TT-Gruppen 2009

Årsberä!else 2009

Välkommen till TT-Gruppen!

Men ingenting är givet för alltid. Att skapa värde och nytta för kunderna är det enda som kan garantera långsiktig framgång.

Vårt uppdrag är extra viktigt nu när finanskrisen slår mot redaktionerna. Kvalitativt byråmaterial ger tidningsföretagen en stabil bas att bygga på. Det värnar kundernas kärnverksamhet, som den lokala bevakningen eller den grävande journalistiken.

På följande sidor presenterar vi familjen. Nyhetsbyrån TT. Bildbyrån Scanpix. Servicebyrån TT Spektra.

Svenska Grafikbyrån. Omvärldsbevakaren TT Monitor.

Nyförvärvet Retriever. Och nystarten Uppdragsmedia, som för övrigt ligger bakom denna årsberättelse.

TT-Gruppens årsberättelse är till för kunder, personal, ägare och andra intresserade. Har du några idéer eller synpunkter med anledning av innehållet är du välkommen att mejla mig på thomas.peterssohn@tt.se.

Trevlig läsning!

Thomas Peterssohn, vd och chefredaktör, TT-Gruppen.

Foto: Henrik Montgomery/Scanpix

Vanligtvis brukar vi hålla låg profil. Inte prata så mycket om oss själva. Hellre låta kunderna få äran när vi har gjort något bra. Så därför känns det lite ovant att presentera en hel tidning som handlar enbart om oss själva.

Men det är nog på tiden. Mycket har hänt på TT och en och annan i vår omvärld har säkert inte hängt med riktigt.

Numera kallar vi oss TT-Gruppen för att markera att vi är något annat än själva nyhetsbyrån där allting startade.

På senare år har vi breddat oss från text till multimedia, lanserat nya tjänster inom digitala medier och redak­ tionell outsourcing, förvärvat bolag utanför den traditionella mediebranschen och mer än dubblat både antalet medarbetare och omsättning.

Förändringarna är ett svar på tillståndet i mediebranschen. Dagstidningarnas upplagor faller. Medie­ konsumenterna är allt mer svårflörtade och lägger allt mer tid på sociala medier.

Som underleverantör av kostnadseffektivt kvalitetsinnehåll klarar sig TT-Gruppen bra även ett krisår som 2009.

2

tt-gruppen

Innehåll

TT

4

En nyhetsbyrå i förändring

Svenska Grafikbyrån

10

TT Spektra

34

Tidningsproduktion på nytt sätt

14

Familjens senaste medlem slog rekord

TT-Gruppen

30

Medieexperterna ser en ljusare framtid

Flashgrafikens genombrottsår

Retriever

Omvärlden 2009

TT Monitor

40

Driver upphovsrättsfrågan med framgång

20

Så ska koncernen fortsätta att växa

Scanpix

44

Nytt på nätet och den rörliga framtiden

TT-Gruppen 2009 Produktion: Uppdragsmedia, www.uppdragsmedia.se Projektledare: David Stark Art Director: Jonas Larsson Bilder: Henrik Montgomery, Scanpix Omslagsfoto: Scanpix Grafik: Johan Hallnäs, Svenska Grafikbyrån Tryck: Exakta Kontakt: Anders Rhodiner, 08 – 692 28 39, anders.rhodiner@tt.se Hemsida: www.tt-gruppen.com

tt-gruppen

3

Foto: Fredrik Persson

N [TT]

yt채nk p책 nyhetsbyr책n

4

TT

TT:s Sten Gustafsson mitt i händelsernas centrum när domen i Pirate Bay-målet presenterades.

I krisens spår renodlar tidningarna sin form. Personinriktade artiklar och grafiska element efterfrågas oftare av TT:s kunder. Under 2009 breddade redaktionen därför både sin nyhetsvärdering och sina journalistiska produkter.

Av Erik Laquist Foto: Scanpix Självständighet, trovärdighet, pålitlighet och snabbhet. Så lyder TT:s honnörsord och i dagens diversi­

fierade medieklimat är de förmodligen viktigare än någonsin. Det betyder för den skull inte att journalistiken inte ska förändras. Faktum är att tidningskrisen tvingat dagstidningarna att genomlysa sin verksamhet från grunden, vilket i sin tur ökat kraven på TT att anpassa sig.

– En nyhetsbyrå måste leva i symbios med dem man jobbar för. Om redaktionerna inte tycker det vi gör är relevant blir TT:s artiklar helt enkelt inte publicerade, förklarar Kerstin Pilhage, affärsområdeschef.

Redan under 2008 inledde TT ett grundligt förändringsarbete, som under förra året etablerades ordentligt.

Redaktionen lägger nu större vikt vid att skriva om de så

TT

5

Foto: Henrik Montgomery

2009 i korthet* Omsättning: 148 mkr Antal anställda (utgång 2009): 111 Tillväxt (från 2008): ±0 % Nya produkter: TT för tidning – en verktygslåda med anpassade och mallade texter till papperstidningar.

• Tydligare skillnad på utbudet för print och webbpublicering.

• Anpassning av webbtjänsten för exempelvis text-tv-sidor.

• Ökad medverkan i koncern­gemensamma special­sajts­erbjudanden.

• Svenska Grafikbyrån har under året utvecklat en avancerad flashgrafik.

Investeringar: Utveckling av den interna texteditorn TT Front, som har både förbättrat och snabbat upp produktionen.

• Integrering av TT Spektras produktion av färdiga sidor. * Inkluderar Svenska Grafikbyrån Anna Lena Wallström och Amanda Billner, utbildningsrespektive inrikesreporter.

TTs utbud TT:s nyheter kommer i fyra olika format. Under 2010 lanseras ett femte: TT i mobilen.

TT för tryckta medier. En abonnerad tjänst med utvalda nationella och inter­ nationella nyheter i ett obrutet flöde, 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året.

TT Flash. Breaking News i SMS-format till abonnemangskunderna. Betydelsefulla nyheter på 160 tecken.

TT Online. Nyhetstjänsten för webben.

Nyheter i realtid. Det bästa av det bästa i en superkort version och en lite längre. En av de snabbaste nyhetstjänsterna i landet.

Används även av radio och text-TV. TT Online med bild. Den kompletta nyhetstjänsten för det snabba flödet på webben. Nyheterna bildsätts där texten produceras och text och bild går alltid hand i hand.

6

TT

kallade snackisarna, de ämnen som folk pratar om vid arbetsplatsernas fikabord. Det handlar om vardagsnära saker som privatekonomi eller frågor som berör hemmet, bilen och barnen.

– Våra kunder har tyckt att TT stått för en bra och trovärdig journalistik, men att den ibland varit lite för abstrakt, säger Mats Johansson, redaktionschef.

Mer konkretion i nyhetsartiklarna, alltså. I dag innehåller en större andel av TT:s nyhetsartiklar följaktligen olika fall från verkligheten för att belysa hur exempelvis ett lagförslag påverkar människor i verkliga livet. Dessutom har de rent personbaserade nyheterna tagit större plats än tidigare, vilket förra årets bevakning av prinsessan Victorias förlovning, Michael Jacksons död och Tiger Woods otrohetsaffärer är ett tydligt exempel på.

Att använda sig av levande exempel i nyhets­artiklar ger en styrka och genomslagskraft som inte ska under­ skattas. Samma sak gäller de grafiska

element som TT börjat jobba aktivt med att erbjuda sina kunder varje dag.

– Vi har skapat fler format, som mest upp till fem olika textlängder av samma nyhet, och tänker numera på innehållet som byggstenar i en tidnings- eller webbsida. Det har i sin tur bäring på vinkel, omfång och andra element som faktarutor, bakgrunder, citat och siffror.

Mats Johansson nämner Pär Nuders avhopp som Socialdemokraternas ekono­miska talesman i början av 2008 som exempel på hur TT triggats av kunderna att förändra sitt sätt att arbeta.

– En tidning valde att bara publicera en frilagd bild på honom tillsammans med ett citat, det fick oss att tänka efter. I dag utgår vi oftare från bilder och skapar själva en sådan typ av bilddriven journalistik. Vi har inrättat en funktion på redaktionen, en så kallad printredaktör, vars uppgift är att skapa bättre förutsättningar för våra kunder att göra tidning.

3 frågor till: Tobias Österberg, sportreporter med cirka 70 resdagar 2009

Vilken resa var mest spännande?

– US Masters i Augusta, Georgia, var väldigt speciellt. Den räknas som den mest klassiska golftävlingen, och det var första gången jag var där.

Det blev ett dramatiskt slut när den otippade argentinaren Angel Cabrera vann efter särspel. Är det viktigt som sport­reporter att resa mycket?

– Ja, det är en service vi erbjuder. Det ekono­miska läget gör det svårt för många av kunderna att resa och då förlitar de sig på att vi är på plats. Om jag bevakar US Masters hemifrån så vet jag vad spelarna pratar om när de säger att det 13:e hålet är snårigt. Jag har ju varit där och sett det med egna ögon.

Dessutom är det en fördel att träffa människor som man ska intervjua igen.

Angel Cabreras seger i US Masters, en av 2009 års stora sporthändelser.

Foto: Tim Sloan/AFP/Scanpix

Hur många resor gjorde du förra året?

– Närmare tio. Jag reste ganska mycket eftersom jag bevakar tennis, och där blev förra året väldigt lyckat i och med Robin Söderlings framgångar i Paris, Wimbledon och US Open. I år blir det nog ännu fler resdagar för oss på TT-sporten, tack vare fotbolls-VM och vinter-OS.

TT

7

8

TT

Foto: Bjรถrn Larsson Rosvall

Foto: Jonas Ekströmer

Stora nyheter 2009

Foto: Eric Gay/AP/Scanpix

Saab-affären, där TT:s reporter Karin Olander spräckte nyheten om ”prislappen”: – GM-chefen Ed Whitacre gjorde en rundtur på bil­salongen i Detroit. Det var ett hav av journalister vid Chevrolets monter, men jag tänkte att jag måste prata med den person som avgör Saabs öde. När han skulle vidare till nästa monter kunde jag ropa på honom, och han sa ”walk with me”.

Jag ställde frågorna om de senaste buden och han berättade att de inte höll, men att det skulle vara ett annat läge om budgivarna visade upp 450 miljoner dollar. Han liksom slängde ur sig summan, men det var säkert ett medvetet utspel från hans sida, säger Karin Olander.

Pirate Bay-rättegången, ett exempel på hur sociala medier kan generera nyheter: – Vår reporter Sten Gustafs­son kände till de åtalades Twitteralias och kunde därför se hur de twittrade och skrev kommentarer under rättegången. Det var ett bra exempel på hur man med eftertanke kan använda den nya sortens källor. TT var först med att upptäcka att de åtalade kommunicerade med omvärlden, berättar Kerstin Pilhage, TT:s affärsområdeschef.

Foto: Fredrik Persson

DEN GLOBALA FINANSKRISEN, som satte sin prägel på nyhetsbevakningen även 2009: – Den ledde till både bilkris och bankkris med fallande vinster och stora personalminskningar i företag både här hemma och utomlands. På högsta politiska nivå diskuterades och lanserades olika sätt att stöda enskilda, utsatta företag och branscher, ja till och med nationer där Lettland var det land som under 2009 bedömdes vara mest utsatt. För TT:s del krävde händelserna i finanskrisens spår en bevakning och planering utöver det vanliga där de traditionella ämnesgränserna för nyheter helt suddades ut, krisens effekter märktes på alla samhällsplan och i hela världen, berättar Mats Johansson.

