TT-Gruppen Årsberättelse 2011/2012

Årsberättelse 2011/2012

Bra läsning

bild Årets rets Å Silver, ld i sportb Scanpix ndberg/

Sa Fredrik

Möt Jonas Eriksson, TT-Gruppens vd.

TT Spektra fyller 20, Göran Westin blickar framåt och bakåt. ”Jag ser ingen annan möjlighet än att vi envisas med att testa och visa vägen.”

TT-gruppen

Kerstin Pilhage om produktutveckling.

Medarbetare i närbild

TT-Gruppen Kontaktperson: Jonas Eriksson Växel: 08 – 692 26 00 E-post: jonas.eriksson@tt.se www.tt-gruppen.com

TT Monitor Växel: 08 – 692 26 00 E-post: ttmonitor@tt.se www.ttmonitor.se Katarinavägen 15, Stockholm

Årsberättelse 2011/2012 Southampton

15 april klockan 01.00 har fören sjunkit ner och vatten rinner över de vattentäta skotten.

14 april klockan 23.40 krockar Titanic med ett isberg som skrapar upp ett hål i skrovet på höger sida.

Fartyget kan hålla sig flytande med fyra skadade sektioner men hålet sträcker sig genom sex.

Atlanten New York

Queenstown Cherbourg

10 april 1912 Titanic lämnar Southampton för avresa mot Cherbourg, Queenstown och New York.

Klockan 02.17 är kommandobryggan under vatten. Översvämningstakten ökar och den främre skorstenen bryts av.

Bakre delen av fartyget reser sig högt upp över havsytan, 45° eller mer.

GRAFIK: MIKAEL ANDERSSON/SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Bakre skorstenen är en attrapp för att få fartyget att verka mäktigare.

1985 hittas vraket av ett fransktamerikanskt forskarlag.

46 meter hög mast av järn.

Aktern, bakre delen av fartyget reser sig upp över havsytan.

7 meter

Utkikskorg Två vakter ser isberget rakt föröver cirka 500 meter bort. De larmar bryggan.

Efter flera sekunder börjar Titanic svänga men isberget stöter emot fartygets högra sida.

Hytter 1:a

TT Kompetens Telefon: 08 – 692 28 80 E-Post: info@ttkompetens.se www.ttkompetens.se Katarinavägen 15, Stockholm

Klockan 03.30 kommer fartyget Carpathia fram till olycksplatsen.

04.10 tas den första livbåten upp.

Den 10 april 1912 lämnar lyxångaren Titanic Southampton för sin jungfruresa till New York. Ombord på fartyget finns drygt 2 200 personer. Till bara hälften av dessa finns det plats för i livbåtarna fyra dagar senare, då Titanic kolliderar med ett isberg och sjunker på knappt tre timmar. Bara 712 överlever och den dramatiska förlisningen går till historien som en av de största marina katastroferna i fredstid.

Kommandobrygga

Uppdragsmedia Växel: 08 – 738 39 50 E-post: info@uppdragsmedia.se www.uppdragsmedia.se Barnhusgatan 3, Stockholm

02.20 Aktern rätar upp sig och förblir i den ställningen en stund innan den sjunker.

100 år sedan TITANIC sjönk Ett annat fartyg syns i horisonten och nödraketer börjar avfyras men de får inget svar.

Vakter såg isberget rakt föröver

TT Spektra Växel: 08 – 691 16 00 E-post: goran.westin@ttspektra.se www.ttspektra.se Katarinavägen 15, Stockholm

Trycket på fartyget är så stort att det bryts itu och fören sjunker ner mot botten.

45° 220,5 knop (38 km/t)

Matsal 2:a klass

klass Matsal 1:a

Stora trappan

Matsal 3:e

Simbassäng

2:a klass Hytter

Kolvmoto

propel Center 22 ton

3:e klass

Sidopro

Turbinmo

Turkiskt bad Ångpanna

Hytter

klass

klass

Hytter 3:e klass

peller 38

ton

ler

101 ton väger Rodret meter högt 24 och är

Svenska Grafikbyrån Växel: 08 – 692 28 00 E-post: red@sgb.se www.sgb.se Katarinavägen 15, Stockholm

Retriever Växel: 08 – 505 147 00 E-post: infosverige@retriever.se www.retriever.se Birger Jarlsgatan 6b, Stockholm

25 meter

Nyhetsbyrån TT Växel: 08 – 692 26 00 E-post: marknad@tt.se www.tt.se Katarinavägen 15, Stockholm

Scanpix Växel: 08 – 738 38 00 E-post: images@scanpix.se www.scanpix.se Gjörwellsgatan 30, Stockholm

TT-Gruppen tor

r

Kol dygn. förbrukas per

Cirka 630 ton Lastrum

Vattnet är en halv grad kallt.

Att det inte frusit till is beror på att saltvatten fryser vid en lägre temperatur än sötvatten.

Räddningen

1:a klass:

Överlevande

324 Fartyget Carpathia hade hört Titanics nödanrop Omkomna och kommer fram till olycksplatsen över en 2:a klass: timme efter att Titanic hade sjunkit. 15 april 276 klockan 04.10 tas den första livbåten upp och den 18 april anländer Carpathia till New York.

Titanic är 270 meter långt och 28 meter brett.

Före kollisionen får Titanic varningstelegram angående isberg.

Livbåtarna räcker inte för alla.

Sammanlagt finns 20 livbåtar med plats för 1 178 personer. De första båtarna lastas bara halvfulla.

Svenska överlevande: 2

201

123

Svenska omkomna: 2

Svenska överlevande: 2

118

Svenska omkomna: 4

3:e klass: 709

Överlevande och omkomna

Totalt var 2 207* personer ombord på Titanic och 712 (32%) överlevde. Av 123 svenska passagerare överlevde 34.

Vattentäta skott delar upp Titanic i sexton sektioner.

158

Svenska överlevande: 30

181

Undervattensrobot 528

Svenska omkomna: 83 212

Besättning: 898

*Det går inte att säkert bestämma hur många som fanns ombord.

686

KÄLLA: Inside the Titanic av Ken Marshall, Vi fann Titanic av Dr Robert D. Ballard, Titanic av Anna Claybourne och Katie Daynes, Titanic av Claes-Göran Wetterholm, historisk konsultation: Claes-Göran Wetterholm

Titanic ligger på 3 801 meters djup.

TT/SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Fokus på framgångssagan Retriever

Välkommen I fjol fyllde TT 90 år.

Det i en tid som är oerhört omtumlande för våra mediehus. Det är nu vi måste stå på tårna, tolka vår omvärld och anpassa oss efter framtidens krav.

Det händer mycket inom TT-Gruppen nu.

Under året genomför vi ytterligare ett integrationsarbete för att stärka våra tjänster och produkter.

Det genomsyrar även årsberättelsen.

Hoppas att vi kan ge er läsare en bild av hur vi vill möta framtiden.

Innehåll 3 Möt Jonas Eriksson, vd 8 Kerstin Pilhage om produktutveckling

På företagsnivå 12 Tidningarnas Telegrambyrå 18 Retriever 26 Uppdragsmedia 28 Scanpix 30 TT Monitor 32 TT Spektra

Med vänliga hälsningar Jonas Eriksson, vd & chefredaktör, TT-Gruppen

TT-Gruppens medarbetare 35 Från skeptiska nyhetsjägare till digitala nötknäppare 44 Koncernledning och styrelse 48 Följ TT-Gruppen på nätet 50 English Summary

TT-Gruppen 2011/2012 Produktion: Uppdragsmedia, www.uppdragsmedia.se Projektledare: David Stark Art Director: Jonas Larsson Layout: Kristin Groth, Fredrik Lyreskog Texter: Fredrik Wass, Daniel Åberg, Kristofer Sandberg, David Stark med flera.

2

Välkommen

Bilder: Scanpix Grafik: Ingela Landström, TT/Svenska Grafikbyrån Omslagsfoton: Koji Sasahara, Jessica Gow, Janerik Henriksson, Alexandre Meneghini, Björn Larsson Rosvall, Daryl Dyck Tryck: Exakta

Kontakt: Jonas Eriksson, vd, 08 – 692 26 00, jonas.eriksson@tt.se Hemsida: www.tt-gruppen.com Blogg: www.publish.tt-gruppen.com Twitter: @ttgruppen Facebook: www.facebook.com/ttgruppen

En lyhörd lagspelare

Sedan Jonas Eriksson tillträdde som vd för TT-Gruppen har han framför allt hunnit med två saker. Han har bestämt att Scanpix ska flytta in i Glashuset på Katarinavägen och han har haft enskilda samtal med alla anställda inom koncernen.

Handlingskraftig och trevlig? Ja, varför inte.

Men vad är du bra på egentligen?

– Jag är bra på att förstå vad andra människor är bra på. text: kristofer sandberg • foto: jessica gow/scanpix

tt-gruppen

3

J

onas Eriksson visste inte mycket om TT innan han fick frågan om han ville bli vd.

Bortsett från ägarsituationen, som han hade ”hyfsad koll på”, var det mesta ett stort blankt papper. Så det var bara att börja plugga. För att få en djupare förståelse satte han sig ner med var och en av TT-Gruppens medarbetare och frågade vad de tyckte. Resultatet var både oväntat och glädjande.

– Vi-känslan är oerhört stark. Jag har aldrig varit med om något liknande. Trots att människorna här är extremt begåvade och har varit med om fantastiska saker, så framhäver man inte sig själv.

Mentaliteten skiljer sig dock en del mellan de olika bolagen, menar han. Till exempel så präglas nyhetsbyrån av ett starkt fokus på att leverera och att göra det tillsammans. På Retriever råder en helt annan kultur. Där är alla mer säljorienterade och har en stark entreprenörsanda.

– Men den kollektiva tanken är stark rakt igenom. Det är häftigt. Och folk trivs på sina arbetsplatser, i alla bolag, säger Jonas Eriksson.

Han konstaterar också att det finns en stark vilja att förändra och att hela tiden sträva efter att vara bäst.

– Det hänger nog samman med att det finns en stolthet i att tillhöra TT. Vi vill utvecklas, bli mer proaktiva och vara bäst på det vi gör. Vi har inte en Zlatan. Vi har många. Ingen enskild tar åt sig hela äran.

När Scanpix i september flyttar in i TT:s lokaler på Katarinavägen är det bara en av flera pusselbitar i en omorganisation. Jonas Eriksson menar att flytten länge hängt i luften, ”men ingen har tagit tag i det”.

– När jag tittade på det första gången var det uppenbart för mig hur det skulle göras. Men då förstod jag inte hur alla processer såg ut, det var mer komplext än jag föreställde mig. Framför allt så

Retriever har skapat en finansiell trygghet. Även Scanpix har genom sin goda lönsamhet och marknadsposition gjort hela koncernen starkare.

Foto: Fredrik Persson/Scanpix

jonas eriksson, VD, tt-gruppen

Karriär

1994-95 Säljare, TV4 jämtland 1996 Vd, TV4 Jämtland 1997 Vd, TV4 Göteborg 1998-2000 Vd, LNK Televizija (Litauen) 2001 Vd, Bonnier Tidskrifter 2002-2004 Vice vd, Bonnier Magazine Group 2005-2009 Vice vd, Bonnier Broadcasting & Entertainment 2009-2010 Koncernchef, Canal Plus 2011-> Vd, TT-Gruppen

4

tt-gruppen

Flyttar in Scanpix.

Jonas Eriksson samlar all nyhetsverksamhet under ett tak. "Vi ska bli effektivare och kan leverera och paketera mer och på ett annat sätt. Vi måste bredda portföljen och det här är en del i det."

3 snabba med Jonas Eriksson Hur ser din egen mediekonsumtion ut?

– Oj, jag är en nyhetsknarkare. Det är helt vansinnigt. Jag läser båda kvällstidningarna varje dag. Sporten först. Sedan följer jag en massa sajter, bland annat ÖstersundsPosten och många amerikanska sajter. Jag läser Dagens Industri och växlar mellan DN och SvD på morgonen. Och så tittar jag mycket på tv. Dessutom har jag Twitter.

Varför är du inte med på Facebook?

– Jag fick panik när det dök upp 200 förfrågningar. ”Det här kommer jag aldrig att ha tid med”, tänkte jag.

Du har en ganska informell ledarstil, hur ser du på din ledarroll?

– För mig är det jätteviktigt att kunna se mig själv i spegeln och stå för den jag är.

Det måste vara äkta. Som ledare måste man fatta beslut. Då gäller det att kunna stå för dem och förklara varför. Ibland är inte besluten populära, då måste man kunna stå för dem också. Man får aldrig gömma sig.

tt-gruppen

5

På redaktionen.

Jonas Eriksson inledde sin tid på TT med att träffa samtliga medarbetare personligen. Här med Lisa Abrahamsson, chef för Ekonomi- och politikgruppen.

4 utmaningar 1. Plattformar Vi blir allt mer bero­ende av att leverera till fler plattformar. Det kräver förändrade arbetssätt och att vi blir mer snabbfotade.

2. Copyrightfrågan Det är viktigt att vi värnar om upphovsrätten. I en alltmer fragmentiserad medievärld måste vi hitta nya lösningar på hur vi levererar vårt material.

3. Multijournalistiken Vi måste bli mer multitalenta och klara av att till exempel både skriva och fota. Men med det menar jag inte att en reporter också ska ta bilder på 100-metersfinalen i OS.

4. Kompetens­ försörjningen Att vara journalist i dag är svårt, det är hög arbetslöshet och det finns en problematik med hur LASsystemet fungerar. Det är viktigt att vara en attraktiv arbetsplats som lockar begåvade medarbetare.

Utvecklingen 1999

Men en sak är säker. Om det inte uppstår nya intäkter genom att slå ihop bild, text, grafik och video så är något galet.

• Ny ägarstruktur.

• Förvärv av Avisa (TT Spektra).

2000

• Lansering av webb-tv.

2005

• Ny organisationsstruktur med tre affärsområden.

• Nytt huvudkontor vid Slussen i Stockholm.

2006

• Delägande i Scanpix/ Pressens Bild.

• Förvärv av Pressens Reportagebyrå.

2007

• Förvärv av Scanpix som blir nytt affärsområde.

2008

• Förvärv av Svenska Grafikbyrån.

2009

• Förvärv av 66 % av Retriever AB.

2010

• Etablering av Uppdragsmedia AB.

2011

• Etablering av TT Kompetens.

• Förvärv av Scanpix Baltics.

6

jonas eriksson, VD, tt-gruppen

trodde jag att det skulle vara lättare att förstå hur det skulle göras.

Det finns många fördelar med att hela nyhetsorganisationen jobbar tätt ihop. Både på kort och på lång sikt.

– Det blir självklart enklare att åka ut på jobb tillsammans. Man får snabbt ett svar när det dyker upp något. Sedan handlar det också om att vi genom att samla våra resurser blir effektivare och kan leverera och paketera mer och på ett annat sätt. Vi måste bredda portföljen och det här är en del i det.

Exakt vad som kommer att ingå i utbudet kan inte Jonas Eriksson svara på. Men en sak är säker. Om det inte uppstår nya intäkter genom att bild, text, grafik och video jobbar samordnat så är något galet.

– Då har vi verkligen misslyckats. Men det ska vi inte göra, säger han. hur nästa strategiska steg ser ut är ännu oklart.

De senaste sex-sju årens utveckling har i stor utsträckning handlat om förvärv och etableringar.

tt-gruppen

Men det inte är något man ska syssla med för att jaga omsättning, menar Jonas Eriksson. Ett förvärv måste passa in i strukturen.

– Tillskottet av Retriever var perfekt och har skapat en finansiell trygghet för hela TT-Gruppen. Även Scanpix har genom sin goda lönsamhet och marknadsposition gjort hela koncernen starkare, säger Jonas Eriksson.

Att nyhetsbyrån klarat av att behålla sina kunder och samtidigt hålla en hög omsättning är enligt Jonas Eriksson unikt i Europa.

– Det finns en enorm styrka i att vi ägs av våra kunder. Och som tur är har vi samma åsikt om vad vi ska syssla med, säger han. mod, trovärdighet och nya affärsmodeller. Listan över journalistikens utmaningar är lång. Och mitt i flödet av experter, kunder, åsikter och frågor står TT. Herre på täppan är Jonas Eriksson.

Men hur marknaden ser ut om fem år är inget han vill sia om. Alldeles för många faktorer spelar in, menar han.

april 2012

TT Spektra Affärsområdeschef: Göran Westin Omsättning: 84 mkr Startår: 1992 Förvärvades: 1999

TT Monitor Affärsområdeschef: Ulf Karlsson Omsättning: 36 mkr (inkl TT Kompetens) Startår: 2005

Nyhetsbyrån TT Affärsområdeschef: Kerstin Pilhage Omsättning: 146 mkr (inkl SGB) Startår: 1921

Scanpix Affärsområdeschef: Jan Eriksson (tf) Omsättning: 111 mkr Startår: 2005 (fusion av Pressens Bild och Scanpix) Förvärvades: 2007 Dotter­bolag: Scanpix Baltics Omsättning: 5 mkr Förvärvades: 2011

Dotterbolag: Uppdragsmedia Omsättning: 8 mkr Startår: 2010

TT-Gruppen genomför en övergripande omorganisation, som sjösätts under september månad.

Mer om utvecklingen kommer ni förstås kunna läsa på: www.tt-gruppen.com

TT Kompetens Startår: 2011

Retriever Vd: Robert Söderling Omsättning: 186 mkr Startår: 2000 Förvärvades: 2009 TT äger 66 procent av Retriever. Den andra huvudägaren är norska nyhets­ byrån NTB.

Svenska Grafikbyrån Förvärvades: 2008

Det handlar snarare om att förstå vilken roll TT har i medielandskapet.

– Det primära är att vi klarar av att upprätthålla en betalningsvilja för det vi levererar. Därför ska vi vara en kompetent innehållsleverantör oavsett plattform.

