Förskola i vår tid, nr 8 by Utbildning Falkenberg

Nummer 8 maj 2018

TEMA: Inkludering

inkluderande undervisning

att synliggĂśra barnens lĂ¤rande

att tillvarata barnens reflektioner

Innehåll

I detta nummer av förskola i vår tid:

Ledare………………………………………………... s.2 Verksamhetsidén i praktiken - värdeord………….. s.3 Fortbildning…………………………………………....s.5 Vårdnadshavares delaktighet……………………….s.9 Så kan man ju också tänka………………………….s.10 Inkluderande undervisning…………………………..s.11 100 språklighet………………………………………..s.19 Barns lärande i Unikum………………………………s.20 Litteraturtips…………………………………………...s.24 Apptips………………………………………………....s.28 Pedagogiska tips……………………………………...s.29 Citatet…………………………………………………..s.32 På gång i kommunen…………………………………s.33 Nästa nummer………………………………………...s.34

Hur kan pedagogisk dokumentation möjliggöra för allas inkludering? För mig började denna tanken gro när jag hade lämnat Lovisa Sköldefors föreläsning från i höstas. Den tanken tillsammans med en bild där människor med olika erfarenheter sitter runt ett bord och diskuterar vad som sker och vilka processer de ser? Just den tanken och bilden ville inte riktigt lämna mig, den dök upp lite här och lite där under hösten. När jag själv hamnade i ett sammanhang med människor med olika erfarenheter kom bilden och tanken till mig och just då blev det ingången i det sammanhanget -genom att jobba med pedagogisk dokumentation så kan alla få en möjlighet till att bli inkluderade. Alla har en röst och den rösten är lika mycket värd som någon annan, men hur kan vi tillsammans möjliggöra för allas röster i vår verksamhet, små som stora? Jag hoppas och tror att alla som jobbar inom förskolan både ser och tänker tankar när de ser hur barn utforskar och lär. Att de lyssnar på vad barnen säger. Jag tror starkt på att genom att lyfta varandras tankar så stärker vi vår verksamhet, vi blir ETT som drar åt samma håll. Det är genom vår delgivning om varandras tankar och funderingar som vi kan bredda och fördjupa vår förståelse för vad barnen egentligen säger och utforskar. Det är först när vi fokuserar på vad som sker i barngruppen som vi kan se vad de är intresserade av. Det är då vi hittar den magiska vägen för att kunna bjuda in barnen till att få dokumentera och reﬂektera, det är kanske inte alltid kring det vi tänkt men ta chansen och ge dem möjligheten. Vi har alla våra egna tankar och barnen har sina tankar men det är först tillsammans som de bildar en helhet av olikhet. Olikheten som stärker vår pedagogiska verksamhet och utvecklar den vidare. Jag avslutar min första ledare med kommentaren barnen vill ha något som vi inte kommit på än, när jag hörde kommentaren från en pedagog kände jag bara hur den gick rakt in i mig. Hur den förenklade och förtydligade arbetet med pedagogisk dokumentation och för att kunna ta reda på vad något är önskar jag att vi alla öppnar upp oss för olikheten men som ett sätt för att hitta något som gör oss till ETT. Ha nu en trevlig sommar allihopa... Jennie Skärsäter

Flera förskolor i Centrum Syd håller på att arbeta fram värdeord för förskolan. Det är en process som tar tid och det måste den få ta för att målet är att värdeorden ska vara väl förankrade och “leva” på förskolan. Värdeorden ska synas på förskolan i miljön, i förhållningssättet hos pedagogerna och genom dokumentationer som förskolan synliggör. Vi har börjat med att alla pedagoger har fått titta på en lista med en massa ord och sen välja ut 3 ord som man tycker ska vara förskolans värdeord. Alla pedagoger har suttit i par eller i en mindre grupp och där har varje pedagog under ca 5 min fått berätta om varför just dessa ord ska vara förskolans värdeord och varför de är viktiga för mig som pedagog. Varje par/grupp har sen fått komma fram till 3 gemensamma ord för dem. Vid ett annat tillfälle har två par/grupper suttit tillsammans där vi gjort på samma sätt. Varje par har fått berätta om sina ord och varför de är viktiga och sen har varje grupp kommit fram till 3 ord som förs vidare. Så kommer vi arbeta till vi har 3-4 ord som blir förskolans värdeord. Vi är inte klara med denna process än. Tanken är att vi sen ska formulera en kort text till varje ord om varför just detta ord är viktigt på förskolan och vad det betyder för förskolans pedagoger. Dessa ord ska aktualiseras varje läsårsstart, men även beskrivas för ny personal och nya familjer som kommer till förskolan under året.