Tiger Woods otrohetsaffärer, en nyhet som TT förmodligen ignorerat för fem år sedan: – Han är en av världens bästa idrottare och är gift med en svenska, som dessutom är dotter till en tidigare minister. Ändå var det svårt att skriva, eftersom nyheten till sin karaktär inte passar in i normalmallen. Men i det här fallet var det oundvikligt eftersom han var på väg att ödelägga både sitt privatliv och sin karriär. Vår syn på vad som är en nyhet är bredare i dag än tidigare. Förut var vi nog lite strama och fyrkantiga, säger Mats Johansson.

Svininfluensan, som gav kunderna stora skälvan: – Kunderna undrade om vi hade någon krisplan, eftersom de skulle ha större behov än vanligt av våra tjänster om deras personal blev sjuk.

Vi försökte få vaccin till våra anställda, vilket precis som för många andra inte lyckades särskilt bra, och vi införde även strängare ledighetsregler. Det var ett komplicerat läge. Samtidigt var det hedrande att få frågor om vår krisplan, det var ett kvitto på att vi fyller en viktig funktion, säger Mats Johansson.

Kronprinsessan Victorias förlovning, som TT förberett sig inför under två års tid: – Redan 2007 hade det spekulerats i att det skulle hända, så vi visste att vi måste vara förberedda, säger Mats Johansson. – Vi hade i förväg spånat om hur vi skulle bevaka händelsen. En del texter var redan färdigskrivna.

När nyheten kom kunde TT Spektra, med hjälp av TT:s material, lansera en hel bröllopssajt bara några timmar efter beskedet.

TT

9

Daniel Gineman, tecknare på Svenska Grafikbyrån med flashgrafik som specialitet.

009 var flashens år [Svenska Grafikbyrån]

10

svenska grafikbyrån

Interaktiv grafik som uppdateras, förändras och lever länge på kundernas sajter. Material som skulle kunna fylla en hel tidning – i ett och samma fönster i webbläsaren. Svenska Grafikbyråns flashgrafik har fått sitt genombrott.

Av Gustaf Brickman Foto: Henrik Montgomery/Scanpix

– Flash är helt fantastiskt. I papperstidningen gäller det hela tiden att begränsa sig – men här kan vi bygga grafiken på djupet. Med flash behöver vi aldrig döda våra älsklingar, berättar Grafikbyråns chef Anna Nyberg.

Grafikbyrån har arbetat med flashgrafik i flera år, men fram till hösten 2008 mest i form av animerade filmer med enkelt innehåll. Men det förändrades när USA gjorde sig redo att välja Barack Obama till president.

Tecknaren Daniel Gineman snickrade ihop en informativ och pedagogisk flash med bakgrund, fakta och

opinionssiffror. De båda presidentkandidaterna ställdes mot varandra i olika frågor och läsaren kunde själv gå in i flashfönstret för att lägga in sitt eget resultat.

Under valnatten jobbade Daniel tillsammans med två kollegor för att uppdatera valresultatet delstat för delstat. USA-valet blev en stor succé, köptes av över 20 tidningar och visade vägen inför 2009.

– Det var ett klockrent sätt att presentera ett stort material. När jag såg resultatet tänkte jag bara ”Wow, det här måste vi köra på och utveckla vidare”, säger Anna Nyberg.

svenska grafikbyrån

11

3 frågor till: Johan Hallnäs, som varje månad producerar ett uppslag i Tidningen Vi. Vad är det som är så speciellt med det här uppdraget?

Storleken – att få jobba med ett helt uppslag är otroligt inspirerande. Att det återkommer varje månad gör att vi kan hålla en bättre framförhållning, samtidigt som vi får en riktigt bra dialog med kunden.

Varför är ett uppslag med grafik roligare än ett traditionellt med text och bild?

Tillsammans med kunden väljer vi ämnen, ibland väldigt avancerade, som lämpar sig för förklarande grafik. Med hjälp av illustrationer och fakta får vi polletten att trilla ner.

1 Efter flera framgångsrika projekt under 2009 ligger Grafikbyrån i frontlinjen i Nyhetssverige när det gäller flashgrafik.

– Vårt fokus ligger mer på användarvänlighet än på avancerad programmering och specialeffekter. När det gäller att använda flashgrafik i ett nyhetssammanhang, att förena tekniken med pedagogik och innehåll, då har vi kommit längst, säger Daniel Gineman som tillsammans med Rikard Söderström ansvarar för flash­projekten på SGB. Inför 2010 är målsättningarna höga – det ska bli året då Grafikbyrån verkligen når ut med sina flashtjänster.

12

svenska grafikbyrån

– När året är slut ska alla som har ett bredband ha sett våra flashar, säger Anna Nyberg.

Grafikbyrån har också hittat en ny kundgrupp som kan ha stor nytta av tekniken – organisationer och myndigheter – och har redan gjort projekt för Historiska museet i Stockholm.

– Det finns ett stort behov hos alla organisationer som har budskap som ibland är komplicerade. För att åskådliggöra informationen på ett pedagogiskt sätt är flash det perfekta verktyget, förklarar Anna Nyberg.

Är det möjligt att göra liknande jobb för TT-Gruppens gemensamma kunder i framtiden?

Ja, jag skulle verkligen vilja arbeta mer på det här sättet.

Med Grafikbyrån, TT och Scanpix i ryggen kan TT-Gruppen erbjuda hela paketet – och det innebär en stor trygghet för kunden.

Farväl Saab Historien om Saab

Svenska Grafikbyråns tjänster delas in i tre kategorier.

Fakta om Saab 2008 Försäljning: 93 300 st Förlust: 3 miljarder kr Antal anställda: 3 400 st, varav cirka 3 000 arbetar i Trollhättan.

1949 Den första serietillverkade bilen står klar, Saab 92.

0 195 ab Sa

1959 Presenterar en kombi med plats för upp till sju passagerare.

92

1970 Blir först med sprutmunstycken och torkarblad på strålkastarna.

60

19

Nyhetsgrafik: Inrikes, utrikes, ekonomi och sport. Varje månad kan kunderna ladda ner runt 200 nyhetsgrafiker för publicering i print.

2 december 2009 Spyker nämns som möjlig spekulant.

2004 Alternativa bränslen börjar användas.

1977 Saab blir först med att använda turbo i serietillverkade bilar.

0

200

0

Turbo

24 november 2009 Koenigsegg meddelar att de hoppar av köpet av Saab.

00 b 90

Saab 9000 (1984–1998)

Saab 99 Turbo (1978–1980)

Motor: 4-cylindrig radmotor, 6-cylindrig V-motor Växellåda: femväxlad manuell, , 4-stegs automat Max effekt: 130–226 hk

Motor: 4-cylindrig längsmonterad radmotor med överliggande kamaxel Växellåda: fyrväxlad Acceleration: 0–100 km/tim på 10,3 sek Max effekt: 145 hk Toppfart: 196,8 km/tim

Antal producerade bilar 1950 till 2008

133 291

87 356

65 754

73 982

Exempel på grafik från SGB 1. Rymdaffischen Inför Christer Fuglesangs andra resa till rymden fick SGB uppdraget att rita den officiella rymdaffischen åt Rymdstyrelsen. Tecknare: Rikard Söderström.

93 300 150 000 120 000 90 000 60 000

26 066 1 246

30 000

1950

1960

1970

Några av Saabs modeller

KÄLLA: Saab

Uppdragsgrafik: Skräddarsytt för redaktioner, myndigheter och företag. Från enkla diagram till hela tidningsuppslag och flashlösningar för webb.

1997 Saab börjar använda aktiva nackskydd för att minska risken för nackskador vid kollisioner bakifrån.

1990

Saab 92 (1950–1956) Motor: Tvåcylindrig tvärställd tvåtaktsmotor Cylindervolym: 764 cm3 Växellåda: treväxlad Max effekt: 25 hk Toppfart: 105 km/tim

Saa

1980

197

Saab 99

Webbgrafik: Snabba nyhetskartor och avancerad flashgrafik i speciellt paket för kunder som vill lägga extra krut på webben.

18 december 2009 GM beslutar att lägga ned Saab.

1986 Första cabrioleten.

UrSaab 1947

SGBs utbud

2

General Motors påbörjar nedläggningen av Saab Automobile.

Saab 92 1950–56 20 128

Saab 93 1955–60 52 731

Produktionsår Saab 95 1959–78 110 527

1980

1990

2008

2000

0

2. Farväl Saab Sex dagar före jul kom beskedet att nedläggningen av Saab Automobile skulle starta. Nyhetsgrafiken gör en nostalgisk resa i Saabs sextioåriga historia.

Tecknare: Ingela Landström.

Totalt antal producerade bilar, 1950–2006 Sonett (Saab 97) 1965–74 10 219

Saab 99 1967–84 588 643

Saab 900 1978–97 1 182 378

Nät stoppar ny skandal

Saab 9000 1984–98 503 087

Saab 9-3 1997– 700 251

Saab 9-5 1996– 441 232

Berlinmurens fall 1945 Röda armén erövrar Berlin, staden indelas i ett sovjetiskt område i öster och väst delas in i tre sektorer: amerikansk, brittisk och fransk.

Parken har byggt ett nät som ska försvåra för supportrar att ta sig in på planen.

1940

1952 Gränsen mellan Öst-och Västtyskland och Östberlin och Västberlin stängs.

1950

1949 Sovjet blockerar Västberlin. Allierade måste förse staden med luftbroar.

1963 USA: s president JF Kennedy besöker Berlin och förklarar “Ich bin ein Berliner.”

1960

SVENSKA GRAFIKBYRÅN/TT

1987 USA: s president Ronald Reagan besöker Berlin och uppmanar Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov att riva muren.

1970

1949 Förbundsrepubliken Västtyskland (BRD) och Tyska demokratiska republiken (DDR) grundas.

9 nov 1989 Berlinmuren faller när Östtyskland öppnar sina gränser mot väst.

1980

1990

1961 1989 1990 Tyskland är Berlinmuren byggs. 4 november cirka en miljon människor demonstrerar i Östberlin. formellt Den östtyska regeringen avgår. återförenat.

Berlinmuren

302

Berlin

Västberlin Frankrike Storbrit.

Berlin var uppdelad i fyra sektorer.

Sovjet

1990

Dec Jan

Georgien

Albanien

Östtyskland

Jugoslavien

Bulgarien

Polen Ungern Tjeckoslovak.

Rumänien

Åren då staterna blev självständiga.

Sovjetunionen

Kommunismens fall i Europa

Jun 1989 Dec Jan

20

1991

Estland

260

5 043

43,1km

Betongmur, 3,6 meter hög med ett rör längst upp som gör det svårt att greppa.

Mjuk sand som avslöjar fotspår.

Sovjetunionen Lettland Litauen VitÖstÖstryssland Polen tysktyskland land Moldavien Ukraina Tjeckoslovakien Slovenien Ungern Rumänien Kroatien Bosnien Hercegovina Bosnien Hercego.

Georgien Serbien Bulgarien Montenegro Makedonien Armenien Dec Albanien Kosovo Azerbajdzjan Checkpoint Charlie

Nuvarande gräns Gräns 1989

4

KÄLLA: Museum Haus am Checkpoint Charlie, United States Army, Berlin.de, BBC, CIA World Factbook

FOTO: Anders Wiklund/SCANPIX, bilden är ett fotomontage

239

Järnridån

Östberlin

USA

3

259

Gränsvakter Hundförare Bunkrar Dödade Skadade Flykter från öst Murlängd i Berlin

Upp till 100 meter Gatulampor Vakthundar kopplade till löplinor Yttersta gränsen längs med muren. för bemannat Taggtrådsområde. hinder Dike för att Stålspikar LarmBunker Asfaltsväg för stoppa nerkörda kabel gränsvakter. fordon, i marken.

3–5 meter djupt.