Han är övertygad om att innehåll blir allt viktigare. Och för att renodla detta handlar det om att bli mer snabbfotad och bygga upp en organisation som är inriktad på förändring.

– Det är en del i integrationsprocessen. Vi är bra, men vi måste bli mer proaktiva. Istället för att kunderna kommer till oss och säger ”kan ni göra det här?”, så ska vi vända oss till dem och säga ”vi kan effektivisera era processer, är ni intresserade av det?”. Och där har vi en del att jobba på, säger han.

Viktigast är att riva barriärer , säger Jonas Eriksson.

– Det har byggts upp för mycket revir, det måste vi bort i från. Det har blivit en hämsko för utvecklingen. För mig är det extremt viktigt att förstå hur

vardagen ser ut för våra medarbetare och kunder.

Vi kan inte organisera något utifrån hur vi tror att det är. Vi måste ta reda på hur det ligger till. med jonas eriksson fick TT en vd och chefredaktör som varit med om omstruktureringar förr och som vet hur man läser en resultat- och balansräkning.

Man fick också en vd som inte gått Journalisthögskolan. Själv menar han att det har gjort att han i det här jobbet lyssnar ännu mer innan han fattar beslut. När han väl bestämt sig, är det dock ingen tvekan. Då får det gärna gå snabbt. I början av karriären, när han 27 år ung blev vd för TV4 Jämtland, gick det ibland lite väl snabbt.

– Hm… ja, då gick det fort. Fort och fel. Jag blandade ihop rollerna och förstod inte riktigt att man måste vara samma person oavsett om man är på jobbet eller hemma. Är du chef hemma också alltså?

– Nej, det är det sista jag är. Just nu är det min sjuårige son som har den rollen. n

tt-gruppen

7

En spanare i medielandskapet Alla världens nyhetsbyråer jobbar hårt för att hitta nya kunder utanför den traditionella mediemarknaden. "I dag levererar TT nyheter till en nylanserad bilmodell och vi uppdaterar ett spel på Facebook i realtid. Så visst finns det spännande fält för oss att exploatera", säger Kerstin Pilhage, tillträdande utvecklingsdirektör i TT-Gruppen.

I

text: david stark • foto: anders wiklund/­scanpix

ntervjun, som skall handla om produktutveckling kunde inte planerats in bättre. Kerstin Pilhage, i dag affärområdeschef på TT, har precis utsetts till utvecklingsdirektör i TT-Gruppen.

Tillsammans med TT Spektras vd Göran Westin har hon dessutom nyligen kommit hem från Moskva och en internationell konferens med nätverket Minds.

– Nätverket består av ett 20-tal byråer från hela världen. Gemensamt är att vi har fokus på nya medier och affärsutveckling. Vi delar erfarenheter och lär oss av varandra. Det finns tydliga gemensamma trender och ingen sitter i dag med svaren på alla frågor. Utmaningarna är desamma för japanska Kyodo, amerikanska AP, AAP i Australien och oss.

– I Sverige ser vi de stora mediehusen prova nya idéer och affärsmodeller i jakten på nya intäkter. Vår utmaning är en spegling av deras.

– Naturligtvis har TT en viktig roll, säger Kerstin Pilhage. Jag ägnar en stor del av min tid till att förstå var i medielandskapet vi ska befinna oss. Vi måste hela tiden ställa oss samma fråga som redaktionerna – vem skall läsa det här, när och på vilken plattform?

– Vi måste utgå från det nyhets- och bildbyråer alltid har varit bra på: att samla in material, att bearbeta och presentera det. I dag ligger fokus på att vara först med det senaste – på snabba och stora bildflöden, på direktrapportering. Allt är klassisk nyhetsbyråmark!

Går det att skapa ett behov hos kunderna?

– Det handlar inte så mycket om att skapa behov som att se och förstå möjligheter som underlättar arbetet för de redaktioner som är våra kunder.

– TT Mobil, ett arbetsredskap där du som journalist kan följa vår utgivning i mobilen, var en sådan produkt. Att kunna jobba och vara uppdaterad oavsett var du befinner dig känns som en naturlig utveckling.

I dag följer hundratals svenska journalister dagligen vårt nyhetsflöde utan att behöva vara på jobbet.

– Vi utvecklar också tjänster för kunder som inte är traditionella medier. Ett exempel är TT i skolan, som lanserades 2011. Nu tittar vi på olika produkter kring TT-språket. Språkfrågor är ett område där TT alltid har haft en stark ställning.

På TT Spektra, som hela tiden testar nya produkter, har man vid flera tillfällen varit för tidig och faktiskt legat före sin tid. Hur undviker man det?

– Jag tror att det är oundvikligt att vi ligger lite före. Det är ofta långa processer i mediehusen innan man väljer väg eller hittar ett sammanhang för en ny produkt. Jag ser ingen annan möjlighet än att vi envisas med att testa och testa igen!

Som med nyhetsvideo till exempel?

– Video är ett bra exempel. Där var vi tidigt ute.

I dag har nästan alla sajter, stora som små, nyhetsvideo. Rörlig bild är ett naturligt inslag för en Youtube-generation.

Videoredaktionen flyttade så sent som för ett par år sedan över till Scanpix. Från och med september är den lokaliserad i Glashuset vid Slussen igen, precis som resten av bildbyrån.

Affärsutvecklaren Kerstin Pilhage är mycket nyfiken på det som händer när all nyhetsverksamhet får gemensam ledning och finns under samma tak.

– Tillsammans har vi ett fantastiskt material och den befruktning som kommer uppstå när bild möter text – sida vid sida, varje dag – den ger stora möjligheter. Det kommer göra oss alla bättre.

– Digitala medier har gjort bilden viktigare än någonsin, alla nya produkter för läsplattor och mobiler måste börja i ett bildtänk. Scanpix har dessutom stor erfarenhet av marknader utanför nyhetsmedia. Det betyder mycket för hela TT-Gruppen.

– I dag utmanas all traditionella medier och alla gamla sätt att arbeta, men nyheter har aldrig varit snabbare och mer lästa än nu. TT är – och skall fortsätta vara – ett centralt nyhetsnav. n

Och vi måste utgå från det nyhets- och bildbyråer alltid har varit bra på: att samla in material, att bearbeta och presentera det. kerstin pilhage, affärsområdeschef, TT & tillträdande utvecklingsdirektör, tt-gruppen

8

tt-gruppen

Video – en självklarhet.

I dag är rörliga bilder och bildspel lika naturliga i den digitala världen som färgbilden.

Ingen funderar i dag på om bilderna skall vara i färg eller svartvitt, säger Kerstin Pilhage, affärsområdeschef på TT och blivande utvecklingsdirektör i TT-Gruppen.

3 snabba med Kerstin Pilhage Vad jobbar du med just nu?

– Direktrapportering, som vi för första gången ska leverera i samband med Breivik-rättegången. Vi tittar på metadata, det är öppningen för att sortera och skapa nya produkter ur vårt nyhetsflöde. Stockholmsmärkningen, som är en förutsättning för tjänsten som uppdaterar Mitt i-tidningarnas app ”Mitt i Stockholm” kommer att följas av både västkust- och Skånemärkning.

Nu tittar vi också på sätt att presentera alla delar av nyhetsproduktionen på ett ställe – bild, grafik, text och video sida vid sida för att kunderna skall få överblick.

Största samtalsämnet på Minds?

– Över hela världen är betalväggar en stark trend och det kommer stort även i Sverige. Alla kommer att prova att ta betalt för innehåll och alla ställer sig frågan vad man kan ta betalt för. Vi jobbar med frågan hur vi kan hjälpa till att hitta redaktionellt material som kunderna kan ta betalt för. Vad är premium?

Drömprodukt?

– Jag är väldigt intresserad av trenden med ”second screen”. I dag har allt fler ytterligare en skärm med sig i tv-soffan, en laptop, en surfplatta eller en telefon.

Där öppnar sig möjligheten att komplettera och fördjupa samtidigt som du ser på ett program. Den andra skärmen, det är väldigt spännande. Tänk dig att ha en liten sidekick, någon som finns där med svaren på dina frågor!

tt-gruppen

9

Brett utbud av nya produkter Följ din mediebevakning i mobilen Retriever har gjort det ännu enklare att följa mediebevakningarna. Med hjälp av företagets app är kunden aldrig mer än ett klick bort från ett uppdaterat nyhetsflöde.

– Det här är ännu ett steg i vår strävan att göra det enklare för kunderna att hålla sig uppdaterade, säger Therése Olsson, marknadschef för Retriever Sverige.

Kunderna väljer själva vilka bevakningar som ska visas i appen.

Via tjänsten går det att följa sina sökord i tryckta tidningar, på webben,

i radio och tv samt i sociala medier.

– De flesta leverantörer har tekniken för att kunna erbjuda en app för bevakning av webben, men väldigt få klarar att också integrera tryckt press i en mobil app så smidigt som vi gjort det här, säger Therése Olsson.

Gratisappen går att ladda ner via App Store eller Android Market.

JACKPOT 50 MILJONER

Lördag 3 mars Spelstopp 14.30

JAG KAN HA EN SKRÄLL Sex rätt på systemförslaget förra veckan gav bara ”kaffe-

JENNIFER TILLMAN pengar” tillbaka. Jag missade Friction, vilket var lite

förargligt. I veckans jackpotomgång kör jag själv en häst, Lindsey Trot (V75-4), bra i lärlingsloppet. Har kört henne förut och vet att det i grunden finns ganska kapacitet i henne, så jag känner mig inte slagen på förhand. På V75-systemet lutar jag mig emot Montgomery Hill och Admiral Newport. Två toppchanser!

MITT V75-SYSTEM 2835 RADER/ 1417:50 KR

V75-1: 2 Montgomery Hill V75-2: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 11 V75-3: 6, 10, 12 V75-4: 1, 2, 3, 7, 9, 11, 12 V75-5: 2, 5, 6, 7, 8 V75-6: 4, 6, 12 V75-7: 9 Admiral Newport

Förra veckans vinnare: Sven Olsson, Mora, Nils-Erik karlsson, Ankarsrum, Jorma

VINN

Om banan

AXEVALLA Ligger mellan Skara och Skövde. Upploppet mäter 227 meter och CHANS TILL MILJONER! är det längsta på Sveriges 1000-metersVar med i utlottningen av nästa banor. veckas V75-system genom att gissa ettan och tvåan i V75-3. Vi siktar på VÄDRET LÖRDAG hög utdelning och spelar endast V7. +4 grader, sol och Tre vinnare delar på systemet. måttlig vind Mer information nedan »

V75-SYSTEMET

Tenhunen, Orsa

VINNARBILDEN Quarcio Du Chene vann guldfinalen och 500 000 kronor i lördags för Björn Goop. Efter dressyrträning har hästen blivit allt lugnare och finare.

Spännande kamp i långloppet?

TT Spektra nyutvecklade spelutbudet

som det ska kunna bli en Efter en spelmässigt enklare omgång på Solvalla i lördags ser det nu ut för V75-vinster ANALYS svårare omgång med flera ovissa lopp. Det är värt att notera att rekordutdelningen miljoner kronor till en vinnare. I och i Sverige kommer från just en Axevallaomgång där det blev strax över 67 pengar att spela om. Roligaste loppet med att det finns en Jackpot med från Solvalla senast är det åter stora Roger Nygren roger.nygren@ttspektra.se är det avslutande långloppet som ser spännande ut på förhand.

Lopp 5. Silverdiv.

V75-1 2140m, auto 1 Ridgehead Cahore Kolgjini L 4300d 1d011 2 Montgomery Hill* Jensen F 0k134 3 Rano Ohlsson U 4 Herr Ratzeputz Anderss. P M 42425 06235 5 Wiss Pen Persson S 33363 6 Schwerin Boko Takter J 21416 7 Capello Bob Goop B 8 Wee Catch Diamond Kontio J 06032 42224 9 I Saw You Lindblom Å 13011 10 Pröjsarn Lindblom C-E 11 Legacy Kronos Svanstedt Å 611d3 12 Truly Devoted Adielsson E 22100 RANK: 2-9-8-1-12-10-7-11-3-5-4-6

Montgomery Hill har visat knallform och i ett lopp utan några riktigt starka motbud kan det vara bästa lösningen på veckans V75omgång. I Saw You är duktig och kan vara värst emot vår spik. https://docs.google.com/spreadsheet/ viewform?formkey=dFRieHFa

En eller många? Vi väljer att singelstrecka då flera av motbuden är aningen tveksamma.

V75-5

Lopp 9. Klass I 2140m, auto

1 Nelle Venue Kontio J 2 Harpos Hitsville Ohlsson U 3 Valiant Will Pettersson H 4 Super Ferrari Lindblom C-E 5 B.B.S.Mandarino Takter J 6 Fantoccini Eriksson H 7 Hobnob Goop B 8 Fighter Gull Untersteiner P 9 Flipper Broline Frick K 10 Nestor Gel Untersteiner J 11 Helacs Zodiac Karner M 12 Hamtaro Lång G

Lopp 6. Klass II V75-2 2140m 11k42 1 Mr Fitch Lugauer C 2 Manstone’s Image Persson H K 14411 12051 3 Gigant Sånna Adielsson E 13115 4 Zic Zac Life Kontio J 32114 5 Hyacint Svanstedt Å 11322 6 La Zona Broline Wallin T 7 Youseeascoop Jakobsson M 12163 31016 8 Pampas S.I.R. Jansson T 01113 9 Persören Söderkvist S 20041 10 M.T.Glorious Takter J 40011 11 Hurricane Blue Kolgjini L 31262 12 Illinois Rose Frick K RANK: 11-3-6-5-4-1-8-9-2-12-7-10

Hurricane Blue kan vara en blivande stjärna. Han vann i V75 även om han då sprang och vinglade en del under vägen. Om han fungerar fullt ut rundar han alla här. Gigant Sånna har knallform och ett bra läge och ska streckas tidigt. Jämna La Zona Broline och Svanstedts Hyacint är också det segerbud.

V75-6 26232 12143 27441 55313 2811d 01120 11532 13156 31310 61344 01345 63132

RANK:2-8-6-5-7-4-10-12-1-9-3-11

Harpos Hitsville har varit ute från dåliga lägen i ett par starter. Nu ser det bättre ut på den punkten och då ser det lovande ut. Fighter Gull var okej i en V75-final senast och streckas trots uselt startspår.

Här är det hästar av ganska bra klass men vi både tror och hoppas att två streck räcker.

Lopp 10. Bronsdiv.

1640m, auto. DD-1

1 Persos on Line Jakobsson M 30253 2 Armando Kievitshof Kolgjini L 62240 23004 3 Lotus Elan Adielsson E 13114 4 Vermo* Jensen F 01614 5 Conrads Fredrik Goop B 11213 6 Art on Line Aho M 412d0 7 Danne Fame Söderkvist S 8 Lord Rocket Untersteiner P 66d21 15412 9 Mafioso Ohlsson U 11303 10 Mad Image Svanstedt Å 11 Niels Langkjaer* Jörgensen B 14111 12 Ekets Patrik Lennartsson P 31052 RANK: 6-5-4-11-12-10-3-1-9-8-2-7

Art On Line är alltid med där framme. Med klaff bör han ha fin chans. Conrads Fredrik är en fin häst som gör debut i ny regi och han ska streckas här. Vermo är också det en häst som ska kunna räcka en bit. Niels Langkjaer har fina meriter med sig från Danmark.

Vad kan Ekets Patrik här?

VECKANS NYCKLAR Ett inte allt för starkt SPIK motstånd gör att vi tror att Montgomery Hill (V75-1) blir svårslagen.

Vi väljer att ”stänga” LÅS både V75-5 och V75-7

på två hästar som vi i bägge fallen ser som något starkare än sina konkurrenter.

Cherie DRAGET Turbos (V75-3) har form och henne har vi väntat på i V75.

Lopp 8. Stolopp V75-4 2640m, auto

Lopp 7. Stolopp V75-3 2140m, auto 1 S.H.T.’s Playmate Kontio J 2 O.U.Glide Persson S 3 Emma Nips Svanstedt Å 4 Sybaris Hanover Wallin T 5 Tiberina Kolgjini L 6 Turbos Cherie Frick K 7 Estancia Jepson C J 8 One Winner* Takter J 9 Justfixit Ohlsson U 10 Jacky Glide Adielsson E 11 Bikini Pointer Lennartsson P 12 Operett Ribb Goop B

16d54 12307 02013 62363 04101 20511 34541 24541 25204 31223 41420 1011d

RANK: 3-7-2-1-12-6-8-11-5-9-10-4

RANK: 6-10-12-2-8-5-1-11-3-7-4-9

Turbos Cherie är i kalasform för dagen. Med ett bättre läge än de värsta konkurrenterna ska det vara en bra segerchans för Rättviksstoet. Jacky Glide gör det bra för det mesta och med klaff från bakspår kommer hon att vara långt framme. Operett Ribb är kapabel så det räcker om hon är på topp.

V75-7

Tofu har ett bra läge och form som också ska räcka en bit i dagens mest vidöppna lopp. Miss My Money var duktig som tvåa senast efter en tids uppehåll. Renate Bowl vann senast i ett enklare gäng än detta och sedan noterar vi att Braås Palema kom bort senast utan egen förskyllan.

SYSTEMFÖRSLAGEN

Lopp 11.

