Förskola i vår tid, nr 10

Nummer 10 maj 2019

Fรถrskola i vรฅr tid FOKUS FALKENBERG

Lpfรถ 18

Utbildning Undervisning

Fortbildning Litteraturtips Apptips

2

Innehåll I detta nummer av förskola i vår tid: Innehållsförteckning 1 Ledare 2 Verksamhetsiden i praktiken- värdeord 3-5 Fortbildning Bo Heljskov Elvén 6-8 Fortbildning Harold Göthson 9-11 Omsorg i läroplanen 12 Så kan man ju också tänka 13-14 Jämställdhet i läroplanen 15 Leken i läroplanen 16 Läroplanen i praktiken 17 Undervisning i förskolan 18-20 Digitalitet i läroplanen 21-23 Hållbar utveckling 24-26 Litteraturtips 27-31 Apptips 32 Pedagogiska tips 33 Citatet 34-35 Pedagogers tankar om läroplanen 36 Referenslista 37

1

Ledare Vår nya läroplan Lpfö 18 - kommer den att förändra förskolan?

Detta numret har vi helt dedikerat till vår nya läroplan för att ge er alla som jobbar inom förskolan en tydlighet kring skillnader mellan Lpfö 16 och Lpfö 18 och vad som är nytt.

Vi har kategoriserat det i områden som gör det enkelt att förstå vilket område som vi skriver om.

Ni som inte var med på någon av vårens föreläsningar har här chansen att få lite mer information om vad Bo Heljskov Elvén och Harold Göthson pratade och utmanade oss med.

Som vanligt kommer ni att få lite gott och blandat i slutet, men som sagt, läroplanen är vårt fokus för detta numret.

Många har haft åsikter om denna läroplanen och många har fått komma till tals.

Skolverket har jobbat med referensgrupper och olika forskare som var och en fått säga sitt, men i slutändan är det ju vi som jobbar i förskolan som ska tolka och förstå den.

När jag själv läste utkastet första gången blev jag glad för alla pedagogers skull samt nyfiken på hur den skulle tas emot? Själv upplevde jag den tydligare och mer konkret. När jag jobbat med den ihop med arbetslag och lärare i verksamheten får jag höra att den är just det.

Vad jag önskar då är att tydligheten gör att vi använder oss mer av den, vågar stå upp för uppdraget i den och var stolt över vår förskola och profession.

Det är som Harold sa, HUR vi gör läroplanen, det är upp till oss men ATT vi ska förhålla oss till en läroplan det har staten bestämt.

Kommer den att förändra vår förskola, vår vardag då? Ja det är ju helt upp till oss som jobbar inom den, vågar vi stå upp för vårt uppdrag eller kommer vi att jobba på som om det inte vore någon skillnad? Jag vet vilken väg jag kommer att ta, även om det är den mer slingrande och utmanade vägen så är det den jag tar, vilken väg kommer ni att ta?

Jag tror på att få känna en vi-känsla och kunna jobba framåt tillsammans.

Det är vi som bygger framtidens förskola i Falkenberg så låt oss alla jobba framåt tillsammans.

2

Verksamhetsidéen i praktikenvärdeord Fortsättning på arbetet med “Värdet av värden” på Werners Hages förskola.

Hur kan vi tillsammans med våra kollegor utveckla en förskola där delaktighet och det kollegiala lärandet blir drivkrafter?

I nummer 9 av Förskola i vår tid, beskrev jag hur pedagogerna på Werners Hages förskola påbörjat ett arbete med att synliggöra en demokratisk värdegrund och förhållningssätt, både för sig själva och för utomstående.

På Werners Hage har pedagogerna utvecklat arbetet med att plocka fram levande värdeord. Kvalitets och process utvecklarna Helena Eriksson och Beatrice Strauss har varit ledande i arbetet och fått mandat av förskolechefen att tillsammans med sina kollegor driva arbetet.

Så här beskriver Helena hur de gick tillväga och fick fram sina två värdeord:

“ Vi hade tidigare i processen valt ut sex stycken ord.

Nu skulle vi arbeta med vår syn på begreppen.

Vi arbetade med motsatser och synonymer. T.ex. Vad är professionellt i vårt mottagande? Vad är inte professionellt i vårt mottagande?

Synonymer till professionellt är t.ex. skicklig, yrkesmässig och kompetent.

Vi lade ut orden på golvet och kom gemensamt fram till två värdeord: Likvärdig förskola.

För oss betyder likvärdighet att bemöta det enskilda barnet där det befinner sig i sitt lärande. Vi arbetar mot samma mål men på olika sätt.

Upptäckarglädje Vi utforskar tillsammans och inspirerar varandra genom olika uttrycksformer till exempel färg, lera, rörelse, drama och digitala verktyg.

Alla kollegor hade fått i uppgift att ta med en bit kartong, vackert papper, en tidning och ett limstift. Efter arbetet med värdeorden skulle alla skapa en varsin bild som symboliserar något de tagit med sig av dagens arbete med värdeorden. Dessa alster lade vi sedan, ett i taget, på golvet och alla fick berätta om sin bild. Sedan satte vi ihop alla bilder till ett stort collage, som vi satte upp på väggen i vårt personalrum.

3

Verksamhetsiden i praktikenvärdeord

På en APT deltog hälsoutvecklare Anna Essbrant. Hon utgick från våra värdeord och gav oss diskussionsfrågor som handlade om oss, pedagoger.

Detta och Helen Timberley´s modell »Lärares undersökande och kunskapsbildande cykler«, fick oss att tänka till om våra värdeord. ”När lärare tillsammans med kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning leder det till bättre resultat hos eleverna. Det är en av de viktigaste framgångsfaktorerna och det vetenskapliga stödet för effekterna är starkt”.

4

Verksamhetsiden i praktikenvärdeord Vad är likvärdig förskola för oss pedagoger? Vi kände att vi behövde skruva lite på värdeorden. Därför delade vi upp oss i mindre grupper på ett APT och använde oss av Vattenfallet. Detta innebär att grupperna diskuterar en fråga i 3-4 minuter. Sedan redogjorde en grupp i taget för de andra grupperna vad de har kommit fram till. Grupperna som redovisar efter de andra får inte säga t.ex. ”vi tycker likadant.”

Vi kom fram till praktiska saker som vi behöver diskutera och lösa för att vi ska vara en likvärdig förskola och behålla vår vi-känsla. Att se möjligheter och inte hinder.

Vi tycker att det är viktigt att vi pedagoger blir bekväma med värdeorden och vet vad de står för. Denna process är viktig och den får ta tid. Därför kommer vi att fortsätta med detta arbete och det ska bli så spännande att se vart vi hamnar.

Vår rektor har stöttat oss i vårt arbete och gett oss tid för att kunna planera och genomföra denna process.”

Arbetet med att ta fram och tydliggöra levande värdeord är en process som måste få lov att ta tid. Viktigt att alla pedagoger på förskolan känner sig bekväma med vad orden betyder för dem. När nya kollegor börjar är det också viktigt att värdeorden lyfts fram och reflekteras kring. Kan vi fortfarande stå för vad vi tänkte att de här orden skulle betyda i vårt viktiga arbete tillsammans med barnen?