Per och Karin Alnervik skriver i sin bok pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan på s 32: “vid första anblicken uppfattas ord och begrepp som självklara men när de diskuteras och konkretiseras i reflekterande samtal, eller när man försöker realisera dem i praktiken är det inte säkert att vi uppfattar dem på ett likartat sätt. Därför ville vi börja med att diskutera värdeord och begrepp som var viktiga för ossord som skulle vara viktiga värden att leva efter i förskolans vardag och begrepp som skulle vara vägledande för oss i olika situationer”. Jag tror att den stora utmaningen för många är att få värdeorden att “leva”i vardagen att vår formuleringsarena och realiseringsarena samspelar. Därför tror jag att arbetet med att formulera sina värdeord måste få ta tid så att orden får en innebörd och förankring på förskolan. När jag träffade Karin Alnervik menade hon på att nyckel till att få levande värden är att följa upp dem kontinuerligt och ha en återkommande dialog i arbetslaget, på nätverk och APT om förskolans värdeord.

Hjortsbergs förskola arbetade fram sina värdeord för två år sedan och kände nu att de måste fundera över sina värdeord igen både i arbetslaget, men också med barnen och vårdnadshavarna. På en utvecklingsdag använde de bilder från vår gemensamma bildskatt och då fick varje pedagog välja en bild för varje värdeord och sen hade arbetslaget en dialog utifrån deras bilder och var och en tänker kring ordet och dess betydelse. På utvecklingssamtalen har pedagogerna frågat vårdnadshavarna om hur de ser att värdeorden är synliga i pedagogernas förhållningssätt och förskolans arbetssätt och lärmiljö. Flera vårdnadshavare säger att det blir synligt i aktiviteter de gör i projektet, det märks tydligt på barnens sätt mot varandra, alla får vara med och att barnens nyfikenhet tas tillvara och att barnen vill lära mer. Det märks i pedagogernas bemötande när barn och föräldrar kommer till förskolan. Hjortsbergs förskolas värdeord: nyfikenhet, lustfyllt lärande, medbestämmande, respekt, gemenskap, samspel Vill ni läsa mer om värdeord titta gärna i Per och Karin Alnerviks bok, kap 3.

Jag (Jenny) och Fredrik Lundqvist, förskolechef i Centrum Syd fick möjlighet att åka på BETT mässan, British Educational Training and Technology, i januari. Vi lyssnade på flera föreläsare både svenska och internationella, vi var på studiebesök på ett preschool och besökte mässan för att få ny input på digitala verktyg. Vi åkte tillsammans med en grupp från Falkenberg med utvecklare, skolledare och pedagoger från alla skolformerna. Nu har denna grupp påbörjat arbetet med revideringen av Falkenbergs kommuns digitala agenda som kommer presenteras under hösten. Ledordet för konferensen och mässan var: Kollaborativt lärande, att undersöka, göra och lära tillsammans Jag har punktat upp några saker som jag tar med mig från konferensen. ●