2640m. DD-2

1 Nimbus Hackstable Olsson D 21d40 51110 2 Belgrado Lennartsson P 31543 3 Goofy Bermon Alsén O 13100 4 Twigs Tarzan Goop B 10751 5 Landers Power Ohlsson U 52412 6 Quantum Aramis Kontio J 7 Look la Marc Andersson P M 15004 8 Too Cool to Loose Svanstedt Å 0k110 9 Admiral Newport* Adielsson E 411d1 10 Rocky Composite Söderkv. S 53145 2660m 11 Goldomaster Aarum D 12 Fisher King Takter J 13 Ottens Vigo Persson H K 2680m 14 Juggle Face Kolgjini L 15 Caesar Sånna Haugstad K

17160 1 Braås Palema Svanstedt A 72261 2 Renate Bowl Sandkvist J 12146 3 Tofu Rönning A 4 Caramia Knight Eriksson J S 04d22 5 Beauty Princess Haugstad K 13434 033d5 6 Evita Brodda Uhrberg O 300k2 7 Miss My Money Berg F 8 Speedway Action Anders. O J 40515 42023 9 Lindsey Trot Tillman J 12105 10 Wingait Waikiki Ingves P 11 Natural Grace Untersteiner J d5142 21205 12 Password Kolgjini A

05343 10032 32101 011dd 56023

RANK:9-14-3-2-4-13-6-1-5-12-8-10-7-15-11

Admiral Newport fortsätter att se bra ut och han får tipset i ett fint långlopp. Juggle Face är en topphäst i grunden som utmanar här.

En spik och två ”lås” är den variant vi väljer för att försöka få vara med och dela på helgens Jackpotomgång.

STORA SYSTEMET 864 kronor V75-1: 2 Montgomery Hill. Res: 9-8 V75-2: 3, 5, 6, 11. Res: 4-1 V75-3: 6, 10, 12. Res: 2-8 V75-4: 1, 2, 3, 6, 7, 12. Res: 8-11 V75-5: 2, 8. Res: 6-5 V75-6: 4, 5, 6, 10, 11, 12. Res: 3-1 V75-7: 9, 14. Res: 3-2 LILLA SYSTEMET 108 kronor V75-1: 2 Montgomery Hill. Res: 9-8 V75-2: 11 Hurricane Blue. Res: 3-6 V75-3: 6, 10, 12. Res: 2-8 V75-4: 1, 2, 3, 6, 7, 12. Res: 8-11 V75-5: 2, 8. Res: 6-5 V75-6: 4, 5, 6. Res: 11-12 V75-7: 9, 14. Res: 3-2

En blivande kanon?

V75 börjar 14.30. På Axevalla, hos ATG-ombuden, på ATG.se och

Båth tror mycket på sina unghästar Svante Båth har alltid haft ett rykte som en lysande unghästtränare. Trots det har det varit aningen tystare de senaste åren kring honom.

– Orsaken är den att jag inte haft någon stjärna de senaste åren. Innan var jag lite bortskämd med det. På nio E3-finaler hade jag sju segrar och det var osannolikt bra och det är inte alls logiskt, säger Bergsåkerstränaren.

I dag driver han ett stall med drygt 75 hästar och av dessa kommer säkert flera av de nyblivna treåringarna att bli de som drar det tunga lasset. Flera av dem gjorde det mycket bra som tvååringar och kanske får vi med tiden se någon som Malabar Circle Ås eller någon av Svantes tidigare stjärnor på nytt.

– Jag måste säga att jag är mycket nöjd med kvaliteten på det stall jag har. Det känns som det ska kunna bli ett bra år, tror Svante.

Dock vill han inte plocka fram någon häst före de andra i stallet.

– Nej, men de som sett mina unghästar vet säkert att det finns flera med fina resurser, säger Svante.

Vad säger du om dina två hästar i V75 på Axevalla?

Harpos Hitsville (V75-5)

– Jag tycker att han var bra senast. Han har blivit lugnare och är inte lika explosiv nu men på sikt kommer det att gynna honom.

Han duger bra i klassen och det är klart att jag har förhoppningar på honom.

Mafioso (V75-6)

– Han har bara blivit bättre och bättre på slutet. Ulf (Ohlsson) trodde han vunnit i V75 på hemmaplan om det inte strulat på bortre långsidan. Om han kommer med bra från början så är han i så fin form att han är värd att passa, slutar Svante

ROGER NYGREN roger.nygren@ttspektra.se

TIPPA ETTAN OCH TVÅAN I V75-3!

STJÄRNÄMNE. Lutfi Kolgjini har i Hurricane Blue (V75-2) en häst med möjligheter att klättra snabbt genom klasserna. Han vann i V75 i sin senaste start och det mesta talar för att han kommer att fixa ännu en seger den här gången.

Det enda hotet är nog han själv då han vinglade och bröt lite senast på ett lite oroande sätt.

26 miljoner, 56 miljoner och 3,6 miljoner. Högvinstspelet V75 har Är det dags på lördag igen? Köp en Harry Boy. Lycka till!

Skicklige Bergsåkerstränaren Svante Båth har goda möjligheter att få ett kanonår då det finns en rad fina travare i hans stall.

Tävla senast lördag 14:00 från fast telefon eller registrerad mobil.

1. Ring 0944-100 00 55 och följ instruktionerna.

2. Knappa in veckans tävlingsnummer 8347 plus fyrkant.

3. Knappa in ditt svar (4 siffror) + fyrkant. Häst nummer ett blir ”01” osv.

4. SMS-svar till 727 90: sms:a TTS (mellanslag) 8347 (mellanslag) följt av ditt svar (4 siffror).

Kostnad: 10 kr. Mer information: travtavling.wordpress.com

levererat ordentligt den senaste tiden.

i mobilen spelar du fram till start. TV-tider: Vinnare V75, 18.00 i TV4.

Efter en tid av hård konkurrens på marknaden för trav- och sportspel gjorde TT Spektra ett omtag under 2011 och valde att satsa på kvalitet i stället för att fokusera på konkurrenssituationen.

Tillsammans med bland annat den engagerade kunden Helsingborgs Dagblad tog TT Spektra fram grunden till ett helt nytt material för papperstidningen. Aktuellt, modernt, senare publice-

Magasinssajter med Wordpress CMS Att publicera sin medlems- eller branschtidning på nätet ska inte behöva bli dyrt. Och publiceringen ska gå smidigt, på en modern plattform som klarar framtidens krav. Så resonerar man på Uppdragsmedia, som har tagit fram ett eget magasinstema baserat på Wordpress CMS. – Vi kan nu erbjuda en billig, bra lösning för tidningar som ännu inte finns på nätet. Och det går enkelt att anpassa designen efter avsändarens grafiska profil, säger David Stark, chefredaktör på Uppdragsmedia.

Exempelvis medlemstidningen Trä & Möbelforum, som produceras av Uppdragsmedia, har nappat på erbjudandet. www.traomobelforum.se

10

tt-gruppen

ring, redovisning av utländska odds, mer redaktionellt innehåll – det var några av TT Spektras målsättningar.

Satsningen togs mycket väl emot av kunderna.

Dessutom har ATG tecknat ett treårigt avtal där man annonserar på travsidorna cirka 30 gånger per år. Annonsintäkterna går direkt tillbaka till kunderna.

Veckografik för gratistidningar ”känsla Johan Hallnäs TT/SVENSKA GRAFIKBYRÅN

dra ” av ”lin r värk” ”en otrolig kick are i ådror vä r fort na” rinne ”blodet lbe hag” Värme

blodet

När huden kommer i kontakt med det kalla vattnet drar blodkärlen ihop sig för att behålla värmen. Blodtrycket stiger för att motverka nedkylning – ger en känsla av att blodet rinner snabbare.

D

BLO

ENDO

RFINE

R OCH HORM

ONER

Använd gärna en mössa, största delen av kroppsvärmen förvinner genom knoppen.

FÖRE

Ta en joggingtur eller ett bastubad.

Bada aldrig ensam!

EFTER

Klä dig och drick varmt.

Kyla

För tabloidtidningar, som inte kommer ut mer än ett par gånger i veckan, har Svenska Grafikbyrån tagit fram en veckografik.

– Flödet består av en halvsida i veckan med rubrik, ingress, en kort text samt en stor grafik. Den ska kännas pigg och krispig, läsarna ska inte ha sett den i morgontidningen tidigare, säger Anna Nyberg, chef på SGB. – Grafiken har hittills handlat om allt från prinsessan Estelle till husdjur. Den ska vara intressant i alla delar av landet och den ska kunna stå för sig själv.

Isvaken hugger du upp med spett, yxa, eller motorsåg.

Bada naken, kläder kyler ner kroppen

endorfiner – kroppens egna morfin

Fötterna är först i och sist upp. Fårskinnstofflor eller en flaska varmt vatten gör susen.

Har du epile proble psi, hjärta m med blodtr eller högt rådfrå yck bör du ga läka du ho re innan ppar i.

KÄLLA: xxx

När du hoppar i vaken frigörs en kaskad av endorfiner i hypofysen och hypotalamus i hjärnan. Generellt har endorfiner en smärtstillande effekt men fungerar även antidepressivt.

Effekten sitter i flera timmar och kan ha positiv effekt på en rad sjukdomar.

Skönt för kropp och själ Blodet rusar och endorfinerna exploderar i kroppen.

För friskusen kan vinterbadet vara rent beroendeframkallande. Här är guiden till dig som vill utmana kylan.

Att chocka kroppen genom att kasta sig i iskallt vatten påverkar kroppen som ett rejält träningspass. För entusiasten innebär ett missat bad att tankeskärpan försämras och ett lätt obehag infinner sig. Endorfiner motverkar depressioner och forskning i Finland har visat att vinterbadaren ökar sin motståndskraft mot stress. Så ta på dig en mössa och släng dig i vattnet! Belöningen låter inte vänta på sig.

Bildsatt flöde med nyheter för skolor TT:s största möjlighet till nyutveckling av produkter ligger utanför mediemarknaden och det är med TT Monitor som dessa utvecklas. Under 2011 lanserades TT i skolan, ett bildsatt nyhetsflöde som visas på skärmar i bland annat högstadie- och gymnasieskolor.

– Tjänsten kostar ungefär lika mycket som en dagstidningsprenumeration, men TT i skolan är tillgänglig för alla elever hela tiden, säger Sophia Nyberg på TT Monitor.

Fågelperspektiv.

Glashuset (närmast kajen) på Katarinavägen vid Slussen i Stockholm.

Högupplösta flygfoton Tänk dig att en stor demonstration mynnar ut i kravaller i London. Eller att ett Hercules-plan kraschar vid Kebnekaise.

Du vill ge läsarna en överblick över området, i detalj.

– Vi har nu tagit fram en tjänst som är mycket användbar för redaktioner, säger Lina Hedenström, marknadschef på Scanpix.

Med Blom Sweden AB kan vi erbjuda vyer från ovan, flygfoton från hela Europa.

Alla vyer går enkelt och snabbt att ta fram via Scanpix kundwebb. Det går att söka efter en europeisk stad, zooma in eller ut och själv bestämma exakt önskat område.

Taggning av nyheter ger nya möjligheter När Mitt i-tidningarna i Stockholm lanserade sin nya app för de mobila plattformarna Iphone och Android var det bland annat med innehåll från TT, främst bildsatta sportnyheter från mobilfeeden TT Live.

Geografisk taggning av nyhetsflödet öppnar

för affärsmöjligheter och är något man kommer fortsätta utveckla på nyhetsbyrån.

– Stockholmssorteringen kommer inledningsvis att följas av både västkust- och Skånesortering, säger Kerstin Pilhage, TT:s affärsområdeschef och tillträdande utvecklingsdirektör i TT-Gruppen.

tt-gruppen

11

Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix

Foto: Fredrik Persson/Scanpix

BILD ÅRETS rets Å Silver, ild b nyhets Jonas

npix

mer/Sca

Ekströ

Förnu! och förtroende

Na! som dag, oavse! område – nyhetsbyrån ska alltid göra rä! val i rä! tid. Vikten av kundernas förtroende kan inte överska!as, enligt redaktionschefen Mats Johansson. text: ʕʉʜʛ ʒʗʐʉʖʛʛʗʖ ʚʍʌʉʓʜʑʗʖʛʋʐʍʎ w foto: scanpix

E

! ord är viktigare än alla andra för en nyhetsbyrå.

Förtroende.

Det handlar om a! förtjäna kundernas förtroende. Utan kundernas förtroende sannolikt heller inga kunder.

Varje dag, varje timme, i varje text måste vi visa a! det går a! lita på TT, a! det vi skriver är sant, a! vi inte tar någons parti och a! vi alltid finns där.

TT:s material sprids sekundsnabbt, dygnet runt, över hela Sverige. Alla dagstidningar och de flesta nyhetssajter innehåller nyheter från TT.

12

TIDNINGARNAS TELEGRAMBYRÅ

De gör det därför a! tidningarna och deras läsare litar på TT. För a! kunna upprä!hålla det förtroendet är det förstås avgörande a! fortsä!a göra rä!, a! fortsä!a vara oberoende och a! alltid finnas där.

Na! som dag, sport-, inrikes- eller utrikesnyheter, allt ska vara rä!. Och det ska vara bra läsning och det ska komma på bra tid.

En bra text som kommer på fel tid är ingen bra text för den tidning som vill hinna få med den i nästa dags upplaga. En välskriven text som innehåller faktafel finner ingen nåd hos läsarna och en viktig nyhets-

Foto: Amr Nabil/AP/Scanpix

Tidningarnas Telegrambyrå är sedan 90 år Nordens största nyhetsbyrå. TT ägs av de största tidningarna och mediebolagen bakom dem. Dryga hundratalet journalister ser till a! svenska massmedier kan lita till TT som en säker nyhetskälla. www.!.se

2011 i korthet*

Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Omsä&ning: 146 mkr Antal anställda (sni& 2011): 109 Tillväxt: +/- 0 Aktuellt på nyhetsbyrån: Direktrapportering – TT kommer i vår a! erbjuda direktrapportering för webbpublicering från stora nyhetshändelser.

Mats Johansson, redaktionschef, TT.

händelse som blir bristfälligt – eller kanske inte alls – berä!ad skadar definitivt förtroendet.

Men går det a! alltid göra rä!?

Nej, så klart inte. TT gör fel emellanåt.

Men det är lite grann som ordspråket säger; en gång är ingen gång. E! enstaka fel raserar inget förtroende, och kanske inte två, kanske inte tre. Eller?

Jodå, visst kan e! enstaka fel rasera det förtroende som byggts under decennier. Det handlar sannolikt inte om det enkla stavfelet även om vän av ordning med rä!a kan kräva a! en nyhetsbyrå

kan stava. Inte heller om e! missuppfa!at namn eller en felskrivning av en siffra även om det tyder på slarv och absolut ska undvikas. Och om det förekommer är TT:s regel a! vi rä!ar felet.

Men e! felaktigt uppfa!at innehåll i en nyhet, en felaktig värdering av en nyhet eller en nonchalant och missvisande sammanfa!ning av vad någon sagt eller gjort skadar definitivt förtroendet för det vi gör och för den kunskap och yrkesskicklighet som finns hos TT:s personal.

Om våra kunder och deras läsare börjar tycka a! felen är för många, a! vi förlorar vår självständighet, a! vi uppfa!as som okunniga och a! vi förmedlar en ytlig bild av nyhetshändelserna eller a! vi helt enkelt missar och felbedömer nyheter, ja då eroderas förtroendet för våra nyheter.

TT:s nyheter har en stark ställning i Sverige, både hos allmänheten, hos medierna som använder våra nyheter och hos dem vi granskar. Den positionen måste vi försvara och upprä!hålla – varje dag, varje timme och i varje text.

Geografisk märkning av Stockholmsmaterial gör det möjligt med lokal webbpublicering.

Norska NTB har köpt TT:s system för hantering och distribution av sportresultat.

TT:s kunder har nu möjlighet a! köpa en bildsa! nyhetstjänst för mobiler.

Under året fick alla TT:s journalister smartphones som tjänstemobiler.

Nyhetsbyrån lanserade under hösten 2011 sin nya webbplats.

Förbereder nu för fullt integrationen med Scanpix, som fly!ar in i Glashuset i september.

Appen Mi! i Stockholm, av Mi! i-tidningarna. TT levererar e! bildsa! flöde med Stockholmsnyheter. * Inkluderar Svenska Grafikbyrån

Fotnot: från och med september innefa!ar Mats Johanssons roll som redaktionschef även nyhetsfoto och video.

För a! kunna upprä!hålla det förtroendet är det förstås avgörande a! fortsä!a göra rä!, a! fortsä!a vara oberoende och a! alltid finnas där.

MATS JOHANSSON, REDAKTIONSCHEF, TT

TIDNINGARNAS TELEGRAMBYRÅ

13

TT sover aldrig

N

yhetsvärlden såg annorlunda ut när Bri!-Marie Seibold började arbeta na! på TT. Sedan 1985 har hon ha* na!ski*et och rapporterat om stort och små! medan vi andra sover.

– Jag har lyckats pricka in en hel del stora nyhetsnä!er och jobbade både när Palme mördades och Estonia sjönk.

Det brukar sägas a! TT alltid är öppet. Det stämmer – och är utan tvekan delvis Bri!Marie Seibolds förtjänst. I över e! kvarts sekel har hon inle! sin arbetsdag när vi andra går och lägger oss.

Två personer jobbar na!ski*et på TT mellan klockan 23-07, en med ansvar för utrikes och den andra inrikes. Bri!-Marie Seibold jobbar sju nä!er i sträck och är sedan ledig lika många.

– De veckor jag är ledig vänder jag dygnet helt och går upp klockan sju, jag följer min familjs rytm då. Det blir lite jetlag varje gång.

Hur kommer det sig a! du stannat så länge på en så udda arbetstid?

– Det finns en tjusning i a! vara hänvisad till sig själv, vi har ju bara varandra a! fråga om råd.

Dessutom vet man aldrig vad som ska hända.

Det kan inträffa en tsunami i Japan, men det kan lika gärna vara e! rån mot en Shellmack som är na!ens händelse.