Betongmur med taggtrådsstängsel.

Ibland med elektrisk varningsanordning.

Huligannät

14 000

Taggtrådsstängsel 2 meter högt.

Kazakstan

4. Berlinmurens fall Hösten 2009 var det tjugo år sedan gränserna mellan öst och väst raderades ut i Europa. I nyhetsgrafiken om Berlinmurens fall skildras förloppet med mil­ stolpar, kartor och fakta. Tecknare: Mikael Andersson.

REUTERS

3 221

Arresterade VVakttorn Vaktorn med skottgluggar placerade utanför eller innanför första muren.

Fy h…de!

3. Huligannätet Inför matchen i EM-kvalet mellan Danmark och Sverige var det mycket som stod på spel. Den här gången skulle inte överförfriskade supportrar få avgöra. Tecknare: Rikard Söderström.

SVENSKA GRAFIKBYRÅN/TT

SVENSKA GRAFIKBYRÅN/TT

När året är slut ska alla som har bredband ha sett våra flashar.

Grafikbyråns redaktionella kunder kommer också att märka av satsningen på interaktiv grafik. Under 2010 blir det många nya flashar. Allsvenskan, elitserien och prinsessbröllopet är några exempel -– men kronjuvelen blir flashen inför riksdagsvalet.

– Här kommer all information om valet att finnas, ända ner på kommunnivå. Material och siffror kommer att upp­ dateras automatiskt, och eftersom tjänsten är så inter­aktiv kan besökaren välja vad han eller hon vill titta på. Så i stället för att göra en illustration för varje valdistrikt, räcker det med en flash, berättar Daniel Gineman.

svenska grafikbyrån

13

R

ekordรฅr fรถr

[Retriever]

14

RETRIEVER

Retriever

2009 blev ett rekordår för mediebevakaren Retriever.

Samtidigt blev bolaget en del av TT-Gruppen.

– Att få in TT som ägare ger oss bara fördelar, säger företagets vd Robert Söderling.

Av Boel Halldén Foto: Henrik Montgomery/Scanpix – Under 2009 omsatte Retriever i snitt 10 miljoner kronor per månad, men jag kommer ihåg när vi omsatte 100 000 kronor i månaden. Det var bara sex eller sju år sedan, så det har varit en häftig resa. Förklaringen till fjolårets siffror ligger främst i en vinnande säljkultur och ett mycket bra team av medarbetare, säger Retrievers vd Robert Söderling.

I dag har företaget, som har specialiserat sig på mediebevakning, runt 70 anställda, hälften av dem sitter i Stockholm, den andra hälften i Oslo. Frånsett it-avdelningen, som finns i Norge, är de båda kontorens laguppställning i stort sett identisk. I båda länderna finns

avdelningar för sälj/marknad, analys, kundservice och ekonomi. Företaget växer stadigt; i snitt anställs en ny person varje månad.

En gemensam teknisk plattform utgör basen för hela verksamheten. Retriever hämtar in stora mängder data, sorterar, lagrar och gör den sökbar. I snitt hämtas 300 000 nyhetsartiklar in varje dag, 1,5 miljoner aktiva företag är sök­bara och mer än 350 000 bokslut från Bolagsverket lagras varje år.

Kunderna navigerar och kommer åt all information via ett gemensamt gränssnitt, en säkerhetsskyddad tjänst tillgänglig genom inloggning. I tjänsten kan kunderna

RETRIEVER

15

Retrievers vd Robert Söderling.

sedan läsa artiklar, ta fram statistik, söka information om företag och ladda hem bokslut eller årsredovisningar.

Dessutom har Retriever en tjänst som automatiskt levererar utvalda artiklar/bolagshändelser direkt till kunderna. Det sker via e-post eller sms och till företags intranät eller webbsajter genom skräddarsydda RSS-flöden.

Kvalitativa medieanalyser Det är filtreringen av information som är nyckeln hos Retriever. Syftet är att servera varje kund den information som just de har behov av. Företaget erbjuder också sedan något år tillbaka kvalitativa medieanalyser, ett affärsområde som under 2009 växte kraftigt, och det är en tillväxt som har fortsatt in i 2010.

Den norska mediekoncernen Schibsted kom in som ägare våren 2004. Med starkt ägarkapital i ryggen kunde Retriever köpa Mediearkivet, ett digitalt arkiv som i dag har runt 15 miljoner tryckta artiklar sökbara i sin databas. Samtidigt förvärvades också Mediearkivets norska motsvarighet Atekst.

Företaget beslutade sig 2007 för att även erbjuda företagsinformation genom att paketera uppgifter från Bolagsverket, UC och SCB. Samtidigt som den nya tjänsten Retriever Business lanserades, startade företaget också den nu populära söktjänsten allabolag.se.

16

RETRIEVER

Positivt med TT som ägare TT kom in som delägare (66 procent) i Retriever hösten 2009 när företaget slog rekord i nyförsäljning, som ökade från 36 mkr 2008 till 54 mkr för helåret 2009.

– Vår bastjänst, medie­bevakning, har hela tiden tuffat på bra. Vår nysatsning på kvalitativa medieanalyser och det nya affärsområdet med företags­information hade också stor betydelse för den ökade nyförsäljningen.

Att få in TT som ägare ger bara fördelar, anser Robert Söderling: – TT är ett känt varumärke som står för en seriös och pålitlig verksamhet. Det är en fördel att ha en ägare med kompetens och erfarenhet inom medieområdet. TT är dessutom medieneutralt på ett annat sätt än Schibsted, något jag anser är positivt.

På frågan hur han ser på framtiden svarar Robert Söderling att det framför allt handlar om att kunna hjälpa kunderna bevaka ett allt snabbare nyhetsflöde.

– Med dagens teknik kan fler producera nyheter och skapa nya mediekanaler. Sociala medier är ett tydligt exempel på en ny kanal som på kort tid blivit oerhört viktig för våra kunder. Utvecklingen på mediemarknaden går fort men jag är övertygad om att Retriever fortsätter sin resa mot att bli en riktigt stor aktör i branschen.

Retriever-medarbetarna Eva Serner, Karolina Wedmalm och Christian Alvesson.

RETRIEVER

17

Retriever filtrerar och bevakar bloggarna

Foto: Anderas Lübeck

Retriever får allt större efterfrågan på bevakning av ­sociala medier. Marknadschefen Therese Olsson berättar att företaget i dag tar hjälp av Twingly för att säkerställa kvali­teten på bloggar. Twingly är en webbplats och sök­motor, f­ öretaget levererar och underhåller det käll­ urval på 396 000 svenska bloggar som Retriever använder i sin mediebevakning och analys.

3 frågor till: EMMA NYLÉN, kundansvarig och popstjärna Vad gör du som kundansvarig på Retriever?

Vi hjälper kunderna med deras omvärldsbevakning och vägleder dom i vår söktjänst genom att till exempel bygga söksträngar och skapa profiler. Vi får önskemål om vad kunderna vill ha bevakning på och sedan bygger vi upp det, det är en unik service vi har.

Du är medlem i popgruppen Paris och ger ut skivor under namnet Emmon. Hur går det att kombinera ett heltidsarbete med livet som popstjärna?

Jag har gjort det i så många år, det fungerar.

Det är inte många musiker som klarar sig ekonomiskt på enbart musiken. Det gäller bara att ha god planering och framförhållning.

Och ett jävlar anamma. Men det är bara vissa perioder som jag turnerar, oftast efter ett skivsläpp. I mitt soloprojekt gör jag allt från att skriva låtar, spela in, mixa och producera till att göra skivomslag. I bandet är vi flera som delar på det jobbet.

Har du gott om fans bland kunderna?

Ja faktiskt, och bland kollegor. Det är klart att jag inte sitter och gör en massa promotion mot kunder, men det händer ju att folk känner till mig och det är roligt.

18

RETRIEVER

– För oss är det omöjligt att själva hålla koll på när nya bloggar föds och andra dör – därför samarbetar vi med Twingly. De servar oss med ett aktuellt källurval; vissa bloggar som uppstår kanske bara är en dagslända, det är svårt för oss att själva följa de rörelserna i blogg­ o­sfären. Men det är vi som sedan gör bevakningen och ­filtreringen av det bloggurval som levereras till oss, säger Therese Olsson.

Allabolag.se – populär söktjänst Vem är vd? Hur mycket pengar tjänar företaget? På söktjänsten allabolag. se kan användare kartlägga svenska företag. All information är gratis. På webbsajten kan man också mot betalning beställa årsredovisningar och kreditupplysningar på företag.

Retriever startade söktjänsten kort efter att de lanserat Retriever Business, en tjänst riktad mot profes­sionella användare av företagsinformation.

– Vi märkte att det fanns en stor efterfrågan på marknaden för gratis företagsinformation, särskilt från små och medelstora företag. Bland annat därför startade vi en annonsfinansierad tjänst riktad mot den målgruppen, säger Robert Söderling, vd för Retriever.

2009 i korthet Omsättning: 123 mkr Antal anställda (utgång 2009): 59 Tillväxt (från 2008): 35,3 procent Nya produkter: Nya verktyg för kvalitativ medie- och företagsanalys.

Nya stora kunder: Almega, Swedish Match, LRF.

I tjänsten kan kunderna sedan läsa artiklar, ta fram statistik, söka information om företag och ladda hem bokslut eller årsredovisningar.

Nya större samarbeten: 100 nya tidningar har under 2009 har valt att ingå samarbete med Retriever. Utökning av tv/radio-bevakning genom samarbete med Yomando.

Ny teknik: förhandsvisning av PDF som thumbnails, källkategorisering.

RETRIEVERS utbud

Foto: Nordisk Film

Mediebevakarens tjänster är uppdelade på fyra olika affärsområden.

Monitor: bevakning av webb­ publicerat och tryckt redaktionellt material, radio/tv och sociala medier.

Business: databas för, och bevakning av, företagsinformation från mer än 1,5 miljoner svenska bolag.

Analys: Retriever erbjuder en kvalitativ analys av såväl redaktionella som sociala medier.

Research: digitala sökbara arkiv för webbpublicerat och tryckt redaktionellt material, radio/tv och sociala medier.

Mediearkivets roll i Millennium-trilogin Författaren Stieg Larsson arbetade många år på TT. Han hade troligen stor användning av Mediearkivet i sitt researcharbete. Också huvud­ personerna i hans Millennium-trilogi är flitiga användare av Mediearkivet. I ”Flickan som lekte med elden” använde till exempel Lisbeth Salander arkivet när hon sammanställde en översikt av Svavelsjö MC:s historik. I ”Luftslottet som sprängdes” loggade journalisten Mikael Blomkvist in på Mediearkivet när han skulle plocka ut artiklar om kurden Idris Ghidi: ”… Mikael Blomkvist läste Daniel Olofssons summering och studerade porträttet av Idris Ghidi från passregistret. Därefter loggade han in på Mediearkivet och plockade ut flera artiklar som legat till grund för Olofssons summering. Han läste uppmärksamt och funderade därefter en lång stund.

Han tände en cigarett …” (utdrag ur ”luftslottet som sprängdes”)

RETRIEVER

19

V

d:n har ordet Nyhetsbyrån har blivit en fullservicepartner.

De snabba nyheterna har kompletterats med allt från företagsinformation till redaktionell outsourcing.

TT:s vd Thomas Peterssohn leder i dag en modern mediekoncern med ett brett kundunderlag.

Av Thomas Peterssohn Grafik: Johan Hallnäs/Svenska Grafikbyrån

hjärtat i tt-gruppen är uppdraget att förmedla snabb, heltäckande, korrekt, trovärdig och relevant nyhetsjournalistik under dygnets alla timmar. Nyhetsbyrån TT, den största verksamheten i koncern­en, har sedan 1920-talet varit en vital del av Sveriges infrastruktur för nyhetsförmedling. Samtliga nyhets­redaktioner i Sverige värda namnet abonnerar på Nyhets­tjänsten.

