Trä- och Möbelforum, nr 4 2013

Page 1

FÖR DIG SOM VILL UTVECKLAS NR 4 • SEPTEMBER 2013

+

Caroline gör   tekniken tillgänglig

Maria Khorsand, SP: Innovation kräver bred och djup kompetens

FRAMTIDEN SKRIVS UT I 3D Genombrottet för 3D-skrivarna är här med bättre maskiner och lägre priser. Alexander Lervik har jobbat med tekniken i många år.

Leila Khammari Lichron Teknik:

”Det tar 25 år att få fram en 25-årig ingenjör”


Är det möjligt att jobba dygnet runt? Absolut.

Söker du efter en skicklig, pålitlig och flexibel medarbetare som aldrig är sjuk och som är billig i drift? Då har vi den perfekta kandidaten. Robotar från ABB presterar på topp dygnet runt även om arbetsuppgifterna inte alltid är så roliga. Det gör gott för ditt företags produktivitet, produktkvalitet och konkurrenskraft. Många bearbetningsfunktioner är redan inbyggda, men robotarna kan enkelt anpassas till olika produktionsuppgifter. Läs mer om din nya medarbetare på www.abb.se/robotics


Innehåll nummer 4 • 2013

Hej!

Trä & Möbelforum är TMF:s medlems­ söker till-­ för vi r dä tidning m medlem föra värde till dig so d verktyg genom att bidra me . on ati pir ins och vi ska skriva Vad tycker du att nen och tio ak om? Mejla red berätta! tomf@tmf.se

Trä & Möbelforum ges ut av TMF – en del av Arbio AB tel: 08-762 72 50 Storgatan 19, 102 04 Stockholm Ansvarig utgivare: David Johnsson tomf@tmf.se Produktion: Uppdragsmedia Redaktör: Kristofer Sandberg (KS) tel: 073-913 41 46 kristofer.sandberg@uppdragsmedia.se Adressregister: Sofia Stensson tel: 08-762 72 47 sofia.stensson@tmf.se Annons: Lime AB tel: 040-40 86 80 Tryck: Trydells Tryckeri Omslagsfoto: Christine Olsson/Scanpix

10 Industri och akademi

Maria Khorsand är vd för SP och arbetar för att omvandla organisationen till ett internationellt ledande forskningsinstitut. Här krävs många kompetenser och ett stort tekniskt kunnande för att möta företagens behov. 4 Aktuellt Nytt, intressant och så ett par ord från redaktören. 7 Hallå där! Leila Khammari arbetar för livslångt lärande.

12 Tre dimensioner

Plötsligt är 3D-skrivare på allas läppar. Priserna sjunker och tekniken blir bättre. Formgivaren Alexander Lervik blev tidigt intresserad av tekniken och förutspådde redan för flera år sedan en snabb utveckling.

8 Perspektiv Svenska Institutet stärker bilden av Sverige. 17 Spaningen Företagen satsar mest på FoU.

18 Insikt Vi ser fram emot en fullspäckad seminariehöst! 22 Profilen Caroline Walerud gör 3D-skanningen tillgänglig och attraktiv.

TMF är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin och möbelindustrin i Sverige, och företräder cirka 750 ­medlemsföretag med över 30 000 anställda. Med fokus på medlemsnytta skall TMF ständigt arbeta för att främja företagandet inom svensk trä- och möbelindustri, visionen är att TMF skall vara en självklar företrädare för den svenska trä- och möbelindustrin i alla företagarfrågor.

Det finns jobb inom träindustrin PRAKTIK UTBILDNING NYTT JOBB

Undersökningar inom industrin slår fast att det idag och i framtiden finns ett behov av utbildade CNC- och robotoperatörer samt ytbehandlare. Vi utbildar och har ett brett kontaktnät där det finns alla möjligheter att nå en anställning efter utbildningen. Under 2012 gick 76% av våra elever i arbete. Hör av dig! VÄLKOMMEN TILL MONTER VHÖ:13

Tibro Training Center – kontakta oss på 0504 -183 33 | www.tibro.se/ttc


Aktuellt ENKÄTEN Vi gav riksdagspartierna möjlighet att berätta om sina tankar om innovation inför valet 2014. Samtliga partier fick chansen att svara och här är de som tog den.

REDAKTÖREN:

Uppfinn framtiden för säkerhets skull

Ett år till valet: Hur ska Sverige bli bättre på innovation?

”T

he best way to predict the future is to invent it”. Det ligger fortfarande mycket sanning i IT-gurun Alan C Kays kloka ord från 1970-talet. Särskilt när det gäller 3D-printing och de utmaningar det innebär för trä- och möbelindustrin. Kortfattat handlar det om att skriva ut fysiska föremål i en skrivare inte mycket klumpigare än en ”vanlig” skrivare. Prototyper, galna idéer med mindre budget och andra tidsramar – det råder ingen brist på användningsområden för en 3D-skrivare. Och just nu är utvecklingen mitt i ett genombrott. Allt fler företag erbjuder billiga 3D-utskrifter. En egen skrivare får du för knappa 20 000 kronor.

”Vad händer när någon skriver ut en Lamino?”

Jennie Nilsson Näringspolitisk talesperson, Socialdemokraterna

Vi vill se en stärkt ­strate­gisk samverkan mellan näringslivet och forskningen kring nya områden som transporter, miljö- och energi, hälsa-och livsvetenskap, den demografiska utmaningen och Sveriges attraktionskraft. Den strategiska samverkan bör ske inom ramen för ett innovationspolitiskt råd som ska ledas av statsministern. Därtill vill vi också se över det statliga riskkapitalsystemet så att innovatörer kan få riskvilligt ­kapital för att investera i sina idéer.

Jessika Polfjärd Gruppledare i Näringsutskottet, Moderaterna

Vi behöver fortsätta att använda kunskap, kompetens och erfarenhet i nya lösningar. Vi ska fortsätta arbetet med att skapa goda förut­sätt­ ningar för innovation och entre­pre­nör­ skap, främst genom regel­för­enkling, förstärkt utbildning och forsk­ning, bättre finansieringsmöjlig­heter, fortsatt kompetenshöjning samt fortsätta arbetet för mer inno­va­tions­driven upp­handling. Regeringen presen­terade nyligen sin innovationsstrategi som syftar till att förbättra inno­va­tions­klima­tet.

Hur dess framfart påverkar trä- och möbel-

industrin mer än som ett smart led i design-, utvecklings- och produktionsprocessen, är svårt att svara på. Helt säkert är dock att frågan om piratkopiering och upphovsrättsskyddad design blir än mer aktuell. För vad händer när någon skriver ut en Lamino, Lilla Åland eller någon annan svensk klassiker? Jag är helt säker på att vi, precis som i citatet i början av texten, måste vara proaktiva. Formgivaren ­Alexander ­Lervik (sid 12) duckar inte för ­utmaningen. Han menar att trä- och möbelindustrin fort­ farande har initiativet. – Men vi behöver skapa ett Spotify för branschen, säger han. Välkommen tillbaka efter sommaren. Nu kör vi!

4

TRÄ&MÖBELFORUM SEPTEMBER 2013

Gustav Fridolin Språkrör, Miljöpartiet

Innovationer drivs av behov. Genom att samla Sverige för att möta våra stora utmaningar med till exempel klimatet så kan innovationer växa fram. Tydliga politiska mål

Eva Flyborg Näringspolitisk talesperson, Folkpartiet

Den nationella innovationsstrategi som regeringen antog 2012 utgör en bra grund för ett bättre innovationsklimat i Sverige. I juni beslöt också regeringen att uppdra till Vinnova att bygga upp ett sekretariat som ska underlätta FOU-satsningar i små och medelstora företag. Dessutom betyder regeringens offensiva politik på forskningsområdet mycket för att underlätta innovationer. Folkpartiet har även föreslagit att en skatterabatt för företags FOU-satsningar borde införas.

och spelregler som gör det säkert för näringslivet att investeringar lönar sig, samt gemensamma offentliga investeringar i utbildning, infrastruktur och samhällsbyggande driver också fram innovationer. Staten kan även fungera som en bra första kund. I den högre utbildningen ska samverkan med näringslivet premieras.

