mans med byggbran­ schen två av de mest olycksdrabbade yrkes­ områdena. Även om antalet olyckor minskat kraftigt de senaste fem åren, är varje incident ett misslyckande. Och någon enkel lösning finns inte. Istället gäller det att fortsätta det långsiktiga proaktiva arbetet med att få in säkerhets­ tänkandet i företagskulturen. På så vis blir frågorna en naturlig del i processerna.

Men besluten måste komma uppifrån, med ett tydligt och konsekvent agerande.

Först då blir det konkret och får effekt.

”Besluten måste komma uppifrån”

”Trä är lite av en religion i Sverige. Det

ska vi bevara”. Det säger Andreas Ek på Svensk Husproduktion. Han är den obotlige optimisten som ser möjligheter och utmaningar i motvinden. Han tror på en vändning för branschen inom två-tre år. Men redan i år siktar han på att öka försäljningen med upp till 200 hus. Återigen, allt handlar om ledningen.

Medlemsenkäten För det politiska Sverige blir Almedals­veckan ett allt viktigare evenemang. Vi frågade tre medlemsföretag hur veckan påverkar dem.

Hur viktig är Almedalsveckan för dig som företagare?

Per Gutung Marknadschef, Skidstahus

”

Jag ser inte att jag som företa­ gare eller vårat företag påverkas direkt men däremot så är arbetet som vi gör i Almedalen helt avgörande för vår bransch. Jag är övertygad om att vi inom trähusindustrin inte hade varit så aktiva beträffande bostads­politiken redan för flera år sedan, så hade frågan inte haft den enorma uppmärksamhet som den har idag. När vi för flera år sedan delade ut flyers om att Sverige skulle behöva ett nytt miljonprogram år 2015, då hade Sverige inte ens en bostadsminister!

Marcus Westdahl Vd, EFG

”

I Kemikalie­­inspektionens Hand­lings­plan för en giftfri vardag 2011–2014 är barn och barns hälsa i fokus. Ett problem­område för kemiska risker i vår vardag som tas upp i hand­lings­planen är textilier. Till­syns­ av­del­­nin­­­gen på Kemi­kalie­inspek­tio­nen inspek­­terar därför under 2013 företag som tillverkar, importerar och ­distri­ bu­erar stoppade och klädda möbler samt några väverier och grossister av möbeltyg.

4

trä&möbelforum juni 2013

”

Som enskilt företag är veckan av mindre bety­ delse, men som bransch är det en viktig arena att synas och torgföra våra ståndpunkter både till politi­ ker och andra intressegrupper. Inte minst är det viktigt att konsekvenserna av olika politiska beslut, eller ickebe­ slut blir beskrivna ur vårt perspektiv.

Som enskild företagare har det inte speciellt stor betydelse. Det är dock en arena som skapar möten mellan intressenter från olika delara av samhället och ur det perspektivet kan Almedalsveckan vara värdefull, om rätt människor träffas och diskuterar rätt frågor på rätt sätt.

Kemikalieinspektionen inspekterar industrin Nyheter

Mats Andersson Vd, H-fönstret

Byggkravsutredningen får brett stöd

Nyheter Efter remisstidens slut­ datum står det klart att Byggkravs­ utredningen får ett brett stöd också utanför själva byggsektorn. Bland ­annat från Hyresgästföreningen, HSB, Riksbyggen, Svenskt Näringsliv och myndigheter och kommittéer som Konkurrensverket och Regel­ rådet. Ökad kostnadseffektivitet, mer förutsägbarhet samt mer byggande framhålls genomgående som anledningar till varför förslaget bör genomföras.

Aktuellt

Danmark gör som Sverige Nyheter Danskarna gör nu samma resa som Trä- och Möbelföretagen, TMF, gjorde för snart tio år sedan; dvs slår ihop bransch och arbetsgiveri samt möbeloch träindustrin. Den danska branschorganisationen för möbel- och inrednings­ industrin Møbel+Interiør Branscheforening har röstat ja till styrelsens förslag om samgående med arbetsgivarförbundet för träindustrin, Træets Arbejdsgiverforening.

Namnet kommer att bli Træ- och Møbelindustrien.

Innan samgåendet är helt klart, ska även Træets Arbejds­giverforening säga sitt på bolagsstämman den 13 juni.

Staffan Holm fick Bruno Mathsson-priset

Nyheter Svenske formgivaren Stefan Holm fick det prestige­ fyllda Bruno Mathsson-priset 2013, bland annat för sin pall Spin.

Priset har funnits i 30 år och har som syfte att uppmuntra unga formgivare i Norden. Prissumman är 250 000 kronor.

I en presentation av Staffan Holm skriver en av fond­leda­ moterna bland annat: ”En konstruktion som skvallrar om att upphovsmannen mot alla odds gav sig i kast med en lösning, som redan på ritningen verkade omöjlig. Det finns oskrivna regler för vad som går att göra med trä.”

”Vi måste snabbt hitta ett bättre och snabbare system där hela processen för överklaganden blir rimlig” Bostadsminister Stefan Attefall om överklagandeprocesser av byggärenden.

Trä är huvudsaken Design Trä är ett allmaterial. Det visar italienska Tête de bois, franska för ungefär träskalle, som designat hattar och kepsar av trä.

Huvudbonaderna är tillverkade av två träslag: stark och motståndskraftig tanganika som är ett ljusare träslag eller mörk lättbearbetad mahogny. Modellerna som är fem i antalet; Yankee, Saint-Tropez, Corleone, Pennsylvania och Fidel, är designade av Tête de bois grundare Andrea Deppieri, bland annat utbildad arkitekt. Även om idén är lite ovanlig är hattarna och kepsarna inte bara en kul grej. Tête de bois utlovar både bekväma, justerbara och i allra högsta grad bärbara hattar och kepsar som både släpper igenom luft och skyddar mot sol. Huvud­ bonaderna är utförda i trä från ekoskogar och har utvecklats i Italien.

HELHETSLÖSNINGEN FÖR DIG

Vi kan format!

Med vår nya sågsatsning kan vi formatsåga ”SPECIALEN”allt från de smalaste remsorna och de tunnaste laminaten...

och kompletterar till vår befintliga skivsåganläggning som klarar ”VOLYMERNA” de tjockaste skivorna och de stora formaten.

Alla tänkbara varianter ur en hand.

Vittsjö 0451 - 235 00

www.wiwood.se

Älvsjö 08 - 694 0470

Spaningen

Milanos fullträffar Vad var det mest intressanta från Saloni del Mobile i Milano 2013?

Vi bad Sanna Gebeyehu, utställningsproducent, projektutvecklare och kreatör, att lista snackisarna från mässan.

TEXT Sanna Gebeyehu

Milanosnackis Jean Nouvels utställning om arbetsplatser ”UFFICIO DA ABITARE” Var och hur vi arbetar är ett viktigt ämne. Vi lever i en tid där våra arbetsplatser och rutiner förändras och möblerna måste anpassas efter de nya behov som uppstår. Jean Nouvels utställning om just ”arbetsplatsen” var vacker och väl genomförd med allt ifrån retrospektiva delar till framtidsvisioner.

Nygammalt Befintliga produkter i ny skrud Många pratar om bristen av nyheter, att ekonomin sätter stopp för nyskapande. Jag ställer mig frågan – måste allt vara nytt? Vi ser många bra exempel på förädling eller uppdatering av redan befintlig design. Monica Försters bord Breeze för Swedese är ett fint exempel.

Rekvisita Objekt som förhöjer värdet av möbeln På en av världens största möbelmässor ser man tusen­tals produkter och vad är det egentligen som gör att en produkt känns speciell och sticker ut? Ett svar är att sätta objektet i ett sammanhang, bygga en story eller miljö runt produkten.

Cappellini och Vitra är exempel på företag som bygger miljöer där en blandning av prylar från andra företag, konst­ närer eller antikviteter lyfter deras eget varumärke.