●

● ● ●

Låta barnen använda de digitala verktygen. Ge barnen en möjlighet att få pröva och utforska verktygen. Vi fick se exempel på hur förskolor hade gjort lathundar med bilder på vilka steg och möjligheter det finns i appar. Tex filmade barnen green screen med hjälp av en lathund med bilder, där pedagogen var medupptäckare tillsammans med barnen. Låt de digitala verktygen vara synliga och tillgängliga för barnen. Ipads, wifi puckar, blue bootar och andra verktyg finns i barnens lärmiljö. Verktygen måste introduceras precis som vilket material som helst. Digitala coacher. Barn som arbetat ett tag med en app eller ett verktyg kan visa hur de gör för barn och pedagoger på andra avdelningar, vad de lärt och hur de använder den. Det behöver inte alltid vara pedagoger som lär pedagoger. Barn har en förmåga att berätta och instruera på ett tydligt sätt. Att använda de digitala verktygen i våra olika miljöer tex Wifi puck i ateljen. Tex det vi fotat med pucken kan vi avbilda i olika material i ateljen. Det digitala blir ett tillägg i den pedagogiska miljön som ger ett vidgat perspektiv för barnen och pedagogerna Vi fick tips på digitala verktyg som kan bli ett tillägg i vårt pedagogiska arbete. En swivl är ett verktyg där man ställa ipaden, pedagogen har en sändare runt halsen och sen filmar ipaden pedagogen. Det går bra att förflytta sig eftersom ipaden rör sig efter sändaren. Pedagogen kan då filma sig själv i mötet med barnen och sen titta på sitt förhållningssätt och bemötande i lugn och ro. Vi fick även tips på stativ till våra plattor som är bra att använda när vi filmar tex green screen och miniprojektorer att använda i våra lärmiljöer

Navid Modiri inledde konferensen med att säg att förändringsarbete och digitala processer är kul och jobbigt- alltså kubbigt

Vårens Dialogcaféer Denna terminen har vi avslutat kursen Kvalitet och Processutvecklare. Den har pågått över 3 terminer och som tillägg till kursen har vi deltagit i kommunens Dialogacaféer, en mötesplats för lärare från alla olika stadier samt speciallärare m.m. Under våren har vi haft 3 olika föreläsningar och det var Ann Pihlgren som började med att berätta mera om lärandeidentitet, Emma Leijsne fortsatte med ” Fördel kvinna - den tysta revolutionen” och Karin Ahlnevik avslutade i april med att beskriva sin syn på verksamhetssystem och hur de fungerar i förskolan.

Ann Pihlgren Vi har hört Ann föreläsa om Kvalitetsindikatorerna innan men vid detta tillfället koncentrerade hon sig på lärandeidentitet och dialog. Hur kan dialog fungera som ett verktyg för lärande. Enligt Ann är det goda lärandet en förutsättning för en positiv lärandeidentitet. ” Dialog är ett sätt att lära sig tänka, reflektera, förstå sig själv och att förstå en annans persons perspektiv. En dialog kan vara flexibel, genomgripande, synliggörande och ytterst kollaborativ. Den möjliggör omedelbar återkoppling och kan visualisera lärprocesser -hos dig själv såväl som hos kollegorna, barnen och eleverna. Genom dialog skapas tid för eftertanke och möjlighet att lära både individuellt och gemensamt. Vi använder samtalet för att konstruera en mer sammansatt kunskap och förståelse. Genom dialog kan gruppen tillsammans utveckla en förståelse som man inte själv kunnat skapa på egen hand, en förståelse som man delar med varandra under samtalet och efter. Dialogen förutsätter att det sker en konstruktiv kommunikation där varje samtalare avstår från att dominera och ta tolkningsföreträde, är respektfull och nyfiken på hur någon annan tänker och är, samt aktivt delar med sig av sina egna erfarenheter och lärdomar. Hennes föreläsning handlar bl.a. om hur vi pedagoger kan tänkas behöva ändra vårt sätt att lära ut? Hon menar att en god undervisning kan förändra hur barnen ser på sig själva som lärande människor vilket ger en positiv lärandeidentitet, men vad är en god undervisning?

Enligt forskningen hon hänvisar till så har forskarna tittat mer på kopplingen mellan läraren och barnen nu. Vilka processer till lärande sker hos barnen nu jämförelsevis med förr då läraren utgick från vissa kvaliteter som skulle finnas för att en god undervisning skulle vara optimal? Hon talar också om att kunskap och att utveckla lärandestrategier är två viktiga områden för barns lärande. Vår läroplan beskriver följande förmågor som är kopplade till lärandeidentitet: kreativitet, empati, ansvarstagande och uthålliga barn, självuppfattning, analysera, problemlösning och motivation till ett livslångt lärande. Det som gör vissa av dessa förmågor problematiska för forskningen är att dessa gränsar till psykologins område. Hon fördjupar också tankarna kring the big Five - förmågan att analysera, att kunna kommunicera, att kunna tänka metakognitivt, förmågan att hantera information samt begreppslig förmåga. I slutet lyfte hon två frågor som jag tycker är väl värda att diskutera vidare inom förskolan? Vad kan hända på förskolan om undervisningen spelar roll för barnen? Vad spelar kompetensen för roll på förskolans roll för barnen?

