Trä- & Möbelforum, nr 5 2011

För dig som vill utvecklas nr 5 • oktober 2011

REKRYTERA RÄTT

– inte alltid så lätt

Vad ska du göra nu, Lars Bülow?

JERRY ¨ SATTER LYCKSELE PÅ KARTAN

Hedlunda Industri går från 180 till 280 anställda

+

Varför blir det limgenomslag?

Kan jag kräva en hälso­undersökning?

Vad gäller inför CNC-maskin­köpet?

6

steg till att bli den perfekta arbetsgivaren

FRAMTIDS POTENTIAL UTBILDNING SOM MAN FÅR JOBB PÅ

EN BRANSCH MED MÅNGA MÖJLIGHETER

Det finns nya jobb inom träindustrin En undersökning gjord av Trä- och Möbelindustriförbundet har slagit fast att det inom 5 år behöver anställas ca 7000 nya medarbetare inom trä- och möbelindustrin.

Vi utbildar – och har ett brett kontaktnät där det finns alla möjligheter att nå en anställning efter utbildningen.

VÄLKOMMEN OCH KONTAKTA OSS 0504 -182 47

www.tibro.se/ttc

BRA UTBILDNING TÄNK TRÄCENTRUM

Utbildning • Högskola • Yrkeshögskola • Kvalificerad Yrkesutbildning • Gymnasium

Utveckling • Kompetensutveckling • Affärsutveckling • Konsulter och rådgivning

Konferens • Moderna lokaler med den senaste tekniken • Restaurang • Bra föreläsare från högskola och näringsliv

Vi utbildar framtidens arbetskraft för trä- och möbelindustrin • Produktutvecklare med marknadskompetens • Kvalificerade försäljare • Inköpare som kan logistik • Produktionsledare • Kvalificerade projektledare inom design • Bygghantverkare inriktade mot renovering

www.tracentrum.se

Kontakta oss!

Träcentrum tel: 0380-55 43 00 Nässjöakademin tel: 0380-51 72 50

www.nassjoakademin.se

Hej!

Trä & Möbelforum är TMF:s medlems­ söker till-­ för vi r dä tidning m medlem föra värde till dig so d verktyg genom att bidra me . on ati pir ins och vi ska skriva Vad tycker du att nen och tio ak om? Mejla red berätta! tomf@tmf.se

Trä & Möbelforum ges ut av Trä- och Möbelföretagen tel: 08-762 72 50 Storgatan 19, 102 04 Stockholm Ansvarig utgivare: Leif G Gustafsson tomf@tmf.se Produktion: Uppdragsmedia Redaktör: Kristofer Sandberg (KS) tel: 073-913 41 46 kristofer.sandberg@uppdragsmedia.se Adressregister: Sofia Stensson tel: 08-762 72 47 sofia.stensson@tmf.se Annons: Lime AB tel: 040-40 86 80 Tryck: Trydells Tryckeri Omslagsfoto: Paulina Holmgren

Innehåll nummer 5 • 2011

10 Lyftet för Lycksele

Hedlunda Industri har en kund – Ikea. Nu satsar man rejält och söker 100 nya ­medarbetare.

4 Aktuellt Nytt, intressant och spännande.

6 Spaning Trä- och möbel­ industrins favoritträslag.

7 Hjältinnorna Systrarna som fixade möbelskolans flytt.

16 Har du vad som krävs?

Arbetslivet har förändrats. Har du vad som krävs för att locka nya medarbetare?

8 Vägvalet Insourcing eller outsourcing, vad passar dig?

15 Checklistan Så lyckas du med rekryteringen.

18 F+S TMF:s experter svarar på medlemmarnas frågor.

19 Insikt ”Kollektivavtalet måste spegla den verklighet vi lever i”.

22 Profilen Lars Bülow lämnar Materia men siktar åter mot hetluften.

TMF är bransch- och arbetsgivarorganisationen för hela den träförädlande industrin och möbelindustrin i Sverige, och företräder cirka 750 ­medlemsföretag med över 30 000 anställda. Med fokus på medlemsnytta skall TMF ständigt arbeta för att främja företagandet inom svensk trä- och möbelindustri, visionen är att TMF skall vara en självklar företrädare för den svenska trä- och möbelindustrin i alla företagarfrågor.

Vi har beslagen:

Roca Industry AB med huvudkontor i Stockholm, tillverkar, designar och marknadsför kvalitetsprodukter för marina och industriella applikationer. Vi har sex olika produktområden; Beslag för Dörrar och Fönster, Lås & Säkerhet, Marint bruk, Inrednings glas samt Vindrutetorkare och LED armaturer.

Annons_205x130mm_Annons_2011-09-08.indd 1

Fönstret

Foto: Bovalls Dörrbyggeri AB

Båten

Dörren

Vad du önskar

08-448 73 20 | info@roca.se | roca.se 2011-09-08 17:06:34

Aktuellt

eas Foto Andr

Ikea hellre än Google

Larsson

Arbetsliv 14 000 högskole­ studenter har sagt sitt. Ikea är favoritarbetsgivaren – i alla fall för ­ekonomistudenterna. ­Google fick nöja sig med en andraplats, allt enligt Företags­ barometern från Universum.

Står pall på egna ben Varken lim eller skruv i Nils-Erik Franssons pall.

Design Den unge arkitekten Nils-Erik Fransson från Emma­ boda har skapat en stol helt i trä. Pallen heter Triad och innehåller varken skruvar eller en droppe lim. Materialet är ek och träet är helt obehandlat.

– Jag ville att pallen skulle vara väldigt ärlig och universell, både när det gäller hantverket och tekniken.

Triad är självbärande där nio likadana pinnar samman­fogas till tre ­trianglar för att bilda en vilande konstruktion. Den deltar just nu i vandrings­utställningen ung8.

Rebecka Gyllin

Näringsliv 2020 ska Småland vara en av europas l­ edande trä­ regioner. Det målet har Region­ förbunden och läns­styrelserna i länen satt upp i och med utvecklingsstrategin ”Tänk trä för ett hållbart Småland”.

Där föreslås bland annat en satsning på gemensamma trainee­program.

Man vill o ­ ckså etablera bransch­doktorander för trä vid Linné­universitetet, Hög­skolan i Jönköping och ­Linköpings ­Universitet.

Foto joshua mayer/flickr.com

Trätänk ska lyfta Småland

– Satsningen ligger helt rätt, inte minst utifrån den ­miljö- och klimatdiskussion som pågår, säger Bengt Dahlqvist, Regionförbundets ordförande.

Källa: woodnet

NYTT SLIPBAND FÖR HÖGGLANS 621 är en nyutvecklad produkt för att möta den allt större efterfrågan på slipband för att mellanslipa högglanslacker. 621 har en tät beläggning av aluminiumoxid tillsammans med en halvplastbindning. Ryggmaterialet är ett följsamt D-papper för att ge den bästa slutytan, speciellt vid användning av segmenterade dynor i slipagregaten. 621 finns i alla korn 400 tom 1500.

Kontakta NaxoFlex för ytterligare information N a xo Fl e x AB, Bo x 3 0 5 , 5 9 3 2 4 Vä s t e r vi k Te l : 0 4 9 0 - 2 5 7 5 0 0 , Fa x: 0 4 9 0 - 2 5 7 5 0 5 e - ma i l : i n fo @n a xo fle x.s e , w w w .n a xo fle x.s e

VI KAN PLYWOOD!

”Sverige har super­hög ungdoms­ arbets­löshet. Vi är ett av de sämsta ­länderna i Europa på att få invandrare i arbete. Då måste man våga vända på alla stenar. En sten är arbets­rätten.”