Jonas Sjöstedt Partiledare, Vänsterpartiet

Vi vill bland annat stimulera forskning och utveckling i små och medelstora företag. Därför vill vi införa ett stöd som ska omfatta alla företag med upp till 250 anställda. Vi vill också stärka industriforskningsinstitutens verksamhet, särskilt med inriktning mot miljöteknik och innovation. Vi vill att Innovationsbron, ALMI Företagspartner AB och Inlandsinnovation förs ihop till en ny organisation med uppgift att stimulera kapitalförsörjningen i de riktigt tidiga faserna.


Aktuellt

Spill uppåt väggarna

Design En dekorativ och dynamisk vägg blev slut­

produkten av överblivna spillbitar från Bovalls dörrbyggeri i Bovallstrand. – Det blir alltid kapspill i vår produktion, det går inte att undvika. När vi kapade flera olika träslag på samma dag märkte vi att det såg väldigt bra ut tillsammans, säger Inger Gustafsson, vd på Bovalls dörrbyggeri. Träslagen kan skifta mellan mahogny, valnöt, freijo, furu, ask och ek, alla träslag som ingår i Bovalls dörr­byggeris ordinarie dörr­ produktion.

Välkommet förslag till ny yrkesutbildning Utbildning En ny industriutbildning kommer att utvecklas för gymnasieskolans teknikprogram. En utredning som ska föreslå vilka inriktningar det valbara programmet ska få kommer att tillsättas av regeringen. TE-programmet blir därmed en möjlighet även för de elever som vill arbeta direkt efter gymnasieskolan. Kraven för behörighet till TE-programmet ska vara desamma som i dag, oavsett om eleven siktar mot högskoleförberedande examen eller yrkesexamen. Den nya inriktningen kan införas för elever som börjar gymnasiet 2015.

FOTO BOVALLS

”Innovation är processen där man omvandlar idéer till en produktions- och marknadsmässig form” Watts Humphrey (känd IT-konsult, 1927–2010)

Hilding Anders köper Carpe Diem

FO TO

Nyheter Sängtillverkaren Hilding Anders köper Lysekils­baserade Carpe Diem Beds of Sweden. Carpe Diem Beds of Sweden hoppas få större möjlig­heter att växa med sin nye ägare Hilding Anders som är Europas och Asiens ledande sängtillverkare och sysselsätter 7 600 medarbetare i 19 länder, varav cirka 180 i Sverige.

H

IL

N DI

G

AN

DE

RS

Jörgen Thuresson, Carpe Diem, och Björn Edwardzon, Hilding Anders är nöjda med affären.

ASSA OEMs flerpunktslås

Ny bygg­ produ­kt­ förordning 1 juli

för ytterdörr, säkerhetsdörr och fönsterdörr.

Tryggt, smart & enkelt, helt enkelt.

ASSA Connect MPL är en serie lås med fler fördelar än bara två extra låspunkter - flerpunktlåsen är utvecklade för att ge

Nyheter Den 1 juli börjar den nya europeiska bygg­produkt­för­ ordningen att gälla i Europa. Några av de viktigaste nyheterna är att CE-märkning blir obligatorisk för vissa produkter, till­verkare måste upprätta en prestanda­deklaration, att varje land utser en nationell kontakt­punkt samt att marknads­ kont­rollen skärps.

• ökad säkerhet • extra tätning och • eftertraktad bekvämlighet.

ASSA Connect MPL,

låsen med tre låspunkter i en och samma låsenhet.

www.assaoem.se


Aktuellt

Regional planering för ökat bostadsbyggande Bygg En kommitté för regional planering

och bostadsförsörjning har presenterats av social- och bostadsminister Stefan Attefall tillsammans med en övergripande plan för ökat bostadsbyggande. Attefall gick även igenom förslagen om andrahandsuthyrning samt minskat regelkrångel där bland annat samordning av miljöbalken och BBR gällande buller. – Nu vänder vi på alla stenar för att få en översyn av vad som stoppar upp byggandet och se vad vi kan göra åt det, sade Attefall vid ett seminarium den 9 augusti.

Teknikskal i finskt trä Det finska företaget Lastu gör fodral av trä till iPhone och andra Apple-produkter. Fodralet på bilden är gjort av finsk ek och finns både till iPhone 4 och 5, iPad och MacBooks. Andra träslag som företaget använder sig av är valnöt, oliv och björk men de gör också fodral av laxskinn. Alla produkter är handgjorda i Finland.

Produkter

Mycket mer än trä... Fredricsons Trä är ett av Sveriges ledande företag när det gäller försäljning till den träbearbetande industrin samt bygg- och golvmaterialhandeln. Vi erbjuder marknadens mest kompletta produkt- och tjänsteutbud inom trä och träbaserat skivmaterial. Läs mer på www.fredricsons.com

Fredricsons Trä AB Södra Virvelvägen 2-4, Box 55, 232 21 Arlöv, Tel: 040-53 85 00, Fax: 040-43 02 70 Holmvägen 54, Stora Holm, Box 8844, 402 71 Göteborg, Tel: 031-70 50 500, Fax: 031-70 50 501 Farabolsvägen 21, 290 60 Rönås, Kyrkhult, Tel: 0454-57 07 40, Fax: 0454-77 00 05 Instrumentvägen 13-15, Hägersten, Box 47213, 100 74 Stockholm, Tel: 08-744 52 50, Fax: 08-744 15 57 Ödestuguvägen 40, Box 70, 567 22 Vaggeryd, Tel: 0393-36 260, Fax: 0393-36 269

E-post: info@fredricsons.com


Hallå där!

Leila Khammari, engagerad utbildnings­debattör som bland annat modererade för TMF i Almedalen, är vd för Lichron Teknik. Hon ­träffar ofta ungdomar som inte känner till de karriär­ möjligheter som finns inom teknik­branschen.

”Skola och näringsliv behöver dejta mycket mer” TEXT GABRIEL STILLE

Hur gör man en kvalificerad yrkesut­ bildning – hur gör du?

– Vi är organiserade som en friskola, med ett tydligt ben som skola och ett tydligt ben som näringslivsföretag. Det gör att vi kan erbjuda våra elever ny och rätt teknik. Vi utbildar våra elever med det bästa vi har, det vill säga de maskiner som vi sedan också säljer till svensk industri. Och därigenom stärker vi också elevernas självkänsla och självförtroende. Då känner de också att de är viktiga medarbetare inom svensk industri. Det tror jag är rätt start, att eleverna har rätt mindset när de börjar utbildningen.

Vad är din kommentar till ­departementets nya förslag?

– Det är positivt att departementet hörsammat behovet av en förändrad industriteknisk utbildning. Den utbildning som eleverna får på ett kvalificerat industritekniskt program som på Lichron Teknikgymnasium är få förunnat. På det här sättet hoppas jag att fler får chansen att via teknikprogrammet hitta till en karriär inom industrin. Men det är fortfarande du och jag som branschverksamma som måste synliggöra att industrin aldrig kommer försvinna och alltid utvecklas.