5

Fortbildning Lågaffektivt bemötande - en metod för hantering av beteendeproblem.

Av Bo Heljskov Elvén Hans föreläsning bestod av två delar nämligen förhållningssättet och metod.

Förhållningssätt När är ett beteende ett problem egentligen?

Den frågan började Bo med, det kan vara när man inte får vara med i skolan, det kan vara när beteendet orsakar problem i utbildningen. När den metoden vi har inte räcker till, då flyttar vi fokus från barnens beteende till våra metoder och har vi inte rätt metoder så försöker vi bli av med ansvaret genom att lägga ansvaret på föräldrarna, chefen eller barnet.

Detta hjälper inte oss med att hitta rätt lösning för problemet men däremot så ökar vår maktlöshet. Maktlösheten påverkar oss till att göra vårt jobb sämre, men genom att fundera ut nya metoder så tar vi tillbaka makten över situationen och vårt välbefinnande ökar igen.

På vilka sätt lägger vi ansvaret på barnet då? Jo genom att tycka att barnet är ● ● ● ● ●

envis omotiverad krav avvisande trotsig olydig

Eller genom ● ● ● ● ●

vädjande samtal, tillrättavisningar, gränssättning, straff och konsekvenser belöning.

Alla dessa metoder är designade för att uppmuntra lydnad vilket inte är förenligt med vår skollag. Vilken människosyn står detta för? Vill vi verkligen hjälpa barnen måste vi, enligt Bo se vilka bakomliggande orsaker som finns.

Han fortsätter föreläsningen med att tänka kring begreppet synvändan. Han beskriver utvecklingen av moral som två spår. Ett är att vi ska ta hand om den svaga (etik) och två är att vi ska se till att alla i gruppen uppför sig (moralisering).

6

Fortbildning Båda är viktiga för en grupps sammanhållning, därmed blir den viktig för gruppens överlevnad. Här kan vi välja två olika spår, antingen väljer vi det positiva, vi anser att barnets gör sitt bästa och då ökar vår önskan ● ● ● ●

att förstå varför barnet gör som det gör vår tendens till empati ökar vi gillar barnet mer acceptansen och flexibiliteten ökar kring barnet och det blir en mer anpassning kring barnet

Vi kan också välja det negativa spåret då vi anser att barnet gör sakerna med flit och borde uppföra sig och passa in, konsekvenserna blir då * att vi minskar vår önskan att förstå varför barnet gör som det gör * det minskar också vår tendens till empati.

Utmaningen här ligger i att se det positiva, för enligt Ana Gantmans forskning så har vi en tendens att se andras beteenden ur ett moralistiskt filter snabbare än genom det etiska filtret, alltså vi går in i konflikten och löser den med vår lösning men vår lösning blir ett problem för barnet, det som Bo kallade för moral pop up - effect.

För att kunna lösa konflikter / olika utmaningar måste vi kunna samarbeta och en förutsättning för det är att ha kontroll över sig själv, Bo benämner detta som Kontrollprincipen. Tappar vi kontrollen över oss själv så hamnar vi i affekt.

När vi hamnar i affekt använder vi olika strategier för att kunna reglera oss såsom att vi ● ● ● ● ● ● ●

vägrar ljuger rymmer spottar eller slåss skadar oss själva hotar uttrycker glåpord

Konflikter handlar om lösningarnas växelspel. ● ● ●

Jag har ett problem som jag löser Min lösning blir ett problem för en annan, som hen löser och På ett sätt som blir ett problem för mig, som jag löser ….

7

Fortbildning METOD När vi hamnar i affekt så kan vi smitta andra med vår affekt, likaså kan vi bli påverkade av andras affekt.

Vi känner av varandras känslor, det gör vi genom att spegla varandras muskelspänningar. Forskningen visar att vi har svårare att bromsa affektsmitta om vi är stressade.

Lågaffektiv metod kan innebära att du - dämpar känslouttrycken - undviker dominerande ögonkontakt - pratar lugnt utan att höja rösten och utan käkspänningar.

- tar dig tid, stressa inte - få barnet att tänka på annat genom att avleda.

När något inte funkar är det något som är fel!

Lågaffektiva metoder hjälper oss att kunna kontrollera affektintensiteten.

Oftast börjar situationen i vardagen sedan sker en eskalering, plötsligt befinner vi oss i kaos för att sedan med rätt metod försöka trappa ner situationen till att skapa vardag igen.

När vi hamnar i den processen så är det bra att ha rätt verktygslåda med sig och Bo nämnde tre olika verktygslådor.

Hanteringslådan - vad behöver vi för verktyg för att kunna hantera svåra situationer utan att de eskalerar?

Utvärderingslådan - varför blev det så svårt?

Förändringslådan - vilka verktyg behöver vi för att kunna göra de förändringar som behövs så situationen inte uppstår igen?

Vill ni läsa mer om Bo Hejlskov Eilvén så rekommenderar jag hans böcker, Barn som bråkar och Beteendeproblem i förskolan.

Själv har jag försökt tratta ner denna informativa föreläsningen som innehöll så många bra tankar och är det någon tanke som jag vill att ni tar med er så är det den att barnen gör så gott de kan utifrån de förutsättningar de kommer ifrån.

8

Fortbildning

Harold och Carinas föreläsning om vår Nya läroplan Lpfö18 Harold öppnade föreläsningen med en bakgrundsbeskrivning av förskolans historiska perspektiv i Sverige. Från Fröbels dagar fram till dagens förskola med en helt ny läroplan.

Varför behöver vi en ny läroplan? Jo, för att kunna utveckla det pedagogiska arbetet med ökad måluppfyllelse och för att säkerställa alla barns rättigheter i en demokratisk förskola.

Reggio Emilia Institutet i Sverige grundades pga. att pedagoger bla. Harold G, blev inspirerade av förskolornas arbetssätt i Reggio Emilia. De ville öppna upp en fördjupad dialog med de italienska kollegorna och utveckla en egen tradition i Sverige. Kännetecken för arbetssättet på förskolorna i Reggio Emilia är deras konkreta kulturarbete och deras förhållningssätt och barnsyn, med det kompetenta barnet i fokus. Barnen får möjligheter att utforska och utmanas på många olika sätt i lärmiljön genom den tredje pedagogen.

Varför ska barnen i Sverige gå på förskolan? Har vi ställt den frågan till oss själva eller är den självklar? För att veta vad du ska göra måste vi veta varför barnen ska närvara i förskolan? Det är där läroplanen tar vid. Hur lever vi läroplanen då?

Där läroplanen tar slut tar praktiken vid, idag, i morgon, i konkreta handlingar och det är VI som är praktiken.

Det är vi som gör läroplanen. Arbetet styrs och görs inte av någon annan, tar vi inte det ansvaret, gör någon annan det. Vill vi det ?