Emma Leijnse Emma beskrev i sin föreläsning hur tjejer och kvinnor gått om männen i utbildning, både inom skolan och på universitet / högskolan. Vad hon kunde se var det en skillnad i attityderna som gjorde att tjejer fick mer framgång än killarna. Samhället förväntar sig olika resultat på tjejerna och killarna och då blir det också olika resultat. Hon sa också att killarna i högre grad trodde att deras kunskap var mer baserad på talang medans tjejerna från tidig ålder fått till sig att de ska kämpa, misslyckas de så kämpar de vidare.

Vad behövs göra för att stärka killarna i skolan enligt Emma då? ● bättre struktur på lektionerna. ● mindre skillnad mellan skolorna, ● jämställdhetsåtgärder för killar, ● fler män i skola och förskola och en ändrad mansnorm.

Karin Alnervik Karin pratade om hur viktigt det är att kunna koppla teori till praktiken, att dokumentera och att känna delaktighet och glädje på förskolan. Som pedagog/ledare tycker Karin vi måste våga vara nära verksamheten för att se hur verksamheten är i olika situationer? Hur hittar vi ett system för verksamheten och som inte motsätter verksamheten? Med denna frågan inledde hon sin föreläsning. Hon talade om hur viktigt det är med det kollegiala, vi vill dela med oss och lära av varandra. Vi måste bara tänka till HUR det ska göras möjligt i organisationen?    Enligt Karin är det viktigt att vi börjar agera och förändra i praktiken, inte bara prata. Hon menar att handlingen skapar förändring som förändrar vår praktik men vad händer när förändringen påverkar något annat i vårt system? Är vi beredda på konsekvenserna från förändringen, om förändringen stör våra system? Vi är villiga till att vilja förändra men när det skaver någon annanstans är det inte roligt längre. Är vi beredda på konsekvenserna från förändringen - det blir så rörigt att systemen funkar inte och då väljer vi oftast att gå tillbaka till det gamla. Verksamheten skapar komplicerade system av mänskliga handlingar som drivs av olika motiv och mål. T.ex allmän förskola, det växte fram utifrån ett behov som drevs av samhället.    Hon avslutade med oro inför framtiden, hon hör och ser hur glädjen börjar försvinna, vi måste ha med oss att Det är barns liv som vi påverkar - låt oss inte bli en institution.

Bokens förskola Strandskatan/ Tofsvipan

Som en del av vårt Alfons projekt har vi gjort en Alfons väska. Den innehåller Alfons figur, böcker, målarbilder o frågor till barnen/föräldrarna om vad Alfons har gjort tillsammans med barnet/ familjen han besöker. Barnen får ta hem väskan några dagar och använda sakerna tillsammans med sin familj. Syftet är att göra föräldrarna delaktiga i projektet. När barnen kommer tillbaka med väskan får de berätta för gruppen om vad Alfons har gjort hemma hos dem.

Barn är inte på ett visst vis - barn blir till i ett sammanhang. ...när man säger något om ett barn, säger man därmed också alltid något om barnets sammanhang och miljö . Ett kompetent och socialt barn kan då ses som en del av en kompetent och social miljö. Ett passivt barn eller ett barn med koncentrationssvårigheter kan ses som en del av en miljö där det finns lite att göra eller koncentrera sig på för detta barn. _____________________________________________________________ I mötet med vissa material och aktivitetsmöjligheter framstår vi som kompetenta, initiativrika och med positiva identiteter. I andra miljöer och aktiviteter skapas och skapar vi oss däremot som passiva och okoncentrerade och med negativa identiteter. Hur barn uppfattas och förstår sig själva kan alltså ses som beroende av de sammanhang och miljöer i vilka de handlar och iakttas. (Nordin - Hultman, 2004)