20

tt-gruppen

Men TT-Gruppens uppdrag är mer omfattande än nyhetsbyråns. TT-Gruppen är en fullserviceleverantör på B2B-marknaden för innehåll och tjänster inom media.

Strategin sedan mitten av 2000-talets första decennium är att växa både genom produktexpansion och genom breddning av kundunderlaget. 2009 kom cirka 70 procent av intäkterna från nya produkter eller nya kunder.

Uppdrag

er d l i B

Redaktionell ou tsourcing TT Spektra Uppdragsgrafi k Svenska Grafi kbyrån Uppdragsfoto grafering Scanpix

Webb

Redaktionell kommunikatio n Uppdragsmedia Kund-, medlems -, och personaltidnin gar Uppdragsmedia

Socia la

Nyheter s, nst: inrike Nyhetstjä i om on ek utrikes, och sport. sbyrån TT Nyhet h Nöje Kultur oc a TT Spektr

och ll företag Nyheter ti er n io organisat or TT Monit vet Mediearki r ve ri Ret

Medie r:

Färdig as TT Sp ajter ektra Föret Uppd agssajter ragsm edia Onlin TT N enyheter yhets byrån Flash Sven gr ska G rafik afik byrån

blogg - och

twi� e

ellt tion edak lt bruk r r ö f el Foto mmersi canpix S ko och k Grafi rån y b k rafi ska G v Sven bb-t o, we x Vide Scanpi

Webb -t Scan v pix

rbeva knin Retrie g Komm ver unika tion i ny Uppd a medier ragsm edia

Information

Mediebevakning, analys och arkiv Retriever

-kalendern Nyhetsbanken, TT och TT-språket TT Monitor

Pak eter at

Tv-b i TT S lagor, tv pekt -sido ra r Feat urep TT S a pekt ket och ra färd iga f Färd eatu iga s resid serie idor or : bör r, sp inrik s, ko el, ti ps o rsor es o c d, c TT S pekt h utrike h trav, ra s.

Red a TT S ktionell a pekt ra, U bilagor ppd Kom rags med m ia Upp ersiell a bil drag agor sme , tem dia asid or o ch a dver toria

n Bolagsinformatio Retriever on Tv-tablåinformati TT Spektra

ls

tt-gruppen

21

Strategi I rollen som mediespecialist fokuserar TT-Gruppen på att erbjuda allt fler produkter till kunderna i medie­ branschen. En lång rad kringtjänster har tillkommit över tid – featurepaket, tv-tablåer, nyhetsgrafik, rörlig bild, foto, nöjesmaterial, färdiga bilagor, eventsajter, layout­t jänster med mera. En central del i strategin är expan­sionen från ”text” till ”multimedia”, det vill säga att som underleverantör behärska integrationen av text, bild, grafik, ljud, video och data.

Strategin är sprungen ur förändringarna i medie­ landskapet. Utvecklingen av stora dagstidningskoncerner är en viktig trend. En annan är utgivarnas vurm för fler­kanals­ publi­cering. En tredje utveckling är effektiviseringstrycket som alla traditionella medier upplever till följd av ökad konkurrens från digitala medier. Sammantaget leder dessa trender till ökad efterfrågan på kostnadseffektivt, kvalitetssäkrat och samordnat redaktionellt innehåll i alla former.

I rollen som informationsspecialist ligger fokus på att skapa affärer hos nya kunder i andra delar av näringslivet och i den offentliga sektorn. TTGruppens position som nav i samhällets nyhetsoch informationsflöde är därvidlag en strategisk tillgång. Inom affärsområdet TT Monitor drivs produktutveckling och försäljning av tjänster inom omvärldsbevakning. Basen är den redaktionella kompetens och de tjänster som redan finns i koncernen.

Utanför den traditionella mediebranschen växer efterfrågan snabbt på medie- och informationstjänster.

Professionell mediebevakning och analys för att ha kontroll över företagens mediebild är exempelvis en nödvändighet i dagens fragmentiserade medievärld.

Retriever, som 2009 blev dotterbolag i TT-Gruppen, bevakar 65 000 mediekällor åt 3 000 företag och organisationer i Skandinavien och växer organiskt med över 20 procent per år.

TT-Gruppens tillväxtsstrategi

Utveckla nya tjänster till mediekunder

TRADITIONELLA TJÄNSTER

Mediespecialist

NYA TJÄNSTER

Scanpix TT Spektra Svenska Grafikbyrån

Informationsspecialist Hi�a kunder på nya marknader

Uppdragsmedia

MEDIEKUNDER

22

tt-gruppen

Retriever TT Monitor allabolag.se

NYA KUNDER

Förvärv Förvärv är en central del i tillväxtstrategin. Grunden lades redan vid millennieskiftet när TT Spektra (före detta Avisa) förvärvades och följdes upp med ett förvärv av Pressens Reportagebyrå (2006). Viktiga förvärv på senare år är bildbyrån Scanpix (2007) och Svenska Grafikbyrån (2008) som på allvar gjorde TT-Gruppen till en fullserviceleverantör. Sommaren 2009 togs ett stort steg utanför den traditionella mediemarknaden när TT-Gruppen tillsammans med den norska nyhetsbyrån NTB förvärvade Retriever som levererar tjänster inom mediebevakning, arkiv, medieanalys och affärsinformation.

Förvärvsstrategin ligger bakom TT-Gruppens snabba tillväxt. Sedan 2005 har omsättningen mer än fördubblats till drygt 416 miljoner kronor 2009. Under 2010 väntas fortsatt tvåsiffrig tillväxt. I takt med att verksamhetsstrukturen förändrats har också lönsamheten i koncernen förbättrats. De starka kassa­flödena från den operativa verksamheten ger goda möjligheter att finansiera fortsatt tillväxt. Trots att koncernen gjort fyra förvärv på fem år, och kombinerat det med en offensiv utdelningspolitik, är TT-Gruppen alltjämt skuldfri.

Den organiska tillväxten har spelat en betydligt mindre roll. Men att köpa företag är inte ett själv­ändamål. Webbtv är exempelvis en egenutvecklad verksamhet. Och stora delar av produktutbudet inom TT Spektra har vuxit fram i dialog med kunderna under 2000-talet. Årsskiftet 2009/2010 togs ytter­ligare ett sådant steg när TT-Gruppen genom TT Spektra etablerade Uppdragsmedia som ett fristående dotterbolag på marknaden för kommersiell uppdrags­publicistik.

Förvärvsstrategin ligger bakom TT-Gruppens snabba tillväxt. Sedan 2005 har omsättningen mer än fördubblats. Även 2010 blir tillväxten tvåsiffrig.

Organisation TT-Gruppen är i dag organiserad i fyra affärsområden som består av ett eller flera rörelsedrivande bolag.

Desstuom ingår dotterbolaget Retriever i TT-Gruppens organisation. Affärsområdescheferna ansvarar för intäkter och resultat inom sina respektive områden och rapporterar till vd. Det övergripande målet med affärsområdesstrukturen är att balansera affärsfokus

Affärsområdenas andel av försäljningen Retriever** 17%

AO TT Nyhetsbyrån* 33%

AO Scanpix 24%

AO TT Spektra 19% AO TT Monitor 7% * Inklusive Svenska Grafikbyrån AB ** 66 procent av omsä�ningen helåret 2009

Produkternas andel av försäljningen Börs 1% Upphovsrä� 1% Trav & Tips 1% Grafik 1% Video 1% Bolagsinformation 2% Uppdragsproduktion 2% Medieanalys 2% Feed 2%

Övrigt 5% Nyhetstjänst 21% Mediabevakning 14%

Nöje & Kultur 3%

Feature 3% Infotjänst 4% Mediearkiv 4% Webbnyheter 7%

Tv- och radiotablåer 8%

Bildabonnemang 10% Styckbild 9%

inom respektive område med samordningsfördelar på koncernnivå.

Affärsområdena nyttjar gemensamma resurser inom exempelvis Ekonomi, IT och HR. Den redaktionella verksamheten i de olika affärsområdena – reportrar, fotografer, tecknare etc. – samordnas i den dagliga produktionen. Försäljningsfunktionerna ligger under respektive affärsområde men delar av marknadsarbetet sker i samverkan. Under 2010 ska ett gemensamt CRMsystem implementeras.

En nyckelfråga är graden av integration mellan de olika delarna i TT-Gruppen. Dagspressen är det viktigaste kundsegmentet i flera affärsområden och här finns tydliga samordningsfördelar. På andra segment på och utanför mediebranschen är överlappningen mindre.

Frågor om integration och samordning diskuteras och beslutas ständigt i TT-Gruppens koncernledning där alla affärsområdeschefer och chefer för gemensamma funktioner är representerade.

tt-gruppen

23

Nyhetsbyrån TT

Affärsområdeschef: Kerstin Pilhage Omsä�ning: 148 mkr Anställda: 111 Startår: 1921

Do�erbolag:

Svenska Grafikbyrån Förvärvades: 2008

TT Spektra

Affärsområdeschef: Göran Westin Omsä�ning: 85 mkr Antal anställda: 69 Startår: 1992 (som Avisa) Förvärvades: 1999

Scanpix

Affärsområdeschef: Anna Fornek Bergström Omsä�ning: 109 mkr Antal anställda: 54 Startår: 2005 (fusion av Pressens Bild och Scanpix) Förvärvades: 2007

TT äger 66 procent av Retriever. Den andra ägaren är norska nyhetsbyrån NTB.

Do�erbolag:

Bildades: 2009

Historiskt var TT känt som ett ”enproduktsföretag”, men strategiskiftet under början av 2000-talet har medfört en växande produktportfölj. I dag sker månadsvis uppföljning av cirka 40 produktkategorier inom koncernen varav flera erbjuds i ett otal olika varianter. Produktionsflödena inom ramen för de stora abonnemangen är mycket omfattande.

Varje vecka skickar TT-Gruppen exempelvis ut cirka 2 000 nyhetstelegram, 75 000 fotografier, runt 700 videoklipp och cirka 2 000 anpassade tv-tablåsidor. Över tid har stora redaktionella tillgångar skapats i koncernens arkiv. Scanpix förfogar över cirka 25 miljoner fotografier. Retrievers mediearkiv samlar ungefär lika många artiklar från svensk och norsk press.

Affärsmodeller Abonnemangsmodellen är den dominerande betalnings­ modellen. Avtalen löper ofta i flera år. Medieföretagen

tt-gruppen

Retriever

Vd: Robert Söderling Omsä�ning: 123 mkr Antal anställda: 59 Startår: 2000 Förvärvades: 2009

Uppdragsmedia

Produktion

24

TT Monitor

Affärsområdeschef: Ulf Karlsson Omsä�ning: 31 mkr Antal anställda: 6 Startår: 2005

köper tillgång till innehållsflöden för publicering i sina olika kanaler. Det finns abonnemang för nyheter, webbnyheter, videoklipp, bilder, nyhetsgrafik, feature med mera. Även mediebevakning åt företag erbjuds i form av abonnemang. Alla affärsområden erbjuder dessutom diverse kringtjänster som kan köpas styckvis eller i mindre avtal.

Ett strategiskt mål är att öka tjänsternas förädlingsgrad genom att skapa paket av innehåll (text, bild, redigering) och även leverera kundspecifika medieprodukter. Ett exempel är gratistidningen 18 Minuter i Uppsala som produceras av TT-Gruppen. Ett annat är tv-tidningarna som görs skräddarsydda åt både Expressen och Afton­ bladet. Ett tredje exempel är specialformaterade texter till tv-kanaler som vill producera sin text-tv mer effektivt än i dag.