Annie Lööf, partiledare (C) Foto Anna- Karin Nyma n

6 10 av

tycker att en bra chef ska ­uppmuntra sina kollegor att dela med sig av kunskap, men också visa respekt gentemot sina medarbetare, inklusive de nyanställda.

Källa: Regus, som frågat 17 000 anställda världen över

2 x Teknik­ college Utbildning Tibro är på väg att bli ett allt ­starkare utbildnings­ centrum. Fågelviks­gymnasiet, Tibro Training ­Centre och Folk­ universitetet har gjort gemensam sak och ansökt om att bli Teknik­college i Tibro. Även Voxnadalens Gymnasieskola i Edsbyn har ansökt om att bli Teknikcollege. KS www.teknikcollege.se

Växtoljor och kåda toppar FN-tak Miljö Bygget av FN-huset i Köpenhamn pågår för fullt.

Byggnaden, som blir miljö­ vänlig ut i minsta beståndsdel, ­kommer att bli nio våningar hög. Och allra högst upp – på taket – läggs en vit beläggning som består av växtoljor och kåda. Detta gör att solljuset

reflekteras och på så vis sparar man in på luftkonditionering och annan kylning.

– På sikt är det god ­ekonomi att satsa på ett sådant tak, säger Henrik Radomski, ä ­ gare av Derbigums ­svenska representant, Eurotak.

Taket heter Derbi­pure och är enligt Henrik v ­ ärldens första ekologiska tak­beläggning.

Källa: Byggvärlden

Alltid i lager

Tjocklekar

Björkplywood

4 -27 mm 2440 x 1220 1525 x 1525

Fancy plywood

3,6 mm

2440 x 1220

S/BB, B/BB, BB/BB, BB/C, C/C, Filmat, Wira Björk, Bok, Ek

Flexibel plywood

3 -16 mm

2440 x 1220 1220 x 2440

(böjbar)

Furuplywood

4 -18 mm

2440 x 1220 2000 x 1000

BB/X

Granplywood

7 -21 mm

2440 x 1200 2440 x 315

III/III

Poppelplywood

4 -28 mm

2440 x 1220

BB/BB

Format

1525 x 3050 2500 x 1200 1500 x 3000 800 x 1200/600

Kvaliteter

}

Fler än 150 varianter i lager mer än 3100 m³

Vi kan även erbjuda andra tjocklekar, kvaliteter, specialformat, fanerad plywood samt bearbetade detaljer!

Kontakta oss för specialistkompetens: Vittsjö 0451 - 235 00 www.wiwood.se Älvsjö 08 - 694 0470

Affärsjuridisk hjälp.

Med TMF-rabatt!

TMFs ramavtal ger dig som medlem förstklassig affärsjuridisk assistans och rabatt på arvodet.

Välkommen att kontakta TMFs kontaktperson på Lindahl, advokat Tomas Rudenstam, för ytterligare information. Han nås på tel 08-527 70 951 eller tomas.rudenstam@lindahl.se

Svensk och internationell affärsjuridik

Fot o 3x n ar

kite kter

www.lindahl.se

Spaningen

Från skott till koja Vissa är lätta, andra tunga. Och medan några är mjuka och spänstiga är andra stenhårda. Alla är speciella på sitt sätt.

Här är trä- och möbelindustrins nio favoritträslag. av thomas strand

Gran Granen utnyttjas till såväl sågade produkter som till massaved. Det vanligaste träslaget till bygg- och konstruktionsvirke. ek Ett hårt träslag, mycket vanligt inom träindustrin.

Stora användningsområden även inom golv, trappor, kök, fönster, dörrar, möbler, och snickerier.

ask Ljust, segt och hårt träslag som lämpar sig alldeles utmärkt till möbler, golv och inredning men även till bandy­klubbor. al Detta blommande hänge­ träd är inte så vanligt i träoch möbelindustrin. Av stubbar och avsällningar på grövre stammar görs alrotsfaner. En del leverantörer ­tillhandahåller alrotsfaner och alfaner.

1 2 34 5 6 78

alm Ett av de vackrare träs­lagen som historiskt har använts till finsnickeri och hantverk.

Andra användnings­områden är golv, faner och båtbyggeri.

6

trä&möbelforum oktober 2011

9

furu Är mycket användbart och används till mycket, bland annat till fönster, inredning och möbelvirke, golv, virke till båtar samt byggnads­virke, golvsockel, dörrfoder och limträbalk. björk Utöver de klenare dimensionernas eftertraktade massa­ ved för pappers­massa används virket i dag i betydande volymer till möbler, snickerier, svarvade produkter och golv. bok I dag används bok främst som möbelvirke och kuriöst nog även glasspinnar tack vare träets lena egenskaper och avsaknad av stickor i det hyvlade träet. asp Asp är lämpligt till lite olika ändamål som tändstickor, konstruktionsvirke, takspån, emballage, bastu, paneler – inne såväl som ute, trä­ snideri, lek­saker, last­pallar, möbler och golv.

Saknar du något träslag?

Mejla oss och berätta: tomf@tmf.se

Foto: Svante Adermark, Jess Pac, Colby Otero, MunstiSue, GB GLACE.

Hjältinnorna

Systrarna donerade till flytten Carl Malmstensskolan fick nya lokaler på Lidingö

F

Ann-Sofie Mattson BOR: På Söder i Stockholm.

Gör: Förvaltar fastigheter.

INTRESSEN: Möbler, konst, keramik, kultur.

Kerstin Skarne BOR: Stocksund.

Gör: Förvaltar fastigheter.

INTRESSEN: Konst och konsthantverk.

ör två år sedan flyttade möbel­ utbildningen Carl Malmsten Furniture ­Studies till nybyggda, specialritade lokaler på Lidingö. En flytt som gjordes möjlig tack vare John Mattson Fastighets AB och en mångmiljondonation från Ann-Sofie Mattson och Kerstin Skarne, döttrar till byggmästaren John Mattson.

– Vi ville hedra vår ­pappa, att han skulle få leva kvar med sitt namn och sin ande i någonting. Som ett slags tack för allt han hade byggt upp.

På skolan lär sig ­eleverna möbelsnickeri, -konservering, -design och -tapetsering.

Skolan har stor ­betydelse för svensk möbelindustri och är den enda i sitt slag. Den har gott rykte även utanför landet.

Båda systrarna har själva ett stort intresse för möbler och formgivning. När de hörde att eleverna var trångbodda i den förra skolan från 1950-talet bestämde de sig för att skapa ”John Mattsons minnesstiftelse för Carl Malmsten vid Linköpings universitet” och skänka 15 miljoner, som bland annat går till stipendier och för att bygga ett vetenskapligt ­bibliotek vid skolan.

– Vi kom fram till att skolan förenar våra intressen med vad som skulle ha kunnat vara pappas.

Text Rebecka Gyllin Foto Håkan Flank

oktober 2011 trä&möbelforum

7

Vägvalet Det finns inget rätt eller fel när det gäller frågan om att göra allt själv eller köpa in tjänster. Lindbäcks Bygg och Fiskarhedenvillan har båda nått stora framgångar trots att de går helt olika vägar.

Text ROLAND FRANSSON

Insourca eller Genom att göra allt själva har Lindbäcks kontroll över kvaliteten

L

indbäcks Bygg är ett gammalt familje­företag. ­Stefan, som i dag är vd, tillhör ­fjärde generationen Lindbäckare.

Det var Frans Lindbäck som 1924 drog igång en byasåg i Kallfors utanför Piteå. Han sågade på vintern och byggde hus under sommarhalvåret.