De nä!er hon är utrikesansvarig ligger fokus på a! hålla koll på samt göra e! urval från de internationella byråernas och tidningarnas utgivning. När hon jobbar med inrikesnyheterna

text: daniel åberg foto: fredrik sandberg/scanpix

sammanställer hon material som landsortstidningar skickat till dem under kvällen, klipper texter ur rikstidningarna och lägger ut texter från TT:s redaktioner runt om i landet. Hon ringer också landets större polisdistrikt samt Sjöräddningen.

Na!en när Estonia sjönk minns Bri!-Marie Seibold mycket väl. Hon råkade ringa Sjöräddningen för si! vanliga rondsamtal när de just få! veta a! Estonia låg med slagsida utanför finska Utö.

– När vi förstå! allvaret och skickat ut den första flashen började vi genast ringa in mer personal så a! nyhetsmaskineriet kunde rulla igång. Det var en väldigt speciell na!. Det var inte bara det vanliga arbetet som skulle göras, när nyheten spreds under na!en blev TT som en sambandscentral, statsrådsberedningen ringde varje kvart och ville ha ny information kändes det som, oroliga anhöriga hörde av sig och jag blev direktintervjuad av BBC. Mycket har förändrats under åren hon su!it som TT:s na!redaktör.

– När Palme mördades 1986 hade vi inte ens elektriska skrivmaskiner. Texterna skickades med rörpost ner till teleprintercentralen där de skrevs ut och sändes iväg. Vi stod och slog i uppslagsverk, och ibland tog man nyckeln och sprang upp till arkivet och letade. Jag har i dag faktiskt svårt a! själv förstå hur det gick till, hur vi kunde jobba innan datorerna och internet fanns.

När vi förstå! allvaret och skickat ut den första flashen började vi genast ringa in mer personal så a! nyhetsmaskineriet kunde rulla igång.

BRITT-MARIE SEIBOLD, NATTREDAKTÖR PÅ TT, OM NATTEN DÅ ESTONIA SJÖNK.

14

TIDNINGARNAS TELEGRAMBYRÅ

Na"ski!et.

TT är alltid öppet, det ser bland andra Bri!-Marie Seibold till. Hon har jobbat na! på nyhetsbyrån sedan 1985 och upplevt några av våra största nyhetshändelser genom tiderna.

TIDNINGARNAS TELEGRAMBYRÅ

15

New York

New York

Southampton Southampton 14 april14 klockan april klockan 23.40 krockar 23.40 krockar Titanic med Titanic ettmed isberg ett isberg som skrapar som skrapar upp ettupp hål iett skrovet hål i skrovet på höger påsida. höger sida.

Fartyget Fartyget kan hålla kan sighålla flytande sig flytande med fyra med skadade fyra skadade sektioner men hålet mensträcker hålet sträcker sig genom sig genom sex. sex.

Cherbourg Cherbourg sektioner

15 april15 klockan april klockan 01.00 01.00 har fören harsjunkit fören sjunkit ner ochner och vatten rinner vattenöver rinner deöver de vattentäta vattentäta skotten.skotten.

AtlantenAtlanten Queenstown Queenstown

10 april10 1912 april 1912 Titanic lämnar Titanic lämnar Southampton Southampton för avresa för mot avresa Cherbourg, mot Cherbourg, Queenstown Queenstown och New och York.

New York.

KlockanKlockan 02.17 är02.17 kommandoär kommandobrygganbryggan under vatten. under vatten. Översvämningstakten ökar och Översvämningstakten ökar och den främre skorstenen bryts av. den främre skorstenen bryts av.

Bakre delen fartyget reser reser Bakreav delen av fartyget sig högtsig upp över havsytan, högt upp över havsytan, 45° eller45° mer. eller mer.

45°

TrycketTrycket på fartyget är så är så på fartyget stort attstort det bryts itubryts och itu och att det fören sjunker ner motner mot fören sjunker botten.botten.

02.20 Aktern upp 02.20 rätar Aktern rätar sig och sig förblir den i d ochiförblir ställningen en stund ställningen en st innan den sjunker. innan den sjunke

45°

220,5 knop220,5 (38knop km/t)(38 km/t)

100 100årårsedan sedanTITANIC TITANICsjönk sjönk Ett annatEtt fartyg syns annat fartyg syns i horisonten och nödraketer i horisonten och nödraketer börjar avfyras de får börjarmen avfyras men de får inget svar. inget svar.

Den 10 Den april 101912 april lämnar 1912 lämnar lyxångaren lyxångaren TitanicTitanic Southampton Southampton för sinför jungfruresa sin jungfruresa till New tillYork.

New Ombord York. Ombord på på fartyget fartyget finns drygt finns drygt 2 200 2personer.

200 personer.

Till bara Tillhälften bara hälften av dessa av dessa finns det finns plats det för plats i livbåtarna för i livbåtarna fyra dagar fyra dagar senare, senare, då Titanic då Titanic kolliderar kolliderar med ett med isberg ett isberg och sjunker och sjunker på knappt på knappt tre timmar. tre timmar.

Bara 712 Baraöverlever 712 överlever och och den dramatiska den dramatiska förlisningen förlisningen går tillgår historien till historien som en som av en de av största de största marina marina katastroferna katastroferna i fredstid. i fredstid.

GRAFIK:GRAFIK: MIKAELMIKAEL ANDERSSON/SVENSKA GRAFIKBYRÅN ANDERSSON/SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Bakre skorstenen Bakre skorstenen är en attrapp är enför attrapp för att få fartyget att få fartyget att verkaatt mäktigare. verka mäktigare.

46 meter46 hög meter hög mast av järn. mast av järn.

7 meter 7 meter 25 meter

25 meter

Utkikskorg Utkikskorg Två vakter Tvåservakter isberget ser isberget rakt rakt föröver cirka föröver 500cirka meter 500 meter bort. De larmar bort. Debryggan. larmar bryggan.

Efter fleraEfter sekunder flera sekunder börjar Titanic börjarsvänga Titanic svänga men isberget men isberget stöter stöter emot fartygets emot fartygets högra sida. högra sida.

Vakter sågVakter isberget sågrakt isberget föröver rakt föröver

klass klass Matsal 1:a Matsal 1:a

an an Stora trapp Stora trapp

gga bry ndobrygga ma Kommando Kom

klass klass Matsal 3:e Matsal 3:e

r r Turbinmoto Turbinmoto

Hytter 3:eHytter klass 3:e klass

kiskt bad Turkiskt bad g bassäng Tur Simbassän Sim Ångpanna Ångpanna

s s 2:a klas 2:a klas Hytter Hytter

Matsal Matsal 2:a klass 2:a klass

klass klass Hytter 1:aHytter 1:a

r r KolvmotoKolvmoto

Kol Kol dygn. dygn. per kasför bru brukas per tonaför ton 630 Cirka 630Cirk

Lastrum Lastrum

Vattnet är Vattnet en halvärgrad en halv kallt. grad kallt.

Vattentäta Vattentäta skott delar skott uppdelar upp Att det inte Att frusit det inte tillfrusit is beror tillpå is beror att saltvatten på att saltvatten fryser vidfryser en lägre vid temperatur en lägre temperatur än sötvatten. än sötvatten.Titanic i sexton Titanic sektioner. i sexton sektioner.

Räddningen Räddningen

Överlevande Överlevande 1:a klass:1:a klass:

123

Svenska omkomna: Svenska omkomna: 2 2

Svenska överlevande: Svenska överlevande: 2 2

118

Svenska omkomna: Svenska omkomna: 4 4

3:e klass:3:e klass: 709 709

Livbåtarna Livbåtarna räcker inte räcker för alla. inte för alla.

Sammanlagt Sammanlagt finns 20 med livbåtar finns 20 livbåtar platsmed för plats 1 178för per1

123

118

158

158

Svenska överlevande: Svenska överlevande: 30 30

528

Totalt var Totalt 2 207* var 2personer 207* personer ombord ombord på Titanic på Titanic och 712 och (32%) 712överlevde.

(32%) överlevde.

Av 123Av svenska 123 svenska Besättning: Besättning: passagerare passagerare överlevde överlevde 34.

34.

898

Före kollisionen Före kollisionen får Titanic får Titanic varningstelegram varningstelegram angåendeangående isberg. isberg.

Svenska överlevande: Svenska överlevande: 2 2

Fartyget Fartyget Carpathia Carpathia hade hört hade Titanics hört Titanics nödanrop nödanrop 324 324 Omkomna Omkomna och kommer och kommer fram tillfram olycksplatsen till olycksplatsen över enöver en timme timme efter att efter Titanic att Titanic hade sjunkit. hade sjunkit.

15 april15 april2:a klass:2:a klass: 276 276 klockanklockan 04.10 tas 04.10 dentas första denlivbåten första livbåten upp och upp och den 18den april18 anländer april anländer Carpathia Carpathia till Newtill York.

New York.

Överlevande Överlevande och omkomna och omkomna

Titanic ärTitanic 270 meter långt är 270 meter långt och 28 meter brett. och 28 meter brett.

528

181

Svenska omkomna: Svenska omkomna: 83 83

898

*Det går inte *Detatt gårsäkert inte att bestämma säkert bestämma hur många hursom många fannssom ombord. fanns ombord.

686

686

KÄLLA: Inside KÄLLA: theInside Titanicthe av Titanic Ken Marshall, av Ken Vi Marshall, fann Titanic Vi fann av Titanic Dr Robert av Dr D. Robert Ballard,D. Titanic Ballard, av Titanic Anna Claybourne av Anna Claybourne och Katie och Daynes, KatieTitanic Daynes, av Titanic Claes-Göran av Claes-Göran Wetterholm, Wetterholm, historisk konsultation: historisk konsultation: Claes-Göran Claes-Göran Wetterholm Wetterholm

Populär pedagogik i T Nyhetsgrafiken fascinerar och inspirerar.

Den förklarar komplicerade skeenden på e! enkelt och pedagogiskt sä!. Vem klarar av a! bläddra förbi e! sjunkande Titanic i genomskärning vid frukostbordet? text: ʓʍʚʛʜʑʖ ʘʑʔʐʉʏʍ ʉʎʎʨʚʛʗʕʚʩʌʍʛʋʐʍʎ w grafik: tt/svenska grafikbyrån

16

TIDNINGARNAS TELEGRAMBYRÅ

T har mer än 90 års erfarenhet av berättande och nyhetsförmedling.

I höst fly!ar alla delar av vår nyhetsorganisation in under samma tak. Äntligen si!er bild och video bredvid text- och grafikproduktion.

Nu kan vi på allvar varje morgon se varandra i ögonen och ställa frågan: hur berä!ar vi den här nyheten bäst? Inte sällan kommer svaret a! bli "med riktigt bra nyhetsgrafik".

Vad är en nyhet?

Klassiskt svar är en händelse, uppgi" eller händelseutveckling som är oväntad och berör eller påverkar många.

KlockanKlockan 03.30 kommer 03.30 kommer fartygetfartyget Carpathia fram fram Carpathia till olycksplatsen. till olycksplatsen.

04.10 tas den tas första 04.10 den första livbåtenlivbåten upp. upp.

4 Provrörsbe

lning enstrå

1985 hittas 1985vraket hittas vraket av ett fransktav ett fransktamerikanskt amerikanskt forskarlag. forskarlag.

(Rön sik Fy

1901 priset

5 ren Vilgot är provr r hos tandläka ö (Fl Upp Sune va ngen av alla par som rsbarn. Mer ä em täc orfar h vid rutinundersökni n f ö M r 1 s i ö 0 ke o c e lyckas inte på Me ng, kte naturlig r skaffa b procent med i dag o des hans tänder. kt McCl 1923 C n n c d e a . a exempelvis IV s! väg. I r t ici hai av m ä An ker F röntg ries upptäckte dag n np n etes soc pt och rise som hjälpfinn ant ton ha ris oc an iab itt blod etes och Ingen ka d s r i r b Up ting icinp s et h F a an ab dra iotik öron medel.

19 l d h lera ar di en ut ed lung s med a. Tac inflam 4 rtru on reg skar h jukdom e k å G infl ko va m s n or n h sve ha am mm re ati ma or de rm in ka 000 ill tros lu 50 a t et. tio so n no m a 3 ång till d ch m na T

till Ma , Ba t 19 6 ownesikprise ket kan städllsa vil använ (T Fys a r ligt r då Lase a tik io ) a se agen. ga olik för att m tib rey Em t i vard m mån mpelvis nfel. o r o o e e d 5 äte g in , ex ra ög ida råden opere och r vi om on lippe a, s ler ko C. B

Mo

in Ci s lik rk a att

ulin

kä

n

la om prylar i ges av fler a s till pryl in vardag. teknisk a ofta ett rnas utvec I bakgru a nobel k l ing nde p i Milas Mp3- ris. Exem finns n spela pel vis re.

spr

uta

8.

CCD-sensorn (Boyle och Smith) Fysikpriset 2009 CCD-sensorn i digitalkameran motsvarar den traditionella kamerans film.

ov)

1 G ian t

Ins

hor er Prok -las och ser sov 64

Aktern, bakre Aktern, delen bakre av delen fartyget av fartyget reser sig reser upp över sig upp havsytan. över havsytan.

(Fert o magn et ch Fysik Grünb oresi prise e s ta t 20 rg) nc 07 e Mi

(G MR )

(B

2

n uli ns v i d) a u n

frukt (Edwards) ning (IVF Medicinp ) riset 2 0 10

öntg 3 R tgen)

an M

r upp den tund er.

9.

Fiberoptisk kommunikation (Kao), Fysikpriset 2009

n 101 to väger Rodret meter högt 24 och är n 101 to väger Rodret meter högt 24 och är

7.

Integrerad I och med krets (Kilby) uppfinningen Fysikpriset av den integrerade 2000 kretsen ryms en hel dators kapacitet på ett litet chip.

GMR gör det möjligt att läsa data från kompakta hårddiskar som MP3-spelaren.

ler ler propel propel Center Center s s 22 ton 22 ton 3:e klas 3:e klas Hytter Hytter ton ton eller 38 eller 38 SidopropSidoprop

Fiberoptik Dataöverföring som leds av ljus genom mycket rent glas eller plast. Kan användas som bredband.

Plas tmu gg Plastrevolutionen har lett till mängder av nya produkter tack vare det nya materialets flexibilitet.

Bredba n

dskabel

10.

Plast (Ziegler, Natta) Kemipriset 1963

rsoner.

1 178 personer.

De förstaDe båtarna första lastas båtarna bara lastas halvfulla. bara halvfulla.

1

201

201

KÄLLA: Nobelprize.org, NE, Socialstyrelsen

181

Undervattensrobot Undervattensrobot

212

212

Titanic ligger Titanic påligger på 3 801 meters 3 801djup. meters djup.

TT/SVENSKA TT/SVENSKA GRAFIKBYRÅN GRAFIKBYRÅN

SVENSKA GRAFIKBYRÅN/TT

I grafiken finns allt man behöver veta, tydligt förpackat och lä! a! ta till sig. Kanske gör den läsaren till den som vet mest vid fikabordet på jobbet.

KERSTIN PILHAGE, AFFÄRSOMRÅDESCHEF, TT

nyhetsgrafiken Hur berä!as en nyhet bäst?

I text, grafik och bilder. I digitala medier som video, ljud och rörlig grafik. Gärna med länkar till tidigare texter och fördjupande material.

Läsaren blir allt mer avancerad och påläst. Journalistiken möter nya utmaningar och kraven skärps på berä!artekniken, på tydlighet och pedagogik.

Ti!a på Nobelprisgrafiken ovan. Den ger läsaren en helhetsbild av de prisade upptäckter som i dag har en avgörande betydelse i vardagen för människor världen över.

Går det a! presentera den nyheten utan rena traditionella berä!artekniker som text och bild?

Det finns absolut de som skulle svara ja på den frå-

gan. I grafiken finns allt man behöver veta, tydligt förpackat och lä! a! ta till sig. Snabbläst och överskådligt. Kanske gör den läsaren till den som vet mest vid fikabordet på jobbet den morgonen.

Vad avgör vilken form av nyhetsförmedling som är effektivast? Sammanhang , tyngd och nyhetens vikt.

Men också tajming och känsla för vad som verkligen är det nyhetskonsumenten vill veta mera om.

Vårt uppdrag är a! ge landets alla redaktioner innehåll som ger överblick av nyhetsläget, analys och riktigt bra historier. Och, förstås, ha riktigt bra tajming!

Fotnot: Kerstin Pilhage blir från och med september utvecklingsdirektör i TT-Gruppen.

TIDNINGARNAS TELEGRAMBYRÅ

17

I en tid när det vimlar av företag som erbjuder automatiserade tjänster för att bevaka nätet breddar Retriever erbjudandet. Genom satsningar på medieanalys och digitalisering av tryckta och etersända medier har företaget gått från att ha varit en webborienterad mindre bevakningstjänst till en ledande aktör inom mediebevakning i Norden. text: fredrik wass • grafik: tt/svenska grafikbyrån foto sverige: janerik henriksson/scanpix • foto norge: annar bjørgli/bjørgli & bergersen

V

i möter Retrievers vd Robert Söderling och marknadschefen Therése Olsson en solig förmiddag på Stockholmskontoret och här råder ett slags konstant nybyggaranda. Efter ännu ett starkt år har Retriever under 2011 gått från 69 till cirka 110 anställda och det är ett ökat behov av medieanalys från kunderna som ligger bakom den största delen av tillväxten. Det räcker inte att berätta att kunderna omnämns – och hur de omnämns – i traditionella och sociala medier. Nu vill de veta vad det innebär.

– Det fanns ett behov av att få våra resultat analys­erade kvalitativt. Från början fick man en presentation av de artiklar man blivit omskriven i men inte någon analys av vad det innebär. Vi drog igång medieanalysdelen för knappt tre år sedan

och nu är det nästan 30 personer som jobbar med det, säger Robert Söderling, vd, Retriever Sverige.