Det är vi som är den realiserade läroplanen. Vi måste ta ställning kring hur barnens framtid just här i Falkenberg skall bli. Vad är förskolans kultur för oss?

Vad är Falkenbergs kultur? Vad är Falkenbergs identitet? Hur blir barnen påverkade för livet och vad är det goda livet för ALLA barn?

9

Fortbildning Hur skapar vi förutsättningar för pedagogerna att komma i dialog med läroplanen?

Vad gör vi idag som är bra och vilka utmaningar ser vi att vi behöver jobba med för att vår förskola skall gå hand i hand med Lpfö 18? Vad i vår utbildning ger vi mycket plats åt och vad prioriterar vi bort och varför gör vi det?

Vilka ställningstaganden har vi tagit för att kunna vara den förskola som vi önskar? Vad skall barnen få ut och vad är det vi vill att barnen ska ta med sig och minnas från sin förskoletid? Hur vill vi att barnen ska uppleva och berätta om sin förskola?

Vad i vår utbildning ger vi mycket plats/ vad prioriterar vi bort och varför?

Demokrati och olikhet Vi tar demokratin så för given att vi inte ser vilken förmån vi har att förvalta den. Hur rädda vi skall var om den och vilket privilegium det är att få leva i en demokrati. Det fina med demokrati är att vara tillsammans men inte överens och uppskatta värdet i att umgås med människor med olika uppfattningar.

Titta på varandra, skapa arbetsklimat och kulturer där det är naturligt, där vi vill och vågar granska varandras arbete professionellt. Det kräver mod på alla nivåer.

Huret är öppet och läggs på pedagogernas ansvar. Det kommunicerar kring vilka olika ansvar vi har. Om vi är oense - vad ska vi vara eniga kring för att berika olikheten? Det viktiga är att vara tillsammans men ända inte alltid vara överens.

10

Fortbildning Pedagogisk dokumentation / Undervisning Vad säger barnen om sitt lärande och vad säger det om den undervisning vi har erbjudit. Ord och begrepp är viktiga, det är hur vi pratar om vår verksamhet som avgör hur vi ser på och agerar i vår praktik. Det barnen säger om sitt lärande säger något om den undervisning vi har erbjudit.

Falkenberg jobbar med pedagogisk dokumentation och det är något som förbinder då, nu och sedan: det som hände igår påverkar idag och det som händer idag påverkar imorgon.

Hur kan vi jobba med våra undervisningsmiljöer för att synliggöra vår läroplan?

Vad kan läroplanen bidra med när vi reflekterar och analyserar vår undervisning?

Carina pratade om vikten av att uppmuntra barnen till att bli och vara berättande men hur kan de förbli berättande i vår verksamhet? Hur sätter de ord på sitt lärande? Hur synliggör vi deras förändrade kunnande samtidigt som vi synliggör vårt eget lärande?

I förskolan har vi alla olika diskussioner och olika möten, de kan dränera oss på kraft men de kan också ladda oss med kraft, med positiv energi som gör att vi orkar lite till. En positiv kommentar från ett barn eller en kollega kan göra hela vår vecka.

Så den sista frågan, styr läroplanen vår utbildning eller har vi en egen kultur på vår förskola som styr över förskolans läroplan? Vi måste våga reflektera tillsamman kring detta för att utveckling ska ske, skapa ny energi in i vår förskola som gör att förändringar inte är så utmanande.

För att läroplanen ska bli verklig i vår utbildning krävs det olika insatser i olika förskolor, vad behövs på vår förskola och HUR gör vi läroplanen på vår förskola i vårt arbetslag? Det är frågor som var och en måste våga ställa till sig själv och sina kollegor. Hur ska vi annars kunna stötta barnen till den framtid som de möter?

11

Omsorg OMSORG i förskolan vad betyder det?

Ordet omsorg tål att tänkas på, inte minst i vårt samhälle där allt för många av oss i vuxenvärlden tenderar att prioritera omsorgen om den enskilda människans personliga intressen och framgångar, framför medmänniskorna och naturen runt omkring oss.

Vad hände med omsorgen om varandra? Vad hände med omsorgen om moder jord?

Jag är glad att omsorgen får ta en tydligare plats i vår reviderade läroplan. För att förstå vad ordet omsorg verkligen betyder på en förskola så måste vi vilja och våga titta på omsorgsperspektivet ur olika vinklar.

Eidevald och Engdahl skriver i sin bok “Utbildning och undervisning i förskolan” om omsorg i relation till undervisning.

De menar att att undervisningen behöver ha sin grund i en omtanke om varje barn och att den som undervisar är känslomässigt engagerad. Omsorg behöver förstås som en del av allt som sker i förskolan, oavsett om det handlar om att ge respons på fysiska, sociala, kognitiva, emotionella behov eller att arbeta med lek, utveckling och lärande.

Omsorg är också ett innehåll, vilket innebär att all undervisning måste vara omsorgsfull. Detta betyder att vi inte enbart kan koppla omsorg till något som sker vid specifika tillfällen under dagen då vi tröstar, vyssar, matar, klär på och byter blöjor. Vi behöver också förstå ordet omsorg utifrån att kunna både ge och ta emot omsorg från andra människor. Även våra yngsta barn kan visa stor omsorg om såväl människor och djur. Att märkvärdiggöra dessa vardagliga situationer där våra yngsta visar omsorg genom att hämta nappen åt ett barn som är ledsen eller lägga handen på någons våta kind, är att aktivt ta tillvara på barns omsorg om varandra. Men då måste vi vuxna visa tilltro till deras förmåga att värna om varandra och inte utnämna oss som de enda på förskolan som kan skapa trygghet och Vi behöver också fundera kring ordet omsorg när det gäller utformandet av vår miljö. Är den omsorgsfullt genomtänkt. Har vi format en miljö som kan utmana barnen och möjliggöra för nya sätt att tänka och förstå vår omvärld tillsammans med andra, stora som små?

Omsorg är även starkt förknippat med hållbar utveckling. Vi behöver visa omsorg om vår natur och vara rädda om miljön. Förhoppningsvis kan vi alla tillsammans bidra till att göra vår planet till en bättre plats för allt levande. Vi måste jobba för det, och ge våra yngsta medborgare en framtidstro med omsorg om både människor, djur och natur.

12

Så kan man ju också tänka

Meningsfulla sammanhang Vad kännetecknar en förskolan dit alla barn och vuxna går med lätta steg varje dag? Hur skapar vi en inkluderande undervisningsmiljö där alla, både barn och vuxna känner delaktighet och inflytande?

Jag tänker att det handlar mycket om vår människosyn och vårt förhållningssätt, vårt bemötande av både barn och kollegor. Viktigt att vara en medforskande pedagog som ser varje barn som en unik meningsskapande individ. Att som pedagog kunna både leda och lyssna kräver säkerhet, nyfikenhet och ödmjukhet inför uppdraget.

Att se varje möte med barnen som en ny erfarenhet leder oss också in i nya egna läroprocesser. Viktigt att tänka utanför ”boxen”. Vara tillåtande och ge barnen möjligheter att utforska olika material.