Redaktionell outsourcing är en växande marknad.

I Australien och Storbritannien finns flera exempel på

Foto: Henrik Montgomery

TT-Gruppens ledning Från vänster: Agneta Magnusson, administrativ redaktionschef, TT • Kerstin Pilhage, affärsområdeschef, TT • Ulf Karlsson,affärs­områdeschef, TT Monitor Thomas Peterssohn, vd, chefredaktör, ansvarig utgivare, TT-Gruppen • Mats Johansson, redaktionschef, stf ansvarig utgivare, TT • Robert Söderling, vd, Retriever • Anna Fornek Bergström, vd, affärsområdeschef, Scanpix • Göran Westin, vd, affärsområdeschef, TT Spektra • Jan Eriksson, IT-chef, TT-Gruppen • Eva Goliath, ekonomichef, TT-Gruppen

stora tidningar som överlåter delar av sin redaktionella verksamhet, exempelvis redigeringen, på specialistföretag knutna till nyhetsbyråer. Affärsmodellen förutsätter stort förtroende, detaljerade serviceavtal och flexibla affärslösningar som ibland inkluderar övertagande av personal.

Dagspressens samlade kostnader uppgår till cirka 20 miljarder kronor och gissningsvis går 20–30 procent till redaktionellt innehåll. Endast en liten del av dessa miljarder läggs i dag på externa leverantörer, men trenden pekar uppåt. TT-Gruppens uppfattning är att innehållsproduktionen i de stora koncernerna med tiden kommer att centraliseras och att en väsentlig del kommer att outsourcas. Inom andra mediesegment, exempelvis tv, spelar underleverantörer redan en mycket viktig roll.

Ett absolut krav för att kunna agera på den här speciella marknaden är djup kompetens inom

TT- gruppens utveckling 1999 Ny ägarstruktur 1999 Förvärv av Avisa (TT Spektra) 2000 Lansering av webb-tv 2005 Ny organisationsstruktur med tre affärsområden 2005 Nytt huvudkontor vid Slussen i Stockholm 2006 Delägande i Scanpix/Pressens Bild 2006 Förvärv av Pressens Reportagebyrå (tv-tablåer) 2007 Förvärv av hela Scanpix (bild) som blir nytt affärsområde 2008 Förvärv av Svenska Grafikbyrån (grafik) 2009 Förvärv av 66 % av Retriever AB (mediebevakning) 2010 Etablering av Uppdragsmedia AB (företagskommunikation)

tt-gruppen

25

Femårsöversikt

Omsättning (miljoner kronor)

500

336

300

367

416

400

212

204

200

100

0

2005

2006

journalistik och en förståelse för journalistikens värderingar. TT-Gruppen verkar inom samma etiska normsystem som dagstidningarna och de viktiga etermedierna, exempelvis TV4 och public service.

Det betyder bland annat att vi drar gränser mellan kommersiell och redaktionell verksamhet, att vi följer de pressetiska spelreglerna och att vi värnar den oberoende journalistiken.

Framtiden Många nyhetsbyråer i världen är pessimister. Det finns en tendens att se hot och problem överallt.

Webben påstods innebära att ”innehåll blir gratis”.

Konsolideringen hos kunderna antogs betyda att underleverantörer skulle kastas på dörren.

Den snabba framväxten av sociala medier och användargenererat innehåll skulle ta över journalistiken.

26

tt-gruppen

2007

2008

2009

Internet har inneburit ytterligare en publiceringskanal som behöver kvalitetssäkrat och formaterat redaktionellt innehåll.

TT-Gruppens erfarenheter hittills är tvärtom. Internet har inneburit ytterligare en publiceringskanal som behöver kvalitetssäkrat och formaterat redaktionellt innehåll. De traditionella mediebolagen värdesätter underleverantörer som med skalfördelar och specialist­

Rörelseresultat (miljoner kronor)

49,6

50

39,8

40

30,5

30 20

11,4

11,7

2005

2006

10 0

2007

2008

2009

Anställda (antal)

330

350 254

300 250

179

200

271

205

150 100 50 0

2005

2006

2007

kompetens kan hjälpa kunderna att långsiktigt sänka sina innehållskostnader, inte minst viktigt när man verkar på en mogen marknad.

De närmaste åren kommer sannolikt inslaget av internationalisering att öka. De nationella nyhetsbyråerna i Europa närmar sig varandra. TT och NTB i Norge driver genom Retriever gemensam verksamhet inom mediebevakning och liknande ägarsamarbeten finns på bland annat bildbyråsidan ute i Europa.

De gamla språkbarriärerna som definierade de nationella nyhetsbyråerna tappar i relevans när verksamheterna breddas till informationstjänster, foto, IT och generella servicekoncept.

Lönsamhet Lönsamheten är den viktigaste parametern i ägar­ styrningen. Ett av relativt få uttalade ägarkrav

2008

2009

på verksamheten är att TT-Gruppen ska klara en rörelsemarginal på 10 procent före avskrivningar på goodwill. En annan parameter är utdelningspolicyn som säger att 30 procent av årsvinsten ska delas ut till ägarna. Ägarnas tydliga lönsamhetsfokus står i kontrast till de mer kooperativa styrmodeller som funnits historiskt hos såväl TT som andra medieägda nyhetsbyråer i Europa.

TT-Gruppen jobbar kontinuerligt med att effektivisera produktionen och att kapitalisera på de ekonomiska skalfördelar som byråverksamhet bygger på. Under den senaste femårsperioden har rörelseresultatet ökat från cirka 10 miljoner kronor till runt 50 miljoner kronor.

Rörelsemarginalen, efter avskrivningar på goodwill, har ökat från cirka 6 procent till runt 12 procent. 2009 var TT-Gruppen för första gången det lönsammaste företaget i Grupp 39, en europeisk sammanslutning av nyhetsbyråer.

tt-gruppen

27

Styrelse ordinarie ledamöter, 2010 Från vänster: Johan Ståhl, vd Sydsvenska Dagbladet Calle Bäckström (personalrepresentant), redaktör TT Spektra Sören Andersson, vice vd NT Media AB Bengt Ottosson, vd AB Kvällstidningen Expressen Thomas Peterssohn, vd och chefredaktör, Tidningarnas Telegrambyrå AB Raoul Grünthal (ordförande), vd Schibsted Sverige AB Dan Lannerö, vd AB Upsala Nya Tidning Anna Settman, vd Aftonbladet Hierta AB Saknas på bilden: Jonathan Falck (vice ordförande), chefredaktör Göteborgs-Posten Rebecka Fogelmarck (personalrepresentant), redaktör TT

28

tt-gruppen

TT-GRUPPENS ÄGARE 20% 10% 10% 10% 10% 10% 10% 5% 5% 5% 5%

Foto: Henrik Montgomery

Aftonbladet Hierta AB Svenska Dagbladet AB Stampen AB AB Kvällstidningen Expressen AB Dagens Nyheter Sydsvenska Dagbladet NT Media VLT AB AB Upsala Nya Tidning Pre(s)sgruppen TT Intr. AB MittMedia Förvaltn. AB

tt-gruppen

29

Foto: Adam Ihse

B

ranschens tunga 책r

30

tt-gruppen

Korridorerna utanför välbesökta World Newspaper Congress i Göteborg 2008.

Betalningsmodeller på nätet var en huvudfråga då, precis som under fjolåret.

Dagstidningar jagade nya betalningsmetoder på nätet och reklambyråer tvingades tänka om. Men de medieaktörer som drabbats hårdast i lågkonjunkturen kan också bli de som går starkast ur krisen. Redan i höst ljusnar det, tror medieexperterna.

Av Johan Åkesson Foto: Scanpix Mediebranschen tog många smällar under 2009. Mindre pengar investerades i reklam, magasin lades ned och dagstidningar sparkade personal. Den negativa trenden drabbade tv, radio, nätpublikationer och alla tänkbara kommersiella medier. Redan under årets första kvartal hade den svenska mediemarknaden tappat över en miljard kronor i medieinvesteringar, enligt Institutet för Reklam- och Mediestatistik.

Robert Picard, medieprofessor vid Jönköpings universitet, säger att medan dagstidningar är de som drabbats hårdast i krisen klarar sig radiostationer bäst bland världens medieaktörer.

– Genom att de repriserar program, köper in billigare produktioner och investerar mindre pengar i sina egna program, säger Robert Picard. En av anledningarna till att just dagspressen inte klarat sig undan med liknande

tt-gruppen

31

3 frågor till: Olle Lidbom, medieanalytiker som bland annat driver medieregistret.se och bloggen Vassa Eggen.

DN:s rekrytering av Gunilla Herlitz är förmodligen en händelse som kommer att påverka mediebranschen i Sverige på många olika sätt.

Hur påverkade finanskrisen tidningsmarknaden positivt?

Foto: Malin Hoelstad/SvD/Scanpix

Foto: Christine Olsson

Vilka var de mest intressanta trenderna för tidningsmarknaden under 2009?

Många började jaga nya intäkter med events, höjda lösnummerpriser och läsarklubbar. Dessutom började allt fler betrakta sina sajter som en del av affären.

Sundsvalls Tidning tog emot pris för Årets marknadsinsats.

besparingsåtgärder är att dess inkomststomme av platsannonsering sjönk med 40 procent under 2009.

Anna Serner, vd för Tidningsutgivarna, säger att den ännu pågående lågkonjunkturen är den första där även lokalpressen blivit stora förlorare.

– I och med att konkurrensytorna är så många fler i dag har medievärldens lågkonjunktur nått utanför storstan. Storstäderna drabbades först och hårdast, men nu kan även lokala tidningar se att konkurrensen hårdnat betydligt, säger Anna Serner.

På frågan om vilka andra trender hon upplevt för dagspressen under det gångna året svarar Anna Serner att en bantad utgivning i kombination med utvidgning på nätet varit en tydlig trend. ­– Fler tidningar går mot att dra ned på utgivningen och inte komma varje dag. Och allt fler söker sig ut på nätet för att etablera sig som tidningar där, och börjar nu också försöka ta betalt på nätet. Att försöka hitta möjligheten att ta betalt är verkligen en trend.

Wall Street Journal sköt startskottet, och senast gick brittiska The Times ut med nyheten att man i fortsätt­

32

tt-gruppen

Jag tror att outsourcing är en möjlighet för tidningar, både kvalitativt och kostnadsmässigt. anna serner, vd för tidningsutgivarna.

ningen får betala ett pund om dagen för att få tillgång till hela tidningen online. Samtidigt kränger många tidningar i dag tilläggsprodukter i butik, som dvd-filmer och guideböcker, samt extramaterial i form av text och bild på nätet.

För att fylla behovet av tilläggsprodukter och bilagor, och samtidigt hålla personalkostnader nere, har dagspressen blivit mer vana vid att outsourca produktioner.

Radiostationerna är de som klarat sig bäst genom mediekrisen.

– Jag tror att outsourcing är en möjlighet för tidningar, både kvalitativt och kostnadsmässigt. Under Kerstin Brunnbergs tid som vd för Sveriges Radio lade man över en hel del produktion på produktionsbolag. Detta mötte mycket kritik först, men nu är det få som inte tycker att produktionsbolag som Filt och Tredje Statsmakten levererar hög redaktionell kvalitet. Jag tror vi kommer få se mer av detta även i tidningsvärlden, säger Anna Serner.

Vad krävs för att en dagstidning ska överleva dagens medieklimat?