Att vara bra på att hitta och indexera medieinnehåll är numera bara början på Retrievers erbjudande. Genom smarta verktyg kommer kunderna långt, men de anpassade tjänsterna där till exempel en konsult med statsvetarkompetens förklarar utvecklingen och konsekvenserna av medierapporteringen blir allt viktigare för de företag som vill ha kontroll på mediebilden.

– Innan erbjöd vi bara ett verktyg, nu har vi byggt på verktyget med skräddade tjänster. Vi har presenterat en människa till datan som förklarar mer, säger Therése Olsson, marknadschef på Retriever Sverige.

Att som företag eller organisation arbeta aktivt med mediebevakning har i dag blivit en självklarhet

”Vi var digitala

18

retriever

Retriever är Nordens ledande leverantör av mediebevakning, verktyg för redaktionell research, medieanalys och företagsinformation. Retriever har kunder i alla branscher av nordiskt näringsliv och offentlig förvaltning och ägs av TT och norska NTB.

2011 i korthet Omsättning: 186 mkr Antal anställda (snitt 2011): 84 Tillväxt: 23,2 % Nyutveckling: • App för bevakning (Iphone och Android).

• Kundanalys – Retriever Business.

• Bevakning av forum i Pulse.

• Funktionalitet för suggest-search i arkivet.

Urval av nya kunder: Hjärt- Lungfonden, Apoteket, Eniro, Malmö Stad, Kanal 5 (SBS), Lindex, Sweco, Nordic Capital, LKAB, Nasdaq OMX, JKL, Nordea, Utenriksdepartementet, Moelven, Kystverket.

Nya investeringar: Speech2Text, system för att översätta tal på tv/radio till text.

från start”

retriever

19

Retriever Pulse

och det är något som gänget på Retriever märker ute hos företag och organisationer. Mediebilden har blivit en ledningsfråga.

– Vissa av våra kunder bekräftar att det arbete vi gör levereras till högsta nivå. Det kan till exempel vara så att personalen har en bild av att företaget ofta porträtteras negativt i medierna, och det vi gör är att bekräfta eller dementera att det faktiskt är så. Det vet jag flera kunder som arbetar med löpande, att förmedla den faktiska mediebilden vidare internt i organisationen. Det tror jag inte man gjort i samma utsträckning tidigare, säger Therése Olsson.

Vilka är framgångsfaktorerna bakom Retrievers tillväxt?

s till partner

iI

för in ien

Pdf-fi le

d än

er dex

1. Insamling p si garna lägger up De flesta tidnin ers ev tri Re f-filer på material som pd ckerierna. try l til

gå t de servrar e er a

er at

ia l

Web bma teria tre l på e iotal

språ in til k str l Ret ö mma r iever utlän r via o dska lika part ner.

Dagli g

en

cir 800 000 artiklar

öks oms , Gen t runt ne . g t y u d in je m var

Retriever s källavdel ning kontrolle rar de oli ka inflödena och alla artiklar so m kommer in anpassas till Retrie vers system.

ka

retriever

2. Kontro ll oc anpassni h ng

Try ckt press

oc hs oc i ds ala m edier ka me die r

n lä Ut

20

in g.

m bb We

tv io / Rad

vakar ver be Retrie - och a radio gger svensk r och lä a g in dn n ä om s -s tv heter e in ny i s löpand i er e notis länkad . m syste

Att i princip fördubbla personalstyrkan på bara ett år och samtidigt hinna med alla de förändringar det innebär att växa från att vara en mindre spelare till en större är en utmaning. Samtidigt blir det tydligt att Retriever valt en framgångsrik väg mot framtidens mediebevakning.

– Det är fint att vara säljare i Retriever. Här söker sig folk från andra avdelningar till sälj. Men sedan handlar det såklart om vilka produkter och tjänster vi tagit fram. En bidragande orsak till att vi varit lyckosamma är att vi är extremt kund- och marknadsfokuserade. Den utveckling vi haft av både den tekniska tjänsten och kringprodukterna är genererad utifrån våra kunder och vår försäljningspersonal. Vi har en daglig dialog med marknaden. Allt som vi snappar upp förmedlas vidare och sedan görs det naturligtvis en prioritering, säger Robert Söderling.

Therése Olsson pekar också på Retrievers bakgrund, sprungen ur den digitala bevakningen.

– Det digitala tänket har varit avgörande. Vi var digitala från start, det är en framgångsfaktor. Vi har kunnat arbeta på ett och samma sätt i grunden och inte behövt göra några stora omställningar när kunderna började förvänta sig att få den tryckta artikeln levererad digitalt. Vi har redan haft ett starkt verktyg och en grund att stå på medan andra i det läget kämpat med haltande teknik.

En annan faktor som påverkat utvecklingen är servicenivån tror Therése Olsson. Retriever har en hög återteckningsgrad, det vill säga att befintliga kunder fortsätter att använda tjänsterna. Det handlar mycket om kundservice och att anpassa sig till

nd

rs

Pulse är en tjänst för att bevaka vad som skrivs i sociala medier om ett företag, en organisation eller ett ämne. Via tjänstens gränssnitt kan kunderna både bevaka olika sociala medier men också i flera fall sköta själva dialogen med målgruppen. Det går också att jämföra genomslaget för en nyhet i traditionella respektive sociala medier tack vare kopplingen till Retrievers övriga bevakningstjänster.

Visste du detta om Retriever?

Tjänsterna

– Vad är företagets synlighet i media värd i kronor och ören?

– Hur bred spridning fick det senaste pressmeddelandet?

– Hur många människor läste artikeln och var i landet befinner de sig?

– Vilka av företagets verksamhetsområden ger bäst publicitet?

Det här är några av de frågor som Retrievers verktyg och konsulter hjälper kundföretagen att svara på. Det sker både genom automatiserade tjänster och konsulternas egna analysarbeten. Genom Retrievers tjänster Mediearkivet och Atekst går det att söka på artiklar bakåt i tiden. Mediearkivet och Atekst är Nordens största digitala nyhetsarkiv innehållande tryckta dagstidningar, tidskrifter och affärspress.

Framgångssaga.

Vd Robert Söderling ser tillbaka på ännu ett framgångsrikt år med över 20 procents tillväxt.

Om relationen med Norge

En av 60 000 bev ak n

Retriever är ett norsksvenskt företag med kontor i Stockholm och Oslo.

– Vi har en organisation och vi jobbar som ett företag. Det hade inte varit någon större skillnad om vi haft två Sverigekontor än ett i Sverige och ett i Norge. Det finns bara ett företag och där är TT majoritetsägare. För oss är det lika viktigt med båda marknaderna.

I Norge ser det annorlunda ut på konkurrenssidan. Där finns det tre medieägda aktörer, men efterfrågan från kunderna är ungefär densamma som i Sverige. I många andra länder har man inte kommit lika långt inom digitala lösningar. I Finland jobbar man som man gjorde i Sverige för tio år sedan. Danmark däremot ligger ungefär som Sverige och Norge, säger Robert Söderling, Retriever Sveriges vd.

in

r unde för k r e l ofi pr gs

4. Leverans När en artikel har fångats upp av en sökprofil blir den synlig i kundens portal hos Retriever.

r ar

ha

filtreras ig enom en matchnin gsmodul där alla kunders sö kprofiler ligger.

Sökprofile rna fånga r upp de artiklar so m är intr essanta fö respektiv r e kund. A rtiklarna e beräk får nat anno nsvärde o de artikla ch r som finn s med i fle källor läg ra gs samma n i e likhetsfilt er.

tikel

3. Fördel ni och matc ng h n i ng Artiklarn a

tc Sö kprofil ma

De flesta kunder tar även del av sin mediebevakning via e-post eller sms. Många väljer också a publicera nyhetsflöden på sina intranät eller sin hemsida eller a ta del av senaste ny via Retrievers app.

5. Arkivering Alla artiklar skickas vidare till Retrievers nyhetsarkiv, en sökbar databas som i dag samlar över 200 miljoner artiklar.

retriever

21

Nyheter som få störst genomslag i medierna under 2011

Svenska tryckta medier, webbsajter och nyhetssändningar i radio/tv.

Mätperiod: 1/1–19/12 2011.

Arabiska våren Breivik/Utøya Tsunamin i Japan Saabkrisen Eurokrisen Usama bin Ladins död Krisen i äldrevården Gaddafis död Nobelpriset till Tranströmer Skandalerna kring kungen Juholtkrisen Steve Jobs död Zlatans självbiografi Victoria gravid

59 789 30 412 30 140 Antal 20 705 artiklar/inslag 15 233 12 025 11 908 4 686 4 413 4 348 4 010 2 073 1 804 1 668

Om du tänker tillbaka på 2011 och årets nyheter: Vilken nyhet har gjort starkast intryck på dig?* 21 Vet

Årets nyheter 2011.

På uppdrag av TT tog Retriever fram statistik som visade vilka nyheter som fick största genomslag under fjolåret. Ett uppskattat inslag i nyhetsbyråns utbud.

Årets nyheter

1 Inget svar ej

26

Breivik/Utøya

I procent *Drygt tusen svenskar mellan 18–74 år har få svara på frågan.

Arabiska våren

10

18 Annat

1 Victoria gravid

7 2 4

6

1 Nobelpris till Tranströmer 1 Skandalerna kring kungen 1 Svälten på Afrikas horn KÄLLA: Retriever, You Gov

Tsunamin i Japan Eurokrisen Juholtkrisen Saabkrisen

1 Usama bin Ladins död 1 Krisen i äldrevården SVENSKA GRAFIKBYRÅN/TT

Det räcker inte längre att berätta när kunderna omnämns i traditionella och sociala medier. Nu vill de veta vad det innebär.

ROBERT SÖDERLING, VD, RETRIEVER

de behov som företagen uttrycker. Även på tekniksidan gäller det att förstå att den tjänst man utvecklar i slutändan ska användas av en kund. Något som låter självklart men inte alltid är det hos alla företag.

Både servicetänkande och ett ständigt växande företag kräver en stark kultur, frågan är hur det går att behålla samma känsla internt när ­organisationen växer från 30 till 110 personer, som den gjort under de sex år som Robert Söderling varit vd.

– För några år sedan kände nästan alla varandra på företaget, kulturen byggdes naturligt genom den dagliga dialogen. När antalet medarbetare ökar så räcker det inte längre till. Det är en process som vi är mitt inne i där det hela tiden handlar om att prata om vad vi vill att Retriever

22

retriever

står för och vad det innebär för mig i mitt dagliga arbete. “Om det är de här värderingarna vi står för, hur påverkar det dig och det du gör varje dag?” Där är hela personalen med i diskussionen och formar värderingarna från bara ord till något konkret. Vi har låg personalomsättning och vi har många som varit med länge och drivit Retriever, säger han.

Therése Olsson pekar på hur även självbilden ­ibland kan behöva justeras.

– Interninformation är något som alla företag brottas med, men man märker att vi tar många saker för givna. Det går inte att mejla 100 personer och jag tror att vi ibland inte själva förstår hur stora vi blivit. I andan så är vi små fortfarande, säger hon.

retriever

23

24

retriever

Liten har blivit väldigt stor text: therése olsson, marknadschef, retriever sverige

N

Den digitala världen skapar nya utmaningar när det handlar om att leverera mediebevakningstjänsterna snabbt. Samtidigt öppnar det upp för möjligheten till en mycket mer raffinerad bevakning än tidigare. Det kanske framför allt märks inom sociala medier där olika typer av analys av människors åsikter om ett företag blivit möjliga på ett helt annat sätt än tidigare.

Att bevaka sociala medier kräver dessutom teknik för att processa enorma mängder data på ett vettigt sätt, till skillnad mot traditionella medier som dels är färre till antalet men också skiljer sig när det gäller till exempel betydelsen av ett omnämnande.

Att bara bli omnämnd i ett traditionellt medium är ofta intressant att hålla koll på som företag, medan en statusuppdatering på Twitter eller Facebook där någon nämner företagsnamnet kanske inte alltid är lika relevant i varje enskilt fall.

– I sociala medier är det den stora bilden som är viktigast. Det är få som har tid att sitta och titta på alla inlägg. Det är flödena och trenderna som är mest intressanta och det är ett lite annorlunda angreppssätt, säger Therése Olsson.

Robert Söderling fortsätter: – I dag är analyssidan till stor del fokuserad på den traditionella pressen men en jättestor del av framtidstillväxten ligger inom analys av sociala medier. Där har vi nästan bara börjat. Den biten är enorm, men det gäller att parallellt ha fokus på de verktyg vi har och hastigheten på dem. Vi har en separat tjänst som heter Pulse som är ett bevakningsverktyg för sociala medier. Den är jättebra, men det finns väldigt mycket som fortfarande är ogjort. I tillägg till den så kommer analysbiten in.

– Det finns många förutom Retriever som levererar diagram och statistik på socialt genomslag.

Det vi arbetar med nu är att få vår tjänst bättre än konkurrenternas. Pulse ska hålla samma höga nivå som de övriga tjänster vi erbjuder, inget annat är gott nog, säger Therése Olsson. n

är jag började på Retriever för sex år sedan var vi femton personer på det svenska kontoret.

Vi hade en skrivare, två toaletter, ett litet pentry och ett mötesrum. Nu sex år senare är vi 48 personer, vi har fyra skrivare, sju toaletter, en matsal och sju mötesrum. Snart har vi också ett sånt där kylskåp med färdigmat.

Det kallas en hockey stick, när omsättningen för ett företag stigit så kraftigt på kort tid att utvecklingskurvan mest liknar formen på en hockeyklubba. Så ser vår kurva ut. Det går bra nu. Vi har vassa tjänster, rent förträffliga faktiskt. Men om man ska borra ner sig i våra framgångsfaktorer så finns det något annat, något som inte går att mäta i siffror, som jag tror varit och är minst lika viktigt. Jag tänker på det som inte syns när man besöker ett företag men som liksom känns så fort man kommer lite närmare. Det kan vara ett proffsigt bemötande, ett gott skratt eller kanske bara en känsla av hemtrevnad som man inte riktigt kan ta på. Allt det som summeras ihop till ett företags anda och i slutändan dess värderingar. På Retriever är den företagsandan, och så klart de människor som är med och skapar den, det största skälet till att jag nu sex år senare sitter här och skriver de här raderna.

Vi har precis påbörjat ett långsiktigt arbete för att säkra att det där så framgångsrika kittet finns kvar hos Retriever, oavsett hur stora vi blir. En värderingsprocess där vi ska bena ut vad vi är och vill vara, vart vi ska och hur vi ska ta oss dit. Tillsammans. Vi har precis satt våra tre värdeord; engagerade, pålitliga och nytänkande. Nästa steg är att fylla dem med innehåll, med vad det innebär att till exempel vara engagerad på Retriever. Det är svettigt stundtals kan jag erkänna. Jag har fått bita mig i tungan både en och två gånger under vissa gruppövningar. För att inte ropa ut svaren till alla. Jag sitter ju inne med dem. Jag har arbetat här i sex år, jag vet vilka spelregler som gäller, vad vi tycker är viktigast. Väl?

Det är här det blir så spännande att arbeta med värderingar i ett företag. På den resan vänds allt ut och in, gammal är inte äldst och ensam är inte stark. Det är vi som företag, tillsammans, som vet bäst. För liten har blivit väldigt stor. Få har blivit många och med förändringar växer man.

Engagerade, pålitliga, nytänkande Våra tre värdeord: Engagerade. Pålitliga. Nytänkande.

Vår vision: Retriever ska vara det naturliga valet för verksamheter som önskar relevant information, bättre beslutsunderlag och djupare insikt.

Vår affärsidé: Retriever ska bearbeta och tillhandahålla relevant information så kunden tryggt kan fatta riktiga beslut.

Vi ska ligga steget före och vara en prioriterad partner för verksamheter i Norden och Europa.

Vi gör det med engagerade medarbetare, den bästa servicen, de säkraste leveranserna och en modern digital tjänst.

retriever

25

Uppdragsmedia är en kommunikationsbyrå specialiserad på redaktionella produkter och tjänster.

Uppdragsmedia arbetar på uppdrag av mediehus, företag och organisationer. www.uppdragsmedia.se

2011 i korthet

Innehålls­ akrobater med formkänsla

En kundtidning, bloggsatsning eller kanske en långsiktig satsning på sociala medier. På Uppdragsmedia är mål och strategi primärt. Plattformen sekundär.

Uppdrag TT-Gruppens webbkommunikation Prisbelönt på Guldbladsgalan. Omfattar allt från sociala medier och nyhetsbrevet Publish till vår koncernsajt.

Fastighetsnytt.se Ny sajt på Wordpress CMS åt ledande branschtidning.

26

uppdragsmedia

Omsättning: 8,0 mkr Antal anställda (snitt 2011): 7 Tillväxt: 222 % Nya kunder: Carlsberg Sverige, Trä & Möbelföretagen, Fastighetsnytt, Swedish Standard Institute, Unibet, Brandspot, Palatset, Mediekompaniet, TopGear Sverige Nya investeringar: Startade i slutet av 2011 en avdelning för annonsförsäljning. Den består i dag av tre personer.

morgonpress. Vi producerar omtyckta Resor tillsammans med Mediekompaniet. För Dagens Samhälle är vi huvudleverantör av bilagor. text: david stark, chefredaktör • foto: jonas larsson/uppdragsmedia På företagssidan har vi också et som en gång hette kundtidningsvuxit. Under 2011 vann vi upphandlingar initierade förlag kallas i dag allt oftare för conav bland andra Trä & Möbelföretagen och Carlstent agency. Det är inga konstigheter. berg Sverige.