Företaget har stannat i familjens ägo och vuxit av egen kraft.

Stefan Lindbäck, Lindbäcks Bygg AB:

insourcing Verksamhet: Tillverkar fler­ bostadshus med trästommar.

Nettoomsättning: 450 miljoner kronor.

Antal anställda: 150.

Ort: Öjebyn, strax utanför Piteå.

8

Att inte släppa in någon utomstående i verksam­ heten har varit en medveten tanke för att inte förlora kontrollen.

Och det har då inte bara handlat om ägandet utan även om de hus företaget har byggt.

– Vi har valt modellen att ha allt inhouse för att ­kunna sälja en produkt som vi har full kontroll över. Vi vill helt enkelt äga så stor del av processen som möjligt för att kunna erbjuda högsta möjliga kvalitet till det på sikt lägsta

trä&möbelforum oktober 2011

priset, säger Stefan Lindbäck.

Strävan efter hög kvalitet har gjort att Lindbäcks Bygg har satsat på det som inom industrin kallas för ”lean production”, en metod som har sina rötter i bilindustrin och det löpande bandet.

Här är grundtesen att nå hög kvalitet genom att alla gör rätt från början. Och gör alla rätt ökar samtidigt produktiviteten. Och det fungerar.

I dag är Lindbäcks Bygg ett av landets ledande företag på industriellt producerade flerbostadshus i trä.

I ena ändan av de ­stora industrilokalerna i Öjebyn, som också ligger utanför Piteå, tas råvaror och halv­ fabrikat in. I andra ändan kommer det ut ”Vi ville nyckel­färdiga erbjuda rums- eller högsta lägenhets­ möjliga moduler som kvalitet är klara att till det transporteras till kunden för på sikt lägsta att sedan på ­ plats samman- priset.” fogas till flerbostadshus. Uppförandet av husen är även det något som utförs av Lindbäcks.

När allting rullar på som det ska på det löpande ­bandet producerar företaget runt 200 kvadratmeter bostäder per dygn. Nu är det dock

inte riktigt allt som görs på plats i Öjebyn. Lindbäcks har ­outsourcat mindre delar av produktionen när det inte har varit ekonomiskt försvarbart att behålla dem. Ett ­exempel är regelstommarna av trä.

Tidigare ”Vår köpte Lind­ambition bäcks in är att timmer som ­skapa ett man själv löpande sågade till band med reglar. ett ­större – Men inslag av den egna montering tillverkoch ett ningen mindre blev en inslag flaskhals.

Genom att av till­ verkning.” låta såg­ verket även göra ­reglarna och dess­utom en viss för­ädling, som att ta upp hål och jacka ur dem, fick vi ett bättre ­flöde i monteringen, säger Stefan Lindbäck.

Visserligen tar såg­verket i dag dubbelt så mycket betalt för en regel mot vad råämnet kostade tidigare, men när Lindbäcks Bygg gjorde reglarna själv kostade det tre gånger så mycket.

– Vår ambition är att ­skapa ett löpande band med ett ­större inslag av montering och ett mindre inslag av tillverkning, förtydligar Stefan Lindbäck.

outsourca? personal ihop Med ”Precut” hedenvillans virket till varje hus­leverans. numrerar bitarna i slapp Fiskar- Man den ordning de ska använhedenvillan das, paketerar och sänder dem vidare ut till respektive investera ­byggplats. i en egen hus­fabrik

O

m man räknar antalet beviljade bygglov så är Fiskarheden­ villan den ­största småhusfabrikanten i landet. Men man är inget byggbolag.

– Nej, vi är ett design- och logistikföretag. Det är vår kärnverksamhet, säger vd Gunnar Jönsson.

Där Lindbäcks Bygg bokstavligen har samlat allt under ett tak har Fiskar­ hedenvillan spritt ut sin verksamhet över hela ­landet på en rad under­ leverantörer.

I stället för att göra som konkurrenterna och pre­ fabricera husen i en fabrik låter Fiskarhedenvillan några norrländska sågverk tillverka alla delar som behövs till ­husstommen.

Det färdiga t­ rämaterialet sänds ner från Norrland till Borlänge och företagets ­terminal. Där plockar Fiskar­

I stället för hela väggar eller moduler får byggaren ett antal platta paket enligt Ikea-modell att ­ sätta ihop.

– Vi tycker att vi vinner ­ era saker på den l­ ösningen. fl Vi slipper ha några fasta kostnader för en fabrik och blir väldigt flexibla gentemot våra slutkunder eftersom våra arkitekter inte har några fasta modulmått att ta hänsyn till.

Du kan komma med en skiss på en servett så fixar vi huset åt dig, säger Gunnar Jönsson.

Den här så kallade ”precut””Vi slipper metoden ha ­några har till­ fasta lämpats kostnader under för en fabrik många år i USA. Det och blir flexibla var Pär gentemot Larsson som tog den våra slut­ kunder.” till Sverige när han startade Fiskar­heden­villan 1993 i Borlänge.

Pär, som då var en arbetslös snickare, hade hört talas om sättet att bygga i USA och insåg fördelarna med precut.

Med begränsade ekonomiska resurser slapp han ­investera i en stor husfabrik med ­flera anställda och kunde ”Du kan komma i ­stället köra igång med en direkt. I dag skiss på äger han en en servett så fixar kontrollpost i före- vi huset åt dig.” taget som blev uppköpt 2007 av det danska investment­bolaget Polaris.

– En nyckelfunktion i vårt sätt att bygga är att ha duktiga underentreprenörer. Därför lägger vi stor vikt vid att skapa lokala nätverk av hantverkare.

En annan nyckelverk­ samhet är logistiken. ­Grejorna måste komma till rätt plats vid rätt till­ fälle. När väl husstommen är rest kommer fönster, dörrar och annan inredning i olika skeppningar till byggplatsen. Det handlar om ett tiotal leveranser.

Gunnar Jönsson, Fiskarhedenvillan AB:

outsourcing

– Som kund kan du välja längs hela skalan från att bara köpa husstommen till nyckel­ färdigt. Har du kunnandet kan du bygga själv. Du kan även välja att ­handla inredning och utrustning från ­lokala återförsäljare eller köpa via oss.

– Den här flexibiliteten är något som våra ­husköpare verkligen uppskattar, säger Gunnar Jönsson.

Verksamhet: Småhus­fabrikant.

Nettoomsättning: 340 miljoner kronor.

Antal anställda: 60.

Ort: Borlänge.

oktober 2011 trä&möbelforum

9

Jerry Johansson hedlunda

Lappland. Lycksele. Avfolkningsort.

Så brukar det låta. Men Hedlunda Industri går rakt mot strömmen. Medan stora delar av träindustrin tvingas göra nedskärningar planerar Hedlunda att anställa 100 personer. text Therese Eriksson foto Paulina Holmgren

Jerry IVAR OCH

får L ycksele att blomstra

�Q

10

trä&möbelforum oktober 2011

xxxx xxxxxxx oktober 2011 trä&möbelforum

11

SNABBA BEN. Ikea är en krävande och spännande kund – och Hedlundas enda. Varje dag lämnar tusentals Ivar-bokhyllor f­ abriken. ­ edlunda har investerat drygt 150 miljoner i en ny fabrik som ska framställa limfogade möbler. På bilden till höger rättar Annica H ­Sandqvist till skavanker på bordsben och förser dem med självhäftade golfskydd. 300 ben hinner hon med varje dag.

N

Närvaro Kontakten med medarbetarna är viktig för Jerry Johansson. Han försöker se till att vistas dagligen på fabriksgolvet.