– Jag tror att alla dagstidningar överlever dagens klimat, vi har stabila ägare i Sverige. Men de stora vinnarna när vi vänder till högkonjunktur blir de lokala tidningarna. De har extremt hög hushållstäckning, nästan 80 procent av alla svenska hushåll prenumererar på sin lokala nyhetstidning, och när konjunkturen hämtar sig kommer lokaltidningarna att få tillbaka mycket av sina annonsintäkter.

Medieprofessor Robert Picard tror också på en vändning i mediekrisen. Och det snart.

– Redan nu börjar chefer känna sig säkra på att det värsta är över, och börjar då också tänka på att återställa

Vilka förändringar kommer att ske under 2010?

Läsplattan och Ipad blir ett slags diagnostiskt prov: vilka har förstått den nya tekniken och vilka förstår den digitala affärsmodellen? Dessutom bäddar kombinationen bröllopen, valet och vändande konjunktur för banbrytande innovationer.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/Scanpix

Tidningarna började förstå sin affärsmodell. Det blev också tydligt vilka bolag som var hårt belånade och vilka som hade stor krigskassa. Dessutom försvann några dåliga idéer, till exempel Punkt SE, från marknaden och tidningarna började fundera på värdet i sina varumärken. Ungefär 25 år efter alla andra ...

Etablerade tidskrifter som Café har hittills klarat krisen, men många titlar har också tvingats till nedläggning.

vissa nedskärningar, liksom att starta nya initiativ. Om 2010 års första kvartalsresultat är förbättrade kommer vi nog att se mer vågade utgifter och sedan märka att resten av året ser betydligt ljusare ut, säger Robert Picard.

På reklamsidan har man givetvis också drabbats av den minskning i medieköp som präglat 2009 och tvingats tänka annorlunda. Jessica Bjurström, vd för Sveriges Kommunikationsbyråer, berättar att tävlingen Guldägget exempelvis såg en ökning av bidrag i PR-kategorin.

– Kanske är det så att man i tuffare tider bygger lösningar som arbetar utanför de köpta mediekanalerna.

Hur ska en kommunikationsbyrå lyckas under 2010?

– Kommunikation handlar egentligen bara om att nå fram till en annan människa och att beröra henne. Det är det reklam och kommunikation handlat om i alla tider. Men det blir allt svårare, och som byrå måste du ha kunskap om hur man skapar budskap, men också hur man lyssnar på mottagarna, och kunna fånga upp alla de samtal som förs på nätet, vid köksborden, i sociala medier och på arbetsplatserna. Det är en stor förändring om man ser tillbaka bara några år.

tt-gruppen

33

[TT Spektra]

tt 책r med 18 Minuter 34

tt spektra

Ett nytt nummer av gratistidningen 18 Minuter rullar genom tryckpressen hos UNT. TT Spektras Andreas Rosander väntar spänt på att få se resultatet av sitt arbete. “Det är stressigt att jobba med tidningen, men sjukt roligt”.

Den 11 maj 2009 var det premiär för 18 Minuter, Upsala Nya Tidnings gratistidning som produceras av TT Spektra.

Samarbetet är det första i sitt slag i Sverige – och kan markera starten för ett helt nytt sätt att göra tidning.

Av Gustaf Brickman Foto: Henrik Montgomery/Scanpix

– 18 minuter var det enskilt viktigaste projektet för

TT Spektra under 2009. Tidigare har vi levererat bitar till våra kunders egna tidningspussel, men här lägger vi själva hela pusslet. Vi har länge känt att TT Spektra har kompetensen att vara helhetsleverantör, och med 18 Minuter visar vi det, berättar TT Spektras vd Göran Westin.

18 Minuter fylls fem dagar i veckan med material från TT Spektra samt tre sidor med lokala nyheter som

skrivs på 18 Minuters redaktion i Uppsala. Tidningen sätts ihop, redigeras och skickas till tryck från Stockholm.

– Det unika med den här tidningen är att UNT har överlåtit så mycket av ansvaret och kontrollen till oss.

Vi gör ettan och det är vi som godkänner plåtarna – det är sällsynt att man som tidningsägare lämnar ifrån sig den biten, säger Andreas Rosander, som är redaktör för 18 Minuter på TT Spektra.

tt spektra

35

Twitter – nyhetskälla och informationskanal Historiskt har kanske TT-Gruppen varit mer förknippad med seriositet, tyngd och tradition än med att gå i bräschen för ny teknik. Men inte längre – 2009 var året TT Spektra på riktigt tog steget in i det som kallas nya medier. Med Spektrabloggen och mikrobloggtjänsten Twitter har TT Spektra hittat nya sätt att såväl samla in nyhetsstoff som att kommunicera. Och under Melodifestivalen kunde TT Spektra genom ett sam­arbete med Bambuser erbjuda sina kunder unikt filmmaterial, livesänt från mobiltelefon.

Göran Westin och Andreas Rosander både hoppas och tror att det här är ett arbetssätt som kommer att bli vanligare i framtiden.

– Internationellt ser vi att det här är en växande trend.

Fler och fler tidningar inser att redigering inte utgör kärnverksamhet. Genom att lägga ut redigeringen kan tidningarna i stället satsa maximalt med resurser på lokaljournalistiken – och det kan behövas för att hålla branschen levande, säger Göran Westin.

Att få göra en färdig tidning som innehåller mycket material från TT-Gruppens företag ger också stora fördelar för andra kunder än just UNT. – När vi producerar 18 Minuter redigerar vi dagligen TT Spektras eget material. Det innebär att vi internt i huset har en egen kund som ser hur bra vårt material fungerar att publicera i en tidning. Det ger en direkt respons på det arbete som vi gör i nyhetsbyrån och på TT Spektra, säger Göran.

Hur är det då för ett gäng nyhetsbyrårävar att få göra en hel tidning? Väldigt kul, verkar det.

– Det är stressigt, jobbigt och utmattande, men sjukt roligt. Att få göra en hel produkt och sedan stå med tidningen i handen – det är en härlig känsla, berättar Andreas.

– Har man en gång jobbat på tidning kan man ibland sakna känslan av att få forma slutprodukten. Här får vi det, fyller Göran i.

2009 i korthet Omsättning: 85 mkr Antal anställda (utgång 2009): 69 Tillväxt (från 2008): 4,6 % Förvärv: Bildade dotterbolaget Uppdragsmedia i Sverige AB. Nya produkter: Tematidningarna Resor och Villaguiden.

Specialsajter för spel och Victorias bröllop. Miljonkrysset. Färdig seriesida.

Nya stora kunder: 18 Minuter, Metro (bilagor).

Nya samarbeten: Stormarknadspress (Resor), Universum.

Investeringar: Egenutvecklade sidproduktionssystemet PEPS (tas i bruk 2010). Egenutvecklade statistikdatabasen Spelnet för hantering av trav- och tipsmaterial.

Ny teknik: Byte av textredigeringssystem. Test av Bambuser för nyhetsvideo i samband med Melodifestivalen. Satsning på marknadsföring via sociala medier.

TT Spektras utbud TT Spektra är landets ledande producent av material inom tv-, nöjes- och featurejournalistik samt färdiga sidor för dagspress. Spännvidden är enorm.

TV och radio. Tv-redaktionen är navet för svenska medier när det gäller tv och radio.

Redaktionen levererar tv-information till över 200 kunder – däribland alla svenska dagstidningar, webbsajter som tv.nu och tvplaneten.se samt operatörer som Telia, ComHem, Boxer och Viasat.

bland annat barn och familj, hem och träd­gård, husdjur, hälsa, resor och mat.

Nöje och kultur. Artistporträtt, filmnyheter, författarintervjuer och kändisnotiser. TT Spektras kultur- och nöjesredaktion speglar varje dag det viktigaste som händer i Sverige och internationellt.

Nyheter. I 15 år har TT Spektra levererat färdiga nyhetssidor till Sveriges dagstidningar.

I dag har ett 20-tal tidningar överlåtit sin produk­tion av inrikes- och utrikessidor till företaget.

Feature. TT Spektra har det bredaste utbudet av featurematerial på den svenska byråmarknaden. Varje vecka produceras material inom nästan 30 ämnesområden,

Korsord. Visste ni att TT Spektra gör ett par av Sveriges mest spridda och lösta korsord?

Sverigekrysset och Miljonkrysset trycks varje vecka i över 50 tidningar.

36

tt spektra

Bilagor. Färdiga tematidningar som Resor och Villaguiden är ett område på uppgång. TT Spektra gör också bilagor inför exempelvis större idrottsevenemang.

Börs. TT Spektra levererar daglig information om börs och fonder till de flesta dagstidningar.

Med hjälp av samarbetspartnern Six Telekurs ges bästa möjliga läsarservice för print och webb i form av färdiga sidor och en interaktiv webbtjänst.

Väder. Tillsammans med SMHI erbjuder TT Spektra dags­tidningar och andra medier en daglig väderservice – som väderkartor för print och SMHI:s nätväder för webb.

Sport och spel. Redaktionen förser de flesta svenska dagstidningar med initierat förhandsmaterial om trav och tips. I utbudet finns spelförslag på alla riksintressanta sportspel. Det mesta levereras i form av färdiga tidningssidor.

Välkommen till Uppdragsmedia En ny medlem i TT-Gruppen föddes under 2009 och ställdes på egna ben i januari 2010. Uppdragsmedia är en redaktionell kommunikationsbyrå som arbetar med print och webb. Men Uppdragsmedia tar ett steg till: ut i de nya medierna. Allt för att förädla kommunikationen ytterligare mot interaktion.

– Genom åren har vi blivit kontaktade av företag och organisationer som vill ha hjälp med redaktionella produkter, till exempel kundtidningar och sajter. Med dotterbolaget Uppdrags­media har vi nu möjlighet att möta de här behoven, säger TT Spektras vd Göran Westin.

Några titlar av TT Spektra Canal + Sedan 2009 producerar TT Spektra tidningen Canal + som distribueras med Expressens TV14, en annan TT Spektra-produktion för övrigt.

Melodifestivalen Tillsammans med designbyrån Oktavilla gjorde TT Spektra om tematidningen Melodifestivalen inför 2009.

Resultatet – en rekordupplaga på närmare 700 000 exemplar.

18 Minuter Den gratisdistribuerade dagstidningen ges ut av Upsala Nya Tidning och produceras av TT Spektra.

Veckans TV En av flera tv-bilagor TT Spektra gör åt svensk dagspress. Ren, snygg design och fokus på våra tv-stjärnor.

tt spektra 37

Ny teknik ger nya möjligheter Utbudet växer och vi tittar allt mer på tv. Behovet av TT Spektras tv-sidor har aldrig varit så stort som nu.

– Med alla olika alternativ är det ännu viktigare att få översikt, säger Marc Löfgren, tv-chef.

2009 blev ännu ett rekordår för TT Spektras största redaktion. Flera tidningar utökade sin tvinformation, från tre till fyra dagliga sidor. Sidorna moderniserades. En ny bilaga lanserades. Och inte minst: under året fick TT Spektra uppdraget att producera koncernen Gota Medias tv-sidor.

– Det innebär att vi gör tv-sidor till i stort sett alla Sveriges dagstidningar. I dag har vi omkring 200 kunder som köper vår tv-information i tryckt eller digital form, säger Marc Löfgren.

I dag tittar svensken på tv i genomsnitt 165,9 minuter per dygn. För tio år sedan var motsvarande siffra 142,7 minuter.

– Därför är det här viktiga sidor för tidningarna.

Sedan är det bra annonssidor eftersom de ofta hamnar i topp i läsarundersökningar.

Samtidigt tittar Marc och tv-redaktionen på framtidens behov. I dag finns det fler möjligheter än någonsin att se på tv, vilket innebär fler affärsmöjligheter för TT Spektra.