Kundtidningsförlag av i dag har inte Vi bygger fler och fler webbplatser. I exempelvis råd att bara erbjuda en plattform. Det finns inget Trä & Möbelföretagens fall handlar det om att längre som säger att just kundtidningen är den rättillgängliggöra innehållet i deras medlemstidning i ta kanalen för ett företags kommunikation. ytterligare kanaler, att göra det sök- och delningsVårt motto sedan starten för lite drygt två år sebart. dan har hela tiden varit att mål och målgrupp har Ett större sajtbygge vi nyligen avslutat var för fått styra strategi och i sin tur val av plattform. branschtidningen Fastighetsnytt. Förutom ren tekDärför jobbar vi i dag också med en rad olika plattnisk utvecklingskompetens bidrog vi med redakformar, från tidning till webbkommunikation i tionell webbstrategi. sociala medier.

Wordpress är och har varit vårt förstaval, ett Vi kallar oss fortfarande för en redaktionell komCMS som används av allt fler och som vi tror munikationsbyrå. Vi skulle lika gärna kunna säga starkt på. content agency. Sak samma.

Vi kan förstås inte prata om det gångna året 2011 var året då Uppdragsmedia växlade upp. Vi utan att nämna TopGear Sverige. I oktober lansebyggde på med redaktionell kompetens, vässade rade vi – på uppdrag av Medströms förlag och PMG vårt utbud mot marknaden och under hösten tog Nordic – det svenska magasinet, baserat på det vår säljavdelning form. omåttligt populära BBC-programmet. TopGear är Vi har fortfarande flera redaktionella kunder. en betydande anledning till att det redan nu börjar Under våren har vi exempelvis startat två nya tema- bli trångt i våra lokaler på Barnhusgatan i centrala tidningar – Hälsa & Skönhet samt Hem – för svensk Stockholm. n

D

Formkoll.

Genomgång av årsberättelsen på Uppdragsmedia. Från vänster: Kristin Groth, Jonas Larsson, Fredrik Lyreskog och Jennie Larsson.

Uppdrag

Hälsa & Skönhet Ny tematidning för svensk morgonpress.

TopGear Sverige Motor- och livsstilsmagasin som utkommer varje månad. Baserat på BBC:s populära tv-program.

Trä & Möbelforum Medlemstidning som utkommer sex gånger per år. Uppdrags­media står för innehåll och form.

uppdragsmedia

27

Foto: Joel Marklund/Bildbyrån

Störst – men långt Nya starka produkter etablerade Scanpix som Nordens ledande bildbyrå.

Nu är det fortsatt utveckling som gäller – tillsammans med TT. Med integrationen öppnas nya, spännande möjligheter. text: lina hedenström, marknadschef • foto: scanpix

P

roduktutveckling står alltid i fokus för att fortsätta stärka Scanpix ledande ställning på den nordiska marknaden.

Receptet – en ständig vilja att utvecklas och ett öra mot rälsen.

Att lyssna på marknaden, att utvecklas i samråd med kunder och samarbetspartner är förstås lika avgörande som kreativitet och enträgen vilja.

Utvecklingen av videoutbudet är ett bra exempel.

Vi har fokuserat hårt på att få in videoerbjudandet i vår affärsmodell och det har nu gett resultat.

Nyhetsvideo tog fart under 2011. Teamet har arbe-

28

Scanpix

tat upp ett synnerligen effektivt flöde med en kombination av egenproducerade och redigerade inslag från utländska leverantörer. Det stora nyhetsåret, med händelser som den arabiska våren och tsunamin i Japan, bidrog även till att Scanpix slog igenom som en stabil leverantör av livesändningar.

Nästa steg inom video är redan taget. Under året slöts avtal med flera nya kunder utanför traditionella nyhetsmedier.

Produktportföljen breddades och stärktes under 2011. Scanpix kan nu tillsammans med Blom Sweden AB erbjuda flygfoton från hela Europa. Tjänsten har varit efterfrågad av nyhetsmedier och bildbyrån har utvecklat ett webbgränssnitt som enkelt möjliggör nedladdning av specifika och spektakulära vyer från ovan. Våra nyhetskunder kan nu enkelt söka upp byggnader, adresser och vägar för att bildsätta specifika geografiska händelser.

Under fjolåret lanserades även Scanpix pressreleasearkiv. Här finns bilder och video från printensiva företag som nu får en möjlighet att ta

Foto: Anders Wiklund/Scanpix

Scanpix är Nordens ledande bildbyrå med cirka 45 miljoner bilder i arkivet. Vår uppgift är att förstärka våra kunders kommunikation med det bästa visuella material som går att få tag på. Vi producerar, distribuerar och säljer såväl stillbild som rörlig bild, nyhetsbild och illustrationsbild. www.scanpix.se

Foto: Adam Ihse/Scanpix

På uppdrag.

Scanpix-fotografen Jessica Gow, på utlandsuppdrag. Bilden är en av flera av bakom kulisserna-karaktär på Scanpix fotografblogg.

2011 i korthet

Foto: Björn Larsson Rosvall/Scanpix

Nyhetsjakt.

Scanpix har stärkt sin position som ledande på nyhetsbilder.

Omsättning: 111 mkr Antal anställda (snitt 2011): 52 Tillväxt +/– 0 % Nya produkter: Klipp­kortet: Paketering där kunderna binder sig till olika volymer av bilder.

Scanpix.com: Export blir allt viktigare. Scanpix har utvecklat onlinetjänsten, förenklat inlogg­ning, sök och nedladdning.

Studiobilder: Nytt avtal med August Images och Art Partner.

Flygfoto & pressreleasearkiv: Se artikeln.

Viktiga

ifrån mätt plats i det attraktiva arkivet, något som exempelvis Volvo dragit nytta av.

Pressreleasearkivet ligger separerat från den övriga databasen men är lättillgängligt för besökarna på kundwebben. Nyhetsredaktioner kan ladda hem bilder och video kostnadsfritt. Vi har hittills sett en bra nedladdningsfrekvens från arkivet bland våra nyhetskunder. Förutom egen försäljning direkt till större företag samarbetar Scanpix här med pressreleaseaktörerna Cision och Mynewsdesk.

Export står i dag för en viktig del av Scanpix intäkter, en växande affär och ett tydligt kvitto på vår höga kvalitet. Den egna nyhetsproduktionen representerar nu även den skandinaviska bevakningen som jättarna Reuters och AP förmedlar. En enorm framgång för vårt fotografteam och ett bevis på hur starkt vårt nordiska nätverk är.

Som ledande bildbyrå i Norden sker det varje dag olovliga publiceringar av våra bilder. Scanpix har drivit en rad aktiviteter för att utbilda och informera om rätt och fel. Vad man inte får göra är precis

vad Google gör – olovligen publicera Scanpix bilder i sin nyhetstjänst. Efter tålmodiga förhandlingar gick det inte längre och en stämningsansökan på cirka fem miljoner kronor har lämnats in till Stockholms tingsrätt. Något som rönt stort internationellt intresse och många fotografers sympati.

Förhoppningar finns om ett riktigt bra 2012. Med en ny kunglig familjemedlem, OS i London och nya sätt för kunder att köpa bild kommer det bli ett intensivt år. Internt är förväntningarna höga. Vi skapar nu ett nytt, framtidens, mediehus tillsammans med TT, TT Spektra och TT Monitor.

Den påbörjade integrationen med TT gagnar inte bara nyhetsarbetet. Den öppnar också dörren för nya produkter och tjänster på nya marknader.

Scanpix erfarenheter från de fem senaste årens marknadsbearbetning av kundsegment utanför dagspress kan bli mycket värdefulla i detta arbete. Örat mot rälsen kommer ligga kvar. n

händelser 2012 Scanpix stora fotopris fyller 10 år.

Lennart Nilsson fyller 90 år och kommer hyllas världen över. Scanpix är återförsäljare av Lennart Nilssons hela arkiv.

Två stora utställningar är planerade: OS 1912 – Konserthuset, Stockholm. Bilder från OS i Stockholm 1912 hänger på konserthuset från den 29 juni.

Olympics – Fotografiska, Stockholm. OS genom tiderna – ikonbilder och bilder som aldrig tidigare har publicerats. Från den 7 juni.

Fotnot: Lina Hedenström tillträder som TT-Gruppens marknadschef under september månad.

SCANPIx

29

Stora planer för TT-språket

TT Monitors huvuduppgift är att erbjuda nyhetsbyråns tjänster till företag, myndigheter och organisationer. Minst lika viktigt är att vårda och uppdatera det välanvända och närmast klassiska TT-språket. text: david stark • foto: henrik montgomery/scanpix

D

et började redan på 1940-talet som TT:s rekommendationer om nyhetsspråket, en guide till landets redaktioner. I dag är TT-språket större än någonsin, med användare på allt från medieföretag till skolor.

Då som nu är det en särskild grupp bland TT:s journalister som står bakom språkråden. Sedan mitten av 1990-talet tar TT råd av språkvårdare från Språkrådet och de stora redaktionerna i det som kallas Mediespråksgruppen innan viktiga språk­ beslut tas.

– De flesta som arbetar med kommunikation av något slag kommer någon gång i kontakt med TTspråket. Det är ett extra skyltfönster för oss. Många letar upp TT-språket på nätet och sedan tittar de vidare och hittar våra tjänster, säger Ulf Karlsson, affärsområdeschef på TT Monitor.

TT-språket har under flera år varit den mest besökta sidan på nyhetsbyråns hemsida. I dag finns språkrekommendationerna förstås även på TT Monitors nylanserade sajt.

– Tillsammans med TT Spektra gjorde vi också en tryckt version till bokmässan i Göteborg i höstas. Den gick åt direkt.

– TT-språket har hög prioritet hos oss på TT, säger affärsutvecklaren Fredrik Billinger. Sedan årsskiftet har vi en anställd som uteslutande arbetar med att uppdatera TT-språket. Det tillkommer nya ämnesoch geografiska områden konstant. Just nu blickar vi exempelvis framåt inför fotbolls-EM i Ukraina.

Hur transkriberas länder och städer och så vidare.

Språkfrågor är stort i Sverige. TT:s språkdagar gjorde comeback i höstas och lockade många nyfikna deltagare. När @TTspraket dök upp på Twitter i början av 2012 tillkom hundratals följeslagare på bara några timmar.

– Vi finns på Twitter för att kunna föra en mer direkt dialog med användarna och förhoppningsvis också utveckla TT-språket. Det handlar också om att hjälpa folk att hitta i TT-språket, svara på frågor och berätta om utvecklingen, berättar Fredrik Billinger.

Hur kan ni utveckla TT-språket, bortsett från det innehållsmässiga?

– Vi har ganska stora planer. TT-språket ska förstås finnas som en mobiltjänst bland annat. Vi tittar nu på möjligheten att bunta ihop det med våra tjänster TT i mobilen och TT-kalendern. n

TT Kompetens Fjolårets nysatsning på strategisk kompetensutveckling tog fart direkt. Redan under första året arrangerades 40-talet kurser, berättar TT Kompetens Thorbjörn Lindskog.

– Hela satsningen gick med vinst i fjol och vi har stora förhoppningar om att utöka verksamheten, säger Ulf Karlsson, affärsområdeschef på TT Monitor.

Huvuddelen av utbildningarna som arrangerades under 2011 vände sig mot mediemarknaden. Den förväntade tillväxten finns dock utanför mediernas värld.

– I dag har vi till exempel ledarskapsutbildningar för redaktioner. Dem kan vi mycket väl forma även för andra typer av verksamheter.

30

tt Monitor

TT-språket finns på Twitter för att kunna föra en mer d ­ irekt dialog med ­användarna och förhopp­ ningsvis också utveckla tjänsten.

Fredrik billinger, affärsutvecklare, TT Monitor

TT i skolan Under 2011 lanserades nya tjänsten TT i skolan, en nyhetstjänst för landets högstadie- och gymnasieskolor.

– Det finns få alternativ där ungdomar får ta del av oberoende journalistik som är fri från reklambudskap. Och det är där TT kommer in i bilden, säger Sophia Nyberg på TT Monitor.

I TT i skolan ingår nyhetsbyråns och TT Spektras senaste nyheter i kortform inom kategorierna inrikes, utrikes, ekonomi, sport och nöje, Scanpix bilder och SGB:s grafik. Tjänsten har också TT-Flash integrerad.

– Tjänsten kostar ungefär lika mycket som en dagstidningsprenumeration, med skillnaden att TT i skolan är tillgänglig för alla elever hela tiden.

Monitorer.

Sophia Nyberg, TT-språkets Rolf Janelm och TT Monitors affärsområdeschef Ulf Karlsson.

TT Monitor säljer TT:s tjänster till företag, ­organisationer och myndigheter. www.ttmonitor.se www.ttkompetens.se

2011 i korthet* Omsättning: 36 mkr Antal anställda (snitt 2011): 6 Tillväxt: +/- 0 Nya produkter: TT i skolan Nya kunder: Bland annat nyhetsbyrån Bloomberg, bilföretaget Daimler (med bilmärkena Mercedes-Benz och Smart).

Nya samarbeten: PR Newswire distribuerar via TT:s pressmeddelandekanal. *Inkluderar TT Kompetens

tt Monitor

31

TT Spektra är Sveriges största nischade nyhets­ byrå – byrån som förenar nytta och nöje. Vi erbjuder ett stort antal redak­tionella tjänster för både tidningar och nya medier. www.ttspektra.se

2011 i korthet omsättning: 84 mkr antal anställda (snitt 2011): 62 tillväxt*: - 6% nya kunder: Telia Danmark, Unibet, Miljömagasinet och nya svenska gratistidningar som Skövde Nyheter, Vän­ ersborgaren, Örebroarn, Varbergs-Posten, Halm­ stad7dagar, Vallentuna Nya och Täby Nya. nyutveckling: En total redesign av travoch sportspelsmaterialet.

In- och utrikessidorna har fått ett nytt utseende och upplägg – hela upp­ slag där in- och utrikesny­ heter blandas på sidorna.

Under 2011 påbörjades en motsvarande total omgörning av börs- och fondsidorna – ett arbete som avslutas under våren 2012. nya samarbeten: ATG: Treårigt samarbete kring både annonsering intill och redaktionell utveckling av travmaterialet.

Mediekompaniet: Ett samarbete inleddes kring annonsering på dagliga tv- och radiosidor. * Hela affärsområdet TT Spektra, där även Uppdragsmedia ingår, omsatte under 2011 92 mkr (93 mkr 2010).

32

tt spektra

Den motvillige tidsoptimisten TT Spektra fyller 20 i år. Lika länge har Göran Westin varit vd. Men när företaget skulle startas var han motsträvig till att ta jobbet. När han till sist svarade ja fanns ett förbehåll.

– Max ett år, sa jag. Så gick det med det! text: daniel åberg • foto: henrik montgomery/scanpix

A

tt en chef för ett ledande medieföre­ tag sitter på sin post i två decennier hör inte till vanligheterna. Men Göran Westin har blivit TT Spektra trogen.

Hur kommer det sig att du stannat så länge?

– Jag trivs helt enkelt väldigt bra, jag går med lätta steg till jobbet och har kul här. Sedan har det nog att göra med min person. Jag tröttnar inte och vill göra klart det jag har påbörjat. Och det finns alltid mer att göra!

Så du blir kvar till pensionen?

– Det avgör jag ju inte själv. Men jag har i alla fall ingen längtan efter ett annat jobb, det har jag inte haft på 20 år.

TT Spektra strävar efter att ständigt utveckla de tjänster och produkter de levererar. Göran Westin är ofta direkt involverad.

–Det är det jag tycker är roligast, att forma en idé till verklighet. Där tror jag att jag är rätt bra, jag kan ta ner bollar och se till att de landar på rätt ställe.

Ett exempel på produktutveckling är den stora omgörning han och redaktionsledningen nyss av­ slutat av TT Spektras spelmaterial.

– Det kom in en ny aktör på marknaden som kan­ ske inte tillförde så mycket produktmässigt, men de hade en ny affärsidé och våra spelsidor kändes ärligt talat trötta. Vi bestämde oss för att börja om från början och utveckla något helt nytt. Det tog nästan ett år innan vi var nöjda. Det blev väldigt bra och i dag står vi starkare än tidigare. Det är i de stun­ derna, när man efteråt får känna att arbetet gett ­resultat, som jag är som mest nöjd med det jag gör.

Vågar du sia om hur TT Spektra ser ut om tio år?

– Det är jättesvårt att säga. Men om man vågar tro att papperstidningen inte bara försvinner, så finns det mycket mer vi kan göra inom färdigpaketerade sidor. Vi levererar ju exempelvis featurematerial till i princip samtliga Sveriges tidningar i dag, men alla hanterar materialet själva. Det är inte rationellt, det tror jag alla håller med om. Och det gäller även ­nöjes- och sportmaterialet, det går att utveckla.

– Sedan måste vi försöka hitta motsvarande posi­ tion inom digitala medier som vi har inom print. Vi har försökt med en del olika projekt, men det har inte riktigt tagit fart. Ingen har lyckats knäcka den digitala nöten ännu. Men vi ska göra det. n

tt spektra

33

TT Spektra 20 år 2010

November 2011 Spelsidorna

Juni 2010 Kronprinsessbröllopet

2009 2008

Januari 2007 Affären med VLT Maj 2006 Premiär för Bling!

Januari 2006 Flyttar till Glashuset September 2005 Nya stora uppdrag Februari 2005 Schlageryra

2004 2003 2002 2001 2000 1999

September 1999 TT tar över

1998 1997 1996 1995

November 1995 Premiär för nyhetssidor

1994

Juni 1994 Första sportbilagan

November 1992 Digitalt genombrott Februari 1992 Bolaget grundas

34

tt spektra

februari 1992 starten ”Vi började med i stort sett ingenting. Bara fyra personer, några begagnade datorer och en faxmaskin som vi lånat från A-pressens konkursbo. Vi förstod att det skulle bli slitsamt, men ganska snabbt upptäckte jag också vilket kul och inspirerande jobb det var.”

Viktiga milstolpar

november 1992 digitalt genombrott ”Vi var först i branschen med att skicka texter, bilder och sidor digitalt via ISDN. Plötsligt var det möjligt att börja göra sidor till nästa dags tidning. Tv-sidorna stod högst upp på tidningarnas önskelista.”