Monterdesign Enkla och billiga material ramar in de lyxigaste varumärkena Flera av de stora drakarna på Salone del Mobile har fantastisk monterdesign och på internationella mässor bygger man gärna in sin utställning för att skapa sin egen värld. Byggmaterialen är ofta enkla, billiga vardagsmaterial som till exempel förvaringslådor av plast som staplas likt tegelväggar eller som Moroso som valt ett vanligt stängselnät där tygband ”vävts” in på olika sektioner som gör att montern är inkapslad men ändå transparant.

Kokong 2013 svar på kontorslandskapens ”cubicle” Visst är det härligt med öppna och luftiga kontor! Men det finns ett problem, sorlet.

Störande ljud och känslan av att man stör andra i sin omgivning är en stor energitjuv på våra arbetsplatser. Nu visas en kavalkad av sittmöbler med hög rygg och sidor hos de flesta möbelproducenter med inriktning offentlig miljö. Det öppna kontoret behöver kokonger för enskilda samtal, egna reflektioner och för att inte störa andra eller bli störd själv. Kanske är 60-talets ”cubicle” på väg tillbaka?

6

trä&möbelforum juni 2013

Stjärnglans Den svenske italienaren Luca Nichetto, visst är han väl ändå lite svensk …

Han jobbar ju med flera svenska producenter, har svensk flickvän och kontor i Stockholm så visst kan vi få känna oss stolta över Luca som slagit igenom stort. Med ett antal uppskattade projekt visar han att han inte bara är ”Årets designer” i Italien.

mode inspirerar allt oftare möbelformgivare Möbelföretag som jobbar med modefoton som back­ drops i sina utställningar och i mark­nads­föringsmaterial blir allt van­ligare. Även formgivare hittar inspiration i modets värld, en tydlig koppling till mode ser man i Färg&Blanches formgivning. Både i deras egen kollektion men även fåtöljen ”Emma” som produ­ ceras av Gärsnäs och har fått fina utmärkelser både av Elle och Sköna Hem. Grattis!

Hallå där!

kreterare Philip Buisseret är generalse industri­ för CEI-Bois, den europeiska trä att företräda den federationen. Det är hans jobb på EU-nivån. mångskiftande träbranschen

”Tillgången på trä är ett växande problem” Vad står på överst på dagordningen för er det här året?

– I toppen när det gäller vår policy finns de europeiska programmen och åtgärderna för att stimulera använ­ dandet av träprodukter längre ner i flödet, särskilt när det gäller byggande och renoveringar. Tillgången på trä för vår industri är ett växande problem för en rad sektorer. Vi jobbar även med de regelverk som trä­produkter måste förhålla sig till. Där är utvecklandet av metoder för att mäta miljöprestanda för material och produkter viktig, men också frågor om luftkvalitet inomhus (VOC och formaldehyd).

Det finns ju olika perspektiv hos era medlemsorganisationer. I norra Europa har man en omfattande nationell lagstiftining bland annat när det gäller arbetsmljön. I norr finns generellt sett även ett större fokus på frihandel och avståndstagande från protektionistiska åtgärder. Hur arbetar CEI-Bois med sådana regionala skillnader mellan medlemmarna, för att kunna ta fram en gemensam hållning?

– CEI-Bois är ju just en kon­ fe­dera­tion av såväl europeiska sektors­federationer som nationella

sammanslutningar. Nationella sam­ manslutningar har också ofta samma sammansättning, av flera sektorer.

Därför diskuteras de flesta frågor först med sektorsfederationerna, för att komma fram till en branschstånd­ punkt. Om det inte går, får varje sektor komma fram till sin egen ståndpunkt.

Om sektorerna lyckas komma till ett första utkast till en positionering för branschen – eller en majoritet av den – så får de nationella sammanslut­ ningarna sedan ge sina bidrag. CEIBois strävar efter konsensusbeslut, men det är inte alltid möjligt.

Du har suttit på den här posten i ­närmare ett halvår, i dystra ­ekonomiska tider. Hur tänker du om din första tid på CEI-Bois?

– Med tanke på att jag kommer från stålsektorn så måste jag nu verkligen ta alla olika synpunk­ ter bland medlemsorganisa­ tionerna i beaktande. CEIBois har många röster. När alla dessa röster upprepar samma budskap, hörs det budskapet högre. Och det är vår styrka.

TEXT Gabriel Stille

CEI-Bois representerar träindustrin på Europanivå och företräder 380 000 företag, med ungefär tre miljoner anställda över hela EU.

Philip Buisseret.

Gör: General­sekreterare för CEI-Bois sedan ­starten av 2013.

Bakgrund: Jurist med lång erfarenhet av att företräda och leda branschorganisatio­ ner på EU-nivå. ­Kommer ­närmast från stål­ sektorn, har ­dessför­innan ­företrätt ­organisationer inom service- och ­dryckesbranscherna. juni juni 2013 2013 trä&möbelforum trä&möbelforum

7

Perspektiv

Till sommaren går han i pension och lämnar över ett starkt och välskött TMF. Men vägen dit har inte varit spikrak.

– Organisationen ska ständigt utvecklas för att skapa största möjliga medlemsnytta, .säger vd:n Leif G Gustafsson.

Text Maria Persson foto Anders wiklund/Scanpix

Leif blickar framåt

M

ister TMF himself Leif G Gustafs­ son, den som lett branschoch arbetsgivarorganisationen Trä- och Möbelföretagen sedan starten för snart tio år sedan, går snart i pension. Men han är inte speciellt ledsen för det.

Han känner att han lämnar över ett gott arbete till den nya vd:n David Johnsson, i dag förhand­ lingschef och vice vd, som tar över den 1 juli.

– Jag skulle gärna jobba fem åtta år till, men man vet inget om hälsan och sjukdomar i fram­­tiden. Jag vill kunna göra andra saker jag gillar medan det går, säger Leif, som har mycket på 8

trä&möbelforum juni 2013

gång. Han vill pyssla med huset, båten och vinkällaren, kunna plocka fram staffliet och oljefär­ gerna, ta tag i den där historiska romanen som han började på för flera år sedan. Men först vill han bara känna att han inte måste göra något alls. Och un­ der våren nästa år ska han och frun åka på en längre resa: 1,5 månad till Australien.

– Vi ska åka tåg från Perth till Adelaide, men först startar vi med några dagar i Bangkok och avslutar med några dagar i Hong Kong.

Så någon tid för mer arbete finns det faktiskt inte. Leif kan dock gärna tänka sig att sitta i två till fyra styrelser.

Men det är framtiden det. Vi

backar några år bakåt och ham­ nar i de sju organisationer som var föregångarna till TMF. I början av 2000-talet uppvakta­ des Sniri, Snickerifabrikernas Riksförbund, där Leif var vd, av Träindustriförbundet som ville något annat, något mer. I janua­ ri 2004 bildades så Trä- och Möbelindustriförbundet och Leif blev dess vd.

På de nästan tio år som gått

sedan dess har förbundet bytt namn till Trä- och Möbelföre­ tagen, TMF, och branschen har ökat sin omsättning till över 70 miljarder kronor. Loggan ska föreställa bokstaven ”T”, men också ett hörn. Det hörn som finns i många produkter som

ryms inom TMF:s medlemsor­ ganisationer, men kanske också det hörn som Leif aldrig varit rädd att titta runt.

Han har gjort flera omorga­ nisationer för att förenkla och modernisera strukturen.

– När vi började var det stuprörstänkande som gällde, alla delar arbetade skilda från de andra, jag ville gå mer mot hängränna. Vi måste uppnå bättre synergier med sam­ gåendet, vi måste samverka mer, säger Leif och tillägger att organisationen ständigt ut­ veck­las i syfte att skapa största möjliga medlems­nytta. Vi måste uppnå bättre syner­gier med samgåendet, vi måste samverka mer.

Leif G Gustafsson Född: 1948.

Bor: Herrängen i Stockholm.

Gör: Vd på TMF. Går i pension till sommaren.

David Johnsson Född: 1966.

Bor: Stockholm.