Exempelvis köper de flesta leverantörer av digital-tv sin information från TT Spektra. Och tv-redaktionen satsar hårt på att utnyttja den nya tekniken för att förbättra tablåerna.

– Med tablåer på tv:n är vi inte begränsade av utrymmet. Här kan tablån innehålla klipp, trailers, kommentarer och till och med vara kopplad till sociala nätverk. Det öppnar upp helt nya möjligheter, berättar Marc.

38

tt spektra

3 frågor till: Malin Dahlberg, featurechefen som lägger TT Spektras största pussel Ni producerar material till nästan 100 tidningar, inom 30 vitt skilda områden.

Hur är det att driva avdelningen?

Jättekul! Det är inte så rörigt som det låter och det är bredden som gör det så roligt – ena dagen ska vi vara insatta i mode och kläder, nästa dag är det biltester som gäller. Det är aldrig tråkigt här.

Du basar över ett stort nätverk av frilansare.

Vilka fördelar ger det?

Eftersom vi har så många ämnesområden är frilansare en förut­sätt­ning. På det här sättet får vi skribenter som

verkligen är experter på sitt ämne. Men det är en stor utmaning att ha så många skribenter – det gäller att alla känner sig sedda och att vi drar åt samma håll.

Hur har ni utvecklat featureredaktionen under året som gått?

– Det har till stor del handlat om små men viktiga justeringar. Vi har synat våra olika ämnen både uppifrån och utifrån och försökt spetsa till dem. Dessutom har vi arbetat hårt för att skapa en gemensam grund för hur våra artiklar ska se ut. Det här är saker som jag tycker att vi redan är bra på, men vi kan bli ännu bättre.

Spektras kungliga satsning 2 000 journalister väntas bevaka sommarens bröllop mellan kronprinsessan Victoria och hennes Daniel. Vissa journalister var dock ­kvickare på tårna än andra – TT Spektra lanserade en b ­ röllops­sajt samma dag som förlovningen offentliggjordes.

– I nyhetsbyråns ryggrad finns en otrolig förmåga att leverera när något stort händer. Det är ju i de här lägena vi är som allra bäst, säger Göran Westin.

Bakom den blixtsnabba reaktionen låg en framförhållning av rang. Artiklar var skrivna och en form för sajten var redan framtagen.

– Vi hade haft den dagen i tankarna länge.

Det här bröllopet fyller alla kriterier för en stor mediehändelse. Victoria är Sveriges blivande statschef, hon är kvinna och hon gifter sig med en man av folket.

I samband med bröllopet får Göran Westin och TT Spektra också möjlighet att förverkliga en dröm – drömmen om magasinet.

Bröllopsmagasinet kommer att gå ut i 35 tidningar landet runt, med en sammanlagd upplaga på 860 000 exemplar.

Emmelis tv-favoriter Emmeli Lundberg på tv-redak­tionen

gick 2009 segrande ur TT Spektras interna tv-kunskaps­tävling. Här listar hon sina personliga favoriter i tv-tablån.

– Om TT Spektra någon gång ska göra ett magasin så är det nu. Och våra kunder verkar hålla med – responsen har varit ett rungande ja.

1. På spåret

Resor och villor gav mersmak Resor blev förra året TT Spektras första bilaga med kontinuerlig utgivning. Men den blev inte ensam – Villaguiden utkom med ett första nummer under året och nya kommer under 2010.

– Det här är ett jätteroligt steg för oss. Vi har tagit fram riktigt bra produkter, både till innehåll och till form, som verkligen håller för kontinuerlig utgivning, berättar Göran Westin.

Och under 2010 kan Resor och Villaguiden få sällskap av flera andra återkommande bilagor.

– Tittar vi exempelvis på vårt featureutbud finns det minst 20 olika ämnen som skulle passa för återkommande bilagor.

2. Frasier

3. So you think you can dance

4. Planet Earth

5. Lyxfällan

tt spektra 39

B [TT Monitor]

evakar upphovsrätten upph och servar företagen

Få lyckas ta betalt för sitt innehåll på webben. TT Monitor ser till att nyhetsbyrån lyckas. Tjurskalligt har det lilla affärsområdet drivit upphovsrättsfrågan i flera år.

Under 2009 föll några viktiga pusselbitar på plats.

Av Boel Halldén Foto: Henrik Montgomery/Scanpix

Företag, myndigheter och organisationer har ett lika stort intresse av TT:s nyhetstjänst som de svenska mediehusen. Enskilda nyheter kan påverka ett företag i stor utsträckning och då gäller det att få snabb information och agera direkt.

Det är TT Monitor som tillgodoser icke-mediemarknadens behov. Förutom nyhetstjänsten innefattar det också den så

40

monitor

kallade flashtjänsten – mobillarm vid större nyheter – och TT:s elektroniska bevakningskalender.

En mindre, men nog så betydelsefull del av verksamheten, är att bevaka TT:s upphovsrätt. Det handlar främst om att se till att företag, vanligen om­världs­bevakningsföretag, inte använder TT-artiklar som finns i tidningarnas näteditioner utan tillstånd. Företagen måste betala för en

Elisabeth Modig-Blåder och Helena Björkvall driver TT Monitor kalender­ tjänst. 80-100 händelser listas varje dag, ovärderlig information för företag, myndigheter och organisationer.

monitor

41

Tre frågor till: Emma Funke, Monitormedarbetaren som arbetar på nyhetsbyråns kundsupport Vad lockade dig till TT? Jag började för sju år sedan i receptionen under mina universitetsstudier i statsvetenskap och kriminologi.

Senare började jag arbeta med kalendertjänsten på centralredaktionen. Att jag sökte mig hit beror på att jag alltid har varit intresserad av TT:s

upphovsrättslicens, det vill säga ett tillstånd för att utnyttja TT-material.

– Vi har varit ensamma om att driva upphovsrättsfrågan på det här viset. Men jag var inte beredd på det kategoriska avvisandet från marknaden när vi började kontakta företagen 2005.

För att klara sådant krävs en stor dos tjurskallighet, säger Ulf Karlsson, chef för TT Monitor.

– Många av bolagen hade startats av unga frifräsare som levde med uppfattningen att allt på nätet är gratis. De ville inte lyssna, utan den vanligaste hälsningen var: ”Du kan fara åt h-e.”

arbetsområde, både nyhetsflödet och rapporteringen av samhällsfrågor.

Vad gillar du mest i ditt arbete?

Informationsdelen. Hit ringer folk som är intresserade av TT:s tjänster. Man märker att de tycker att TT är ett starkt varumärke

fick de en tandlös tjänst, eftersom 30 procent av det som publiceras på dagspressens sajter är TT-material.

Efter fem års enträget arbete lyckades Monitor nyligen få ett avtal med det sista av de runt tio svenska företag som i dag skannar av nätet på jakt efter nyhetsartiklar.

– Kostnaden för företagen beror på deras storlek. Vi är inte ute efter att sabba någons affär, men våra nyheter kan aldrig vara gratis.

Allt fler tidningar börjar ta betalt för sina tidningssajter, också här i Sverige. Men Ulf förvånas över att den svenska pressens sammanslutningar inte drivit frågan hårdare: – De motiverar sin hållning med att nyheterna som ligger gratis på webben driver trafik till tidningarnas sajter. Men ute i Europa ser vi nu en växande rörelse för att driva upphovsrättsfrågan genom licensiering.

Vi är inte ute efter att sabba någons affär, men TT:s nyheter kan aldrig vara gratis.

Tandlöst Google Men inte heller stora aktörer på nätet hade riktig koll på vad som gällde.

– När vi kontaktade Google News sa de att ”vi jobbar bara med kompisar, ska ni ha betalt så tar vi bort era artiklar”. Vilket Google sedan gjorde, men då

2009 i korthet

TT Monitors utbud

Omsättning: 31 mkr

Paketerar TT:s tjänster för företag, organisationer och myndigheter.

Antal anställda (utgång 2009): 6 Tillväxt (från 2008): 2 % Nya produkter: TT:s nyhetstjänst i realtid, TT-Kalendern och TT Nyhetsbanken i ett paket.

Nya kunder i urval: MyNewsdesk, Abbott, Barnombudsmannen, Sveriges Bryggerier, Karolinska institutet.

Nya stora avtal: Riksdagen, LO, Volvo.

Nya samarbeten: Retriever, för att skapa ett komplett omvärlds­bevakningspaket.

Utveckling av TT-Kalendern i samarbete med Pir.

42

monitor

Informationstjänsten: TT:s Nyhetstjänst som ickemediemarknaden, exempelvis större företag, köper tillgång till.

Flash-tjänsten: Kunden larmas via ett SMS till sin mobiltelefon eller mejl till datorn om viktiga nyheter eller ämnen som är av särskilt intresse för kunden.

TT:s kalendertjänst: Kunderna kan få tillgång till TT:s breda elektroniska bevakningskalender. Mellan 80–100 händelser finns listade varje dag – allt från vad Reinfeldt gör till att AIK spelar hemma.

Arkivtjänsten: Allt som TT har skrivit sedan 1982 finns elektroniskt lagrat och sökbart i ett arkiv som heter Nyhetsbanken.

TT:s distributionssystem: Företag som arbetar med pressmeddelanden kan använda TT:s distributionsnät till tidningar, radiooch tv-redaktioner ute i landet för att sända pressmeddelanden.

och de vill veta vad vi kan erbjuda. Men oftast får jag ta hand om befintliga kunder som vill ha hjälp med olika tjänstelösningar.

Händer det att folk ringer och är missnöjda med något?

Ibland ringer människor som är upprörda efter att ha läst någon TTnyhet där de tycker att TT till exempel har varit partiska. De som ringer

är ofta själva mycket engagerade i just den frågan som TT har skrivit om.

Ibland händer det att folk ringer hit när de tycker att våra kunder inte har tillräckligt färska TT-nyheter på sin webbsajt, men i stort är det övervägande positiva ord som jag möts av. De flesta som testar TT:s nyheter tycker att våra tjänster är förträffliga och har vi väl fått in en kund så behåller vi den i regel för lång tid framöver.

Med TT-Gruppens nya mobiltjänst, som utvecklades under fjolåret, kan användarna se samtliga TT-nyheter i realtid. Tjänsten är anpassningsbar så att varje användare kan få sin personliga profil på innehållet.

monitor

43

F

ramtidens bildbyr책

[Scanpix]

44

Scanpix

Fotografen Janerik Henriksson och uppdrags­ redaktören Helena Landstedt på Scanpix redaktion.

Sveriges största och viktigaste bildbyrå och gjorde modiga nysatsningar under 2009. Med en ny webbtjänst och en kraftansträngning på rörlig bild ser Scanpix mycket ljust på framtiden.

Av Johan Åkesson Foto: Henrik Montgomery, Scanpix När Scanpix och Pressens bild slogs samman i januari 2006 rådde totalt kaos. ”Som om Djurgården och AIK skulle ha gått samman i ett lag”, beskriver Lina Hedenström, Scanpix marknadschef, startläget.

Genast började man arbeta fram nya administrativa system, bygga upp en säljavdelning och etablera en marknadsorganisation som inte existerat tidigare. Men det var inte förrän i höstas som Scanpix chefer kunde andas ut.

– Under 2009 klaffade allting. Vi kunde presentera starka produkter, ett självgående säljteam, kompetent personal, ett välfungerande marknadsarbete och åter­ kommande kunder. Dessutom gjorde vi ett bra resultat, trots det svajiga läget på marknaden och tappade intäkter även för oss, säger vd:n Anna Fornek Bergström.

Bortsett från en uppenbar påverkan från den globala finanskrisen blev också trenden med så kallad ”micro stock” tongivande för bildbyråernas arbete under 2009.