(Läs mer om detta förslag på sid 5, reds anm)

– Att vi tillsamman tar fram långsiktiga strategier, där man verkligen utgår från att det tar 25 år att få fram en 25-årig ingenjör. Vi måste göra något gemensamt, från förskola till högskola och sedan livslångt lärande.

Åtminstone på ett sådant här semina­ rium låter det som att alla är överens om den här frågans vikt. Vad tänker du om den politiska diskussionen?

– Problemet är att det är det som sägs från politiken på nationell nivå inte är detsamma som sägs på regional och kommunal nivå. I många kommuner är man väldigt protektionistisk och misstänksam mot friskolor. Vilket gör att man inte ser helheten, man kopplar inte ihop de utbildningsutbud och kompetensbehov man har. Gjorde man det så skulle man bättre förstå och kunna samverka med olika aktörer.

Vad tycker du om den här bilden att ungdomar inte väljer de här utbildning­ arna, för att det finns en massa trender och liknande?

– De ungdomar jag träffar och intervjuar väljer inte bort industrin, utan de väljer inte industrin för att de inte vet att den existerar. De känner inte till de fantastiska karriärmöjligheter som jag försöker berätta för dem om. Däremot känner de ofta till att det finns ett industritekniskt program på en Leila Khammari. gymnasieskola, där man YRKE: Ingenjör. Vd för Lichron Teknik med skolor i ­Gnosjö, kanske jobbar med skolSkövde och Trollhättan. INRIKTNING: Att öka intresset för den globala tekniktrötta ungdomar som på branschen bland främst barn och ungdomar. ett eller annat sätt straffat UTBILDNING: Master of Science i Mechatronics från ut sig. Men det är ju inte De Montfort University, Leicester. lockande. Jag tror att skola AKTUELLT: Modererade TMF:s seminarium i Alme­ och näringsliv behöver dalen om hur man åstadkommer kvalificerade yrkes­ dejta mycket mer. Vi måste utbildningar. bli bättre på att umgås. SEPTEMBER 2013 TRÄ&MÖBELFORUM

FOTO THOMAS HARRYSSON

Vad behövs för att komma till rätta med kompetensförsörjningen, i stort?

7


Perspektiv

Våra företag höjer Mätningar visar att Sverige är det mest kreativa och innovativa landet i EU och näst bäst i världen. Men samtidigt, något motsägelsefullt, minskar Sveriges anseende bland yngre människor utomlands. TEXT ROLAND WIRSTEDT

O

mvärldens bild av Sverige präglas mycket av våra kreativa företag. Ikea är ju internationellt känt och enormt kreativt men Sverige är även känt tack vare många enskilda designers ända sedan Carl Malmsten och Svenskt Tenn och till de moderna form­givarna av i dag, säger ­Annika Rembe, general­ direktör för SI, Svenska Insti­tutet, vars uppdrag är att skapa intresse och förtroende för Sverige utomlands. Även andra stora svenska företag som Spotify och Ericsson bidrar till att många i andra länder känner till ­Sverige, precis som de känner till företag inom industrin.

8

Annika Rembe

Den andra delen som gör Sverige känt är vårt samhällssystem och samhälls­lösningar, jämlikhet och jämställdhet. Sammantaget ger detta en bild av ett innovativt och kreativt land och känne­domen om Sverige är av en mycket större storlek än själva landet. – Sverige brukar faktiskt hamna runt tionde plats i rankingen, vilket egentligen är väldigt bra med tanke på att

TRÄ&MÖBELFORUM SEPTEMBER 2013

vi svenskar endast utgör 0,14 procent av världens befolkning, säger Annika Rembe. Design och formgivning attraherar alla åldrar, även ungdomar, och det är till dem SI jobbar hårt för att nå ut. Svenska Institutet arbetar mycket med personliga kontakter som man skapar genom att anordna seminarier, driva utvecklingsprogram för unga opinionsbildare och dela ut stipendier. – Jag tycker att det allra viktigaste är just det här utbytet mellan individer, att många människor kommer till Sverige och stannar här en period och skaffar sig personliga kontakter. Det kan vara journalister, studenter, forskare

eller personer som vill arbeta i Sverige. På samma sätt är det viktigt att vi svenskar åker utomlands. Det är så man bygger relationer och förtroende mellan länder, säger Annika Rembe. Det talas ofta lite slarvigt om att bygga en ”bild av Sverige”, men SI:s generaldirektör är noga med att betona att det inte går att förmedla en bild som inte bottnar i verklig­ heten. Budskapen som sänds ut måste ha substans, annars förlorar man sin trovärdighet och mister man den då är allt tillspillogivet. Men lyckosamt nog är det mycket som talar för Sverige. I den stora internationella undersökningen där det ställs frågor om hur 50 av världens


Sveriges anseende

SVERIGE HÖGT RANKAT ■ Sverige är ett av världens mest innovativa länder. Det bekräftas i årets upp­ laga av Global Innova­tion Index. Bland 142 länder runt om i världen finns Sverige på andra plats. ■ Global Innovation Index görs av FN-organet WIPO (World Intellectual Property Organization) tillsammans med Cornell University och den inter­ nationella handels­hög­ skolan INSEAD.

Den största framgången hittills när det gäller sociala medier är den pågående twitter­kampanjen ”Curators

of Sweden”, som är ett sam­ arbete mellan Svenska Institutet, Visit Sweden och PR-byrån Volontaire. Under en vecka får en person använda ”världens mest demokratiska twitterkonto” – @Sweden – helt efter eget huvud. Kampanjen är en mega­succé och har överösts med priser och massor av beröm och anses vara en av världens med framgångsrika twitterkampanjer. Den visar på ett väldigt konkret sätt hur yttrandefriheten fungerar i Sverige inte minst efter några ganska provocerande tweets förra året som uppmärksammades i den internationella pressen, bland annat av New York Times. Twitterkontot ”@Sweden” har

för när­varande över 65 000 följare från en mängd olika länder. Annika Rembe tror att skolan

och vår syn på barn är en av nyckelfaktorerna till att S­verige anses vara så innovativt. – Jag tror att den svenska skolan gynnar kreativiteten. Fritt och självständigt lärande stärker självkänslan och med stark tro på dig själv ökar tilltron för dina kompisar. Då ökar samverkan och samskapandet som är en viktig faktor när vi som vuxna ska vara innovativa, säger Annika Rembe. – Sverige måste självklart ha duktiga ingenjörer och då måste vi ha en skola där barnen tycker det är roligt att lära sig matte.

■ Listan toppas av Schweiz. Andra länder som placerar sig högt är Storbritannien, Nederländerna, USA och Finland. ■ Tidigare i år visade EU-kommissionens resultat­tavla för innova­ tions­unionen 2013 att Sverige toppar inno­va­ tionsligan inom EU och ligger långt över snittet i Europa. (Källa: Vinnova)

FOTO JONATAN OLSSON/FUTURNITURE

länder uppfattas (Nation Brands Index), är det tydligt att just ett lands kreativitet är det som mest driver ett lands anseende. För att motverka tendensen att Sverige buntas ihop med ett Europa på dekis jobbar SI med flera olika kanaler. Siktet är inställt på ungdomar eftersom det är där man finner morgondagens politiker, forskare och affärsfolk. – Vi arbetar mycket med sociala medier och försöker ha information som är relevant och som kan väcka intresse hos en yngre målgrupp, säger ­Annika Rembe.

■ Jämförelsen har gjorts bland 142 länder runt om i världen och 84 indika­ torer har använts, såsom kvaliteten hos de främ­ sta universiteten, till­ gång till riskkapital och investeringar i forsk­ ning och utveckling. Även tillgången till och användning av informa­ tions- och kommu­nika­ tions­teknik finns med bland indikatorerna.