Gör: Förhandlings­ chef och vice vd på TMF. Till­träder som vd den 1 juli.

efter TMF-åren På så sätt blev först alla orga­ nisationsdelar som fönster, trä­ hus, möbler och inredning sammanförda antingen till ”bygga” eller till ”bo”. På det tillkom ”arbetsgiveriet”, som Leif kallar det, samt kommuni­ kation. TMF fortsatte att ut­ vecklas och delades upp i da­ gens ”branschutveckling” och ”arbetsgivarfrågor”. Däremel­ lan finns utbildning och kommunikation.

Arbetsgivarsidan har varit Davids bit som förhandlingschef.

– Nu ska jag på ett sätt gå från att vara expert till att bli generalist med ansvar för hela organisationen, säger David

som blev mycket smickrad när han fick frågan av styrelsen om att ta över.

Leif säger att han skulle ljuga om han sa att allt har varit lätt.

Det kändes ibland övermäktigt, men han misströstade aldrig, berättar han och skojar om att han ibland undrar om han är masochist.

– Jag blir triggad av mot­ gång, hade det inte varit jobbigt hade det kanske inte heller va­ rit så kul, säger Leif och tilläg­ ger att utan stödet från väldigt bra personal hade det inte gått.

Egentligen har organisationen bara varit riktigt färdig i ett år un­ gefär, berättar Leif. Eller färdig och färdig, en organisation ska inte bli färdig, säger han.

– En organisation som kän­ ner sig ”färdig” kommer att självdö, säger Leif som tycker att han själv är mer utvecklare än förvaltare.

Även David vill att organisa­ tionen fortsätter utvecklas.

David, som har sin bakgrund bland annat på Arbetslivsinsti­ tutet och som förhandlingsan­ svarig på VVS Företagen, ser gärna att ett redan högt nöjd kund-index blir ännu högre.

– Det är en utmaning att få ihop en organisation där alla ­delar känner att de har ett ­utrymme. Där har Leif gjort ett mycket bra jobb, säger David.

Både han och Leif tror på stor utveckling för TMF även

framöver. En naturlig väg är samarbete med andra organi­ sationer och i förlängningen samgåenden.

– Jag är inte främmande för att dagens 50 näringslivsorga­ nisationer blir bara 15, och vi ska vara en av dem, säger Leif och beskriver den egna organi­ sationen TMF som tuff med kaxig strategi och bra ekonomi.

Leif tror inte bara på samar­ bete inom Sverige, utan skulle gärna vilja se ett större samar­ bete med andra nordiska län­ der och då Norge i första hand.

– Norge har pengarna, vi har produktionen och i Danmark är de duktiga säljare och mark­ nadsförare. Nu tänker jag lite högt, säger Leif med ett leende. juni 2013 trä&möbelforum

9

Strategiskt

God företagskultur Lagar, regler och skyddsronder är nödvändiga för att skapa säkra arbetsmiljöer. Men det räcker inte, svåra olyckor och dödsfall sker ändå. Det måste till något mer. Bit för bit har begreppet säkerhetskultur kommit att bli svaret på frågan hur ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete ska nå nästa nivå.

Text Roland Fransson

P

revent driver till­sammans med TMF, Byggindustri­ erna och fackför­ bunden GS-facket, Byggnads och Ledarna ett arbete för att väcka intresse för just begreppet säkerhetskultur.

– Vi håller på att ta fram ett enkätverktyg som riktar sig till de lite mindre och medel­stora företagen, som kanske inte alltid har organisationen och resurserna för att driva arbets­ miljö- och säkerhetsarbetet på ett systematiskt sätt, säger Johan Mellnäs som är Prevents projektledare.

Utifrån enkätsvaren är det tänkt att företagen ska få tips och idéer om hur de ska kunna gå vidare i sitt säkerhetsarbete.

Det aktuella projektet siktar framförallt in sig på företag som har mellan 20 och 50 anställda.

– Ofta handlar det om företag där ägaren och chefen är en och samma person. När det gäller byggbranschen är det viktigt för oss att fånga upp underentrepre­ nörerna och se hur det fungerar längst ut i entreprenörskedjan, säger Johan Mellnäs.

Det är ingen tillfällighet att Prevent har valt just trä- och möbelbranschen och byggindu­ strin. De två näringarna som är bland de mest olycksdrabbade,

10

trä&möbelforum juni 2013

faktiskt i nivå med utsatta yrkesgrupper som gruvarbetare och poliser.

vidare i säkerhets­arbetet.

– Enkäten i sig förändrar inget, det viktiga är att följa upp resultatet med konkreta insat­ ser, säger Marcus Andersson.

Martina Hallgren som är råd­ Han menar att det inte finns givare när det gäller arbetsmiljö någon standardlösning för att och hälsa på TMF säger att vända en kultur i ett företag där ett problem är att chefer och arbetsledare ofta inte är tillräck­ säkerhetsarbetet har hamnat ligt bestämda och tydliga när det snett.

– Men det finns en regel och gäller med­arbetare som fuskar det är att förändringsarbetet med säkerheten. måste komma upp­ – Det är vanligt ”Det är ifrån. Företagsled­ att de anställda vanligt ningens agerande tar gen­vägar och att de och engagemang är manipulerar skydd anställda helt avgörande, det är på maskinerna eller ledningen som sätter att man inte använder tar personlig skydds­ genvägar” ramarna och visar vägen, säger Marcus utrustning för att Andersson. arbetsmomentet ska gå fortare.

Om chefen då inte säger till eller inte är tillräckligt bestämd sän­ En av de mest framstående der det en signal om att han har svenska forskarna inom godkänt att det är okej att fuska. området är Marianne Törner Det är så man skapar en dålig som är knuten till Sahlgrenska säkerhetskultur, säger Martina akademin vid Göteborgs uni­ Hallgren. versitet och tillika professor vid Den som har tagit fram Högskolan Väst. underlaget för enkätverktyget är Hon forskar kring begreppen Marcus Arvidsson, som arbetar säkerhetskultur och säkerhets­ på företaget MTO Säkerhet. klimat, en forskning som tar Han har gått igenom den avstamp i organisationspsyko­ senaste forskningen och utifrån logisk och socialpyskologisk det, tillsammans med Johan teori och som försöker förklara Mellnäs och parterna formule­ på vilka grunder vi människor rat frågorna och skrivit texter fattar våra beslut. som förhoppningsvis ska leda För att belysa gruppens starka

betydelse tar Marianne Törner ett exempel från ett aktuellt forskningsprojekt som hon deltar i.

Där försöker man ta reda på varför danska byggnadsarbetare är mer olycksdrabbade än svenska.

Marianne Törner berättar att när Öresundsbron byggdes så jobbade svenska och danska byggarbetare sida vid sida i samma arbetslag, på samma betongfabriker. Rutiner och procedurer var identiska, men likväl var det fyra gånger fler danskar som skadades.

– Det pekar på att här finns något mer, något som är av en annan karaktär än det mest påtagliga. Det kan handla om utbild­ ning men även om svårfångade kul­ turella skillnader, säger Marianne Törner.

Ett exempel på en sådan skillnad är att i Danmark ringer lagbasen in folk till större byggprojekt.

För att få jobb även nästa gång finns det ett starkt

lyfter säkerheten i möbelfabriken eller på bygget.

– Det är genast lite tjorvigare.

Det finns inga färdiga åtgärds­ listor som någon konsult kan checka av, för att sedan tro att arbetet är klart. Vad som krävs är helt enkelt en genom­gripande analys av den egna organisatio­ nen där nyckel­personer från företaget deltar. Det gäller att lära sig jobba på ett nytt sätt och det tar emot, säger Marianne Törner.

En förklaring till att det är Marianne Törner är ganska ofta trögt kan vara att ett företag som ute och håller föreläsningar för vill arbeta seriöst med sitt säker­ chefer och andra praktiker som hetskulturarbete måste börja arbetar med arbetsmiljöfrågor. med dem som bestämmer, från Hon menar att mot­ toppen och nedåt i chefs­ ”Det tagandet och intresset hierarkin. Detta eftersom för hennes forskning gäller att anställda drar slutsatser kring säkerhetskultu­ om vad som är prioriterat lära sig rer är mycket stort. i organisationen utifrån jobba på vad chefen gör, inte vad – När jag berättar ett nytt hon eller han säger. om mina rön och slutsatser så brukar Personerna i före­ sätt” åhörarna nicka tagsledningen är viktiga instämmande och hålla med. De eftersom de sätter ramarna ser helheten och får förklaringar för säkerhetsarbetet. Och det till varför det gick på det ena ledningen säger måste överens­ eller andra sättet, säger Mari­ stämma med hur den agerar. Det anne Törner. går inte att säga att arbetsmiljön Att i teorin förstå att det inte är ett prioriterat område och räcker enbart med lagar och samtidigt dra ned på budgeten regler för skapa en säker arbets­ för viktig skyddsutrustning. miljö är alltså ganska enkelt.