Tv-premiär.

TT Spektras vd Göran Westin med den allra första tv-bilagan. I dag är tv-information TT Spektras största ­affärsområde.

juni 1994 första sportbilagan ”Inför fotbolls-VM i USA 1994 bestämde vi oss för att på prov göra en bilaga. Gensvaret blev större än vi någonsin kunnat ana. Tidningen trycktes i över en miljon ex. Efter det har det blivit många fler sportbilagor.

Flest titlar hade vi på sommar-OS och fotbolls-EM 2008, då gick båda bilagorna i 51 olika tidningar.” november 1995 premiär för nyhetssidor ”Några tidningar hade börjat signalera att de ville ha hjälp med att göra inrikes- och utrikessidorna, men de flesta chefredaktörer var rätt skeptiska. Men hösten -95 var tiden mogen. Då hade vi fått ihop en kritisk massa av köpare. Några av dessa tidningar har varit med ända sedan starten.

Ett kvitto på att vi gjort ett bra jobb.” september 1999 tt tar över ”TT bestämde sig för att köpa dåvarande Avisa av s-tidningarna för att bredda sitt erbjudande. Eftersom Avisas ägare strax innan köpt in sig i det nya TT var det en på många sätt naturlig affär. I och med förvärvet gick nyhetsbyråkriget in i en avgörande fas. Ett år senare kom beskedet att FLT lades ned.” februari 2005 schlageryra ”Melodifestivalen byggdes ut med deltävlingar och schlageryran bredde ut sig över Sverige. Vi hakade på och tog fram en bilaga, dessutom bevakade vi alla tävlingar med video för webben. Året efter började vi också erbjuda en färdig schlagersajt.” september 2005 nya stora uppdrag ”Aftonbladet tog kontakt och ville ha hjälp med tvtidningen. I början gjorde vi bara några sidor, men uppdraget växte snart till att omfatta hela tidningen.

Sedan några år tillbaka gör vi dessutom också Expressens veckobilaga och TV14.” januari 2006 flyttar till glashuset ”Genom flytten från Pressens Hus till Glashuset tog samarbetet med TT ordentligt fart. I den nya lokalen hamnade vi äntligen sida vid sida. Sedan dess har vi kunnat jobba ihop på ett helt annat sätt än tidigare. Det har nog varit bra för alla.”

maj 2006 premiär för bling! ”9 maj var det premiär för vår kändissatsning Bling.

Veckopress och kvällstidningar hade banat väg och nu var även morgontidningar intresserade av kändisar. I dag är kändisnyheterna en självklar del av vårt dagliga nöjesmaterial.” januari 2007 affären med vlt ”Vi gjorde upp med VLT om förvärv av Pressens Reportagebyrå efter att ha konkurrerat hårt i ungefär tio års tid. Hela processen kring affären gick väldigt smidigt.

Vi fick både nya medarbetare och nya produkter att ta hand om. En väldigt rolig period.” juni 2010 bröllopet ”Bröllopet mellan Victoria och Daniel var ett stycke nutidshistoria. Vi bestämde oss snabbt för att satsa stort. Först en sajt, sedan ett "glossigt" magasin, som distribuerades av 35 tidningar. Magasinet var en komplicerad operation med tanke på alla editioner med lokala annonser och lokalt material, men allt fungerade perfekt.” november 2011 spelsidorna ”Efter ett helt års intensivt arbete lanserade vi nya spelsidor med trav och sportspel. Det blev ett rejält lyft för verksamheten. De nya sidorna har fått mycket beröm av tidningarna och de tidningar som tidigare valt bort oss kom tillbaka som kunder. Den mest lyckade omgörning vi någonsin gjort.”

Flera affärsområden ger ett brett kompetensbehov.

Från reportrar via medieanalytiker till affärsutvecklare.

Möt några av TT-Gruppens alla medarbetare.

Och sakerna som följer dem i vardagen. text: daniel åberg och fredrik wass • foto janerik henriksson/scanpix

Vem tar vad?

medarbetare

35

Angelica Karlsson

Scanpix

Brinner för socialreportage Som videoreporter arbetar Angelica Karlsson ibland själv som enmansteam och ibland tillsammans med en reporter från TT eller TT Spektra.

Du måste ha ett rätt varierat arbete?

– Absolut. Det händer att man är i riksdagen för att träffa Fredrik Reinfeldt på dagen och på kvällen bevakar genrepet i Melodifestivalen. Vi redigerar även ihop inslag vi får från frilansare och internationella byråer.

Vilka ämnen gillar du bäst att jobba med?

– Det är variationen som är rolig, men jag brinner särskilt mycket för socialreportage. Och det kungliga, haha! När prinsessan Estelle fötts tjatade jag mig till att få bevaka konseljen på Slottet i finklänning. Sedan fick jag rycka ut på en olycka, då passade kläderna mindre bra.

36

medarbetare

Befattning: Videoreporter Ålder: 28 Personliga prylen: Utan videokameran

och mikrofonen skulle jag inte kunna göra mitt jobb. Ofta handlar det lika mycket om teknik som om journalistik.

Har du några särskilda minnen från 2011?

– Utøya var fruktansvärt att jobba med. Jag ska åka till Oslo och bevaka rättegången mot Anders Behring Breivik. I den andra änden av skalan var det väldigt roligt att resa till Düsseldorf och jobba med Eurovision Song Contest. Det är så bildmässigt.

Ni flyttar in hos TT i Glashuset till hösten efter att ha suttit på Scanpix i Marieberg. Hur ska det bli?

– Jag har trivts bra här, men det kommer att bli ett lyft arbetsmässigt att komma närmare TT, det blir lättare att få till ett bra samarbete. Vi har ju telefonmöten varje dag nu, men det blir en annan sak när man delar lokal.

Nicklas Larson

TT Spektra

Digital nötknäppare Nicklas Larson har ett övergripande mål med sitt jobb som chef för digitala medier på TT Spektra: Att knäcka den digitala nöten.

Det har gått 15 år sedan dagstidningarna började etablera sig på nätet, men fortfarande är det få som fått någon ekonomi i det. Nicklas Larson drömmer om att ändra på det.

– Lyckas vi knäcka nöten om hur man ska kunna börja tjäna pengar på nätet gynnar det både våra kunder och oss.

Han tror att han vet var problemet ligger.

– Innehåll, teknik och affär hänger ihop på ett sätt på webben som det inte gör i pappersmedia. Där finns inarbetade processer gällande innehåll, hur annonsavdelningen jobbar och hur man trycker tidningen. På webben finns inte det utan allt flyter ihop.

De samordningar inom tidningskoncerner som pågår ser han som ett viktigt steg på vägen.

– Det har börjat byggas upp gemensamma strukturer vilket gör att vi får färre kontaktpunkter när vi diskuterar med kunderna. Mktmedia har till exempel rullat ut en ny webbplattform för 40-50 tidningar. Sådana lösningar gör att vi kan skräddarsy våra tjänster mycket bättre.

Parallellt arbetar han med kortsiktiga projekt, bland annat en produkt inför fotbolls-EM och OS. – Vi har en ny tjänst som bygger mer på live­rapportering än de traditionella sajter vi tidigare erbjudit. Vi försöker skapa en just nu-känsla och sneglar mot hur kvällstidningarna gör sina super­livesatsningar.

Befattning: Chef digitala medier Ålder: 33 Personliga prylen: Nötknäpparen ligger

på mitt skrivbord som en ständig påminnelse om nöten kring den digitala affären som vi jobbar med att knäcka.

Fredrik Billinger

TT Monitor

Raderar informationsglappet I rollen som affärsutvecklare på TT Monitor ser Fredrik Billinger bland annat till att nyhetstjänsterna fungerar som de ska och att dessa tjänster ständigt utvecklas.

Vilka delar av jobbet tycker du är roligast?

– Roligast är det naturligtvis när det är nyhetsintensivt.

Dels får våra kunder då ut max av tjänsterna, dels är det kul att sitta så nära nyhetsflödet.

Minns du någon särskild händelse under förra året?

– Vi fick efter några års uppehåll äntligen igång TT:s språkdag igen. Det är en heldag då journalister och folk som jobbar med kommunikation samlas för att höra föreläsningar och diskutera aktuella språkfrågor.

Vilka är de största utmaningarna i din roll?

– Den största utmaningen är att förklara för potentiella kunder hur viktigt det är med realtidsnyheter. Vi har raderat informationsglappet mellan vad nyhetsredaktionerna vet och vad folk på informations- och pressavdelningar vet.

Hur tror du att din bransch kommer att utvecklas i framtiden?

– Behovet av trovärdiga nyheter kommer att bli allt större.

Eftersom folk är mer och mer på språng så är det också viktigt att vi ständigt kommer att kunna erbjuda produkter som fungerar bra i mobiler och på surfplattor.­­ Befattning: Affärsutvecklare Ålder: 38 Personliga prylen: Min Man United-­

kaffekopp. Kaffe behövs för att hålla igång och loggan påminner om att fokus och uthållighet leder till framgång.

Maria Ståbi

Uppdragsmedia

Välkänd röst på tidningarna Maria Ståbi är ansvarig för Uppdragsmedias affärsområde Media som innebär tematidningar för mediehus och Sveriges lokala morgontidningar. Bland redaktionsledningar och annonsavdelningar har hon en röst många känner igen.

– Jag sitter mycket i telefon. Jag jobbade tidigare på TT Spektra med tematidningar så det är många som jag har bra kontakt med.

I dagsläget är det tre tidningar hon projektleder – Resor som kommer fyra gånger om året och görs på uppdrag av Mediekompaniet, samt Uppdragsmedias egna Skönhet & Hälsa och Hem som ges ut på halvårsbasis.

– Jag jobbar med hela processen. Gör sidschema, kontaktar frilansare, arbetar fram huvudtema och pratar med kunder som vill ha editionerade varianter. Det är viktigt att tidningarna ska kunna känna att det är deras egen produkt.

Uppdragsmedia vill fortsätta att växa på tematidningsområdet,

så Maria sonderar kontinuerligt terrängen för nya satsningar.

– Vi har inlett en utvecklingsprocess inom flera områden, bland annat för en tidning om näringsliv och affärsfrågor. Många gör lokala näringslivsbilagor men ser ett behov av att få med riksmaterial.

Maria Ståbi började på TT Spektras marknadsavdelning 2008, och under 2011 delade hon sin tid mellan TT Spektra och Uppdragsmedia. Sedan årsskiftet är det bara Uppdragsmedia som gäller.

– Jag trivdes otroligt bra på TT Spektra. Men jag gillar nybyggarandan som finns här på Uppdragsmedia, det är en väldigt stimulerande arbetsmiljö och det känns som att vi har stor potential.

Vilket är ditt mål för 2012?

– I och med att vi är ett rätt nytt bolag vill jag jobba med att göra oss mer kända. Tidningarna ska veta att vi är en leverantör att lita på, både för nya produkter samt att vi har en kvalitet i det vi gör.

Befattning: Ansvarig för affärsområdet Media Ålder: 35 Personliga prylen: Ett sidschema. Det jobbar

jag med för tematidningar och gör specialversioner för olika tidningar.

Det är grunden för all produktion.

medarbetare

39

Annika Castro Nilsson

Svenska Grafikbyrån

Drömmer om den perfekta grafiken Som nyhetschef leder Annika Castro Nilsson mycket av det dagliga arbetet på Svenska Grafikbyrån. Annika brinner för att hela tiden utveckla grafiken och hitta nya vinklar.

När har du roligast på jobbet?

– Roligast är det när någon nyhet riktigt lämpar sig för grafik och när vi har bra med tid på oss att göra jobbet och kan åka ut och prata med experter, spåna och rita den där perfekta grafiken som visar genomskärningar, flöden, så att statistiken blir ännu mer spännande. Förstås är det också kul när stora händelser händer och allt fokus läggs på en nyhet.

Några särskilda höjdpunkter från 2011 som du minns?

– Mitt 2011 var ganska omtumlande. Jag bodde i Spanien och trodde inte att vi skulle flytta tillbaka till Sverige. Så dök det här jobbet upp och lockade så mycket att vi, hela familjen, hamnade i Stockholm igen. Höjdpunkterna sedan jag började är den fantastiskt lyxiga ”inskolningsmånaden” jag fick, då jag ”pryade” på TT:s nyhetsredaktion, Nobelprisgrafikerna och att vara tillbaka i nyhetsgrafikvärlden.

Vilka är de största utmaningarna för dig i din roll?

– Att hitta nya infallsvinklar, utveckla grafiken, eller kanske rättare sagt grafiktänket. Vi spånar mycket och går in för att inte stagnera, vilket inte är helt lätt när man ibland får känslan av att allt har ritats på alla möjliga sätt. Det viktigaste är att mina medarbetare och jag upplever jobbet som stimulerande och utvecklande. Att vi har kul och mår bra.

Befattning: Nyhetschef Ålder: 43 Personliga prylen: En kaffekopp. Kaffe är

40

medarbetare

ett måste. Jag springer runt väldigt mycket och kaffet hjälper mig att stanna upp, tänka, må bra, jobba bättre och trivas.

Mathias Lavér

IT

Kabelkillen som tänker på språket Mathias Lavér har jobbat på IT-avdelningen inom TT-Gruppen i sju år och är sedan några månader tillbaka ansvarig för supportgruppen.

Vilka arbetsfrågor brinner du för?

– Jag vill att personalen ska tycka att det är roligt att använda tekniken. Jag försöker skapa ett intresse för IT-frågorna och vill att vi fortlöpande har små utbildningar.

Det brukar finnas en del skepsis mot IT-avdelningar bland ”vanlig” personal på företag. Hur undviker man sådant?

– Man vinner mycket på att vara tydlig. IT-avdelningen får inte prata ett språk och övriga medarbetare ett annat. Tydlighet hand-

lar också om att man ska vara snabb med att berätta när något gått fel, och att man får ett bra bemötande när man kontaktar oss.

Scanpix flyttar in hos TT i Glashuset i höst, medan andra r­ edaktioner flyttar till Marieberg. Innebär det här mycket jobb för dig?

– Visst är det en utmaning att försöka integrera olika verksamheter. Men det är roligt att försöka hitta de smarta lösningarna.

Vilka andra frågor jobbar du med just nu?

– Dels ett ärendehanteringssystem till en ny supportsajt, så att medarbetare kan lösa vissa problem själva utan att behöva vänta på support. Men det största är en ny lösning för att se tv i datorn!

Vi har haft ett system som heter Win TV som är helt galet dåligt, men nu är ett mycket bättre system på gång. Det kommer att skapa mycket goodwill för IT-avdelningen, haha.

Befattning: : Ansvarig för supportgruppen Ålder: 29 Personliga prylen: Jag kommer i kontakt med

mycket sladdar i jobbet – nätverkskabel, usb, dvi, hdmi för att nämna några.

En sladdhärva sammanfattar arbetet väl.

Johan Nilsson

TT

Skeptisk nyhetsjägare Medicinjournalistik är som all annan journalistik. I slutändan handlar det om storyn, säger Johan Nilsson.

Vad går ditt jobb ut på?

– Jag bevakar medicinsk vetenskap och hälsa och försöker förmedla relevanta nyheter inom dessa fält.

När är det som roligast?

– När man kan berätta en bra story. En riktigt bra nyhet som du är först med och som berör så många som möjligt.

Inom medicin och sjukvård finns också en hel del bisarra nyheter, vilket också brukar pigga upp. Annars består det stora flertalet nyheter av olika vetenskapliga upptäckter och nyheter från exempelvis Socialstyrelsen.

Vad minns du från ditt 2011?

– Inte så mycket om jag ska vara ärlig, förutom att jag började på TT förstås. Jag brottas fortfarande med de olika publiceringsverktygen och försöker få det rätt. Men rent journalistiskt kommer jag inte ihåg så mycket. Jag gör sällan det. Redan när jag går hem har jag glömt det mesta jag gjort under arbetsdagen. Jag ser det som ett gott tecken.

Vad krävs för att göra bra medicinjournalistik?

– Medicinjournalistik skiljer sig inte från annan journalistik. När skiten träffar fläkten handlar det om storyn, huruvida nyheten är bra eller dålig. Relevant eller inte. Däremot måste man se upp med de vetenskapliga studierna och inte minst läkemedelsföretagen som tjatar om att man ska skriva om deras läkemedel. Att vara skeptisk hjälper. I möjligaste mån måste man gå tillbaka till originalstudierna.

Befattning: Medicinreporter Ålder: 45 Personliga prylen: Facit-gubben. Efter-

som journalistik handlar mycket om tur insåg jag tidigt att jag behövde en maskot.

Och vad passar bättre än Facit-gubben?

Nerma Klicic

Retriever

Granskar och analyserar nyheterna Nerma Klicic är medieanalytiker på Retriever och ägnar merparten av sin tid åt att granska och bedöma nyhetsartiklar som sedan sammanställs till medierapporter och analyser.

– Jobbet innebär också en del kundkommunikation där man tillsammans med kunden arbetar fram skräddarsydda analyser. Presentationer av analyser ingår också i arbetsuppgifterna.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?

– En vanlig dag på jobbet kan variera mycket. Vissa dagar går endast åt till att granska nyhetsartiklar, vissa skriver man analyser medan andra dagar kan spenderas ute hos kunderna i möten och presentationer.

2011 har varit ett händelserikt år, berättar Nerma. Retriever har vuxit så det knakar under hela året och det har även satts igång en del utvecklingsprojekt i syfte att skapa en tydlig värdegrund och en ännu starkare sammanhållning inom företaget.

Hur tror du att din roll och ditt område kommer att utvecklas i framtiden?