“ Förskolan ska stimulera barnens kreativitet, nyfikenhet och självkänsla. Barnen ska få möjlighet att förundras och utveckla sin förmåga att utforska, kommunicera och reflektera. Utbildningen ska stimulera barnen att ta initiativ och ansvar samt ge dem möjligheter att arbeta både självständigt och tillsammans med andra.

Utbildningen ska uppmuntra och utmana barnen att pröva sina egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling.” Lpfö 18,s.10

Hur skapar vi en tillåtande och kommunikativ miljö på förskolan? Hur skapar vi en demokratisk miljö för reflektion, där barnen blir trygga med att uttrycka sig och på riktigt bli delaktiga?

Shier (2001) definierar fem kvalitativa steg för att göra barn delaktiga: 1.

Att barnet blir lyssnad på 2.

Att barnet får stöd i att uttrycka sina åsikter 3.

Att barns åsikter ska tas under övervägande 4.

Att barn blir delaktiga i beslutsprocesser 5.

Att barn delar makt och beslutsfattande med vuxna

13

Så kan man ju också tänka

Meningsfulla sammanhang, forts.

Jag har funderat en del på vad som kännetecknar ett kreativt och tillåtande undervisningsklimat, på en förskolan där alla delar hänger ihop och berikar varandra? En förskola som inte särskiljer lärandet från leken eller de estetiska uttrycken från omsorgen. En förskola där glädje och framtidstro är drivkrafter?

Jag tänker att undervisningsklimatet på förskolan kännetecknas av hur vi kommunicerar och bemöter varandra: både barn-pedagog, barn-barn och mellan kollegor.

I boken “ Bygga en plats för möten”( 2018 ), får vi ta del av hur en förskoleavdelningen på Trollets förskola i Kalmar, arbetat med ett projekt, där barnens egna idéer fått ta plats och blommat. Här har förskollärarna utforskat och producerat ny kunskap tillsammans med barnen, men också tagit fasta på barnens tidigare erfarenheter. Projektet har också varit i nära relation till omvärlden, både barn och pedagoger har verkligen känt att projektet har varit meningsfullt. Då de tillsammans har skapat en välkomnande sittplats strax utanför förskolans gård.

Förskolan Trollet i Kalmar har sedan mer än 30 år tillbaka hämtat inspiration från förskolorna i Reggio Emilia i Italien.

14

Jämställdhet FÖRSKOLANS UPPDRAG - Jämställdhet I vår reviderade läroplan som träder i kraft i sommar finns en hel del nya framskrivningar som vi alla måste förhålla oss till. I förskolans uppdrag lyfter skolverket fram vikten av att alla som arbetar på förskolan bidrar till att barnen oavsett könstillhörighet ges förutsättningar för utvidgade upplevelser och uppfattningar om sina möjligheter. I den reviderade läroplanen förtydligas jämställdhetsuppdraget och skrivningarna om barns rätt till kroppslig och personlig integritet tas in i läroplanen för första gången.

Skolverket beskriver jämställdhetsuppdraget i Lpfö 18 så här: Förskolan skall medvetet och aktivt: främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. motverka könsmönster som begränsar barnens utveckling, val och lärande organisera utbildningen så att barnen möts, leker, och lär tillsammans, samt prövar, och utvecklar sina förmågor och intressen, med samma möjligheter och på lika villkor, oberoende av könstillhörighet erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar Eidevald skriver i boken “Utbildning och undervisning i förskolan” att det grundläggande värdet jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar har utvecklats i Lpfö 18.

Han menar att det kräver både kunskap och medvetenhet om dessa frågor hos de vuxna i förskolan. På sid 68 skriver Eidevald “ Forskning om bemötanden har visat att normer och värden som ligger till grund för bemötande av barn många gånger är omedvetna, exempelvis i bemötande av flickor och pojkar - där det inte alltid är flickors respektive pojkars behov som styr vad som uppmuntras och motverkas.”

15

Leken LEKEN i läroplanen När vi går igenom Lpfö 18 kan vi konstatera att lekens betydelse är framskriven på ett tydligare sätt, då regeringen menade att leken var ett område som behövde förtydligas i läroplanen. I FN:s barnkonvention slås lekens betydelse fast som en rättighet i artikel 31: “Konventionsstaterna erkänner barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation anpassad till barnets ålder samt rätt till att fritt delta in det kulturella och konstnärliga livet”

Att leken har fått en mer central plats kan bidra till en helhetssyn där lek, lärande och utveckling är integrerade processer. På sidan 8 i Lpfö18 har leken fått en egen rubrik: “Lek är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande” Christian Eidevald och Ingrid Engdahl beskriver den så viktiga leken utifrån många olika aspekter i boken “Utbildning och undervisning i förskolan”.

På sidan 52 beskriver de det magiska med leken:

“ I leken integreras tanke, handling och känsla och samtidigt skapas förutsättningar för fantasi, nyfikenhet, kreativitet, och upplevelser (Cozolino, 2013). Känslor av spänning, gemenskap och glädje bidrar till unika möjligheter till samaktiverade processer. I leken finns känslor av upphetsning, engagemang, lust, och kompetens, liksom av lugn, avkoppling och återhämtning.

Lek skiljer inte på huvud och kropp, den integrerar tanke, handling och känsla. Leken är inte bara grunden för barn, den är också grunden för utbildning i förskola, vilket internationellt sammanfattas med begreppet learning through play (Moyles, 2015) Den ger förutsättningar för att barn inte bara har roligt, utan också utvecklar motorik, socioemotionella förmågor, konstnärlighet, reflektionsoch tankeförmåga och humor. I leken erfars känslor. Alla dessa lekrelaterade processer inryms i utbildningen och är något som alla som arbetar i förskolan ska skapa förutsättningar för.”

16

Läroplanen i praktiken Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.

I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimulera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen.

Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden. Lpfö 18, s.7

När jag för första gången läste den nya läroplanen så fastnade jag särskilt för ett stycke som beskriver förskolans uppdrag. Jag är både stolt och tacksam över att begreppet kring utbildningen i förskolan har förstärkts och att det äntligen skrivs fram att vi undervisar barnen även på förskolan, även om vi har gjort detta tidigare också.

Men vad betyder detta förtydligande för oss? Hur påverkar det vårt dagliga arbete med barnen på förskolan?

Jag tänker att en stor del av allt det som händer under en dag på förskolan är ju en undervisning som sker spontant. Vid matsituationen, i tamburen, på skötbordet… Överallt uppstår tillfällen då du som pedagog har möjlighet att fånga en lärsituation, som påverkar barnen. Det gäller att precis som Ann Åberg säger vässa sin hörstyrka och verkligen lyssna in barnen. Låta barnen få tid och hjälpa dem att släppa fram tankar och funderingar som får chans att reflekteras.