Forskning

Bredd och djup föder innovationer ”Smart Housing” är enligt Maria Khorsand ett typexempel på hur SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, arbetar. Bredd i form av flera aktörer, djup genom unika kompetenser och där alla samarbetar kors och tvärs. TEXT ROLAND WIRSTEDT

M

aria Khorsand är sedan sex år tillbaka vd för SP, som det statliga aktiebolaget brukar kallas i vardagslag. På den relativt korta tiden har hon genomfört en rad förändringar. Målet är att stöpa om det som tidigare hette ”Statens Provningsanstalt” till ett internationellt ledande forskningsinstitut. Och hon är på god väg. Nya medarbetare och verksamheter knyts hela tiden till SP. Nästa år beräknas antalet anställda i koncernen vara 1 400 personer. Det innebär i så fall att antalet anställda har ökat med 550 personer sedan Maria Khorsand började. Men det är inte ett själv­ ändamål att växa och blir stor utan en förutsättning för att fortsätta vara en attraktiv partner åt sina uppdragsgivare. – Vi har tiotusen kunder. Många av dem har en omfattande export och arbetar internationellt. Vi måste helt enkelt hänga med. Vi måste ha

kunskapsbredden och vi måste finns, men en långt större del av även vara på de marknader där SP:s kompetensbredd har tagits i anspråk. våra kunder finns, förklarar – Vi har ett stort tekniskt Maria Khorsand. Det var sista veckan i juni som kunnande, men det räcker inte i ett sådant här sammanhang. beskedet kom från den statliga Ska du bygga hus på ett hållbart innovationsmyndigheten och forskningsfinansiären Vinoch effektivt sätt måste du även behärska frågor som berör den nova om att ”Smart Housing lokala miljön, energiförbrukSmåland” tillsammans med två ningen, boendet, bygandra projekt blivit beviljade en tioårig gandet och ekonomin ”Det är för att nämna några finansiering. Tanken många säger Maria är att pengarna ska kunskaps­ områden, användas till att Khorsand. områden bygga ett starkt och som måste Just när det gäller varaktig innovaatt bygga flervånings tionskluster. Till en gå hand början skjuter Vinbostadshus i trä har i hand” SP tagit fram flera rapnova till 22 miljoner porter som finansierats av brankronor, som är tänkta att räcka schen. Bland annat har institutet de tre första åren. Under samma publicerat en handbok riktad till period bidrar företag, kommubeställare av höghus i trä. Den ner, länsstyrelser och högskolor med 28 miljoner kronor. Smart går för övrigt att ladda ned som pdf på SP:s webbplats. Housing får alltså sammanlagt Huvudparten, mer än två 50 miljoner kronor att röra sig med under de första tre åren. tredjedelar av SP:s intäkter, kommer från olika forskningsprojekt. Ramen för innovationsprojektet Ofta tar en kund kontakt och vill är att utveckla hus av trä och glas ha hjälp med att lösa ett problem. som kan byggas på höjden. Det är Tillsammans med kunden främst den krisdrabbade trähus- skapar SP ett projekt, som man branschen i regionen som man sedan försöker få en forsknings­ på det här sättet hoppas kunna finansiär till. Det kan vara lyfta genom att öppna upp nya nämnda Vinnova, men även EU, marknader. Formas och Energimyndigheten Bakom det vinnande förslaget är exempel på finansiärer som står SP och dess dotterbolag bidrar med medel. Glafo, Glasforskningsinstitutet. – Ibland är det vi som har en Det är hos dessa två verkidé och tar initiativet och söker samheter som den djupare upp en bransch eller ett företag, kompetensen om trä och glas säger Maria Khorsand.

FOTO: PER-ERIK ERIKSSON

10

TRÄ&MÖBELFORUM SEPTEMBER 2013

Eftersom det är kundernas behov som styr uppdragens inriktning handlar SP:s verksamhet nästan alltid om det som man brukar kalla för tillämpad forskning, alltså forskning som är tänkt för en marknad. – Vi fungerar som en brygga mellan industri och akademi. Och det är inte bara större företag som söker sig till SP, utan även innovativa småföretag som behöver hjälp. – Vi har exempelvis gjort forskningsuppdrag åt mindre småhusfabrikörer, säger Maria Khorsand. Resten, något mindre än en tredjedel, av SP:s uppdrag är tjänsteuppdrag som utredningar, provningar, mätning och certifiering. Maria Khorsand tycker att trä

är ett härligt material på flera sätt och att det har framtiden för sig inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv eftersom trä är förnyelsebart. Men det gäller att hitta nya vägar och nya användningsområden för träråvaran. – Det kan handla om att allt från bioraffinaderi och papperstillverkning till flervåningshus i trä. Det intressanta är hur man kan applicera trä och jag tycker mig se en rörelse i branschen som innebär ett nytänkande. Industrin ser inte bara trä som en råvara, utan mer till applikationerna, vad man kan göra med trä. I den processen ska vi som institut finnas och hjälpa till.


FOTO DANIEL ROOS

Projektet Smart Housing Småland ska vidareutveckla innovationer och den industriella kompetens inom planglas och träbyggande som har en så tydligt koncentration i Småland och södra Sverige. Smart housing beviljades i sommar 22 miljoner kronor som en av tre vinnare i Vinnovas stora tillväxtpogram för att utveckla företagande, forskning och innovationer. SEPTEMBER 2013 TRÄ&MÖBELFORUM

11


3D

3D – HOT ELLER HOPP?


3D-pionjär. Formgivaren Alexander ­Lervik har arbetat med 3D-utskrifter i många år.

Det första patentet kom redan 1984, men likt många andra nya teknologier är det först i dag 3D-printing börjar få ett genombrott. Det handlar om att skriva ut fysiska, tredimensionella föremål – en teknik som både kan bidra till och bli ett hot mot trä- och möbelindustrin. TEXT PER TORBERGER FOTO CHRISTINE OLSSON


Lervik design Grundat: 2001 Antal anställda: 3 (2012) Omsättning 2012: 2, 2 Mkr Uppdragsgivare i urval: Moroso, Johanson Design, Skandiform, SAAS Instruments, Confalonieri spa, Fifth Avenue Shoe Repair, Cycle Europe, Assa Abloy, Absolut Company Alexander Lervik arbetar med både industridesign och konst. Han är representerad på Nationalmuseum i Stockholm, Nasjonal­museum och Nasjonal­ museet for kunst, arkitektur og design i Oslo och Röhsska Museet i Göteborg.

Digital Mechanics Grundat: 2005 Företaget ligger i Västerås och är en global leverantör av friformstjänster för framtagning av prototyper och mindre serietillverkning med senaste friformsteknik.

14

T

raditionellt har produkter skapats genom att en stor bit oformligt material har sågats, filats, gjutits och slipats till en mindre bit format material. En del till en produkt, eller en helt färdig produkt. En 3D-skrivare arbetar åt andra hållet: den bygger bit för bit upp slutprodukten från ingenting, genom att lägga till materialet på precis rätt ställe. Metoden kallas för ”additiv produktion”. De första 3D-skrivarna arbetade i plast, men i dag finns det skrivare för alla möjliga material. Olika plaster, trä, glas, metaller, vissa typer av textil – forskare experimenterar till och med med 3D-utskrifter av mänsklig vävnad, för att i framtiden kunna skriva ut mänskliga organ. Parallellt med utvecklingen av själva utskriftstekniken, har 3D-skrivarna lämnat laboratorierna. I dag finns det mängder av företag som erbjuder 3D-utskrifter för en förhållandevis liten peng, samtidigt som det finns 3D-skrivare att köpa för vem som helst för en kostnad under 20 000 kronor. De föremål som ska skrivas ut görs i 3D-program – här räcker det med gratisprogrammet Google Sketch­up. Ett alternativ är att skanna av ett föremål i en 3D-skanner, och sedan skriva ut det. Intresset för 3D-skrivande är stort och växer stadigt.