12

är han är på plats på ­kontoret i Lycksele, ser han till att träffa de anställda på fabriks­ golvet varje dag. Ändå är Jerry Johansson, vd för Hedlunda Industri AB, inte helt nöjd med sin närvaro i produktionen.

– Nej, jag skulle kunna vara här mer, ­konstaterar han och guidar mellan travarna av virke som så ­småningom ska bli bordsben och sängramar. Träet doftar, maskinerna dånar.

Han framstår som en vd av det ovanliga slaget, Jerry Johansson: ödmjuk och jordnära, inte sällan tjenis och du med dem som jobbar i såväl tillverkning som packning. Fast han tillstår att den senaste tidens många nyanställningar har gjort att han inte längre kan namnet på riktigt alla anställda.

Hedlunda Industri är ett skolboksexempel på ett framgångsrikt, svenskt industriföretag. Vid ­starten 1984 hette man Hedlunda Snickeri, och ­namn­bytet som gjordes 2003 vittnar om vilken utveckling företaget gjort – mot storskalig, industriell tillverkning av träprodukter. För snart trettio år sedan ­startade fabriken i byn Hedlunda med sex anställda. I dag har företaget sitt säte inne i Lycksele och personalstyrkan är cirka 180 personer. Under det kommande året ska ytterligare 100 personer anställas.

trä&möbelforum oktober 2011

Företaget har en enda kund – Ikea. Till dem t­ illverkas hyllor, sängar och bord som skickas till möbeljättens butiker över hela världen. ­Vissa av produkterna är Hedlunda ensamma om att ­producera och förser alltså världens samtliga varuhus med dessa. Andra når ”bara” Europa. Tyskland är största marknaden och det är dit det mesta av det som tillverkas på Hedlunda hamnar när gods­ tågen, som varje eftermiddag rullar in i fabriken för på­fyllning, lämnat Lycksele.

För Lycksele har Hedlunda stort värde. ­Växande

företag är för små orter betydelsefulla på många sätt – för inflyttningen, för andra företag som får ­utföra tjänster åt det större, för att fler människor får ­arbete.

Dessutom sätter en storkund av Ikeas ­kaliber Lyckelse på kartan.

– Hedlunda är ju känt långt utanför kommunens gränser, det är klart att det är positivt, säger Marie Öhlund, näringslivsutvecklare på tillväxtkontoret i Lycksele. Dessutom har Hedlunda givit upphov till nya, specialbeställda utbildningar på orten, både på gymnasienivå samt i Arbetsförmedlingens och ­Lernias regi.

Marie Öhlund berättar att av de 37 personer som gick den senaste utbildningen, har 29 sökt arbete på Hedlunda. Av dessa fick 22 stycken napp. ”Det är riktigt bra”, konstaterar hon.

” Jag trivs otroligt bra. Jag har bra arbetskamrater och får jobba med händerna. Det är ett bra arbete, även om det förstås kan vara slitigt.”

Annica Sandqvist Rekryteringsbehovet kommer av att H ­ edlunda Industri står inför stora utmaningar. För två år sedan trädde företaget in i en ny fas. Dels valde den förre vd:n Dick Bergh att träda tillbaka och man rekryterade civilingenjören och dito e­ konomen ­Jerry Johansson till posten, dels inledde man ett större projekt med Ikea som innebar att möbel­ giganten gick in som delägare i Hedlunda.

– Det hade inte gått annars, förklarar Jerry, det blev för stort för oss att klara det ensamma. Vi h ­ åller på att starta upp en helt ny snickerifabrik eftersom vi har börjat med en alltigenom ny typ av tillverkning – möbler med limfog. För oss är ­utmaningen att göra det så bra och billigt som möjligt.

Han plockar fram papper och penna och börjar skissa upp det speciella sätt som man utvinner virke på. Man använder sig av små senvuxna tallar, sådana som i vanliga fall går till massaindustrin, och sågar dem i mindre bitar än vad som är standardmått för snickerier. På det viset får man ut 37 procent mer virke än om man sågade på traditionellt vis.

”Vi arbetar uteslutande med furu eftersom det är det vi är bäst på.”

Hur kommer det sig att just Hedlunda växt och ­ livit en sådan betydelsefull producent för I­ keas b räkning att de valt att gå in som delägare? Jerry Johansson förklarar att hemligheten bakom framgången består av till synes uppenbara, men helt avgörande faktorer: – Först och främst befinner vi oss på rätt plats när det gäller råvaran. Vi arbetar uteslutande med furu, eftersom det är det vi är bäst på och har tillgång till.

Och så klarar vi av att leverera – vi skickar alltid allt i tid, vi fixar de volymer som efterfrågas och vi har aldrig tackat nej till en order. Dessutom försöker vi framställa så billiga produkter som möjligt utan att göra avkall på kvaliteten.

När uppdragen blir större måste också personal­ styrkan växa. Under det kommande året räknar man med att rekrytera ytterligare ett hundratal.

”Man behöver inte kunna svenska för att jobba här, jag tycker det är ett onödigt krav.”

Att hitta folk till Hedlunda tycks ha varit ­relativt

oproblematiskt, trots att företaget ligger på en liten ort i Lappland – klassisk avfolkningsbygd med andra ord. Jerry Johansson medger att det ligger en stor utmaning i att hitta tjänstemän med högskole­ examen som kan tänka sig att bosätta sig i Lycksele med omnejd. Å andra sidan är det inte i första hand den kompetensen han letar efter.

– Vi har anställt några stycken på det området, och det räcker. Nu är det folk som kan jobba i produktionen som vi söker.

Många kommer till Hedlunda direkt från gym­ nasiet i Lycksele, en del hittar sin väg in i ­företaget via Arbetsförmedlingen. Andra rekryteras från vitt skilda delar av landet – och världen. Andelen anställda med utländsk härkomst (liksom andelen kvinnor) ökar stadigt, kanske inte minst på grund av den rätt så ovanliga inställning som Jerry ­Johansson har: – Man behöver inte kunna svenska för att ­jobba här, jag tycker det är ett onödigt krav. Det är ­bättre att se till att arbetsledarna lär sig engelska ­i ­stället – det är ju ändå det språk som alla manualer och instruktioner är skrivna på, konstaterar Jerry.

Att rekryteringen av ung personal innebär en viss omsättning på folk har man också tagit med i ­beräkningen.

– Vi är medvetna om att många unga byter arbetsplats, och bland de som är mellan 19 och 25 har vi hög omsättning, medan de som närmar sig de trettio ofta stannar, förklarar Jerry Johansson.

1 kund har Hedlunda: Ikea – som också via ett dotterbolag är delägare i företaget.

Företaget ­Startade 1984 under n ­ amnet Hedlunda ­Snickeri och fick sitt ­nuvarande namn 2003. Den ursprungliga fabriken i byn Hedlunda finns fortfarande kvar och har tolv anställda.

Antal anställda Crka 180, men man siktar på att under nästa år öka med ungefär 100 personer.

Omsättning 220 miljoner, men väntas snart fyrdubblas.

Lyckseles stolthet Hedlunda har under snart 30 år byggt sin framgång på bra råvara, snabba leveranser och billig produktion.

oktober 2011 trä&möbelforum

13

En som har stannat på Hedlunda är Annica Sand-

Jerry Johansson

Ung visionär Jerry Johansson kom till Hedlunda 2009, och var då helt ny inom industrin. Tidigare hade den 34-årige civilingenjören och -ekonomen bland annat varit konsult, kontorschef på Swedbank och förvaltningschef i Lycksele kommun.

qvist. Hon har jobbat här i tolv år.