SCANPIX

45

3 frågor till: Leif R Jansson, som fotograferar mat för TT Spektra Vilka är fördelarna med att ha ett så tätt samarbete mellan Scanpix och tt Spektra?

– För mig blir det mer lustfyllt att jobba då, man får vara med i planeringen och inte bara bli utskickad på en plåtning.

Foto: Henrik Montgomery

Hur ser samarbetet ut mellan dig och matskribenten Mia Gahne?

Vi jobbar på fredagar, jag hämtar upp henne på morgonen utanför någon stormarknad och kör alla matkassar till Matlabbet på Långholmen. Vi pratar ihop oss i bilen och sedan jobbar vi intensivt hela dagen. Vi fungerar väldigt bra ihop, Mia och jag.

Barack Obama Pontus Lundahl talar i regnet förbereder sig i Chester, för match.

Pennsylvania.

Pontus Lundahl förbereder sig för match.

– Micro stock-utvecklingen innebär att marknaden har översvämmats av bilder som man kan köpa till väldigt lågt pris. Även om Scanpix levererar högkvalitativa bilder och representerar high end-skalan av marknaden har det stora utbudet av lågprisbilder pressat ned priserna även för vad vi erbjuder, förklarar Anna Fornek Bergström.

Del av samhället Trots färre inköp av bildmaterial från reklam- och medie­ branschen samt den ökade konkurrensen gör Scanpix ett positivt resultat för 2009. Anna Fornek Bergström tror att framgången helt är skriven av personalen.

– Jag kommer nog aldrig igen att få jobba med ett så starkt team som nu. Det kan ibland vara ett problem att rekrytera bra personal till ett så pass litet företag som vi ändå är, men många söker sig hit och trivs.

– Det finns en möjlighet att ta för sig mycket här och få en bred arbetsuppgift. Vi har så klart experter, men

46

scanpix

Scanpix fotografer har fått nya kameror och utbildats för att även kunna leverera rörligt material snabbt. även de får en chans att ta sig an olika uppgifter. Vi är ett modernt företag i hur vi förhåller oss till ansvar och utvecklingsmöjligheter. Liksom vilka värden vi låter styra på arbetsplatsen, som att man ska kunna kombinera familj och jobb, säger Lina Hedenström Anna Fornek Bergström håller med och påpekar att all exponering som Scanpix bilder får också lockar många:

Foto: Damon Winter/NY Times/Scanpix

Foto: Helena Blomqvist

Vad är det bästa med att fotografera mat?

– Maten står stilla, det är skönt att fota något som inte rör sig och som man inte behöver vara trevlig mot. Nackdelen är att allt ser så gott ut. Vi äter upp allt efteråt, så man blir lätt jävligt tjock.

2009 2009i korthet i korthet Omsättning: 109 mkr Antal anställda (utgång 2009): 54 Tillväxt (från 2008): –5 % Nya produkter: Ny webb med nya funktionaliteter, illustrationsarkivet, lifestyleabonnemang, bildbanken Scanpix100.

Nya samarbeten: Canal+, Thought Equity Motion (via Corbis Motion).

Investeringar: Nya kameror till fotograferna (Nikon D3s), ny webb.

Utmärkelser: Henrik Montgomery tog Årets Bild, Silver i Svenska Designpriset (för kundtidningen Scanpix 7 Mode­trender).

Niklas Larsson fick Scanpix Stora Fotopris (100 000 kr).

Kompetensutveckling: Omfattande utbild­ ning för alla KAM (Key Account Managers) kring resultatoptimering.

Video är ledordet för Scanpix i framtiden. Bland annat kan nu fotograferna ta såväl stillbilder som rörliga bilder under sina uppdrag.

Ny teknik: Nya kameror som möjliggör rörliga bilder (Nikon D3s) och remote editing (bilder­ na skickas in till redaktionen i realtid), GWT – nytt ramverk för Scanpix webbgränssnitt.

Den klassiska förlovningsbilden på Victoria och Daniel, en av Bildhusetfotografen fjolårets mest publicerade bilder Helena Blomqvist har tagit i svenska medier, togs av Henrik bilden på kvinnan vid ett Montgomery. blommande körsbärsträd.

– Scanpix produkter är en del av samhället. Öppnar du DN, Svenska Dagbladet eller Sydsvenskan en morgon, eller vilken tidning som helst, då är det våra bilder som finns där. Precis som i all reklam.

Den rörliga framtiden Under hösten 2009 lanserade Scanpix en ny webbsida och en utvecklad onlineservice till sina kunder. Kanske det mest viktiga redskapet för Scanpix, som har 5 000 besökande kunder på sin sajt varje dag.

– Är det något som inte fungerar får vi veta det direkt, vi har en konstant dialog med våra kunder. Sedan fusionen 2006 har vi diskuterat och testat oss fram till vilka funk­ tional­iteter som är viktigast för webben. Nu har vi fått fram den sajt vi vill ha, helt utan kompromisser, säger Lina Hedenström och fortsätter: – Nu är det oerhört enkelt och snabbt för kunden att hitta rätt bild. I explosionen av alla bilder som finns på

nätet måste man hitta smarta sätt att paketera material, och det har vi lyckats bra med.

I ett års tid har ytterligare en stor satsning förberetts hos Scanpix. Det handlar om video. En stark efterfrågan på rörliga bilder har vuxit fram och Scanpix vill bli en stor aktör på marknaden, med såväl syndikerat material som egen­pro­ ducerat. Scanpix fotografer har fått nya kameror och utbildats för att även kunna leverera rörligt material snabbt. Ett stort nätverk av frilansande videofotografer är under uppbyggnad.

Samtidigt flyttas videoredaktion, som varit verksam på TT sedan 2000, över till Scanpix. Anna Fornek Bergström säger att video blir ledordet för det kommande arbetet: – Videosatsningen kommer att genomsyra hela vår verksamhet. Hela hösten har vi jobbat fokuserat på att ta fram en strategiplan – var finns kunderna och vilken position vill vi ta? Vi har bestämt oss för att bli störst på marknaden. Hur stor marknaden blir har vi svårt att påverka. Men vi ska leda den.

scanpix

47

Grattis!

Henrik Montgomery, fotograf på Scanpix som vann Årets Bild 2010 med ett foto från FN:s klimatmöte, COP 15, i Köpenhamn.

Varför tror du att just din bild vann?

Bilden är speciell därför att den visar USA:s och EU:s ledare på ett mänskligt och avslappnat sätt. Det är sällan vi får se bilder på världsledare under själva förhandlingsarbetet på det sättet. Men framför allt visar bilden så tydligt på utgången av klimatmötet, som blev den stora besvikelsen i Sverige förra året. Och till sist är det en vacker bild att se på.

Hur gick det till när du tog bilden?

Jag väntade i korridorerna i två dagar på att få tillträde till något av de möten som världsledarna höll. Klockan åtta på fredagskvällen verkade det på den svenska delegationen som om jag skulle kunna komma in till ett möte med Barack Obama och de europeiska ledarna. Efter att ha tagit mig förbi hundra kollegor och många säkerhetsvakter kom jag fram till dörren till rummet där mötet hölls. Där stod amerikanska Secret Service och höll i handtaget. Det blev ett tvärt nej, och jag fick gå tillbaka igen. Efter en stund gjorde jag ett nytt försök och släpptes in, men hade då bara tre minuter på mig innan Obama gick. Då tog jag min bild.

Vad betyder det för dig att vinna ett sådant pris?

Förhoppningsvis kommer det att underlätta för mig när jag arbetar med politik. På Scanpix är det en stor händelse då det var 28 år sedan en fotograf hos oss vann Årets Bild. Det bevisar att Scanpix är en viktig del av nyhetsförmedlingen i Sverige.

48

scanpix

Xxxxx

scanpix

49

Pernilla har koll på reklambyråerna Under 2009 satsade Scanpix stort på reklam­segmentet.

Arbetet, som har letts av Pernilla Pettersson, har givit goda resultat.

– Vi har analyserat och kartlagt reklambyråer, deras kunder och slutkundens bildspråk.

Utifrån kartläggningen har jag identifierat de kunder som jag anser har störst potential för Scanpix. Jag har nyligen avslutat ett par stora affärer tack vare det arbetet, säger Pernilla Pettersson. Scanpix såg en stark trend bland medelstora byråer, som börjar köpa

2

3

1

50

scanpix

4

Scanpixmotiv blev kudde hos Hennes & Mauritz mer. Intresset för att använda redaktionella bilder kommersiellt har också ökat markant.

– Många söker vårt unika innehåll och på produktsidan ligger vår styrka

bland annat i våra välindexerade bilder och vårt breda utbud av kollektioner, till exempel Bildhuset och Illustrationsarkivet, säger Pernilla Pettersson.

Scanpix många sidor 1. Viasat lanserar sin nya motorkanal Utomhusreklam när Viasat lanserar sin nya motorkanal med bild på tyske Formel 1-föraren Sebastian Vettel.

Foto: Guillaume Baptiste/AFP/Scanpix 2. OS-stjärnor på Arlanda SOK bjöd in press, atleter och sponsorer för ett event på Arlanda i maj 2009. Foto: Pontus Lundahl/ Scanpix 3. King Brad Pitt pryder omslaget till King Magazine.

Foto: Marin Schoeller/Corbis Outline/Scanpix 4. Designpriset 2009 – Scanpix 7 Modetrender 72 sidor om hur modet påverkas av sin omvärld. Och hur det som sker på en catwalk kan förändra vår syn på världen. Magasinet är Scanpix kundmagasin, som fick silver i Svenska Designpriset 2009.

I samarbete med: Letterhead 5. The Book Nya Testamentet i magasinform lanserades i Sverige 2008 och under 2009 översattes och lanserades det även i USA. De flesta bilderna i ”The book” kommer från Scanpix. Framsidan kommer från Jupiter Images.

Scanpix utbud Sveriges ledande bildbyrå förser inte bara svensk dagspress med nyhetsbilder. Det här gör Scanpix: Producerar svenska redaktionella bilder och video för alla typer av mediekunder och företag som säljs i abonnemangsform och styckevis.

Säljer och distribuerar inter­nation­ella redaktionella bilder och video från leverantörer som AP, Reuters, EPA, AFP, ITN Source och Splash.

Säljer och distribuerar kommersiella bilder och video/motion.

Utför alla typer av uppdragsfotografering och uppdragsvideofilmningar.

Utför bildresearch enligt kunders behov och önskemål.

Utför clearingarbete på bilder/video.

5

Digitaliserar mängder av historiska arkivbilder.

scanpix

51

TT-Gruppen Kontaktperson: Anders Rhodiner Tfn: 08 – 692 28 39 E-post: anders.rhodiner@tt.se www.tt-gruppen.com

Nyhetsbyrån TT Växel: 08 – 692 26 00 E-post: marknad@tt.se www.tt.se Katarinavägen 15, Stockholm

TT Spektra Växel: 08 – 691 16 00 E-post: goran.westin@ttspektra.se www.ttspektra.se Katarinavägen 15, Stockholm

Scanpix Växel: 08 – 738 38 00 E-post: images@scanpix.se www.scanpix.se Gjörwellsgatan 30, Stockholm

Uppdragsmedia Växel: 08 – 738 39 50 E-post: info@uppdragsmedia.se www.uppdragsmedia.se Hornsgatan 82, Stockholm

Retriever Växel: 08 – 505 147 00 E-post: infosverige@retriever.se www.retriever.se Grev Turegatan 27, Stockholm

TT Monitor Växel: 08 – 692 26 00 E-post: ttmonitor@tt.se www.tt.se Katarinavägen 15, Stockholm

Svenska Grafikbyrån Växel: 08 – 692 28 00 E-post: red@sgb.se www.sgb.se Katarinavägen 15, Stockholm