Enligt Fredrik Finnberg, vd på printbyrån Digital Mechanics i Västerås, växer branschen med cirka 30 procent varje år. Digital Mechanics startade 2005 och har i dag 13 3D-skrivare. Skrivarna går dygnet runt sju dagar i veckan – 2012 skrevs totalt omkring 40 000 enheter ut på företagets maskiner. – Den största delen av de utskrifter vi gör är fortfarande prototyper. Det handlar både om funktionsprototyper och designprototyper, säger Fredrik Finnberg. Parallellt växer en annan typ av utskrifter stadigt. Utskriftstypen kallas DDM, vilket står för Direct Digital Manufacturing. – Det kan vara gripdon, paletter för maskiner och robotar eller fixturer, men också faktiska komponenter. De skrivs ut i allt från enstyck till ett tusental exemplar, säger Fredrik Finnberg. Printbyråns kunder kommer från många olika branscher och är olika stora – från ensamjobbande uppfinnare till stora börsbolag. Tillväxten i branschen förklarar Finnberg med ökad kunskap bland både beställare och producenter, men också utvecklingen av skrivare. – Det finns en fallande prisbild på både maskiner och material. Det ökar tillgängligheten för företag. Formgivaren Alexander Lervik är på sitt sätt en pionjär inom 3D-skrivande i Sverige. Han började intressera sig för 3D-skrivare redan vid millennie­skiftet, en tid då de flesta inte hade hört talas om tekniken och

TRÄ&MÖBELFORUM SEPTEMBER 2013

Alexander Lervik har numera en egen liten 3D-­skrivare för att s ­ kriva ut m ­ indre modeller.

”Komponenter skrivs ut i allt från enstyck till ett tusental exemplar” FREDRIK FINNBERG antagligen skulle betrakta det som en hel del sci/fi om de fick höra om den. – Jag började skriva ut små modeller av mina möbler, för att få se dimensioner och skala. Jag hittade ett ställe, Electrolux gamla modellfabrik, som hade en sådan där skrivare, berättar Alexander Lervik. Vid samma tid arbetade han med en framtidsutställning för Kulturhuset. I det arbetet förekom det diskussioner kring hur livet skulle se ut 2050. – Jag blev mer och mer intresserad av 3D-utskrifter och började läsa på vad som skulle kunna göras med dem i framtiden. Jag började använda det i olika projekt, när budgeten tillät – det var väldigt dyrt att göra utskrifterna då, säger Alexander Lervik. 2007 gjorde han en ljusutställning, vilket blev första gången han använde 3D-skrivare för produktion på riktigt. Bland annat skannade Alexander Lervik av sin hjärna och gjorde en lampa av den. Sedan dess har han använt 3D-skrivare i sitt arbete. I dag har han en liten skrivare på kontoret, ”en av de enklaste på marknaden”, som han använder för att


2 röster om 3D Fredrik Nystedt, produktutveckling, SSC Klingan

skriva ut små modeller av sina möbler och verktyg. – Det har förenklat väldigt mycket. Tidigare har jag ibland upptäckt fel när jag har fått fullskale­modeller – med de små 3D-modellerna ser jag felen tidigt. Det blir mycket billigare, säger han. Dessutom gör 3D-skrivaren att han kan testa sig fram på ett helt annat sätt. – Jag upplever att jag får bättre resultat tack vare det. Fortfarande finns begränsningar i vilka material du kan använda, jämfört med traditionell produktion. Men det stämmer inte alltid. Den plast som användes av Electrolux modellfabrik till exempel, var samma plast som fanns i deras vanliga vitvaror. I samma veva som ljusutställningen började Alexander Lervik också hålla föredrag om 3D-utskrifter för stora företag. – Fortfarande då hade ingen hört talas om det här. 98 procent var helt ovetande om att tekniken fanns, säger Alexander Lervik. Det var också nu Alexander Lervik började fundera på hur 3D-skrivare skulle komma att omforma hans egen bransch. I en video från 2009 finns en del av de tankar han hade då bevarande. I videon talar han om hur utvecklingen med 3D-skrivare skulle komma att påverka samhället och framför allt möbelbranschen de kommande 20 åren. I dag konstaterar han att han underskattade utvecklingen. – Mycket av det jag talade om då, har redan skett, säger han. I föredraget jämförde han utvecklingen av

Alexander Lervik Bor: I Stockholm.

••••SNICKERILEVERANTÖREN SSC i Skellefteå arbetar inte med 3D-skrivare i dagsläget. – Vi jobbar med 3D Cad och hoppar över 3D-skrivar­ steget. Så vitt jag vet så är en 3D-printrar ganska begränsade i hur stora delar du kan skriva ut. Det är än så länge en ganska dyr teknik och de prototyper vi har, till exempel dörrar och glaspartier, är stora grejer. Fredrik Nystedt har inte heller märkt av någon efterfrågan från kunderna på den nya tekniken. – Vår bransch kanske inte är så snabb på det här. När byggbranschen får en 3D Cad-ritning så är de jättenöjda med det så hittills har inte kravet kommit från kunderna. Men utvecklingen går framåt och skrivarna blir både bättre och billigare. – Om vi skulle använda 3D-utskrifter i skulle inte skriva ut en hel dörr men kanske beslag. Kanske det kunde vara intressant att skriva ut nya beslag i plast för att testa funktionen. Det här kan vara en teknikväg som vi kan komma att ta ganska snart. Vi är ju ganska snabba på att nyttja ny teknik.

Ålder: 41 år. Familj: Elin, barnen Måns, Lisa och bonusdottern Ingrid. Fritid: Resor. Just nu: Guest of honour på Designers Saturday i Oslo.

Paul Johanson, delägare, Johanson design ••••MÖBELDESIGNFÖRETAGET Johanson design har gjort flera 3D-utskrifter de senaste åren. – Vi har använt oss en del av 3D-printing för att göra prototyper för nya modeller. Genom att ta fram protoypminiatyrer får vi en bättre känsla för produkten. Mycket bättre än det man kan se på en vanlig bildskärm, säger Paul Johanson, delägare på Johanson design. Prototyperna görs i skala 1:6 men i framtiden kan det bli aktuellt att skriva ut i full skala. Att skriva ut hela möbler tror Paul däremot inte är något för Johanson design. – Vi jobbar ju med stoppade möbler och det blir svårt att ersätta med 3D-printing. När det gäller farhågorna om ökad kopiering är det något som kräver sin lösning. – Kopiering sker ju redan i dag. Det är klart, det blir ju enklare att göra kopior så 3D är ett hot men också en möjlighet. Utvecklingen går framåt och det är positivt men det får med sig andra bieffekter också. Där behöver man söka andra vägar för att stoppa det. SEPTEMBER 2013 TRÄ&MÖBELFORUM

15


3dp.se Här finns information för alla som är intresserade av 3D. Här kan du också läsa mer om AM-dagen i Kista den 19 september. Där får besökarna lära sig om teknik och material.