Det kan få motsatt effekt på Värre är det att i praktiken säkerhetskulturen, som riskerar skapa en god säkerhetskultur att försämras.

Branschprojektet Säkerhetskultur Syftet med projektet är att öka medvetenheten för säkerhets­ frågor och hur kulturen på arbetsplatsen påverkar.

Projektet riktar sig till företag med 20–50 anställda inom bygg-, trä- och möbel­ branschen.

Målgruppen är i första hand chefer och lednings­personer.

juni 2013 trä&möbelforum

11

Foto sxc.hu

tryck på den enskilde att anpassa sig till kultur och klimat i arbets­ laget, en situation som kanske inte främjar ett nytänkande i säker­hetsarbetet.

Det går att dra paralleller till trä- och möbelbranschen som kännetecknas av många mindre och ofta äldre företag med låg personalomsättning. Samman­ taget skapar även det starka kul­turer och ett klimat som inte är särskilt förändringsbenäget.

Nordiska hus

en Obotlig optimist har hittat sin bransch Småhusbyggnationen måste komma igång.

Det är branschens största utmaning.

Andreas Ek på Nordiska Hus satsar i motvind och tror på bättre tider för trähusindustrin.

Text Maria Persson Foto Henrik Montgomery

12

trä&möbelforum juni 2013

EN STOLT NOLLA. Andreas Ek har all anledning att vara glad. Samtliga f채rdigst채llda hus har nollbesiktigats .

Svensk Husproduktion Tillverkar småhus under namnen Nordiska Hus och LB-Hus. Bildades i novem­ ber 2011. Ägs delvis av Provator vars fokus ligger på att förvärva bolag som hamnat i ekonomiska svårigheter.

Nordiska Hus har fabrik i Vetlanda och LB-Hus i Bromölla.

Cirka 50 anställda/agenter.

Målet under 2013 är att öka försäljningen med 150–200 hus.

A

ndreas Ek är den som vågar. Precis när ­branschen var på väg ner valde han, att tillsam­ mans med Per-Inge Johansson, starta Nordiska Hus. – Jag är en obotlig optimist. Om två till tre år är branschen på väg uppåt igen. Det måste den vara! säger Andreas som är försäljnings- och marknads­ chef på Svensk Husproduktion.

2006 när många drog sig för att bygga tog han och sambon Linda dessutom första spadtaget till sitt eget hus på Värmdö.

– Det är min personlighet. Jag drivs snarare av det osäkra än att skrämmas av det, säger Andreas som beskriver sig själv som positiv och marknadsinriktad.

Företaget Svensk Husproduktion finns där i bakgrunden, men syns inte så mycket utåt. Varu­ märkena som kunderna ser är i stället ”nya” Nord­ iska Hus, etablerat för lite mer än ett år sedan och LB-Hus som gick i konkurs i februari 2012. LB-Hus köptes efter budgivning upp av bland annat Andreas och Per-Inge tillsammans med investment­bolaget Provator och i samma veva bildades Svensk Husproduktion.

– En chans som var för bra för att inte ta, säger Andreas om situationen att köpa konkursdrabbade LB-Hus samtidigt som de befann sig i uppstarts­ fasen med Nordiska Hus.

Samtliga 50 medarbetare är anställda eller agen­ ter i Svensk Husproduktion och kan jobba både åt Nordiska Hus och åt LB-Hus. Målen som är satta är för Svensk Husproduktion och det är att man ska upp i försäljning med 150–200 hus under 2013. Men det finns ändå tydliga skillnader mellan de båda delarna.

Nordiska Hus är det ”lilla” företaget som inte heller vill bli för stort. Det andas personlighet och flexibilitet. Andreas säger att företaget inte nödvän­ digtvis ska bli så väldigt mycket större än vad det är i dag. Han vill bygga på ett mindre antal människor, men med ett högre kunnande. Där ser han en klar skillnad mot hur konkurrenterna arbetar. Nordiska Hus vill helt enkelt ha färre personer per hus.

– Alla hus inom Nordiska Hus börjar med ett vitt papper. Det blir alltid unikt, säger Andreas.

Om inte unikt, så i alla fall lite ovanligt är det att grundarna, där Andreas är en av dem, har valt att rensa bort vad han kallar krimskrams. Det går att bygga hus som håller hög kvalitet, från ritning till färdigt hem, utan att lägga över en massa onödiga kostnader på husköparna.

14

trä&möbelforum juni 2013

– Marknadsföringen garanterar inte kvaliteten på huset. Så vi har slimmat organisationen. Tagit bort en del krusiduller, säger Andreas.

Det som är kvar när det onödiga är bortrensat är det som kunden ska betala för; ritandet, planeran­ det, byggandet och färdigställandet, inget annat.

Varje kund får bära sina egna kostnader.

– Ofta gör man husbyggande svårare än vad det är, säger Andreas och berättar att marknadsföringen framförallt sker genom mun till mun-metoden.

Nordiska Hus är tänkt att befinna sig i ett litet högre prissegment med kunder som vet vad de vill ha. Det är en storstadsprodukt med marknader framförallt i Stockholm och Göteborg.

– De som anlitar Nordiska Hus kanske inte byg­ ger sitt första hus, utan kanske är inne på sitt andra eller tredje, säger Andreas.

Företaget befinner sig fortfarande i nystartsfasen.

­UNDVIKER ­KRIMSKRAMS. Andreas Ek vill inte ­lägga ­onödiga ­kostnader på ­husköparna.

Att bygga hus må vara enkelt, men det går inte snabbt; 6–7 månader innan det är dags för fabriken i Vetlanda eller Bromölla och sedan ytterligare cirka 20 veckor innan huset är klart för inflyttning. Men för de hus som är färdiga har det gått bra. Riktigt bra. Andreas är glad och stolt över nollbesiktning av samtliga färdigställda hus.

LB-Hus, som är en av Sveriges allra största hus­ producenter, skiljer sig från Nordiska Hus. Det är en klassiker, särskilt i södra Sverige, som i dag är etablerade på 20 olika ställen runt om i landet med Skandinaviens modernaste husfabrik i skånska Bromölla.

– LB-hus är för Skåne vad Volvo är för Göteborg, säger Andreas och ler stort.

Han har nära både till leende och skratt och än så länge, han fyller 37 år senare i år, låter han sig inte påverkas negativt vare sig av en osäker marknad eller av att han jobbar ungefär 60 timmar i veckan.

Andreas började tidigt som säljare. Redan som 18-åring arbetade han i en byggvaruhandel hemma i Uddevalla.

– Det var då jag lärde mig 2 tum 4.

Men annars var det hemelektronikbranschen som

blev Andreas första ”riktiga” bransch. När han var 22 år startade han ett Siba-varuhus i Sundsvall, men blev ”lappsjuk”, som han säger. Drog till Stockholm och gjorde om resan där, resultatet blev ett Sibavaruhus i Huddinge.

2002 kom han så till Trivselhus och blev dess vd 2008.

– Det var härliga år försäljningsmässigt. Kanske hade marknaden börjat svaja något, men alla var nog lite fartblinda, säger han.

Det var också på Trivselhus han träffade sin sambo Linda som i dag arbetar inom köksbran­ schen. I sommar gifter de sig på Värmdö där ­de bor

Andreas Ek Född: 1976 Bor: På ­Värmdö utanför ­Stockholm Gör: För­ säljnings- och ­marknadschef Svensk ­Husproduktion

juni 2013 trä&möbelforum

15

”Trä är lite av en religion i Sverige och det tycker jag att vi ska försöka att bevara” Andreas Ek

med de båda barnen Olivia och Wilma i sitt andra byggda hus.