Som pedagog gäller det att vara aktivt delaktig i barnens aktiviteter under dagen. Bli en medforskare i barnens lek och på så sätt ta vara på spontana tillfällen där lärande sker. Barn som känner att de vuxna verkligen lyssnar och tar deras åsikter på allvar, känner sig trygga och får tillit både till de vuxna och till sin egen förmåga. Ett arbetssätt som gynnar och stärker den positiva lärandeidentiteten hos barnen.

17

Undervisning i förskolan Tillvarata stunderna i vardagen som undervisning ……...

Pedagogerna på yngre barns avdelningen Snöflingan delar med dig av sina tankar kring undervisning i vardagen.

På avdelningen Snöflingan, på Hertings Gårds förskola, har pedagogerna fångat upp undervisningen i rutin situationerna. De har målmedvetet satt barnens lärande i fokus bl.a. i hallen. Här skapas goda förutsättningar för barnen att få positiva upplevelse som stärker deras lärande identitet. På Snöflingan är det viktigt att barnen får träna sin förmågor i ett meningsfullt sammanhang, tillsammans med en inlyssnande pedagog. Undervisningen i våra små vardagssituationer måste få ta TID om vi skall kunna möjliggöra lärandet hos barnen, menar förskolläraren Rebecka.

Tid för barnen att prova på egen hand.

Tid att både få och ge hjälp till en kompis.

Tid till samtal.

Tid till problemlösning på egen hand eller tillsammans med andra.

Tid att få konkreta matematiska upplevelser av t.e.x. vad ett par är.

Tid att få uppleva olika begrepp som på, under, i, bredvid, ovanför o.s.v. i ett meningsfullt sammanhang.

Tid att få träna på den motoriska utmaningen det är att klä av och på sig, knäppa och dra upp dragkedja mm.

Tid för UNDERVISNING på förskolans helt UNIKA sätt.

18

Undervisning i förskolan Så här beskriver Gunilla, Rebecka och Gunilla deras sätt att se på undervisningen - När vi ger barnen tid och låter våra rutinsituationer få bli lika viktiga undervisningssituationer som andra spännande aktiviteter under dagen skapar vi förutsättningar för:

- Ibland kan det kännas svårt att få ihop vardagen i arbetet med de allra yngsta.

Oförutsägbara saker händer såsom frånvaro av personal, barn som är extra känsliga p.g.a. längtan eller tänder som bryter ut. Vissa dagar behöver planerade aktiviteter ställas in eller avbrytas men oavsett vad som händer försöker vi pedagoger att fokusera på situationer som möjliggör för undervisning för det har alla barn rätt till varje dag.

På Snöflingan tänker vi bl.a. att hallen och måltiderna är fantastiska undervisningstillfällen. Dessa situationer återkommer flera gånger varje dag och alla barn har samma förutsättningar att delta.

19

Undervisning i förskolan För att ge alla så goda förutsättningar som möjligt försöker vi dela barnen i så små grupper vi kan under dagen. I hallen som annars kan vara en ganska kaotisk plats är det en stor fördel att vistas med ett fåtal barn i taget. Då får både barn och pedagoger tid att i lugn och ro fokusera på vad som ska hända och varje enskilt barn får chans att känna sig lyckad. Även de allra yngsta klarar av att ta av/på sig flera plagg med mer eller mindre stöttning. Vi vuxna försöker ta tillfället i akt att bekräfta och tydligt benämna ord och begrepp som passar i situationen. Med matematik mål i fokus i årets projekt ställer vi oss frågan: Vilka begrepp vill vi berika barnen värld med?

Vi pratar om vantar, stövlar och skor i par, lika och olika, mönster som randigt, blommigt och prickigt. Vi nämner färg och material som fleece och ylle tillsammans med ord som mjukt och strävt. Vi benämner medvetet prepositioner som högt upp, lågt, över - under, bakom - framför, av och på, vilket i ögonblicket blir väldigt konkret och tydligt för barnen.

När antalet barn är färre är det dessutom lättare att uppmärksamma barnen på varandras kompetenser. Ett barn som är bra på att klättra kan hjälpa en kompis som inte når sin mössa på hyllan o.s.v. Barnen försöker uppmärksamma varandra och hjälpa varandra när något går fel.

För oss är undervisning inte bara något som sker. Det kräver engagemang för att verkligen ta tillvara på vardagens situationer så att de blir meningsfulla undervisningstillfällen. Vårt sätt att se och tro på barnens kompetenser får stora konsekvenser för barnens utvecklingsmöjligheter, menar pedagogerna på Snöflingan.

20

Digitalitet i läroplanen Vad säger läroplanen om digital kompetens i förskolan?

Efter Haralds föreläsning fick jag höra kommentaren,” det var inte som jag trodde, jag fick inte det som jag trodde att jag skulle få ” av många pedagoger i olika sammanhang.

För att tydliggöra skillnaderna kommer här en jämförelse mellan vad som stod i Lpfö 16 och Lpfö 18.

Lpfö 16

Lpfö 18

Förmåga att kunna kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändig i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt.

Förskolan ska lägga grunden till att barnen på sikt kan tillägna sig de kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver.

Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften.

Därigenom läggs grunden till att barnen på̊ sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring.

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal-och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.

Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik.

Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas i såväl skapande processer som i tillämpning.

Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande Utbildningen ska också̊ ge barnen förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på̊ sikt ska kunna se möjligheter och förstå̊ risker samt kunna värdera information.

21

Digitalitet i läroplanen Mål från den gamla Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa.

Mål från den nya läroplanen Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasatta och samtala om dessa.

Att digitaliseringen påverkar oss i förskolan är tydligt men på vilket sätt? När vi tittar runt på våra förskolor i Falkenberg ser vi många digitala spår men det hörs inte mycket om varför, varför ska vi använda oss av digitala verktyg i förskolan?

Martina Lundström skriver om detta i sin senaste bok, hon uppmanar oss att “ inte rusar direkt in i hur vi ska omsätta något i praktiken utan först tar oss tid att förstå varför samt sätta in det i organisationens kontext och helhetsidé. Hur skapar vi en förskola med en öppenhet och nyfikenhet på de samhällsförändringar som påverkar oss utan att förlora vår förskolepedagogiska själ? Och vilka samhällsförändringar behöver vi förhålla oss till?”

Om vi ställer den frågan till oss alla som jobbar inom förskolan varför ska vi använda digitala verktyg i förskolan kommer vi troligen att få många olika svar. En del kommer att svara att de tycker inte att vi behöver jobba med digitala verktyg för de sitter så mycket hemma med dem, en del kommer att svara att vi måste förbereda dem inför framtiden. Alla vi som jobbar inom förskolan har åsikter om kring det digitala men hur säkra är vi på att vår åsikt är förankrad i läroplanen. Vi har riktlinjer och mål från läroplanen och dem kan vi inte välja bort, vad vi än tycker privat.

Som riktlinjerna i vår nya läroplan säger så ska barnen få använda digitala verktyg på̊ ett sätt som stimulerar utveckling och lärande. Ulli Samuelsson skrev en avhandling 2014 där hon kom fram till att barnen påverkas av hur föräldrarna använder digitala verktyg, det är inte antalet digitala verktyg som påverkar utan hur de används. Här har vi i förskolan ett uppdrag att ge barnen likvärdiga erfarenheter kring de digitala verktygen, vare sig vilka ekonomiska förutsättningar barnen kommer ifrån.