”Vi behöver uppfinna vårt eget Spotify redan i dag” ALEXANDER LERVIK 3D-skrivare och hur det kommer att påverka med hur digital musik kom att påverka musikbranschen. De problemen med piratkopiering och nedladdning kan komma även i möbelbranschen. Därför behöver branschen agera redan i dag: mer om det inom kort. Men först låter vi Alexander Lervik ge sin bild av hur utvecklingen kan komma att se ut. – Det första som händer är att industrin börjar tillverka verktyg, både för plast och trä, i sådana här skrivare. Det blir inte lika hållbara verktyg, men de går att göra mindre serier och till en mycket lägre kostnad. Detta sker redan i dag, säger han. I steg två kommer massproduktion direkt i 3D-skrivare. Än så länge är maskinerna för långsamma, men så snart de blir snabbare blir detta intressant. Samtidigt kommer det också att dyka upp fler printshopar där privatpersoner kan få sina produkter utskrivna. – Jag har själv gjort smycken i stål. Då får jag dem utskrivna i Holland, det tar två veckor, säger Alexander Lervik. I det tredje steget blir 3D-skrivaren en hushålls­apparat. – Folk kommer att ha skrivare hemma i viss utsträckning. Men de blir knappast lika vanliga som färgskrivare, jag har svårt att se att man skulle ha en hel produktionsanläggning hemma, säger Alexander Lervik. Utvecklingen för med sig en massa olika spännande effekter, tycker Alexander Lervik. Bland annat kommer transporter bli överflödiga när saker produceras lokalt. 3D-skrivarna kan också komma att påverka hur branschen fungerar som helhet. Han tror att både producenter och distributörer kommer att finnas kvar också framledes, men de sistnämnde kanske kommer att se annorlunda ut än i dag. Risken för att designer och möbelindustrin blir överflödig när designprogram och produktionsmaskiner blir 16

TRÄ&MÖBELFORUM SEPTEMBER 2013

tillgängliga för var man, oroar inte Alexander Lervik. – Visst, det är väldigt enkelt att lära sig detta. Men jag tror det blir precis som i den grafiska industrin. I dag kan vem som helst layouta, men man ser när det är proffs som har gjort det, säger han. – Därför kommer det att fortsätta efterfrågas proffsgrejer, grejer gjorda av folk som kan hållfasthet, proportioner och annat. Jag tror till och med att proffsen i den grafiska industrin har mer att göra i dag än för 20 år sedan – tillgängligheten har gjort människor mer insatta och medvetna om design, och ser värdet av den på ett helt annat sätt. Piratkopiering och illegal spridning av upphovsrätts-

skyddad design är en fråga som intresserar Lervik. – I dag pratas mycket om kopior från Kina. När detta slår igenom fullt ut, kommer det att bli hundrafalt värre. Det finns redan nu platser på nätet för att dela med sig av 3D-modeller som kan skrivas ut, det lär det bli fler av. Hur många av dessa modeller som är kopierade från existerande produkter och original vet ingen. När musik började delas via nätet under 1990- och 2000-talet, togs musikbranschen på sängen. Trots mängder av försök att få bukt med kopiering, fortsätter fildelningen. Möbelbranschen har fortfarande chansen att ta det första initiativet. – Det som behövs är att vi skapar ett Spotify för möbelbranschen. Vi måste hänga med i den tekniska utvecklingen. Jag är övertygad om att det finns lösningar på de problem som finns, säger han. 3D-skrivaren är ingen domedagsmaskin för möbelbranschen, hävdar han, men det gäller att inte bli rädd för utvecklingen. – Vi får inte göra samma misstag som musikindustrin. Vi kommer inte att kunna stoppa utvecklingen, därför behöver vi uppfinna vårt eget Spotify redan i dag.

Svenska utskriftsföretag Ett urval av företag som erbjuder 3Dutskrifter i Sverige. ABA Stik Lewenstams modellbyggnad Loom Modellservice


Spaningen

Företagen står för den största satsningen på FoU I Sverige satsar näringslivet mycket på Forskning och utveckling. Detta gör att Sverige placerar sig högt upp på listan bland de länder som satsar mest relativt sin BNP. Under 2000-talet har dock FoU-satsningarna i svenskt ­näringsliv utvecklats betydligt svagare än vad som varit fallet i många i ­andra länder. I en sammanställning från Vinnova framgår hur mycket pengar som ­investerades av de olika sektorerna år 2011 jämfört med år 2005. PRIVATA ICKE-VINSTDRIVANDE SEKTORN:

NÄRINGSLIVET:

81 145

MILJONER KRONOR 2005: 80 595 Mkr

378

MILJONER KRONOR

2005: 344 Mkr

STATLIGA MYNDIGHETER:

2 524 MILJONER KRONOR

2005: 3 472 Mkr

LANDSTING OCH KOMMUNER:

2 594 MILJONER KRONOR

2005: 1 918 Mkr

UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR:

31 247

MILJONER KRONOR

2005: 24 347 MKR

SEPTEMBER 2013 TRÄ&MÖBELFORUM

17


Insikt

LÄS TIDNINGEN PÅ WEBBEN

www.traomobelforum.se

NYTT OCH NYTTIGT FRÅN TMF

Våra företag gör skillnad För de flesta är sommaren nu över och arbetslivets vardag börjar alltmer göra sig påmind. Brunbrända och utvilade medarbetare dyker upp på arbetsplatserna och efterlängtade rutiner (?) börjar återigen gälla. För egen del är jag åter på kontoret, nu i en ny roll. Jag har ju sedan 2004 haft glädjen och för­månen att vara förhandlingschef på TMF och ansvara för förbundets arbetsgivarfrågor. Det har varit en spännande tid och ett privilegium att få bidra till att göra en skillnad i företagens och företagarnas ofta komplicerade vardag. Att fortsätta verka för våra medlemsföretag i en ny roll

känns spännande. TMF:s huvuduppgift är ju att bidra till att våra medlemsföretag skall kunna ges förutsättningar att växa med stärkt konkurrenskraft. Detta gör vi i huvudsak på två sätt, nämligen genom att ge företagen goda arbets­givarverktyg och genom näringspolitisk påverkan samt ökat branschkunnande. TMF:s medlemsföretag är en ”Företagens ­viktig grupp. Medlemmarna är ofta produkter ledande arbetsgivare på en mindre är ofta ort. Företagen tillverkar i stor grad sinnebilden produkter som alla har en relation till för det som gjort Sverige och som ofta är sinnebilden för det känt” som gjort Sverige känt och respekterat i världen, stark innovativ design tillverkad med hög teknisk skicklighet och produktionskunnande. Det är också företag med betydande exportinslag som i allra högsta grad bidrar till det välstånd som en fungerande industri är en absolut förutsättning för. Att TMF:s medlemsföretag spelar roll och gör skillnad

märkte vi inte minst under årets politikervecka i Alme­ dalen. Där genomfördes TMF:s seminarier såväl om bostads­byggande och miljonprogramsrenovering som om offentlig upphandling och yrkesutbildning under stort intresse och med ytterligt kvalificerade paneldeltagare. En moderator använde uttrycket ”lyxpanel”. Att frågan om ökat bostadsbyggande sannolikt kommer att bli en av de allra hetast valfrågorna under supervalåret 2014 står helt klart. En annan fråga som är högaktuell är frågan om yrkesutbildning där utbildningsminister Jan Björklund tillsammans med företrädare för arbetsmarknadens parter nyligen presenterade ett efterlängtat och klokt förslag. Förändring sker på många fronter och då är det också viktigt att TMF fortsätter att aktivt verka för att skapa bättre förutsättningar för våra ­medlemmar, ­Sveriges bästa företag.