Andreas ser sig som en ”trähuskille”. Det handlar långt ifrån bara om business.

– Jag gillar hus överhuvudtaget, men det är en mycket större känsla med trähus. Trä är lite av en religion i Sverige och det tycker jag att vi ska försöka att bevara.

Andreas tycker dock att trähusbranschen är ­ganska konservativ.

– Den har inte haft samma utveckling som andra branscher. Därför går det med relativt små medel att göra stora saker.

Han har bara positivt att säga om de företag han jobbat i tidigare som till exempel Trivselhus.

– De är alla jättefina företag i grunden, men kanske inte alltid förändringsbenägenheten i den här branschen är den största. En rejäl dos med nytänkande är nästan A och O för att lyckas, säger Andreas och tillägger att om det är något som inte fungerar måste man ändra på det.

En korrekt analys av läget, och kanske lite obotlig optimism, säger honom att det är på väg uppåt igen.

– Det är helt klart mer på gång efter årsskiftet än vad det var före. Inte nödvändigtvis i orderböckerna än, men det är absolut mer att bearbeta, säger Andreas som anser att byggläget egentligen är riktigt bra.

16

trä&möbelforum juni 2013

– Vi har mark att tillgå, jättebra entreprenörer, låga räntor, pressade priser. Det är så mycket som samverkar till ett bra läge. Baksidan är att kommu­ nerna krånglar till det, säger han.

Han tycker att det ibland verkar som att kommu­ nerna inte känner till innebörden av att bygga hus i dag och anger som exempel faktumet att alla hus som byggs i dag är energisnåla.

– Vissa kommuner är klockrena, andra jätte­jobbiga

med bygglov, säger Andreas utan att nämna några namn.

Men han låter förstå att oftare blir det mer pro­ blem med storstadskommunerna, läs Stockholm.

Mindre kommuner är ofta mer anpassningsbara.

Han är medveten om att det inte är så mycket ett enskilt företag kan göra för att försöka påverka kommunerna och tycker därför att TMF:s lobby­ arbete är så viktigt.

Branschens största utmaning är lätt att peka ut: småhusbyggnationen måste komma igång. Det finns en stor osäkerhet hos kunderna enligt Andreas.

– De är rädda för att inte få lån och vågar inte bygga i dag. Det här är ett branschneutralt problem och något vi måste hjälpas åt med. Om inte vi sett en positiv förändring om två till tre år när det gäl­ ler småhus får det väl bli ett nytt miljonprogram, säger Andreas.

Checklistan

Medarbetarengagemang kräver chefsengagemang Företag vill ha engagerade medarbetare, men vad krävs för att komma dit?

Forskaren Richard Berglund har sammanställt tio teman som kan vara vägen till ett lyckat arbete för ökat engagemang.

T

re tillverkningsföretag där ledningarna aktivt arbetar för att skapa engagemang hos sina arbeta­ re studerades och resulterade i Richard Berglunds avhandling framlagd 2010 vid Institutionen för arbetsvetenskap vid Göte­ borgs universitet.

Det finns många studier som visar att högt engagemang kan ge mycket stor lönsamhet, även om så inte alltid är fallet. Här presenterar vi tio teman som enligt Richard Berglund behöver samspela för att ge effekt.

1

Färdriktning

Ett levande och öppet sam­ tal kring hur man ska utvecklas, och varför, skapar mening och bidrar till engagemang hos dem som deltar. Det är viktigare hur man diskuterar inriktningen än vad den faktiskt är. De flesta tror på idén om framtiden först när tillräckligt många agerar som om de tror på den.

2

Kultur av tillit

Begreppet ”respekt för indivi­ den” signalerar en positiv män­ niskosyn som genomsyrar orga­ nisationen, men särskilt för­ väntas av ledningen och andra tongivande personer. Litar organisationen på att med­ arbetarna klarar sina uppgif­ ter, eller behöver alla ständigt ”hjälp”, regler och kontroller?

Bristande tillit tenderar att bli självuppfyllande.

3

Aktiv ledning

Även om chefer kan ha de bäs­ ta intentioner är det svårt att leva som man lär. All tid tende­ rar att slukas upp av 1) admi­ nistration och rapportering, 2) leda och fördela arbetet, 3) lösa akuta problem. Man behö­ ver hitta sätt att kunna ägna sig åt det som är varje ledares viktigaste uppgift: Att utveck­ la verksamheten och medarbe­ tarna.

4

Långsiktighet

Engagemang kräver förtroen­ de. Förtroende byggs upp över lång tid, där vi människor suc­ cessivt får ömsesidig förståel­ se och skapar handlingsmönster som visar respekt. Men ett för­ troende går snabbt att bryta ner.

Att bygga engagemang mås­ te därför ses som en långsiktig investering som ständigt kräver underhåll för att inte förstöras.

5

Utrymme för individen

En organisation koordinerar individers handling. Mångfald och olikheter kräver en stark organisation, men är en tillgång eftersom olika perspektiv ska­ par fler möjligheter och förmå­ ga att lösa fler problem. Det är en utmaning att balansera behovet av olika kompetenser, förmågor, erfarenheter med en rimlig samstämmighet vad gäller värdegrund och vilja att samarbeta och lära.

6

Lagarbete

Människan är en social varel­ se och det är tydligt att ett bra samspel inom ett arbetslag engagerar dess medlemmar.

När arbetslaget och individer­ na inom arbetslaget får ett ökat gemensamt ansvar, gynnar det­ ta också tydligt engagemang­ et – under förutsättning att ansvaret matchas med befo­ genheter och stödresurser.

7

Inflytande

8

Utmaning

Delaktighet beskrivs ofta som mycket viktigt för att ska­ pa engagemang. Medverkan i företagets gemensamma beslutsprocesser har betydel­ se. Den skandinaviska traditio­ nen, med ett relativt väletable­ rat demokratiskt styrelseskick, utvecklat föreningsliv och sta­ bila fackföreningar, skapar sannolikt en högre förväntan på delaktighet, jämfört med hur det är i många andra länder.

Ett vanligt sätt att utmana är att mäta resultat och stäl­ la dem mot uppsatta mål. Men det är svårt att hitta rätt mål och mätetal.

Direkt återkoppling på det egna arbetet skapar drivkraft, särskilt positiv återkoppling, erkännanden och beröm. Kritik behövs också, men ska vara kon­ struktiv och stödjande, syftan­ de till lärande och förbättring.

2011 publicerades även en mer ­lättillgänglig handbok, ”Det värdefulla engagemanget”, som ska ge stöd till chefer som vill bygga en situation där medarbetarna väljer att ­engagera sig.

9

Lärande

Lärande ses nästan alltid som någonting som man ska­ par genom kurser, organiserad kompetensutveckling och nya arbetsuppgifter för den enskil­ de. Men det stora lärandet sker när människor får träna, experimentera och reflektera i det dagliga arbetet, och är då någonting som man åstadkom­ mer tillsammans, ett organisa­ toriskt lärande.

10

Del av vinsten

Forskningen ger inget starkt stöd för effekter på engage­ mang av vinstdelning, aktier till anställda och individuell bonus.

Men belöningar, särskilt kollek­ tiva och oplanerade belöning­ ar tycks ha viss effekt – och det behöver inte nödvändigtvis vara materiella belöningar. Till stor del betraktas ersättningar mer som ett erkännande för goda prestationer, än som direkta incitament att prestera.

juni 2013 trä&möbelforum

17

Insikt

läs tidningen på webben

www.traomobelforum.se

nytt och nyttigt från TMF

Lyhördhet och långsiktighet Bara döda fiskar följer strömmen. Ett talesätt, som kan illustrera mycket i vår tillvaro, även för företag och organisationer. När omvärlden förändras gäller det att finna sina egna vägar att utvecklas. I en konjunkturned­ gång bromsar många in och intar viloläge, medan andra ser möjligheter att utveckla eventuella svagheter så att man står starkare när det väl vänder uppåt. Ingenting är sig likt, vi ställs ständigt inför nya hot eller möjligheter.