Det ovanstående texter uttrycker handlar inte bara om barn. Självklart påverkas också vuxna av de förutsättningar som ges i olika miljöer . Jag tror att vi alla kan föreställa oss situationer och miljöer i vilka vi tillåts bli mer eller mindre lyckosamma.Utgår jag från mig själv kommer jag med stor sannolikhet att framstå som mindre intelligent i den miljö en bilverkstad erbjuder. Den handlingsförlamning jag skulle uppvisa måste dock förstås i relation till en kontext; ett sammanhang. Jag ÄR inte ointelligent, okoncentrerad eller handlingsförlamad. Men i en miljö med för mig okända verktyg och uppdrag BLIR jag en som inte klarar av/ en som inte kan/ en som inte förmår. Vem jag har möjlighet att bli beror alltså på… Varje rum vi skapar, varje miljö vi bjuder in till har således makt att möjliggöra respektive att hindra de barn vi möter att bli sitt bästa jag, att lyckas.

Från Utbildning Falkenberg:

Att skapa det goda lärandet I Utbildning Falkenberg ska alla barn och elever lyckas. De förbättringsområden, eller mer precist förhållningssätt, som betraktas som särskilt viktiga för att vi ska nå det målet är: NKLUDERANDE UNDERVISNING FORMATIV UNDERVISNING KOLLABORATIVT LÄRANDE

Under året har pedagoger i Centrum Nord i processgrupper reflekterat sin praktik med utgångspunkt i begreppen : formativ , kollaborativ och inkluderande. Samtliga tre begrepp representerar förhållningssätt och det blir värdefullt att skapa gemensam förståelse för vad dessa förhållningssätt kan innebära för oss i våra sammanhang.

Så här sammanfattade en av processgrupperna sina tankar om vad inkludering kan betyda.

inkluderande - att ha ett inkluderande förhållningssätt. Erbjuda aktiviteter, miljö och material

som gör det möjligt för alla att delta, bidra, vara delaktiga utifrån varje individs förutsättningar. Erbjuda ett varierat utbud av material så att det finns möjlighet att utforska/lära om/vara i relation till / bidra på olika sätt.

På avdelningen Svalan, Hebergs förskola går de yngsta barnen. Under detta läsåret har de ett projekterande kring våra sinnen och erbjuder barnen att möta olika material med sina sinnen. Pedagogerna erbjuder samma material under lång tid för att alla barn ska känna sig inkluderade och att det tar olika lång tid att “våga” pröva och möta olika material. De låter barnen vara delaktiga genom att iaktta, undersöka och härma sina kamrater och pedagoger. Barnen använder alla sina sinnen i utforskandet. Barnen har bl a fått utforska lera, vatten, slime, färg, bubblor mm. När vi utforskat tex slime blev det väldigt tydligt vilka olika strategier barnen använder. Några barn vill kladda och kleta med hela handen, andra barn vill använda olika verktyg för att röra, en del barn vill bara känna snabbt och sen titta på de andra. När vi utforskat samma material vid flera tillfällen ser vi att barnen vågar utmana sig och undersöka det på nya sätt. När vi gjorde slime blev slaimet olika konsistens vid alla tillfällen, ibland hårt, kletigt, kallt, varmt. Då blev det betydelsefullt att undersöka det vid olika tillfällen. Det syntes i barnens handlade att de inte visste hur det skulle kännas även om det vara slime vid alla tillfällen. Pedagogerna dokumenterar barnens undersökande med film och foto. Barnen får ta del av dokumentationen genom TV skärmen och på så sätt inkluderas barnen och får se sitt eget utforskande. De barn som inte varit med på aktiviteten kan titta på dokumentationen på så sätt bli nyfikna och intresserade att vilja pröva. I Centrum Syd har vi som gemensamt utvecklingsområde att tillvarata barnens reflektioner och stärka barnens lärande identitet. Arbetslaget tror: genom att erbjuda samma material vid många tillfällen ges barnen en större möjlighet att utveckla en tilltro till sin egen förmåga och intresse för nytt material. När de yngsta barnen blir vana vid och känner igen ett material har de lättare för att uttrycka åsikter, lösningar, utveckla sina egna och andras ideer och utforskande. Barnen kan ta stöd i dokumentationen för att utveckla sitt utforskande, dokumentationen finns tillgäng för barnen, både digitalt och på en dokumentationsvägg i barnens nivå.