– Jag trivs otroligt bra här. Jag har bra arbets­ kamrater och får jobba med händerna. Det är ett bra arbete, även om det förstås kan vara slitigt, särskilt i packningen där jag vanligtvis arbetar.

I packningen kommer kartongerna på löpande band. Där ska möbeldelarna i tur och ordning läggas på rätt plats, viras in i besvärligt silkespapper och få sällskap av de sedvanliga sexkants­nycklarna och monteringsanvisningarna. Efter det förses de med Ikea-loggan och lastas in i godstågen. Packningen är också fabrikens akilleshäl, berättar Jerry.

– Det är vår mest bemannade station och det är här vi begår de flesta misstagen. Men så ofta som var fjärde timme gör vi stickprov – då öppnar vi ­kartonger och gör en fullständig montering av möbeln för att se att allt stämmer, förklarar han.

Men Hedlunda testar inte bara sina ­produkter inom fabrikens egna väggar. Regel­bundet görs besök i varu­husen, där de agerar konsumenter.

– Vi åker dit och leker kunder, köper p ­ rylarna och så låser vi in oss i något konferensrum och ­monterar, skrattar Jerry.

”Var fjärde timme öppnar vi kartonger och gör en fullständig montering för att se att allt stämmer.”

S kr u v Spec i a l i Sten

Dragkampen är över!

1 HECO-UNIX skruvas i med lätt hand på skruvdragaren.

NYHETEN R SOM SPA TID OCH KRAFT

• Sammandragande • Tål höga belastningar

2 Skruven trycker samman materialet långt innan skruvhuvudet når ytan.

3 HECO-UNIX är självförsänkande och tål mycket höga belastningar.

Den patenterade och innovativa HecO-uniX är en helgängad skruv med sammandragande effekt.

Gängan trycker automatiskt trämaterial mot varandra utan att behöva använda kraft eller tvingar.

• Snyggt självförsänkande • Lämplig till beslag • Skadar inte plugg

Skruvens unika huvud och den progressiva gängan minskar antalet arbetsmoment och sparar tid.

Det gör HECO-UNIX till en välkommen tillgång som passar lika bra för t ex regelverk och stommar som finsnickeri och inredning. Se film om

HECO-UNIX på www.heco.se.

HECO Nordiska, Nyhems Industriområde, 330 33 Hillerstorp. 0370 -37 51 00.

www.heco.se

Checklistan

Så lyckas du med rekryteringen Att anställa rätt person är ingen lätt match. Många faktorer ska klaffa. Därför är det klokt att lyfta blicken och tänka några år ­framåt. Hur ser ditt företag ut i morgon? Kom ihåg att det ­handlar om en långsiktig investering. av kristofer sandberg

A

Att rekrytera en ny medarbetare är ett stort affärs­ beslut. Och precis som med alla andra stora beslut krävs ­noggrant förarbete. En v ­ iktig del att ­tänka på är hur ditt företag ser ut i framtiden. Är ni på väg att expandera eller gå ihop med ett annat företag? ­Detta kan ha stor ­betydelse för hela företagskulturen och det g ­ äller att ha en bild av ­vilka människor som passar in i organisationen. I de flesta fall består själva rekryterings­ processen till stor del av intervjuer och att kolla referenser, viktiga moment som man inte får slarva med. Men vad ska man då tänka på? Här följer några punkter som kan vara värdefulla att ta med sig inför rekryteringen.

Gör en grundlig analys Hur ser verksamheten ut i dag och hur vill du att den ska se ut i framtiden? Beroende på vad som är på gång i er organisation bör man tänka över i vilket ­skede den nya personen kommer in och vilken roll hur han eller hon kommer att ha.

Tänk på att: En nyanställning är en investering i företagets kompetens.

Gör en kravprofil Sätt upp en klar och tydlig beskrivning av vad som krävs av personen som ska ha tjänsten. Var noga med att skilja på ska-krav och bör-krav.

Generellt sätt är det viktigt att inte låsa sig vid kraven. ­Försök skapa balans mellan krav, önske­mål och vad personen bör kunna.

Tänk på att: Det är en ­människa som ska anställas, inte en robot.

Se till helheten Titta på hur ­kandidaten ska ­komplettera den befintliga personal­ styrkan och hur han eller hon ska fungera tillsammans med ­resten av arbetsgruppen.

Tänk på att: En rätt sammansatt personalstyrka är en enorm tillgång.

Fokusera Vid intervjun är det viktigt att den som intervjuar är fokuserad och ägnar sig helt och hållet åt ­kandidaten.

Var nyfiken, ställ frågor, ta ­chansen att få veta så ­mycket som möjligt. Styrkor, svag­heter, visioner, fritidsintressen. ­

Försök komma bakom det som står på CV:n. Be den du ­intervjuar att berätta om vad han eller hon har utfört och varit delaktig i på de tidigare arbets­ platserna. Hur upplever han eller hon arbetsplatsen och varumärket?

Tänk på att: Var gärna ­personlig, men undvik att bli för privat.

Utnyttja referenser Referenser är värdefulla informationskanaler. Använd dem inte till att ­bekräfta det du redan vet. Utnyttja i ­stället möjligheten till att få veta hur den som söker jobb hanterar problem och löser situationer.

Tänk på att: Bedöm helheten, rekommendationer och CV:n.

En platsannons ska väcka intresse och få eventuella kanidater att vilja veta mer. Här är fem tips på hur du kan tänka när du gör en platsannons:

Tona ner kraven!

Fokusera på det ni erbjuder. målsättningar.

Tona ner kraven, tala hellre om d det viktigaste. allti inte är en Den formella kunskap jobbet. Men var ärlig Lyft fram positiva saker med Det här gör det lättare och tydlig med vad det innebär. att nå fram till rätt kandidater. ingen från annonsen Kopiera inte arbetsbeskrivn ting kan ha föroch er du använde förra gången. Sak onligheter. pers r efte r ändrats. Tänk på att du söke ben för mer Håll det kort – hänvisa till web ­information.

oktober 2011 trä&möbelforum

15

Strategiskt

Är du tillräckligt Alla företag vill vara en efter­ traktad arbets­ givare. Men hur gör man?

V

i arbetar i allt ­högre grad för en arbets­givare så länge det passar idén om ett tillfredsställande yrkesliv.

– De arbetsgivare som har ­förstått detta är de som blir ­attraktiva, säger ­Therese Malk, försäljningschef på Manpower Professional, som arbetar med konsult- och rekryteringsfrågor. Om man förr arbetade för ett f­ öretag, kan man i dag säga att man arbetar med ett företag så länge det känns stimulerande.

Undersökningar visar att möjligheten till personlig utveckling och frihet, gemensamma intressen med arbetskamrater och att företaget har värderingar man sympatiserar med, värderas högt av arbetstagarna. Och j­ ämställda arbetsplatser upplevs som bättre än de som inte är det.

– En bra chef är också något som gör att positiva rykten om en arbetsplats uppstår.

Hon understryker vikten av att man redan från ­början bestämt sig för vilket slags företag man vill vara.

– Ofta kan det vara klokt att kompetens­utveckla ­kandidater med rätt person­ ligheter. Satsa på intern­

16

utbildning, så bidrar detta till nöjda och lojala medarbetare.

Här följer sex saker att ­tänka på om man vill bli en attraktiv arbets­givare.

Bygg ­varumärket Få företag har en ­tydlig strategi kring varu­

trä&möbelforum oktober 2011

märkesbyggande. Lyckas man paketera detta på ett sätt som är tydligt och ­lockande, får man också lättare den ­personal man vill ha. Försök att synas i många olika ­kanaler och sociala medier – är du som chef inte hemma på området kanske någon av dina anställda är det?