Det gäller även organisationer som TMF. De krav som ställdes för trettio år sedan är kanske inte aktuella idag.

Globaliseringen, harmonisering av EU-standarder, LoU, klimatfrågan, socialt ansvar är aktuella områden där helt andra kompetenser efterfrågas.

Vi kan inte vara experter på allt, men vår organisation

måste ha kunskap att analysera problematiken och driva projekt där vi anlitar rätt expertis. Vissa uppdrag är tidsatta, till exempel införandet av CE-märkning av byggmaterial.

Det har vi jobbat med i många år och när den börjar gälla den 1 juli i år är i stort sett alla TMF” Idag är företag redo. Andra områden kräver TMF en mer långsiktigt påverkande insatser, respekterad till exempel offentliga upphandlingar aktör i av kontorsmöbler och piratkopiering debatten av designade möbler. För att motverka om de frågor koruption vid offentliga upphandlingar som rör våra har svensk lagstiftning anpassats till medlems­ direktiven i EU. Det öppnar för natio­ företag” nella tolkningar där TMF kan vara med och påverka. Det kräver att vi noggrant analyserar fakta tillsammans med experter inom området. I detta fall har vi låtit producera en faktarapport, som gör att vi behärskar detaljerna i ämnet. När det gäller immateriella rättigheter jobbar vi mot möbel- och produktkopiering under devisen ”Inget slår originalet” via olika seminarier och i media.

Företeelsen är spridd även i andra branscher och våra aktiviteter uppmärksammas brett och nyligen arrangerade vi en välbesökt hearing i riksdagshuset.

Till mer långsiktiga uppgifter hör även löpande lobby­

ingarbete för att öka bostadsbyggandet. Många av TMF:s medlemsföretag är direkt beroende av att det byggs fler bostäder. Vårt bostadspolitiska arbete uppmärksammas i media och har fört med sig att vi har en löpande dialog med bostadsminis­ tern och hans medarbetare. Det är snart tio år sedan TMF startade i nuvarande form. I dag är TMF en respekterad aktör i debatten om de frågor som rör våra medlems­ företag. Det hade vi inte varit om vi bara följt strömmen.

Leif G Gustafsson vd, TMF

18

trä&möbelforum juni 2013

Anmälan Via mail till r@tmf.se. carina.gisle Läs mer på se inkorkortet. www.mask

Bli säker på maskinsäkerhet!

Drygt ett år efter lanseringen är

Maskinkörkortet, TMF:s web­ baserade utbildning, på väg att bli en självklar del inom träteknisk utbildning. Nu är det dags att nå nästa viktiga målgrupp och i höst bjuder TMF och GS-facket in till sju seminarier för dig som företagare.

– Hittills har vi nått stora framgångar inom utbildningssystemet och ungefär 50 perso­ ner har tagit körkort medan tio gånger så många håller på.

– Nästa utmaning är att du som företagare ska kunna dra nytta av Maskinkörkortet, säger Henrik Smedmark, utbildningsansvarig på TMF samt projektledare för Maskinkörkortet.

Det är under två månader – september och oktober – som TMF, tillsammans med GSfacket, arrangerar sju seminarier runt om i landet. Vi presenterar

materialet och hur det praktiskt ska tillämpas och redogör för hur processen att ta körkort fungerar samt hur du utbildar egen testledare, eller hur du gör om du vill köpa testledartjänsten.

Skolor och företag som använder materialet delar även med sig av sina erfarenheter.

HÄR HÅLLS KURSERNA 9 september, Osby 17 september, Norsjö 24 september, Nässjö 1 oktober, Tibro 2 oktober, Uddevalla 7 oktober, Nybro Slutet av oktober, Edsbyn TID: 12.00–16.30, inklusive lunch.

MÅLGRUPP: Vd, personal-, HR- och produktionschef, skyddsombud, regionala skyddsombud samt ombudsmän.

ARRANGÖRER: Trä- och Möbelföretagen samt GS-facket.

Maskinkörkortet är en webbaserad u ­ tbildning som handlar om maskin­säkerhet och arbetsmiljö. Syftet är att erbjuda ett enhetligt och kvalitets­säkrat system där alla lär sig s ­ amma sak och kan styr­ ka sin kompetens med utbildningsbevis. Tanken är att Maskinkörkor­ tet ska höja kompetensen inom branschen och leda till en statushöj­ ning av yrket. TMF:s vision är att det i framtiden är en självklarhet att en maskin­operatör inom trä- och möbelindustrin har maskinkörkort.

TMF-­evenemang PÅ GÅNG

1

Swedish Midsummer Design Weekend 27-29 juni

2

TMF i Almedalen 30 juni-7 juli

3

Temadag ­Ytbehandling, Skellefteå 15 oktober

TMF i Almedalen 2013 Almedalsveckan växer i betydelse och omfattning, och under 2013 års politiker­ vecka, som pågår mellan den 30 juni till 7 juli, kommer rekordet i antalet semi­ narier att slås ännu en gång med över 2000 planerade evenemang. TMF är på plats med seminarier, möten och mingel. Årets Almedalsvecka kan ses som starten på valåret, och till de viktiga frågorna inför valet 2014 hör boende och bostadsbyggande, samt utbildning och arbetsmarknad.

TMF bjuder in till debatt där vi kommer att diskutera såväl finansiering av nya bostäder som renovering av befintligt miljonprogram – inte minst det senare har visat sig vara ett högaktuellt område efter vårens händelser i Stockholms­ förorterna. Vi kommer också att arrangera en debatt om framtiden för relevanta yrkesutbildningar samt diskutera hur LOU – Lagen om offentlig upphandling - påverkar vår inhemska möbelindustri.

– TMF har medverkat i Almedalsveckan sedan 2006 och

har under åren lyckats skapa stor uppmärksamhet för de ämnen som vi har lyft fram. De frågor vi lyfter i Almedalen arbetar vi vidare med under året, och många av de relatio­ ner vi byggt upp under åren har initierats just i Almedalen, säger Susanne Rudenstam, kommunikationschef på TMF.

TMF: s aktiviteter 2013 30/6 Byggmingel Tillsammans med Svensk Byggnäring ­inleder vi veckan.

2/7 kl 8:00 LOU-frukost: Vad händer när vi skapar momentana monopol?

Politiker - bl a Ardalan ­Shekabari (s) – och forskare talar med ­representanter för svensk möbelindustri om behovet av att ­förändra LOU. 3/7 kl 8:00 Renoveringsfrukost- vem tar vid när staten som byggde har kapitulerat?

Ett mycket stort antal bostäd­er inom miljonprogrammet är i behov av renovering. Carlos Rojas, Pekka

Unik svensk exportsatsning 27-29 juni står Sveriges möbelindustri i fokus när europeiska arkitekter och journalister gästar huvudstaden för exportsatsningen Swedish Midsummer Design Weekend. Det är första gången som TMF och VisitSweden sam­ arbetar. Målet är att öka det utländska intresset för svensk möbelindustri och Sverige som resmål.

Med inspiration från Desig­

ners Corner i Oslo väcktes iden om en gemensam sats­ ning – att bjuda in viktiga internationella journalister och arkitekter till Sverige och Stockholm för att med kun­ na visa upp Sverige när det är

som bäst, och det bästa Sve­ rige kan erbjuda inom svensk möbelproduktion.

– TMF:s styrgrupp för möbler diskuterade hur man kan samarbeta för att öka exporten och då kom projektet upp som ett förslag.

Redan från början kom VisitSweden upp som en naturlig samarbetspartner, säger Cecilia Ask Engström, chef för branschutveckling på TMF. Sveriges ledande möbel­ producenter har anslutit sig till Swedish Midsummer Design Weekend, och de senaste månaderna har de gemensamt skapat ett närmast unikt samarbete. ­Eventet har även fått

stor ­upp­märk­samhet inter­­­nationellt.

– Intresset har varit över­ väldigande, från både företag och inbjudna arkitekter och journalister, säger Cecilia.

Vad hoppas ni uppnå med eventet?