Inkluderande äventyrsaktiviteter på Werners hages förskola. I läroplanen kan vi läsa: 2:3 Barns inflytande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. På Werners Hages förskola avdelning Rubinen har pedagogerna som en del av sitt projekt kring språk och kommunikation valt att arbeta med inkludering och demokrati. I den inkluderande undervisningen har pedagogerna och barnen hittat olika sätt att kommunicera på. Med syfte att göra barnen medvetna om hur man kan komma fram till demokratiska beslut och även ta tillvara allas olika kompetenser. Man har övat och utvecklat den kommunikativa förmågan genom att lyssna på varandra och respektera den som har ordet. Som verktyg har pedagogerna valt att arbeta med delar av Äventyrspedagogiken, där hälsa ses ur ett brett perspektiv: Fysisk hälsa- rörelse / fysiska aktiviteter / utomhusvistelse Psykisk hälsa- självkänslan stärks Psykosocial hälsa- kamratrelationerna stärks Med hjälp av äventyrspedagogiken har man arbetat med olika inkluderande aktiviteter i sin undervisning. Exempelvis en övning med ett kompiståg, med syfte att stärka gruppen. En ganska enkel övning där en pedagog går först och barnen går efter varandra och är sammankopplade genom att hålla på varandras axlar. Denna övning blir utmanande när man väljer att gå på ett ojämnt underlag i tex.skogen.

forts.

Werners hage.

I en annan motorisk dramaövning har barnen själva fått bilda ett kompiståg, och gått på ett jämnt underlag utan någon pedagog. Övningen gick ut på att ett barn var lok som skulle leda tågvagnarna från en plats till en annan. Under tågturen skulle “loket” också samla dinosaurier längs vägen. När loket tagit en dinosaurie, ställde hen sig sist i ledet, och ett nytt barn blev lok. Så fortsatte det tills alla hade fått prova att vara lok och alla dinosaurier var insamlade. Vid ett annat tillfälle fick barnen följa en samarbetsbana på gården med en lina och karbinhakar. Barnen fick gå banan tillsammans fyra och fyra. På vägen skulle de hålla utkik efter djur och utplacerade kinahattar. När de kom till slutet av banan efter att ha gått över och under repet och in i hus och genom fönster fick de berätta vilka djur de sett och hur många kinahattar de räknat. Syftet med den sista aktiviteten var att öva samarbete och att alla tillsammans skulle lösa uppdraget. Detta för att stärka gruppkänslan och ”vi-känslan” men också för att öva språk och kommunikation då kommunikation i någon form (tal eller kroppsspråk) var nödvändig för att ta sig igenom banan. Pedagogerna kunde efter övningarna analysera hur barnen tagit sig an dem. De tyckte det var väldigt intressant att se hur olika grupper och individer genomförde aktiviteterna. Några barn blev passiva, medan andra kommunicerade med alla kompisar i gruppen för att lösa de olika uppgifterna. Pedagogerna märkte också att några barn blev obekväma när de inte fick några direkta instruktioner att förhålla sig till. Resultatet av de olika samarbetsövningarna blev att de flesta grupperna klarade av att samarbeta och löste uppgifterna genom ett gott samarbete och bra kommunikation längs vägen. Två grupper hade lite svårare att kommunicera och hade också därför lite problem med att fixa övningarna. Pedagogerna märkte att det är inte alltid de barn som pratar och tar för sig mest i vanliga fall som har lättast att förstå hur en sån här övning ska lösas på bästa sätt. Att sätta fokus på samarbete och kommunikation skapar de bästa förutsättningarna för inkludering i undervisningen.