Hitta ­kärnvärdet När man undersöker vad människor tycker är viktigt på jobbet och i livet, får ett arbete, som känns meningsfullt och där man hjälper andra, höga ­placeringar. Det är därför viktigt att ett företag har sina värderingar ­tydligt

GORE SCANDINAVIA 45 anställda i Mölndal.

Försäljning till ­textiloch skoproducenter.

Omsättning: Ca 670 miljoner kr, inter­nationellt ca 2,5 miljarder kr.

attraktiv?

”Vill man kunna träna på ­arbetstid ordnar vi det”

Satsa på ­utveckling Erbjud en arbetsplats med stort ­utrymme för personlig utveckling, och möjligheten att växa som individ, både på och utanför arbetsplatsen. Se till att dina anställda har ett tydligt uppdrag och att de förstår sin roll. Som anställd vill man bli sedd, målsatt och uppföljd. Och förstås, belönad utifrån ­prestation.

Bra förmåner Även här gäller att paketera! Berätta om sådant som kan tyckas självklart: lön, bonus, flexibla arbets­ tider, pension och friskvård.

Det är inte ­alltid arbets­tagare ­känner till ­vilka förmåner som ­följer med en viss anställning, och ­sådana saker rankas högt.

Försök att se individen: den som bor långt bort kanske vill ­kunna arbeta hemifrån ibland, ­medan småbarnsföräldern är intresserad av att kunna ­hämta på dagis i rimlig tid.

Kul på jobbet

”Få företag har en tydlig strategi kring varumärkes­ byggande”

formulerade. Vad tror vi på?

Vad vill vi förmedla? Vilka vill vi ha för att matcha vårt bolag?

Hyr en konsult En konsult kan både hjälpa till med att hitta rätt personer och få företaget att framstå som attraktivt för ­specifika målgrupper.

Gång på gång har det visat sig att arbets­platser som satsar på ­gemensamma fikaraster och som ser till att de anställda har möjlighet att ha trevlig och roligt till­sammans, blir effektivare. Människor som ­arbetar på samma ställe är också ­varandras arbetsmiljö – det är därför viktigt att se till att man får ett gäng som trivs ihop. text Therese Eriksson Illustration Maja Modén

W L Gore & Associates – ­kanske mest kända för ­varumärket Goretex – blev i undersökningen ­Great ­place to work rankad som ­bästa arbetsplats 2011 i ­kategorin små organisationer. Här har man skapat en stark företagskultur som handlar om att uppmuntra alla att ta ansvar för såväl egen utveckling som för sina arbets­upp­gifter.

Hur gör man på Gore för att förmedla v ­ ilken attraktiv arbetsplats man är?

– Förutom ­undersökningar, som ­Great place to work, är nog det viktigaste att träffa en stolt, nöjd och ­engagerad med­arbetare ­någonstans i världen, menar ­Gunnar ­Carlsson, vd på Gore ­Scandinavia.

Andra saker är: Prestigelöshet – platt organisation. ”Vi pratar sällan om om titlar eller hierarkier inom organisationen.”

Delaktighet och delägarskap. ”Alla som arbetar hos oss blir dessutom associates, eller delägare.”

– Vi är måna om ­underlätta för de anställda, både vad ­gäller stimulerande arbetsuppgifter, och att vi är ­flexibla när privatlivet kräver det.

Behöver man arbeta hemifrån eller kunna träna på arbetstid försöker vi ordna det, sade Gunnar Carlsson i en intervju med ­Göteborgs-Posten i fjol.

– Vi har en företagskultur som bygger på omtanke, ett könsneutralt belöningssystem och så har vi ansträngt oss för att hitta individuella lösningar.

oktober 2011 trä&möbelforum

17

Frågor + svar

Fråga våra experter!

Du ställer frågorna. Vi svarar.

Mejla dina frågor till tomf@tmf.se. thomas strand företagsrådgivare tmf syd

robin ljungar branschansvarig för kök&bad och inredningar

­thomas.strand @tmf.se

Tips inför CNCmaskinköp?

Vi ska investera i en ny CNC-maskin.

Jag behöver tips på vad man behöver tänka på. Har TMF något material kring detta?

Vi har ett exklusivt ­medlemsmaterial om just maskininköp som kan ­hämtas från vår hemsida.

Logga in med din mejladress och lösenord och klicka på Branschfrågor. Där finns en flik som heter Maskinupphandling där du kan hitta checklistor, ­upphandlingsguide, köpavtal med mera.

Thomas Strand, företagsrådgivare TMF Syd

Vad beror lim­ genomslaget på?

Vi fanérar spån­skivor och använder ett ­traditionellt karbamidlim.

Ibland händer det att vi får problem med limgenomslag, vad beror det på?

18

katia storm jurist

robin.ljungar @tmf.se

Limgenomslag ­innebär att limmet av olika anledningar tränger genom fanéret och hamnar på ytan.

Detta kan ge problem vid lackering och betsning samt orsaka missfärgningar. Det finns flera tänkbara orsaker: för hög fuktkvot på fanéret, för låg viskositet på limmet, för mycket påfört lim, för högt presstryck, för lång sluten väntetid eller för långsam härdare. Problemen uppträder oftare om man har väldigt ­tunna fanér eller med öppen struktur.

Var noga med att torka ner fanéren till rätt fuktkvot (­cirka 5-6 procent). Applicera rätt mängd lim och låt inte den ­slutna vänte­tiden vara längre än nödvändigt. Välj lim med hänsyn till snabbhet och viskositet.

Robin Ljungar, branschansvarig för Kök&Bad och Inredningar

Okej att kräva hälso­ undersökning?

Kan jag kräva att arbetssökande genomgår hälsoundersökningar?

trä&möbelforum oktober 2011

anders rosenkilde ansvarig teknisk utveckling

katia.storm @tmf.se

I dagsläget finns ­inget uttryckligt förbud i ­gällande rätt att ­kräva medicinsk undersökning eller drog-­ test av en a ­ rbetssökande. Det finns dock, enligt f­ örarbeten till svensk rätt, ut­­talanden som slagit fast att ­narkotikatester i samband med en a ­ nställning måste ske i ­överensstämmelse med god sed på arbetsmarknaden. Rättspraxis för vad detta innebär är knapp, men det ­torde ­innebära att det måste ­finnas en propor­tionalitet ­mellan ­arbetsgivarens åtgärd och arbetstagarens skyddsvärda intresse. ­Testerna ska också ske så att individens integritet inte kränks. Det är viktigt att k ­ omma ihåg att de uppgifter som ­kommer fram om hälsa omfattas av person­uppgiftslagen och ­betraktas som känsliga.

För dessa krävs utryckligt samtycke från individen, och de får endast användas i rekryterings­ syfte för att därefter förstöras när processen är över.

Katia Storm, jurist

anders.rosenkilde @tmf.se

Kan jag Möbelfaktamärka en kläd­ hängare?

Jag har sett att olika slags möbler märks med Nya Möbelfakta. Kan man även märka till exempel klädhängare, småhyllor eller mindre förvaringsmöbler – saker som finns i mitt sortiment?

Nej, i nuläget finns ingen märkning inom Möbelfakta för de produkt­ kategorierna, framförallt ­eftersom det inte finns n ­ ågra europeiska standarder som är anpassade för dem. Men ­teamet bakom Nya Möbel­ fakta vet att det här är efterfrågat, och vi har det på agendan. Vi jobbar främst för att anpassa standarden för ­förvaringsmöbler. Håll utkik på www.mobelfakta.se för uppdateringar.