– Att få Europas ledande arki­­ tekter och journalister att blicka norråt och intressera sig för Sverige och våra inno­ vativa, duktiga företag – just när Sverige och Stockholm är som allra vackrast.

– Vi vill även öka intresset för Stockholm Furniture Fair, och att få målgruppen att komma tillbaka i februari.

Vi hoppas kunna upprepa evenemanget.

Kääntä, Andreas Schönström (s) med flera diskuterar varför miljon­ programmen tillåts förfalla.

3/7 kl 10:00 Hur ska framtidens bostäder köpas, ägas och betalas?­ Civil- och bostadsminister S ­ tefan Attefall och bostadsuts­kottets ordförande Veronica Palm (S) med flera talar om framtidens finansiering.

4/7 kl 14:00 Utbildningsdebatt: Utbilda för industrins behov!

Ibrahim Baylan (S) och Tomas Tobé (M) diskuterar kvalitet och relevans för gymnasieutbildningar tillsammans med utbild­ are och kommunrepresentanter­.

Swedish Midsummer Design Weekend 27-29 juni Deltagande företag: Just nu 14 stycken – Abstracta, Blå Station, Gärsnäs, Karl Andersson & Söner, Kasthall, Källemo, Lammhults, Materia, NC Nordic Care, OFFECCT, Röshults, Skandiform, Swedese, samt Zero.

Arrangör: TMF och Visit Sweden äger projektet medan Stockholm Furniture Fair är partner.

Helgens upplägg: 27/6, dag 1 – Ankomst till Stockholm.

28/6, dag 2 – Design tour i Stockholm (via guidad busstur) med anhalter på showrooms.

Dagen avslutas med en midsommarfest i Stockholms skärgård.

29/6, dag 3 – Seminarier om svensk arkitektur och design, inklusive en guidad tur till Stadshuset, den årliga värden för Nobelmiddagen.

Läs mer på www.smdw.se

juni 2013 trä&möbelforum

19

Insikt 1000/år

Efter tuffa tider kvarstår rekryteringsbehovet för trä- och möbelindustrin – siffran ligger på cirka 1 000 personer/år.

TMF kommer att arrangera ett antal rekryteringsseminarier i höst för att hjälpa företagen med processen. Se tmf.se!

nytt och nyttigt från TMF

Hållbart årsmötestema!

Går det att tjäna pengar på hållbarhetsfrågor? Och hur kan jag som trä- och möbelföretag jobba med inriktningen? Det var några frågor som engagerade deltagarna på TMF:s externa årsmöte den 24 april – med tema hållbarhet. text CECILIA UHLER

Dagen i Kosta - mitt i det små­

ländska trä- och glasriket - bjöd på såväl ett studiebesök på golvföre­ taget Kährs i Nybro som ett antal intressanta föredragshållare under eftermiddagen; Mats Eklund, CFO, Triton, Kährs miljöambas­ sadör Bruce Uhler samt Monika Bubholz, hållbarhetskoordinator på Sweco. Den röda tråden var att bjuda på såväl praktisk insikt och tips som inspiration till hur man kan arbeta med modernt hållbar­ hetsarbete och hur det kan vara vägen till mer lönsamma affärer.

Hållbarhet är inget man satsar Gustaf Rappe, på för att vara en god människa, vd på Rappgo: utan det är ett lönsamt arbete, ”Det är viktigt menade Monika Bubholz och gav att lyfta fram därmed en bra sammanfattning det vi är bra på i av vad TMF:s Hållbarhetsdag Sverige och jag handlade om: att visa hur man kan tror att kunderna förbättra sina affärer genom ett är mogna för medvetet, långsiktigt agerande att väga in CSRkring hållbarhet. Både när det frågorna, och gäller ekonomi, ekologi samt CSR. inte bara stirra Det sjuttiotal medlemsföretag som associerade medlemmar som blint på priset.” medverkade på Hållbarhetsdagen i Kosta verkade nöjda.

ETT, TVÅ, TRÄ!

TMF är med och sponsrar sommarens stora design­ utställning på konsthal­ len Artipelag i Stockholm.

Med just inriktning trä! Nu ska Artipelag gå loss på 1 200 ­kvadratmeter ”där man ­släpper in skogen i finrummet”.

Curator: Staffan Bengtsson Tid: 14 juni–21 augusti. www. artipelag.se

SkruvSpecialiSten

1 HECO-UNIX skruvas i med lätt hand på skruvdragaren.

Spara tid och kraft

• Sammandragande • Tål höga belastningar • Snyggt självförsänkande

2 Skruven trycker samman materialet långt innan skruvhuvudet når ytan.

3

Den patenterade och innovativa HecO-uniX är en helgängad skruv med sammandragande effekt.

Gängan trycker automatiskt trämaterial mot varandra utan att behöva använda kraft eller tvingar.

• Lämplig till beslag • Skadar inte plugg

Skruvens unika huvud och den progressiva gängan minskar antalet arbetsmoment och sparar tid.

Det gör HECO-UNIX till en välkommen tillgång som passar lika bra för t ex regelverk och stommar som finsnickeri och inredning. Se film om

HECO-UNIX på www.heco.se.

HECO-UNIX är självförsänkande och tål mycket höga belastningar.

20

trä&möbelforum juni 2013

HECO Nordiska, Nyhems Industriområde, 330 33 Hillerstorp. 0370 -37 51 00.

www.heco.se

6.8 %

Resultatet av Avtal 2013 för trä- och möbelindustrin innebär löneökningar på 6,8 % över 36 månader.

Avtal 2013: ”Vi lyckades i vår viktigaste fråga” Under våren 2013 har TMF förhandlat fram nya kollektiv­avtal för branscherna.

Detta har för TMF:s del skett inom ramarna för det så kallade Industriavtalet.

F

örhandlingarna genomfördes i ljuset av den kraftiga ekono­ miska nedgång som drabbat flera av TMF:s med­ lemsföretag. För TMF:s del gick vi in i årets förhandlingar för att träffa avtal som skulle bevara och förstärka våra medlems­ företags konkurrenskraft. De yrkanden vi, i nära samarbete med våra medlemsföretag, tog fram innehöll bland annat krav på långa avtal för att skapa en förutsägbarhet och längre pla­ neringshorisont på företagsnivå.

Det tydligaste uppdraget från medlemmarna att få ett större inflytande över arbetstidens förläggning, speciellt när det gällde införande av varierad eller kundorderstyrd arbetstid.

Ytterligare ett viktigt yrkande var att styra om arbetstidsför­ kortningen till pension som huvudalternativ för att på så vis öka årsarbetstiden, men minska livsarbetstiden.

När vi nu summerar resul­ taten av förhandlingarna är det därför mycket glädjande att vi lyckades förändra avtalen på

Fråga oss!

Du ställer frågorna. Vi svarar.

Mejla dina frågor till hjalp@tmf.se.

Kvarstår företrädesrätten?

Jag har flera tillsvidareanställda som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist. Nu har några sagt upp sig själva under uppsägningstiden för att börja hos ett annat företag, och jag undrar därför om de fortfarande har kvar sin företrädesrätt till återanställning hos mig?

Reglerna om företrädesrätt finns i 25–27 §§ lagen om anställnings­ skydd (LAS). Där framgår att en arbetstagare som av arbetsgivaren blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till företrädesrätt till återanställning i den verksamhet där arbets­ tagaren tidigare varit sysselsatt, om vissa förutsättningar är uppfyllda. Den anställde skall ha varit anställd under mer än tolv månader de senaste tre åren. För säsongsan­ ställda gäller att de varit anställda sex måna­ derna de senaste två åren. Vidare skall det vara arbetsgivaren som säger upp på grund av arbetsbrist, arbetstagaren skall ha anmält anspråk till företrädesrätt samt ha tillräckliga kvalifikationer för den nya anställningen.

Om det är arbetsgivaren i ditt fall, som ini­ tierat den första uppsägningen, och arbets­

ett sätt som förbättrat för­ut­ sättningarna för medlemsföre­ tagen. Kostnaden blev aningen högre än vår målbild med löne­ ökningar på 6,8 procent över avtalsperioden, men vi tecknade treåriga avtal som många med­ lemmar uppskattar. Vi lyckades i vår viktigaste fråga, arbetstidens förläggning, införa regler som innebär att arbetsgivaren, efter genomförda förhandlingar, kan variera arbetstiden med upp till 10 procent. Efter lokal överens­ kommelse kan variationerna bli större.