– Retriever har som mål att satsa stort på analys under det kommande året. I februari anställde vi tio nya analytiker och med denna resursökning kommer vi kunna avancera inom området ytterligare. Exempelvis satsar Retriever på analys av sociala medier som kommer innebära ett helt nytt sätt att tänka kring medieanalys då det sociala nyhetsflödet är mer dynamiskt än traditionella medier.

Befattning: Analytiker Ålder: 28 Personliga prylen: Hörlurar. Då vi sitter i

öppet kontorslandskap är hörlurar något alla analytiker använder sig av. Med hörlurarna på får man lugn och ro.

medarbetare

43

TT-Gruppens ledning april 2012 Från vänster: Agneta Magnusson, administrativ redaktionschef, TT Eva Goliath, ekonomichef, TT-Gruppen Mats Johansson, redaktionschef, TT Kerstin Pilhage, affärsområdeschef, TT Jonas Eriksson, vd, chefredaktör, ansvarig utgivare, TT-Gruppen Lina Hedenström, marknadschef, Scanpix Robert Söderling, vd, Retriever Mats Schagerström, produktionschef, Scanpix Ulf Karlsson, affärsområdeschef, TT Monitor Jan Eriksson, IT-chef, TT-Gruppen Göran Westin, affärsområdeschef, TT Spektra

44

tt-gruppen

TT-Gruppens omsä ning 2011 miljoner kronor TT-Gruppens omsä ning 2011

569 569

527 527

miljoner kronor

Antal anställda Antal anställda 2011: 359 2011: 359 2010: 339 2010: 330 339 2009: 2009: 330

416 416 336 336

367 367 2008: 271 2008: 271 2007: 254 2007: 254

2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 ndel av förs nas a äljn e på hela Retrievers försäljning 2011. d l e a d v n å f a in * Baserat ö s r r a s TT äger 66 procent av Retriever. n ä g e ljn e** Inklusive Uppdragsmedia. m in n sområd ge Rörelseresultat o n miljoner kronor s Retriever TT Rörelseresultat

33% 33%

25% TT 25%

Retriever *

56,3 miljoner kronor

39,8

20% Scanpix 20% Scanpix

6% 6TT % Monitor

16 % TT 16Spektra %

30,5

49,6

49,2

49,6

49,2

56,3

39,8

30,5

TT Spektra**

Grafik: TT/Svenska Grafikbyrån

AffAff är är

2007 2007

TT Monitor

07

08

09

10

2011

07

08

09

10

2011 tt-gruppen

45

46

tt-gruppen

TT:s styrelse Sittande från vänster: Bengt Ottosson, vd, Expressen Sara Johansson (pers.repr.), redaktör, TT Jonas Eriksson, vd & chefredaktör, TT Jonathan Falck (v ordf.), vd, Göteborgs-Posten Anna Settman, vd Aftonbladet Stående från vänster Lisa Wallström (pers.repr), redaktör, TT Spektra Mats Rörbecker (pers.repr.), redaktör, TT Peter Fellman, chefredaktör, Dagens Industri Dan Lannerö, vd, Upsala Nya Tidning Raoul Grünthal (ordf), vd Schibsted Infälld bild Thomas Peterssohn, vd, MittMedia

TT:s ägare Aftonbladet 20 % Svenska Dagbladet 10 % Stampen 10 % Expressen 10 % Dagens Nyheter 10 % Sydsvenska Dagbladet 10 % NT Media 10 % VLT 5 % Upsala Nya Tidning 5 % Pres(s)gruppen TT Intr. 5 % MittMedia 5 %

tt-gruppen

47

TT-Gruppen på nätet Prisbelönt webbkommunikation På senare år har TT-Gruppen stärkt sin närvaro på nätet och jobbar i dag med information på flera plattformar. Satsningen har uppskattats – och belönats. I fjol vann TT-Gruppen och Uppdragsmedia silver i klassen Bästa webbkommunikation på Guldbladsgalan.

Nya sajter

ttmonitor.se

tt.se

I samband med att tt.se byggdes om beslutades även att TT Monitor skulle få sin egen webbplats, en plattform för affärsområdets utbud.

Här hittar du information om de olika nyhetspaketen, pressmeddelandekanalen och TT-kalendern. Här finns även TT-språket och information om hur TT Monitor arbetar med upphovsrätt.

I höstas lanserades nyhetsbyråns nya webbplats. Sajten innehåller allt du behöver veta om TT och uppdateras dagligen med nya bilder i det stora bildspelet, med nyheter om TT med mera.

Missa exempelvis inte Månadens kund – där nyhetsbyrån bygger en bank med intressanta journalistiska lösningar.

Givetvis hittar du även de senaste nyheterna, inloggningen till kundwebben, TT-språket och annat på sajten.

scanpixsweden.blogspot.se

ni har väl inte missat scanpix uppskattade fotografblogg? Här får vi följa fotograferna bakom kulisserna – från personliga små betraktelser via interna utmärkelsen Månadens bild till de mindre glamourösa väntestunderna på internationella sportevenemang.

Ett uppskattat roligt inslag den senaste tiden är bilderna där Scanpix medarbetare själva agerar modeller.

48

tt-gruppen

Foto: Pontus Lundahl/Scanpix

Scanpix fotografer bakom kulisserna

Halvtidsvila.

Det är inte bara Scanpix egna medarbetare som dyker upp på bloggen. Kollegorna på de många resorna har förstås sin naturliga plats. Här Aftonbladets fotbollsreporter Robert Laul i Qatar.

Följ oss på Twitter Missa inte våra medarbetarmöten

Under året arrangerar vi ett antal interna medarbetarmöten. Vi låter två personer inom koncernen, som inte känner varandra sedan tidigare och som jobbar med skilda uppgifter, träffas över lunch. Mötena dokumenteras med text, bild och video. Ta del av mötena på Publish! www.publish.tt-gruppen.com

Många av TT-Gruppens medarbetare finns förstås på Twitter. För att enklare hitta twittrare från exempelvis TT och Scanpix har vi sammanställt listan Twittrare i TT-Gruppen: twitter.com/ttgruppen/ twittrare-i-tt-gruppen Några andra Twitterkonton att hålla koll på: @ttgruppen @NyhetsbyranTT @Retriever_se @TTspraket @uppdragsmedia @kulturnoje (för TT Spektras kultur- och nöjesredaktions kunder)

Välj rätt på Facebook Vill du hålla koll på våra uppdateringar via Facebook? Såväl TTGruppen som flera av företagen i koncernen har sidor, som fylls på med företagsnyheter, bilder med mera.

http://publish.tt-gruppen.com/

facebook.com/ttgruppen facebook.com/scanpix facebook.com/retrieverSverige facebook.com/Uppdragsmedia

Omvärldsbevakning på uppdragsmedia.se TT-Gruppens redaktionella kommunikationsbyrå ­Uppdragsmedia bloggar kontinuerligt på sin sajt. Många av inläggen handlar om omvärlden: nyheter om den sociala webben, snygga magasinsomslag och smart webbutveckling. Missa inte fredagstipsen på www.uppdragsmedia.se

Du får väl vårt nyhetsbrev?

Vill du ha de senaste nyheterna om TT-Gruppen och dess bolag i din mejlbox? I nyhetsbrevet Publish berättar vi om allt från nya produkter, uppdrag och tjänster till de senaste kurserna i TT Kompetens utbud. www.tt-gruppen.com/tt-gruppens-nyhetsbrev

Foto: Jessica Gow/Scanpix

Foto: Pontus Lundahl/Scanpix

Ljuddämpare.

Fototips av Pontus Lundahl. Kamera i kudde när du måste plåta tyst.

Motvillig reklamare.

Trafikborgarrådet Ulla Hamilton skulle inviga en julbelysning men hamnade mitt i ett bioreklamjippo.

Jessica Gow tog den uppmärksammade bilden.

tt-gruppen

49

Sweden’s largest media content provider 50

ENGLISH SUMMARY

A

straightforward news item in the morning paper, a dramatic still picture in the evening paper, an entertaining video clip on the website or an easy to read TV guide on the Iphone.

Every day millions of Swedes meet TT-Gruppen’s journalism. Being Sweden’s largest supplier of media content in all shapes – text, photo, audio, video, graphics – TT-Gruppen has all the important media and the largest companies and organizations on the list of clients.

Besides journalism and other media content, TTGruppen offers media-related services such as editorial outsourcing, media monitoring coverage and media analysis.

Within the group there are companies like the news agency TT, the photo agency Scanpix, the service agency TT Spektra, the news graphics agency Svenska Grafikbyrån, the media communications agency and editorial outsourcings supplier Uppdragsmedia and the media monitoring agencies Retriever and TT Monitor.

TT-Gruppen is active on the Swedish market but also on the Norwegian and Baltic markets through Retriever and Scanpix.

achievements TT-Gruppen has expanded considerably over the last years and has acquired several agencies within areas like photography, graphics, media monitoring and business intelligence. The turnover has more than doubled since the year 2000 and reached well over 500 million SEK in 2011.

TT-Gruppen has today 359 employees of which the majority is journalists.

The profitability of the group is expected to remain strong, especially within Retrievers services for media monitoring, media analysis and business intelligence.

TT-Gruppen has over the past years given its owners, the biggest media houses in Sweden, a very good dividend. The group is debt free and well equipped for a continued expansion in the media and information market.

recent developments Structural changes and economic downturn have put the media market under pressure the last couple of years, but TT-Gruppen has nevertheless managed well. The demand for content and services has increased due to the expansion of media companies into new channels such as the internet, the mobile phone and the e-reader. TT-Gruppen’s focus on cost efficient content and solutions within editorial outsourcing is also appreciated.

In order to be even more cost efficient the groups entire news operation – text, photo, audio, video and graphics – will in 2012 move in under one roof in the TT-Gruppen's HQ in Stockholm.

TT turned 90 in 2011 and published two commemorative books.

In the summer 2011 the groups managing director since 2007, Mr. Thomas Peterssohn, left the company and was replaced by Mr. Jonas Eriksson.

In 2011 the picture agency Scanpix acquired 51 % of the share in Scanpix Baltics, i.e. the market leading picture agency in Estonia, Latvia and Lithuania.

During the year TT-Gruppen also started a new ­business, TT Kompetens, offering training and skill services to the media industry, public sector and other business areas.

the product The core business is to convey fast, comprehensive, correct, reliable and relevant journalism around the clock.

The strategy is to grow both through product expansion and through expanding the customer base.

A wide range of peripheral services have been added through the years; feature packages, TV guides, news graphics, web TV clips, photos, complete supplements, venue calendars, crosswords, web pages, design services and more.

history The heart of TT-Gruppen is the parent company Tidningarnas Telegrambyrå (TT), the classical Swedish news hub serving the country’s news industry since 1921. The news agency’s mission has always been to convey fast, impartial and correct news. Innumerable are the world news that has been conveyed by the news agency’s journalists and published in newspapers, websites, radio and TV. During the 2000’s the news agency has broadened its services to become a full service supplier of multimedia content and services to the media market.

A major leap was taken outside the traditional media market when TT-Gruppen, in partnership with the Norwegian news agency NTB, acquired Retriever which offer companies and organizations media monitoring services, archives, media analysis and business intelligence.

core values Professionalism, quality and business benefits are important values for TT-Gruppen in relation to its customers. Another foundation is credibility and the editorial independence. The journalism of the group is based on the same values as other Swedish media and the company applies the mutual ethical game rules present in the business. n

TT-Gruppen is active on the Swedish market but also on the Norwegian and Baltic markets through Retriever and Scanpix.

TT-Gruppen is built like a web around the news agency TT, the classic Swedish news hub serving the country’s media for the last 90 years. Today TT-Gruppen is considered to be Sweden’s leading full service media content provider.

The group also offers business intelligence and media analysis. www.tt-gruppen.com

ENGLISH SUMMARY

51

Årsberättelse 2011/2012

Bra läsning

bild Årets rets Å Silver, ld i sportb Scanpix ndberg/

Sa Fredrik

Möt Jonas Eriksson, TT-Gruppens vd.

TT Spektra fyller 20, Göran Westin blickar framåt och bakåt. ”Jag ser ingen annan möjlighet än att vi envisas med att testa och visa vägen.”

TT-gruppen

Kerstin Pilhage om produktutveckling.

Medarbetare i närbild

TT-Gruppen Kontaktperson: Jonas Eriksson Växel: 08 – 692 26 00 E-post: jonas.eriksson@tt.se www.tt-gruppen.com

TT Monitor Växel: 08 – 692 26 00 E-post: ttmonitor@tt.se www.ttmonitor.se Katarinavägen 15, Stockholm

Årsberättelse 2011/2012 Southampton

15 april klockan 01.00 har fören sjunkit ner och vatten rinner över de vattentäta skotten.

14 april klockan 23.40 krockar Titanic med ett isberg som skrapar upp ett hål i skrovet på höger sida.

Fartyget kan hålla sig flytande med fyra skadade sektioner men hålet sträcker sig genom sex.

Atlanten New York

Queenstown Cherbourg

10 april 1912 Titanic lämnar Southampton för avresa mot Cherbourg, Queenstown och New York.

Klockan 02.17 är kommandobryggan under vatten. Översvämningstakten ökar och den främre skorstenen bryts av.

Bakre delen av fartyget reser sig högt upp över havsytan, 45° eller mer.

GRAFIK: MIKAEL ANDERSSON/SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Bakre skorstenen är en attrapp för att få fartyget att verka mäktigare.

1985 hittas vraket av ett fransktamerikanskt forskarlag.

46 meter hög mast av järn.

Aktern, bakre delen av fartyget reser sig upp över havsytan.

7 meter

Utkikskorg Två vakter ser isberget rakt föröver cirka 500 meter bort. De larmar bryggan.

Efter flera sekunder börjar Titanic svänga men isberget stöter emot fartygets högra sida.

Hytter 1:a

TT Kompetens Telefon: 08 – 692 28 80 E-Post: info@ttkompetens.se www.ttkompetens.se Katarinavägen 15, Stockholm

Klockan 03.30 kommer fartyget Carpathia fram till olycksplatsen.

04.10 tas den första livbåten upp.

Den 10 april 1912 lämnar lyxångaren Titanic Southampton för sin jungfruresa till New York. Ombord på fartyget finns drygt 2 200 personer. Till bara hälften av dessa finns det plats för i livbåtarna fyra dagar senare, då Titanic kolliderar med ett isberg och sjunker på knappt tre timmar. Bara 712 överlever och den dramatiska förlisningen går till historien som en av de största marina katastroferna i fredstid.

Kommandobrygga

Uppdragsmedia Växel: 08 – 738 39 50 E-post: info@uppdragsmedia.se www.uppdragsmedia.se Barnhusgatan 3, Stockholm

02.20 Aktern rätar upp sig och förblir i den ställningen en stund innan den sjunker.

100 år sedan TITANIC sjönk Ett annat fartyg syns i horisonten och nödraketer börjar avfyras men de får inget svar.

Vakter såg isberget rakt föröver

TT Spektra Växel: 08 – 691 16 00 E-post: goran.westin@ttspektra.se www.ttspektra.se Katarinavägen 15, Stockholm

Trycket på fartyget är så stort att det bryts itu och fören sjunker ner mot botten.

45° 220,5 knop (38 km/t)

Matsal 2:a klass

klass Matsal 1:a

Stora trappan

Matsal 3:e

Simbassäng

2:a klass Hytter

Kolvmoto

propel Center 22 ton

3:e klass

Sidopro

Turbinmo

Turkiskt bad Ångpanna

Hytter

klass

klass

Hytter 3:e klass

peller 38

ton

ler

101 ton väger Rodret meter högt 24 och är

Svenska Grafikbyrån Växel: 08 – 692 28 00 E-post: red@sgb.se www.sgb.se Katarinavägen 15, Stockholm

Retriever Växel: 08 – 505 147 00 E-post: infosverige@retriever.se www.retriever.se Birger Jarlsgatan 6b, Stockholm

25 meter

Nyhetsbyrån TT Växel: 08 – 692 26 00 E-post: marknad@tt.se www.tt.se Katarinavägen 15, Stockholm

Scanpix Växel: 08 – 738 38 00 E-post: images@scanpix.se www.scanpix.se Gjörwellsgatan 30, Stockholm

TT-Gruppen tor

r

Kol dygn. förbrukas per

Cirka 630 ton Lastrum

Vattnet är en halv grad kallt.

Att det inte frusit till is beror på att saltvatten fryser vid en lägre temperatur än sötvatten.

Räddningen

1:a klass:

Överlevande

324 Fartyget Carpathia hade hört Titanics nödanrop Omkomna och kommer fram till olycksplatsen över en 2:a klass: timme efter att Titanic hade sjunkit. 15 april 276 klockan 04.10 tas den första livbåten upp och den 18 april anländer Carpathia till New York.

Titanic är 270 meter långt och 28 meter brett.

Före kollisionen får Titanic varningstelegram angående isberg.

Livbåtarna räcker inte för alla.

Sammanlagt finns 20 livbåtar med plats för 1 178 personer. De första båtarna lastas bara halvfulla.

Svenska överlevande: 2

201

123

Svenska omkomna: 2

Svenska överlevande: 2

118

Svenska omkomna: 4

3:e klass: 709

Överlevande och omkomna

Totalt var 2 207* personer ombord på Titanic och 712 (32%) överlevde. Av 123 svenska passagerare överlevde 34.

Vattentäta skott delar upp Titanic i sexton sektioner.

158

Svenska överlevande: 30

181

Undervattensrobot 528

Svenska omkomna: 83 212

Besättning: 898

*Det går inte att säkert bestämma hur många som fanns ombord.

686

KÄLLA: Inside the Titanic av Ken Marshall, Vi fann Titanic av Dr Robert D. Ballard, Titanic av Anna Claybourne och Katie Daynes, Titanic av Claes-Göran Wetterholm, historisk konsultation: Claes-Göran Wetterholm

Titanic ligger på 3 801 meters djup.

TT/SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Fokus på framgångssagan Retriever