Anders Rosenkilde, kvalitetsansvarig för Möbelfakta

Insikt

+8 000

Fram till september 2015 ­behöver trä­industrin rekrytera 8 000 nya ­medarbetare. Främst handlar det om personer med gymnasie­kompetens.

nytt och nyttigt från TMF

Tuffa förhandlingar att vänta I september ­inleddes avtals­ förhandlingarna 2012 på allvar.

Just nu kämpar parterna om att möta varandras krav. Den sista november ska de två första avtalen vara färdiga.

F

örhandlingarna ­följer det regelverk som sattes i och med det nya Industriavtalet.

I praktiken innebär det att det nya avtal måste förhandlas fram under oktober.

Om parterna inte har ­kommit ö ­ verens då kliver Opo, ­industrins opartiska ­ord­föranden, in och hjälper till. Totalt handlar det om fyra avtal: två tjänste­mannaavtal och två arbetaravtal. Den sista november ska arbetaravtalen vara färdiga. För tjänstemannaavtalen är det 31 december som gäller.

– Vi måste komma ­överens om nya avtalsvillkor. Vi har inga alternativa parter att ­träffa avtal med. På så vis ­skiljer sig det här från en vanlig affärsförhandling, säger David Johnsson, vice vd och förhandlingschef på TMF.

För industrins del finns det

tre särskilt viktiga delar av avtalsförhandlingarna: stödjande kollektivavtal, företagsnära lönebildning och verksamhetsanpassad arbetstid.

TUFFA TIDER. Avtalsförhandlingar pågår inför nästa år, men det finns flera skäl till att de kan dra ut på tiden. Personen på bilden har inget med texten att göra. foto kinnarps

– Kollektivavtalet måste spegla den verklighet vi lever i och stödja våra medlemmar på den globala marknaden, säger David Johnsson.

Att eftersträva företagsnära

lönebildning handlar om att lönen måste ­bestämmas utifrån företagens förutsättningar i kombination med enskilda medarbetares prestationer.

Företagen måste o ­ ckså få bättre kontroll över när arbetet ska utföras. Detta för att

flexiblare och snabbare kunna anpassa verksamheten.

– Men det är för tidigt att säga något om målen i ­siffror.

Det ekonomiska läget är väldigt osäkert, vilket kommer avspeglas i avtalsförhandlingarna. Men vi kämpar stenhårt för att skapa avtal som stärker företagens konkurrenskraft, säger David Johnsson.

Det finns flera skäl till att

f­ örhandlingarna kan dra ut på tiden.

– Vi är i en allvarlig ekonomisk ­situation. Många företag har ­varslat och fler planerar nedskärningar. Därför är det förvånande och oansvarigt av facken inom industrin och GS att kräva löne­ökningar på 3,7 procent. Var tror de att pengarna finns? Dess­utom har de andra kostnadsdrivande krav som sammantaget motsvarar cirka sex procent, säger David Johnsson.

Text cecilia Uhler, KRISTOFER SANDBERG

oktober 2011 trä&möbelforum

19

Insikt

baskurs i ­arbetsmiljö

25 oktober har du ny chans att gå Baskurs i arbetsmiljö. Utbildningen hålls i Stockholm och pågår under en dag. För mer information, hör av dig till kerstin.ekecrantz@skogsindustrierna.org.

nytt och nyttigt från TMF

”Viktigt att ­behålla den yngre ­arbetskraften” Det ekonomiska läget i Europa förvärras. Ju l­ ängre en lösning dröjer, desto mer spekulativa och dramatiska blir prognoserna. Faran är överhängande att några länder inte klarar besparingskraven från EU och IMF. Konsekvenserna om Greklands s­ kulder skrivs ned är omöjliga att förutse, andra länder ­kommer att kräva detsamma.

De pengar som EU och IMF avsatt räcker inte ens för att betala till e­ xempel Italiens skuld. ­Hårdast trängda är franska, men även tyska, banker, v­ ilket börjar få återverkningar bland privata företag i ­Europa, som får allt svårare att låna pengar. ­Europa är den största marknaden för ­svenska företag. Orderingången minskar, och fortsätter minska om kunderna inte kan finansiera sina investeringar.

”Vi har planen klar för flera år” Young ­Management ­Group, YMG,

är ett ovanligt ledarskaps­nätverk som riktar sig till alla TMF-anslutna unga företagare. Det syftar till att stimulera ­kreativiteten och ­entusiasmen. ­Nätverket träffas en gång per år.

Thomas Strand på TMF är ny verk­­sam­hets­­ansvarig: – Det ska blir jätteroligt att jobba med gruppen. Och vi har planen klar för YMG fl ­ era år framåt. Det finns en röd tråd genom alla träffar. Vi hoppas att deltagarna ska få med sig nya insikter om ledar- och affärsmannaskap efter varje träff.

Analyser visar att vi går in i en lågkonjunktur fj ­ ärde

kvartalet. Hur lång den blir är svårt att bedöma. Förutsättningarna för avtalsförhandlingarna, som inleds i oktober, har dramatiskt förändrats, vilket även facket till slut insett. ”Det är risk För trä- och möbelindustrin är att skol­ situationen speciellt oroande. Våra ungdom branscher har inte återhämtat sig inte vågar sedan krisen 2008. Efter den fick satsa på många yngre medarbetare lämna vår industri” sina jobb.

Konkurrensen från lågkostnadsländer kräver en hög automatisering av vår produktion, och för att sköta de moderna maskinerna krävs en mix av äldre, erfaren arbetskraft och yngre med utbildning på de avancerade datorstyrda systemen. Eftersom lågkonjunkturen drabbar företag olika är det angeläget att företagen kan sätta lön utifrån egna förutsättningar och medarbetarnas prestationer. Snabba skiftningar i efterfrågan medför att företagen själva måste kunna bestämma när arbetet skall utföras.

Thomas Strand, företagsrådgivare TMF syd, och ny verksamhetsansvarig för Young ­Management ­Group.

Nästa träff sker våren 2012.

För mer information, mejla ­thomas.strand@tmf.se!

Succé för TMF-app Över 1 000 ­personer har ­laddat ner TMF:s app – och nu har den blivit ännu ­bättre.

I den nya versionen har bland annat ­funktionen med pushmeddelanden förbättrats och informationen laddas snabbare.

Här hittar du appen: korta.nu/x96zc

Trä- och möbelindustrin är en

framtidsbransch, som kommer att behöva rekrytera nya medarbetare i framtiden. Därför är det viktigt att vi får behålla den yngre arbetskraft med teknisk kompetens. Annars är det risk att skolungdom inte vågar satsa på vår industri. Det vilar ett stort ansvar på parterna i höstens förhandlingar.

Leif G Gustafsson

20

vd, TMF

Öppen Dörr-kampanjen åter till jul Öppen Dörr-kampanjen i våras

blev en stor succé. Mängder av ­intresserade passade på att hälsa på hos de femtontal företag, från norr till söder, som bjöd in och informerade om sin verksamhet.

Till Totebo kom hela 700 besökare.

– Det är hård konkurrens om arbetskraften, därför ­måste

vi visa att vi finns, säger Göte Ljungdahl, personalsamordnare på Totebo.

Under hösten kommer TMF att samordna ett nytt arrangemang som går av stapeln till jul.

– Då är vi gärna med igen och visar vilken toppmodern industri det här är, säger Göte ­Ljungdahl.

KS

............................................................................................................................ ............................................................................................................................

Laminatprodukter för bygg- och inredning Laminatprodukter för bygg- och inredning Interiört och exteriört. Made in Sweden.

Interiört och exteriört. Made in Sweden.