Vi fick även igenom föränd­ ringar när det gäller möjlig­ heten att visstidsanställa. På plussidan ligger givetvis också att vi förhindrat önskemålen från de fackliga organisa­ tionerna om begränsningar i arbetsledningsrätten och utökade ledighetskataloger.

Totalt sett känns det som om vi i årets förhandlingar tagit ett stort steg framåt mot moder­ nare och mer verksamhetsnära kollektivavtal.

David Johnsson,

förhandlingschef och vice vd TMF

Katia Storm

Martina Hallgren

Bitr förhandlings­ chef, jurist/­ förhandlare

Rådgivare arbetsmiljö, hälsa

katia.storm@tmf.se

tagare därefter säger upp sig kvarstår före­ trädesrätten till återanställning. Tidsperio­ den, som företrädesrätt till återanställning gäller för, beräknas från arbetsgivarens upp­ sägning, och därefter uppsägningstiden plus nio månader. En anledning till varför arbets­ tagaren säger upp sig kan vara att förkorta uppsägningstiden, för att tidigare kunna ta anställning någon annanstans. Trots den nya anställningen hos annan arbetsgivare skall därför den gamla arbetsgivaren erbjuda ledig tjänst, om alla förutsättningar till företrädes­ rätten är uppfyllda, och den arbetstagaren står i tur enligt återanställningslistan. (KS)

Vad är en 6:6a-framställan?

Vad innebär det att vårt skyddsombud gör en 6:6a-framställan?

Ett skyddsombud har rätt att begära åtgärder från sin arbets­givare om han/hon anser att det finns en brist i arbets­ miljön. Skyddsombudet gör då en framställan enligt kapitel 6, § 6a i Arbetsmiljölagen (AML).

Det kan till exempel handla om att undersöka olika arbetsförhållanden eller riskbedöma vis­ sa arbetsmoment. En­­framställan kan göras

martina.hallgren@tmf.se

både för de anställda på arbetsstället och för inhyrd personal och ska omfatta flera arbets­ tagare, inte individ­ärenden. Arbetsgivaren ska snabbt lämna ett besked i frågan. Om ing­ et tillfredsställande besked kommer inom skälig tid kan skydds­­ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket (AV) och begära att de beslutar i frågan.

En 6:6a-framställan ska användas när skyddsombud och arbetsgivare inte är över­ ens i en fråga. Man ska således alltid först för­ söka lösa ett problem inom företaget innan AV kopplas in. En 6:6a-framställan ska göras skriftligen och även arbetsgivarens svar ska vara skriftligt. Framställan ska beskriva bris­ ten (risken för ohälsa eller olycksfall) samt den åtgärd som efterfrågas. Det ska ­också tydligt framgå vilket lagstöd som finns för kravet, det vill säga namnge föreskrifter och vilka paragrafer som gäller. Hänvisas till AML ska kapitel och paragraf anges.

När AV mottagit en 6:6a-framställan fat­ tar de beslut om ärendet ska bifallas eller avslås. I båda fallen kan beslutet överklagas av den part som är missnöjd med beslutet.

För att ta beslut i ärendet träffar AV skydds­ ombud och arbetsgivare. (MH)

juni 2013 trä&möbelforum

21

Profilen

”CSR är en måstefråga för stora företag” Susanne Sweet, docent på Handelshögskolan, ägnar sin forskning åt CSR, Corporate Social Responsibility.

Hon vill ge studenterna ett hållbarhetsperspektiv som en integrerad del av ekonomistudierna.

TEXT Gabriel stille

D

agens företagare vill och förvän­ tas vara en del av det omgivande samhället, och inom industrin har hållbarhetsfrågor länge stigit i betydelse. Nu klättrar också de sociala frågorna på dagordningen. Susanne Sweet, docent på Handelshögskolan, leder forskargrup­ pen Sustainability Research Group. Hon var först bland företagsekonomerna på Handelshögskolan att ägna sig åt Corporate Social Responsibility, och har både forskat och fört fram perspektiven inom grundutbildningen. Hållbarhetsfrågor är nu en självklar del när framtidens företagare utbildas.

intressenter är med och tar fram dem. Man har också strategier för att förbättra. Sen går en del längre, och säger: Vi ska göra det här så hållbart det går, vi driver forskning och utveckling för detta, och löser hållbarhetsproblem. Det kan handla om klimatfrågan, eller om löner som inte går att leva på, barnarbete eller dålig infrastruktur.

Det sägs ibland att svenska bolag ligger efter i just sociala frågor. Vad säger du?

– Vi i Sverige har ju en bra och lång historia när det gäller miljöteknik. Fokus på de sociala frå­ gorna har vuxit fram senare. Vi har fått globaliserad ekonomi, med länder ”Företagare en vi inte hade access till tidigare. En del måste Var står CSR i Sverige i dag? Hur hävdar med emfas att Sverige ligger redovisa efter. Jag kan säga: ja och nej. Vissa är mottagandet och acceptansen andra har starkt fokus, som BRICbland företagare? vad de gör – För de stora börsnoterade länderna själva. Brasilien ligger till för miljö exempel långt framme med ”whistle bolagen är det här en måstefråga. och social blowing”. Det är en produkt av att de Sen finns det variationer i hur djupt hållbarhet” och brett man gått. Men det är på lever nära de sociala problemen. Det finns extrem fattigdom, korruption, något sätt ett krav, även om det inte är lagkrav. Företagare måste redovisa vad de gör för arbeten långt under levnadslön. Andra länder miljö och social hållbarhet. som Storbritannien är lika oss, men har en histo­ ria av att ha annekterat andra länder, och andra Vad är ett seriöst hållbarhetsarbete, hur ser har haft våldsamma och förtryckande regimer.

Det gör att de självreflekterande behöver jobba det ut?

– Där har man det integrerat i verksamheten med de här sakerna, och man forskar mycket på det sociala i England. Det finns ändå hopp och följer upp och samlar in data om vilken påverkan man har. Man väljer inte bara själv i Sverige. Företagen här blir ju granskade. Och får befolkningen emot sig. Man är villig att se. variabler, utan det omgivande samhället och 22

trä&möbelforum juni 2013

Susanne Sweet Bor: Nacka, i ett radhus Familj: Man och två barn, 11 och 6 år.

Fritidsintressen: Att hänga med barnen.

Båda håller på med gym­ nastik, den yngsta har jag blivit ledare för. Job­ ba i trädgården så här års.

Gillar verkligen djur och natur. Har ridit.

Drivkrafter: Att öpp­ na ögon, ge perspektiv, åt mina studenter. Visa att man kan ­jobba med ekonomi och ta hand om och vårda människor och natur, att det finns som en integrerad del av eko­ nomin. När någon stu­ dent säger ”åh, den kur­ sen var så bra”: Bara det ger mig en jättekick. Jag är ju lärare också, inte bara forskare.

Arbetsmiljö för chefer

Datum i höst 14 sept och 17 nov

Som chef har du en betydelsefull roll i arbetsmiljöarbetet. Att skapa en arbetsplats där alla mår bra och ingen riskerar att råka ut för en olycka är ett sätt att öka produktiviteten på företaget.

Syftet med utbildningen Arbetsmiljö för chefer är att ge metoder för hur du skapar en bra arbetsmiljö. Du får kunskap bland annat om arbetsmiljöregler, arbetsmiljöansvar, hur Arbetsmiljöverkets tillsyn går till och vilka rättigheter och skyldigheter chefer och medarbetare har.

I kursavgiften ingår boken Arbetsmiljö för chefer.

Läs mer eller anmäl dig direkt på prevent.se/webbshop Scanna QR-koden och se hela programmet.

Art nr 743

POSTTIDNING B AVS: Trä och Möbelföretagen Box 55 525 102 04 STOCKHOLM

Garanterat heltäckande med Teknos

www.teknos.se

Industriträ