David Johnsson vd, TMF

18

TRÄ&MÖBELFORUM SEPTEMBER 2013

2013 bjuder på en TMF bjuder in till en intensiv höst med ­seminarier om såväl rekrytering, robotisering & automation som Maskinkörkortet. TEXT CECILIA UHLER

Rekryteringsträffar på fyra orter När det gäller rekrytering arrangerar TMF, tillsammans med Manpower, en serie regionala träffar med tema Human Age. Stora pensionsavgångar och färre sökande till gymnasiets tekniska yrkesprogram är några utmaningar som företagen står inför. Om ingenting görs kan bristande kompetensförsörjning bli ett hinder mot företagens tillväxt och konkurrenskraft. – Det blir allt viktigare att vara en attraktiv arbetsgivare och att vara med och påverka framtidens arbetskraft, säger TMF:s

utbildningsansvarige, Henrik Smedmark. På seminarierna presenteras förutsättningar för komptensförsörjningen framöver samt rapporten Worklife med genomgång av hur du bäst utvecklar ert arbetsgivarvarumärke och tar till vara på det. Dessutom går vi igenom TMF:s egen rekryteringsprognos med aktuella utsikter för vår industri. Ta chansen att på plats boka snabbmöten med Manpowers rekryteringskonsulter och ställ frågor om just dina behov!

REKRYTERING

18 september, Jönköping 19 september, Växjö 22 oktober, Tibro 12 november, Umeå

Dags för Öppen Dörr 2013

Det har åter blivit dags för Öppen Dörr – en gemensam TMF-aktivitet där medlemmarna visar upp sig för att skapa intresse för träindustrin och sina företag. Mellan den 18 oktober och 3 november 2013 hoppas vi att så många medlemsföretag som möjligt öppnar dörren för framtidens arbetskraft. Påbörja gärna planeringen redan nu! Målsättningen är att öka

intresset för arbete och studier, öka kunskapen om vår produktion och våra produkter samt inte minst att visa upp oss och vara stolta för det vi har.

MER INFO

Henrik Smedmark, utbildningsansvarig på TMF.

tmf.se.

henrik.smedmark@


TMF-­EVENEMANG PÅ GÅNG

1

Rekryterings­ turné – fyra seminarier 18/9–12/11

2

Temadag ytbehandling, Skellefteå 15/10

3

Möbeldagen, Borås 19/11

intensiv seminariehöst Maskinkörkortet ska nå företagarna MASKINKÖRKORTET 17 september, Norsjö 24 september, Nässjö 2 oktober, Uddevalla 7 oktober, Nybro 7 november, Osby 18 november, Edsbyn 26 november, Tibro (med reservation för ändringar)

Under tre månader

– september till november – arrangerar TMF tillsammans med GS-facket, sju Maskinkörkortsseminarier runt om i landet – speciellt riktat mot företagare. Vi presenterar materialet och hur det

Uppföljning på TMF:s Maskindag Det görs en uppföljning på TMF:s Maskindag genom halvdagsseminarier med fokus på robot och automation för träindustrin. Nu är tanken att man ska gå vidare i processen och ta idén till en

genomförandefas i ett roboteller automationsprojekt. Experter från ledande leverantörer finns på plats för att presenterar hur de genomfört installationer på olika företag inom våra branscher.

praktiskt ska tillämpas och redogör för hur processen att ta körkort fungerar samt hur du utbildar egen testledare, eller hur du gör om du vill köpa testledartjänsten. Läs mer på: www.maskinkorkortet.se.

ROBOTISERING & AUTOMATION

leholm 19 september, Häss efteå ell Sk r, be em pt 24 se öp 3 oktober, Jönk ing 10 oktober, Falun

INFO: För detaljer angående seminarieinnehåll, lokal och tider – gå till tmf.se. ANMÄLAN : Via e-post. För rekrytering och Maskinkörkortet; carina.gisler@tmf.se. För Robotisering & automation – thomas.lunden@tmf.se .

Möbeldagen satsar på interaktivitet Inspiration och kunskap – det är de själv-

klara hörnstenarna för den årliga Möbeldagen. 2013 vässas konceptet ytterligare med fler interaktiva inslag och debatter samt med ett större fokus på dialog. Möbeldagen arrangeras av SP och TMF och har de senaste åren etablerat sig som en given mötesplats för möbeloch inredningsbranschen. Den 19 november är det dags för 2013 års upplaga på Pulsen Konferens i Borås. Syftet med Möbeldagen är att ge inspiration

och fördjupad kunskap inom aktuella områden såsom materiallära, design, marknadsfrågor, produktutveckling, hållbarhet med mera. Bland årets föredragshållare finns SIS, ForTex, ABB, Smart Textile, Material ConneXion, Fairlink med flera. En spännande nyhet är paneldiskussioner kring intressanta ämnen och årets fokus kommer att ligga på underleverantörsledet. Aspens Bads vd, Pontus Eklind, talar om ”hur man utvecklar

och utvecklas med sina underleverantörer”, och deltar senare i en panel som debatterar ämnet under rubriken ”Hur skapar vi en konkurrenskraftig underleverantörsindustri?” Möbeldagen modereras av Nicklas Mattsson, chefredaktör för tidningen Entreprenör. Efter det sista föredraget håller TMF öppet årsmöte för medlemmar i TMF:s möbelsektion innan Möbeldagen avrundas med middag på Grand Hôtel. SEPTEMBER 2013 TRÄ&MÖBELFORUM

19


Insikt

NÄSTA DESIGNHELG BLIR I OSLO

Några månader efter Stockholm är det nästa nordiska huvudstad som tar över och har designhelg! Designers Saturday i Oslo, 7–8 september, firar 27 år och har 2013 närmare 30 TMF-företag på utställarlistan.

NYTT OCH NYTTIGT FRÅN TMF

Designhelg i midsommarskrud Swedish Midsummer Design Weekend blev en riktig ­succé. E ­ uropeiska ­arkitekter och ­journalister kom till ett Stockholm i s ­ ommarskrud och hann besöka 14 design­företag i fem showrooms och dansa kring en midsommarstång. Dessutom ingick en guidad visning på Stadshuset samt föredrag om design och arkitektur i det späckade programmet. TEXT OCH FOTO CECILIA UHLER

Swedish Midsummer Design Weekend 27–29 juni 2013 Deltagande företag: 14 stycken – Abstracta, Blå Station, Gärsnäs, Karl Andersson & Söner, Kasthall, Källemo, Lammhults, Materia, NC Nordic Care, OFFECCT, Röshults, Skandiform, Swedese, samt Zero. Arrangör: TMF och Visit Sweden äger projektet medan Stockholm Furniture Fair är partner.

20

TRÄ&MÖBELFORUM SEPTEMBER 2013


+5 %

Den totala orderingången för monteringsfärdiga trähus ökade fem procent under första halvåret 2013 jämfört med 2012.

TMF i Almedalen 2013

TMF:s frågor vinner mark Almedalsveckan växer som a ­ rrangemang och som näringspolitisk scen. Och glädjande nog vinner TMF:s frågor alltmer mark. TEXT OCH FOTO CECILIA UHLER

TMF var på plats i Almedalen för

att diskutera byggfrågor, industrins utbildningsfrågor samt behovet av en ny lag för offentlig upphandling (LOU). Med en bra uppställning av politiker och debattörer samt med engagerad publik avhandlades frågorna för TMF s del på fyra fullsatta seminarier, vi kan konstatera att intresset för frågorna är stort och att engagerade politiker vill gärna ta frågorna vidare i höst. TMF:s medarbetare medverkade också som gäster i ett antal diskussionspaneler och seminarier. Politikerveckan i Almedalen är den viktigaste arenan för att diskutera näringspolitiska frågor, men nu är Almedalen är inte längre bara politikernas, medias och lobbyisternas arena. Näringslivet kommer nu i allt större utsträckning till

Almedalsveckan, och allt fler näringslivstoppar syntes i diskussioner och på föredragande plats. – Det är tydligt att det politiska

livet vävs samman med näringslivet. Företagande präglas i allt högre grad av politiska beslut både på nationell och inte minst europeisk nivå, och företrädare för näringslivet har en tydlig roll att spela i Almedalen, säger David Johnsson, vd på TMF. Mingel och möten är viktiga ingredienser i Almedalen. Vi var medarrangörer till två välbesökta mingel – det första med inriktning bygg och det andra industrifrågor. Utöver detta ordnade vi också informella möten där politiker, företagare och beslutsfattare fick möjlighet att träffas.