Det har kommit olika forskningsrapporter om lärplattor i förskolan som menar att det inte finns någon grund för att det ger positiv effekt för lärandet men hur kan vi veta att det ger effekt om vi inte ställer oss frågan VARFÖR ska vi ha lärplattor i förskolan? Vi borde istället försöka se vilket stöd de digitala verktygen är i det lärandet som redan pågår? Allt handlar om att skapa en balans, men vi måste ställa oss frågan varför?

22

Digitalitet i läroplanen När jag hör diskussioner kring varför vi ska ha de digitala verktygen i förskolan så svarar pedagogerna “ för att det står i läroplanen” men är det då verkligen våra tankar då? Som Harold Göthsons sa “ Hur gör vi läroplanen på vår förskola? “ Hur vi jobbar med de digitala verktygen kommer att skilja sig från enhet till enhet men om vi ska kunna stötta barnen i deras lärande kring digitala verktyg bör vi som arbetslag ha en gemensam grund att stå på, t.ex Hur tänker vi som arbetslag när vi laddar ner en app?

Från boken Mediepedagogik på barnens villkor har jag hämtat modellen Paddagogik:appanalys.

Reflektion pedagogisk dokumentation App

● ●

Är appen förenlig med vår läroplan?

Vad är det för lärande som sker? Är det det lärande som vi tror eller sker det annat lärande som vi inte trodde?

Hur kopplar vi det till Lpfö?

Hur pratar barnen om appen?

Hur samarbetar de, om vad?

Hur kan vi koppla ihop det med tidigare händelser?

Hur kan vi utmana barnen vidare ?

● ● ● ● ●

För mer reflektionsfrågor se kap 3 ur boken.

Lpfö 18

Ja Nej

reflektion

ta bort

● ●

Observation

Syfte Varför ska vi använda appen?

Hur ska vi använda den?

23

Hållbar utveckling Lpfö 18 innehåller en nya rubrik som heter Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande. Så här inleds kapitlet: “En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt i sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen skall också ges möjlighet att utveckla kunskap om hur de olika valen som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling - så väl ekonomisk och social som miljömässig” Vi kan nog alla enas om att den nya rubriken i Lpfö 18, känns högst aktuell. På förskolan möter vi varje dag våra yngsta medborgare, barnen, även är medborgare av vår tid som vi nu lever i.

I läroplanen står det att en positiv framtid tro skall prägla utbildningen. Men hur?

Hur blir den hållbara utvecklingen bli en självklar del i vår undervisning, där vi ingjuter hopp om en bra framtid, samtidigt som vi inte blundar för klimathotet.

Christian Eidervald och Ingrid Engdahl skriver i boken Utbildning och undervisning i förskolan, att det finns en lång tradition inom den svenska förskolan att arbeta med natur och miljö, men att det finns en svårighet att gå bortom besök i naturen, en kompost och källsortering. Att hållbar utveckling tenderar att stanna vid enstaka projekt.

Vi behöver alltså få ett mer medvetet förhållningssätt kring hållbar utveckling tillsammans med barnen och låta det genomsyra undervisningen på många olika nivåer.

Den första frågan vi kanske behöver ställa oss för att komma på djupet är, vad är hållbar utveckling? Det finns flera olika aspekter på det, och genom att använda många olika ingångar har vi en större chans att komma på djupet i vår undervisning kring hållbar utveckling.

Barn är medborgare, såväl idag som i framtiden, med kompetens att skapa hållbara samhällen. Satsningar för att stödja deras medvetenhet värderingar, kunskap och förmågor när det gäller hållbar utveckling kommer bidra till mer hållbara vägar för världen idag och i framtiden (UNESCO, 2014)

24

Hållbar utveckling

Ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter behöver barnen få möta och diskutera i olika sammanhang. Frågor om vad vi gör för inköp på förskolan, hur vi kan bidra till en bättre miljö, känslan av att få komma med innovativa lösningar på problem och hur demokrati känns och vad det kan bidra till, bildar ett sammanhang och förhoppningsvis en positiv framtidstro. Men även känslan av hur härligt det är att röra på kroppen och förståelsen av hur viktigt det är att ta hand om sig, då även det är en pusselbit i den hållbara utveckling.

Två förskolor som arbetar aktivt med hållbar utveckling är I Ur och Skurs förskola och Kristineslätts förskola, där de lagt lite extra fokus på vissa delar i hållbar utveckling, fast med olika ingångar.

Gammalt blir nytt med innovativa lösningar!

I en intervju med personalen på I Ur och Skur, berättar de om hur pedagogerna och barnen tillsammans gör om trasiga leksaker till nya skapelser, där barnen står för de innovativa lösningarna. Detta är ett sätt att ta tillvara på barnens egna ideèr samtidigt som den ekologiska och ekonomiska aspekten kommer med, i ett meningsfullt sammanhang.

I Ur och Skur har aktivt valt att lägga stora delar av sin undervisning utomhus på sin gård och ute i skogen. Matematik, språk, estetiska lärprocesser, värdegrundsarbete går hand i hand med arbetet kring hälsa, natur och miljö. En viktig del av undervisningen ligger även kring måltiderna, då det pratas om maten, vart den kommer ifrån och dess nytta. På I Ur och Skur vill personalen att hållbar utveckling ska vara ett perspektiv som ständigt skall finnas med i alla undervisning.

25

Hållbar utveckling

Ett annat sätt att lyfta fram hållbar utveckling kan vara genom en social aspekt. Detta är något som personalen på Äventyret på Kristeslätts förskola tagit fasta vid. Enligt läroplanen ska utbildningen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar (C Eidevald och I Engdahl, Utbildning och undervisning i förskolan). Personalen på Äventyret berättar att rösta har blivit en viktig del som ingår i undervisningen, och ett sätt att lyfta demokratin.

-

Vi är noga med att det blir tydligt för barnen att de har en möjlighet att påverka, och att deras röst är viktig. Ett sätt att göra detta är att skapa stapeldiagram tillsammans med baren eller använda annat konkret material som t ex glasspinnar. Det t ex kan handla om riktningar i projektet eller vår lärmiljö, berättar personalen.

.

Att arbeta aktivt med turtagning som verktyg har också varit ett sätt att ge alla möjlighet att bidra och få talutrymme. Att upprepa denna procedur under hela året har lett till att alla barn i gruppen vågar ge uttryck för sina önskningar och det bidragit till inkludering. På Äventyret berättar personalen att deras tankar om delaktighet och inflytande inte handlar om att man bestämmer, det handlar om att alla är en del av en gemenskap där man måste visa respekt och inkludera, oavsett åsikter och inställningar.

26

Litteraturtips

Digtalitet i förskolan Nea Elyoussoufi Vad innebär egentligen digital kompetens i förskolan för dig som pedagog?