Svensktillverkad Högtryckslaminat och Kompaktlaminat för Svensktillverkad Högtryckslaminat Kompaktlaminat för Inredning - Kök - Butik - Fasadoch - Balkong - Våtrum

Inredning - Kök - Butik - Fasad - Balkong - Våtrum

u u

Lamiroc Interiör Lamiroc Interiör Högtryckslaminat Högtryckslaminat

u u

Lamiroc Exteriör Lamiroc Exteriör Kompaktlaminat Kompaktlaminat

u u

Lamiroc Graphiq Lamiroc Graphiq Individuell laminat Individuell laminat

Välkommen till vår värld av laminatprodukter!

Välkommen till vår värld av laminatprodukter!

För mer information, kontakta: För mer information, kontakta: Lamiroc Component Sweden AB Lamiroc Component Sweden AB Kungsvägen 86 914 32 Nordmaling Kungsvägen 86 914 32 Nordmaling Tel: 0930 - 107 65 Fax: 0930 10265 14 Tel: 0930 --107 Fax: 0930 - 102 14 E-post: info@lamiroc.com www.lamiroc.com E-post: info@lamiroc.com www.lamiroc.com

Lamiroc Component Sweden, Kungsvägen 86, 914 32 Nordmaling Tel. +46 (0) 930-107 65, Fax. +46 (0) 930-102 14 Lamiroc Component Sweden, KungsvägenWeb. 86, 914 32 Nordmaling E-post. info@lamiroc.com, www.lamiroc.com Tel. +46 (0) 930-107 65, Fax. +46 (0) 930-102 14 E-post. info@lamiroc.com, Web. www.lamiroc.com

Profilen

NYA UTMANINGAR. Lars Bülow har lämnat Materia men har inga planer på att sluta jobba.

Foto Erik Hellqvist/Bildmakarna

”Jag kommer inte gå i pension och börja mata änder” Efter 30 år som möbeldesigner har Lars Bülow lämnat sitt livsverk.

TEXT Rebecka Gyllin

F

ör 19 år sedan grundade han designmöbelföretaget Materia ihop med Kersti Sandin Bülow. För sju år sedan sålde de företaget till inredningskoncernen Kinnarps och s­ iste augusti i år slutade han som vd.

Därmed har Lars Bülow helt och hållet lämnat sitt livsverk.

– Nu vill jag anta nya utmaningar i livet. Jag vill fortsätta arbeta, förhoppningsvis inom branschen.

Han har arbetat som designer för svenska möbelindustrin i 30 år. Han lämnar Materia med drygt 80 anställda och en omsättning på 150 miljoner.

– Jag tror inte på att en tidigare vd ska sitta kvar i verksamheten. Den nya vd:n ska istället få utveckla och förvalta bolaget på egna meriter.

Efter så många år i branschen som företagsledare har han däremot några goda råd att ge till sin efterträdare.

– Behåll och jobba för självständigheten. Även om Materia ingår i en större koncern så är det ­viktigt att bolaget utvecklas och fortsätter att stå på egna ben.

22

trä&möbelforum oktober 2011

Lars Bülow tror att det som krävs för att ­lyckas inom branschen är att företagen skapar en stark egen identitet och att man hittar marknadskanaler för att nå ut med produkterna även utanför ­Sverige.

Dessutom gäller det att vara öppen för unga och nyutbildade formgivare.

– Möbelbranschen är en mogen bransch. En nyckelfaktor för framtiden är att vi kan attrahera och locka till oss ungdomar och att vi nyfiket kan ta till oss vad de tycker.

När det gäller hans egen framtid så är den ännu inte helt planerad. Klart är att han kommer dokumentera sina år och erfarenheter från Materia, eventuellt i form av en bok.

Utöver det hoppas han få komma in i hetluften ganska snart igen.

– Jag har blivit erbjuden flera nya jobb, så erbjudandena finns. Alternativt köper jag ett företag att utveckla.

En sak vet Lars Bülow i varje fall säkert: – Jag kommer inte gå i pension och börja mata änderna i Djurgårdsbrunnskanalen, säger han och skrattar.

Lars Bülow Ålder: 59 år. familj: Kersti Sandin Bülow, barn och barnbarn. bor: Östermalm, Stockholm.

OM sitt eget hem: ”­Ganska onostalgiskt trivsamt, en b ­ landning som vuxit fram under många år.

Många ­designade produkter, en del egenritade men framför allt andras.”

Materia Utvecklar och tillverkar möbler samt ­inredningsdetaljer, främst i offentlig miljö. ­Huvudkontor och produktion finns i Tranås.

Minska olyckorna inom trä- och möbelindustrin!

En arbetsskada kan förutom lidande också innebära höga kostnader för den drabbade, företaget och samhället. Prevent har tagit fram två böcker som ska underlätta för dig som jobbar i branschen att arbeta förebyggande med arbetsmiljöfrågor.

Systematiskt arbetsmiljöarbete i det lilla träindustriföretaget Den här boken beskriver hur arbetsmiljö-arbetet kan bedrivas och är ett praktiskt hjälpmedel för små företag. Det är främst avsett för företag med måttliga risker i sin verksamhet. I materialet ingår formulär, checklistor, maskinchecklistor och en arbetsmiljöenkät.

Art nr 326 230 kr

Bättre arbetsmiljö – Träindustrin Den här skriften ger en översikt över de vanligaste arbetsmiljöriskerna i trä- och möbelindustrin.

Här finns också förslag på hur man kan arbeta för att förebygga dessa.

Art nr 870 120 kr

Läs mer på www.prevent.se För mer information och beställning, gå in på www.prevent.se/bokhandel eller ring 08-402 02 20.

Plugga Skog och trä På dIStanS eller camPuS

Ingenjörerna som arbetar med känslomässigt material.

Trä är ett positivt material på många sätt. det är en råvara som det finns gott om och som bidrar till ett sunt kretslopp. och trä är faktiskt också känslomässigt. det ger en annan känsla än stål och plast, vilket gör att det kanske inte är så konstigt att trä är det vanligaste materialet i inredning som möbler, väggar och golv.

Som Ingenjör i Skog och träteknik har du goda chanser att få jobb. Skogs- och träbranschen har nämligen brist på högskoleutbildad personal. dessutom pågår det strukturförändringar i branschen som leder till nya jobb och karriärsvägar. det banar väg för en spännande framtid. är du intresserad av skog, trä och teknik? Programmet passar dig som vill arbeta på ledande positioner inom träförädlingsindustrin. du väljer mellan distans och campusstudier på hel- eller deltid. Vill du arbeta utomlands kan det vara intressant att veta att ungefär

kalmar Växjö

70 % av träprodukterna går på export, något som kan leda till en internationell karriär. men många av våra studenter väljer också att arbeta lokalt på mindre orter där det finns behov av välutbildad personal.

Linnéuniversitetet erbjuder flera utbildningar inom Skog och trä, där Ingenjörsprogrammet är ett altenativ, Skogs- och träprogrammet ett annat. de startar på hösten.

Fristående kurser om 7,5 hp i t ex Skogsbränslekunskap, träindustriell produktionsteknik och Skogsteknik startar under vårterminen. Sista sökdatum för dem är 15 oktober.

Mer info. Varför bygger karin hus i trä på peab? Vad tycker konrad om att förvalta skog på stiftet? läs mer om studenterna på webben. lnu.se/amnen/skog-och-tra Skogsdagen 2011. Välkommen till Växjö den 19 november då vi firar hållbart familjeskogsbruk 10 år. dagens tema är Skogsföretagaren. mer info på webben eller genom ulrika Berg tel 0470–70 80 08