TMF har medverkat i Almedalsveckan sedan 2006. I år debatterade bland annat Veronica Palm (S) och bostads­minister Stefan Attefall (KD).

Fråga oss! Du ställer frågorna. Vi svarar. Mejla dina frågor till hjalp@tmf.se.

Kan jag begära utdrag ur belastningsregistret? Jag ska rekrytera men vill försäkra mig om att den jag ska anställa inte varit straffad tidigare för något brott. Kan jag kräva att få se ett utdrag från belastningsregistret? Ja, under en nyanställningsprocess kan du som arbetsgivare begära att en arbetssökande ska visa ett utdrag från belastningsregistret. Du har inte rätt att

själv begära ut ett utdrag, utan det är endast den arbetssökande som kan ansöka om utdraget vilket görs till Rikspolisstyrelsen. För vissa yrken, till exempel inom förskola, skola eller fritidshem, är det till och med ett krav att den arbetssökande måste visa upp ett utdrag från belastningsregistret för arbetsgivaren innan anställning får ske. Denna skyldighet, att den arbetssökande måste visa upp ett utdrag, framgår då i lag eller annan författning. Att notera är att Personuppgiftslagen, PUL, ställer vissa krav på en arbetsgiva-

KATIA STORM BITR FÖRHANDLINGS­ CHEF, JURIST/­ FÖRHANDLARE

katia.storm@tmf.se

re för hur utdraget och personuppgifterna får hanteras. Ett utdrag som överlämnas och behålls av arbetsgivaren, kan komma att omfattas av PUL då det inte är tillåtet enligt nämnda lag att behandla personuppgifter som innefattar lagöverträdelser. Att samla in, skriva av, skanna in eller registrera dem i ett IT-system är till exempel inte til�låtet. Emellertid blir inte PUL tillämplig om arbetsgivaren endast noterar att denne tagit del av utdraget. För mer detaljerad rådgivning bör kontakt alltid tas med TMF på 08-762 72 50. SEPTEMBER 2013 TRÄ&MÖBELFORUM

21


Profilen

”Det gäller att följa utvecklingen” När det väl blivit enkelt att skriva ut i 3D, så kommer frågan – vad ska vi skriva ut? Det måste finnas en ritning, men de är svåra att skapa. Caroline Waleruds Volumental levererar en webbaserad tjänst som ger en lösning på problemet. TEXT GABRIEL STILLE

C

aroline Walerud är vd på ­Volu­mental och ska göra 3D-skanningstekniken tillgänglig och attraktiv. Företaget grundade hon tillsammans med forskare från KTH, och tekniken kommer från ett forskningsprojekt som lanserades hösten 2012. Målet var att lära robotar att ”se”, att kunna känna igen saker i sin omgivning. För det behövdes en massa 3D-inlästa objekt, så frivilliga runt om i världen fick ladda upp skannade objekt och rum. Ur det växte snart en affärsidé fram.

”Svensk trä- och möbel­ industri är en intressant marknad”

– Redan innan hade vi tänkt ”vad coolt, det här skulle kunna bli bra”. Vid lanseringen fick vi ett enormt medieintresse. Wired, BBC – alla tyckte det var jättespännande. Då förstod vi att det skulle kunna bli kommersiellt. Redan då var det hajpat med 3D-printing, men det har blivit ännu mer hajp än jag trodde. Nu är jag totalt såld. En användare kan ladda upp hur många 3D-bilder som helst direkt i webb­läsaren, genom att filma runt ett rum eller objekt med en kamera kopplad till datorn. Dessa modeller kan sedan delas online. Med ett betal­abonnemang kan man också ladda ner dessa filer för vidare redigering eller utskrift. Förhoppningen är att företag lockas av enkelheten i tjänsten. – Jag tror huvudsakligen – det får vi se – att det är företagen vi kommer att sälja till. Vi kan göra det

22

TRÄ&MÖBELFORUM SEPTEMBER 2013

enkelt för företagets designers och kunder att göra det här i browsern, och där kan vi också göra mer skräddar­­sydda saker för dem. För att använda Volumentals tjänster behövs en djupkamera av något slag. Även om begreppet är okänt för de flesta, finns djupkameror redan i dag i många svenska hem, i form av Kinect, ett tillbehör till tv-spelet Xbox 360. – Tjugofyra miljoner Kinect har sålts. Det är en stor marknad – men inte stor nog. Det vi bettar på nu är att djupkameror håller på att integreras i tablets och telefoner. En annan fråga är vad folk kommer att vilja – och vad man ska få – ladda upp. 3D-tjänsterna är ännu i sin linda, och Caroline Walerud menar att det gäller att följa utvecklingen. Just nu står det i användaravtalet att man själv ansvarar för det man skannar. Svensk trä- och möbelindustri är en intressant marknad för Volumental. Caroline Walerud ser många sätt att dra nytta av en snabb och enkel 3D-skanning. – I designstadiet kan man lägga in vackra, komplexa organiska former. Man kanske skapar ett konstverk analogt och skannar in det. Man får riktiga lyxgrejer utan att det kostar så mycket. Möbeltillverkare kan också göra modeller av sina möbler, så att människor lättare kan se om de passar in i hemmen. Det finns möjligheter att printa ut många olika verktyg, även nya sorter som inte kan tillverkas på traditionellt vis. En annan spännande tillämpning inom träbranchen är möjligheten att lättare hitta komponenter eller skapa nya dörrar som matchar gamla, genom att 3D scanna dem och sedan beställa just rätt mått.

Caroline Walerud BOR: På Gärdet i ­Stockholm. UTBILDNING: ­Pluggade naturvetenskap i ­Cambridge. Hade sin första ”start-up” som 14-åring. FAMILJ: Pojkvän och ­föräldrar FRITID: Spelar­ ­basket, tycker om att måla och pyssla och vara ute i ­naturen. WEBBPLATS: volumental.com


Heco-Unix Skruv Sp e c ial i S t e n

Spara tid och kraft • • • • •

Sammandragande Tål höga belastningar Snyggt självförsänkande Lämplig till beslag Skadar inte plugg

HECO Nordiska 0370 -37 51 00

www.heco.se

Vi kan format!

En värld av Trä En mängd idéer

Nu är den ”lilla” sågen på plats! Provbit Skala 1:1 (20 x 70 mm)

Här sågar vi nu allt från de smalaste remsorna till de tunnaste laminaten

Wood Finishes www.akzonobel.com/wood/se

Vittsjö 0451 - 235 00

www.wiwood.se

Älvsjö 08 - 694 0470

Läs tidningen på webben!

www.traomobelforum.se

Adhesives www.akzonobel.com/cascoadhesives


POSTTIDNING B AVS: Trä och Möbelföretagen Box 55 525 102 04 STOCKHOLM

Våra detaljer i dina produkter skapar helhet!

"

" I år firar vi 65 år.

Mycket har hänt sedan 1948 men kundfokus är oförändrat!

0513 - 120 95 - www.herrljunga-tra.se

Formatsågning Ommantling Hyvling Kapning Borrning Fräsning Montering Packning


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.