Hur kan vi på ett meningsfullt sätt hjälpa barnen att använda de digitala verktygen som en naturlig del i undervisningen på förskolan?

I Lpfö 18, förtydligas vårt uppdrag även kring digitaliseringen: “ Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och samarbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informationsflöde och kontinuerlig förändring.” s.8 Vad betyder det för oss?

Vi måste förbereda barnen i förskolan för det digitaliserade samhället och grundlägga adekvat digital kompetens. Vad innebär det egentligen?

Vad betyder de nya formuleringarna för utformningen av vår undervisning? För miljön, bemötandet, undervisningens innehåll?

I förskolan måste vi visa på andra sätt att arbeta med digitala verktyg för att komplettera och förstärka ett utforskande, som är förankrat i Lpfö, alltså kopplat till barnens utveckling och lärande. Inte bara spela spel eller låta barnen själva surfa okontrollerat på lärplattor.

IKT-utvecklaren Nea Elyoussoufi hjälper oss att få inspiration att komma vidare i det konkreta digitaliserings arbetet. Vi får inte vara rädda för att pröva olika digitala verktyg och undersöka tillsammans med barnen. Låter vi det digitala möta det analoga, så ger vi barnen utmaningar i att komma vidare i sitt lärande. Med hjälp av tex.projiceringar av olika slag får vi oändliga möjligheter att skapa olika utforskande, som gynnar delaktighet och lärande. I boken finns tips på hur man kan arbeta med tex. digitalt berättande, programmering och robotlek.

Ex. på reflektionsfrågor att diskutera i sitt arbetslag: ● ● ● ●

Vad är vår målsättning i arbetet med digitala verktyg?

Vilka förutsättningar har vi?

Vilka utmaningar har vi mött när det gäller att utveckla digitaliseringsarbetet?

Vad behöver vi göra och hur ska vi göra det?

27

Litteraturtips

Lyssnandets pedagogik -etik och demokrati i pedagogiskt arbete ( andra upplagan )

Ann Åberg & Hillevi Lenz Taguchi Hur kan vi i förskolan göra oss lyhörda för att ta vara på barns förundran över omvärlden?

Hur ger vi varje barn tillit till sina egna tankar och kreativa förmågor att förändra världen? I den reviderade upplagan av Lyssnandets pedagogik, beskriver Ann Åberg hur nyfikenheten och förundran inför omvärlden är drivkrafter i allt lärande. Vi får följa Anns förändringsarbete i projekt tillsammans med de äldre barnen på förskolan. I denna nya upplagan har Ann dessutom i egenskap av pedagogisk handledare skrivit fram två helt nya kapitel, där hon beskriver ett projektarbete på en förskola med de yngsta barnen.

Ann Åberg menar att vi pedagoger behöver skapa rika berättelser där de demokratiska värdena blir viktiga och synliggjorda. Självklart behöver vi beskriva barns lärande utifrån läroplanens mål, men lika viktigt är att lyfta fram barns lärande utifrån ett värdegrundsperspektiv. Vi har alltså ett väldigt viktigt och ansvarsfullt uppdrag. Men vi får inte glömma bort att ha roligt tillsammans! Ann Åberg menar att skratt, humor och fantasier behöver bjudas in och ses som en lika viktig och självklar del i förskolans arbete som allt annat vi gör!

28

Litteraturtips

Utbildning och undervisning i förskolan av Christian Eidevald Under året har vi börjat diskutera begreppen undervisning och utbildning. Det har kommit många böcker och säkerligen kommer det att komma fler där olika författare försöker ge en klarare och tydligare bild över de två begreppen.

Jag har läst olika varianter och vill tipsa om denna boken av Christian Eidevald och Ingrid Engdahl. Det är en tydlig bok som är uppdelad i två delar, första delen handlar om utbildning och andra delen handlar om undervisning. Den beskriver också en helhetssyn på barn och barns behov - hur utforskande, lek, skapande, utveckling och förundran är integrerade processer som pågår när och var som helst, bara barn får ha roligt och koncentrera sig på det som de är intresserade av.

Vad jag tycker skiljer sig mot de andra böckerna är att Christian beskriver tydligt i första delen vad och vilken roll omsorg, lek, demokratifostran och skapande betyder för vår utbildning och i del två beskriver han hur undervisningsbegreppet synliggörs.

Denna boken sätter ord på många delar som vi gör men inte kanske ser som undervisning.

Jag tänker att det är viktigt för oss i förskolan att definierar vad undervisning är för oss, inte låta andra bestämma vad undervisning i förskolan innebär.

29

Litteraturtips

De yngsta barnen och läroplanen Lena Edlund Kan ettåringar arbeta i projekt eller vara med och bestämma hur vi ska utforma undervisningen?

I denna nya, utökade och reviderade upplaga utifrån Lpfö 18, beskriver Lena Edlund hur vi med hjälp av barnens intresse och lust kan omsätta den nya läroplanen i praktiken. Att vi pedagoger uppmärksammar det barnen visar intresse för här och nu. Hur vi reflekterar och dokumenterar tillsammans med barnen i den pedagogiska dokumentationen. Att vi vågar lita på barnenvart de riktar sin uppmärksamhet mot och att vi pedagoger tillför nytt material som utmanar barnens utforskande precis där de befinner sig. Att vi våga släppa på kontrollen - låta barnen få inflytande och få välja och bestämma lite mer.

Hur får de yngsta barnen inflytande?

Förskolan är barnens egen plats. Rutiner och regler skall finnas för att barnen skall få en så rik och varierad tillvaro som möjligt på förskolan.

Därför måste vi titta på organisationen - gruppindelningar, tid, miljöer. I en mindre åldershomogen grupp kan pedagoger tydligare se och läsa av barnens signaler och behov.

Vi pedagoger måste vara genuint närvarande och nyfikna på barnen och deras frågor och tankar. Vi måste tolka de signaler som barnen sänder ut.

Vad kan barnen och vad vill de lära sig? Hur organiserar vi och hur planerar vi för detta? I denna bok finns många tips och exempel som är lätta att använda sig av i sin egen undervisning.

30

Litteraturtips

Den synliga förskolan Martina Lundström En rykande färsk bok av Martina Lundström! Hennes första bok, Det synliga barnet, utkom 2016 och blev snabbt en stor framgång.

I hennes uppföljare, Den synliga förskolan beskriver Martina hur förskole organisationer kan hitta en gemensam väg för att utvecklas. Grunden läggs genom att på allvar diskutera till synes enkla frågor: ● ● ●

Vad är en förskola bra för?

För vem behöver den finnas?

Vad är egentligen "bra kvalitet"?

Boken baseras på Martina Lundströms erfarenheter som förskollärare och pedagogista inom förskolan. Hur kan vi tillsammans hitta vägar i utvecklingsprocesserna, där motstånd och tvivel läggs på hyllan?

Teori varvas med praktiska exempel på hur utvecklingsarbete kan bedrivas. För att förskolan ska utvecklas behövs det en tydlig riktning i arbetet. När alla drar åt samma håll gör det stor skillnad för barnen, samtidigt som det leder till en mer hållbar arbetsmiljö.

Den synliga förskolan riktar sig både till rektorer och andra ledare, men är en värdefull guide för alla arbetslag som står inför ett förändringsarbete och vill skapa en förskola där alla barn har goda förutsättningar att utvecklas och lära.

31

Apptips Kolla in Förskola21, som är en kostnadsfri app med ett spännande och intressant fortbildningsmaterial, baserat på forskning och vetenskaplig grund. Innehållet riktar sig till alla som arbetar i förskolan: barnskötare, förskollärare, utvecklingsledare och förskolechefer. Här hittar vi bla. filmer som hjälper oss att förstå innehållet i den nya läroplanen, kopplat till begreppen undervisning och utbildning.

Ett material som är lätt att använda både enskilt och på apt eller i processgrupper.

32

Pedagogiska tips

Aktivitetsvägg På Kärnhuset i Ullared gick de från att vara två avdelningar till att vara tre i januari. De skulle dela på gemensamma ytor och personalen upplevde det som rörigt efter maten. Då kom de på en gammal goding, de skapade en aktivitetstavla där barnens bilder är under tavlan och pedagogerna väljer olika aktiviteter utifrån barnens intresse. När lässtunden är färdig efter maten så går gruppen med pedagog till aktivitetstavlan och gör ett val.

Hur hjälper vi barnen att bli medvetna om sitt eget lärande?

På Regnbågens förskola har pedagogerna aktivt arbetat med att barnen på ett enkelt sätt ska få syn på sitt eget lärande. På deras dokumentationsvägg har varje barn en egen liten personlig dokumentationsbok med bilder och text som belyser olika situationer och aktiviteter där barnen kan få syn på sin progression. Genom detta arbetssätt har pedagogerna sett att barnens lärandeidentitet stärkts. Det har också gynnat det formativa lärandet i form av reflektioner, samtal och aktiviteter mellan barnen.

33

Citatet “Vi pedagoger kan inte lära barnen demokrati.

Demokrati är något vi lever och bygger med barnen varje ny dag” s.145 Lyssnandets pedagogik-etik och demokrati i pedagogiskt arbete ( andra upplagan 2018) Ann Åberg & Hillevi Lenz Taguchi

Precis som Ann Åberg skriver, i sin numera klassiska bok, har vi stora möjligheter att bygga demokratiska värden tillsammans med barnen i förskolan. Det gäller bla. att lyfta fram och ta tillvara olikheter hos barnen på ett positivt sätt. Jag tänker på hur vi utformar undervisningen i förskolan.

Alla barn behöver ju inte vara med på alla aktiviteter samtidigt på förskolan.Tex. alla behöver inte gå ut på gården samtidigt. Vi pedagoger har ett ansvar att se till att olikheter respekteras och lyfts fram på ett positivt sätt. Vi kan hjälpa barnen att kommunicera på olika vis, inte bara verbalt. Här kan vi återigen se vikten av att barnen får pröva och utforska på många olika sätt! ( 100-språkligheten ) Olikheter berikar!

Vi behöver fortsätta att utveckla arbetet kring förhållningssätt och demokratiska processer. Hur blir vi egentligen kompisar? Hur ska vi bemöta varandra? Varför kan jag inte alltid få bestämma? Viktigt att tillsammans med barnen lyfta konflikter, etiska frågor och dilemman som uppstår i vardagen på förskolan. Viktigt att barnen känner sig lyssnade på och att de känner att de får inflytande. Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.

Vilka sk. “ fasta aktiviteter” måste egentligen finnas på förskolan? För vem finns egentligen de rutiner, vanor, traditioner och metoder som används på förskolan? Vems perspektiv gynnas, barnens eller pedagogernas? Hur får barnen riktigt inflytande över sin vardag? Hur hjälper vi barnen att ta ansvar över sitt eget lärande? Vilken förskola vill vi ha? Hur ska vi ge barnen en uppriktig chans till inflytande, kreativitet och fantasi? Många frågeställningar som hjälper oss framåt...

34

Citatet

“ Förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter ( barnkonventionen ).

Utbildningen ska därför utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter.” Lpfö 18 s.5.

Vi måste göra ställningstaganden: Hur bygger vi tillsammans med barnen upp vår förskola till en demokratisk mötesplats där ALLA, både barn och vuxna kommer till tals och blir respekterade?

Hur kan vi tillsammans med barnen anpassa vår lärmiljö på förskolan och göra den tillgänglig, med material och ett förhållningssätt som både utmanar och stödjer barns lärande och utveckling?

Med läroplanen som stöd kan vi tillsammans bygga upp en förskola, som värnar demokrati och gemenskap. En förskola där barnen kommer till tals och kan få inflytande.

35

Pedagogers tankar om läroplanen “Skillnad mellan gamla respektive nya läroplanen: mer rubriker, mer uppradat och enklare att hitta.”

“ Den lyfter fram hundraspråkligheten såsom teckenspråk, modersmål, leken,digitalisering och vikten av kritisk granskning, hållbar utveckling. ”

“Hur kommer vi tillrätta med vikarier som inte har samma barnsyn och förhållningssätt, som skrivs fram i den nya läroplanen?

Hur kommer vi tillrätta med kränkningar av barn?”

“Hur kan vi planera och genomföra vår undervisning så att vi verkligen jobbar mot den nya läroplanens mål när det gäller tex. digitalisering och modersmål?”

“Det är ett ansvarsfullt uppdrag vi har.“

“Äntligen blir LEKEN framskriven på ett tydligare sätt.”

“Vi behöver mötas och diskutera kring vad förändringarna betyder för oss”

36

“Vi måste tänka kring hur vi skall kunna möta de äldre barnens behov av vila när vi planerar lärmiljöerna till hösten.”

Referenslista

Elyoussoufi Nea: Digitalitet i förskolan (2018) Engdahl Ingrid, Eidevald Christian: Utbildning och undervisning i förskolan (2018) Edlund Lena: De yngsta barnen och läroplanen (andra upplagan 2019) Hedenkvist, Lorentzson, Meyer: Bygga en plats för möten ( 2018 ) Lundgren Öhman Ulla-Karin (red): Mediepedagogik på barnens villkor (2014) Lundström Martina: Det synliga barnet (2016) Lundström Martina: Den synliga förskolan (2019) Läroplan för förskolan. Lpfö98, rev (2016) Stockholm: Skolverket Läroplan för förskolan Lpfö18(2018). Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/publikationer?id=2442 Åberg Ann, Lenz Taguchi Hillevi: Lyssnandets pedagogik-etik och demokrati i pedagogiskt arbete (andra upplagan 2018)

37

Innehållet i “Förskola i vår tid” är sammanställt av pedagogistorna: Ida Bresell Cecilia Gode Jägryd Anna Johansson Jennie Skärsäter Ansvarig utgivare är Anette Klang Jensen

Vi önskar Er alla en riktigt avkopplande och skön sommar!