Stationer att återvända till på Skogstorps förskola. Skogstorps förskola avd. Björken är en yngrebarnsavdelning som detta läsår i sitt projekterande utforskat matematik i rummet. Pedagogerna har tillsammans med barnen skapat relationer till sin omgivning. Genom att låta barnen utforska och undersöka flöden i olika material. Undersökningsstationerna på avdelningen har varit föränderliga. Pedagogerna har kontinuerligt förändrat när barnens intresse svalnat och lagt till nytt material när barnens undersökande tagit nya vägar. Pedagogerna har låtit barnen undersöka de olika materialen MÅNGA gånger. På så sätt har barnen verkligen haft möjlighet att fördjupa sitt utforskande. I boken Lyssnandets pedagogik skriver Ann Åberg om vikten av att utgå från något barnen är intresserade av. “Det signalerar ju att jag är intresserad av vad just du tänker och vet; jag respekterar det du tänker och tänker utgå från det när jag planerar fortsatta utmaningar.” (s. 95). Genom detta sätt att fånga upp och befästa även de yngsta barnens tankar och intressen skapar vi en inkluderande och tillåtande lärmiljö. När vi skapar möjligheter även för de yngsta barnen att få inflytande växer ett inkluderande förhållningssätt fram. Så här skriver Lena Edlund: “Förskolan är barnens egen plats. Rutiner och regler skall finnas för att barnen skall få en så rik och varierad tillvaro som möjligt på förskolan”, s.93 ( De yngsta barnen och läroplanen ) Hur har barnen på Björken fått påverka hur projektet skulle leva vidare? Pedagogerna har reflekterat tillsammans med barnen kring foton och filmer i den pedagogiska dokumentationen. På så sätt har pedagogerna lättare kunnat se och fångat upp barnens intressen i projektet. Vi pedagoger måste vara genuint närvarande och nyfikna på barnen och deras frågor och tankar. Vi måste analysera och tolka de signaler som barnen sänder ut. Många gånger är det vi vuxna som är otåliga och vill gå vidare med nya spår i ett projekt, men om vi väljer att ge barnen mer tid i sitt undersökande ser vi att det ger resultat. När vi erbjudit samma material många gånger hinner fler barn testa på och utforska materialet, även de barn som gärna iakttar till en början. När vi ger barnen möjlighet att bekanta sig med ett nytt material i sin egen takt, får de utforska och bli ordentligt bekanta med materialet på sina egna villkor. Då sker en progression i barnens utforskande och lärande.

forts.

Skogstorps fรถrskola.Utforskande matematik i rummet:

Station med linser.

Barnråd på Fajans gröna Vi har haft vårt första Barnråd på gröna avd. Varför? Vi vill att barnen upplever att de har inflytande och att de har möjlighet att påverka det som sker i verksamheten på förskolan. Ett Barnråd är ett forum som ger möjlighet för pedagoger och barn tillsammans att diskutera olika dilemma på förskolan. I vårt första Barnråd frågade vi barnen hur de upplevde att veckan hade varit. Det gav barnen en möjlighet att reflektera över vad som hade hänt på förskolan, vad hade varit bra? Vad hade varit mindre bra? Ett par barn lyfte direkt en mellanmåls situation som inte hade varit så bra. Flera barn hade tyckt det var många höga ljud och stökigt. Vi pratade om det som hänt, hur det hade blivit så, hur det hade känts.... Inte bra, sa några barn. Det var jobbigt i öronen..... Vi bestämde oss för att göra en omröstning med handuppräckning med utgångspunkt i följande val: 1. Vill vi att det ska vara alldeles tyst vid borden under mellanmålet. 2. Man få prata lite lugnt med kompisarna vid bordet under mellanmålet. Valresultatet blev 8-3 till att få småprata vid bordet. Vi pratade om att majoriteten ville att man skulle få småprata och då är det det förslaget som vinner. Vi bestämde att det är bra att påminna varandra……. Vi röstade också om filmvisning på fredagarna.. Alla barnen tyckte det var en mysig ide att vi på fredagar efter lunch tillsammans tittar på en film på TV. En film som känns lagom lång...... Vi beslutade också vem som ska vara ordförande vid nästa Barnråd tillsammans med en pedagog. Alla barn vet att man kan gå till nästa barnråds ordförande om det är något man vill ska tas upp på barnrådet. Alla beslut vi tog skrevs ner på ett papper.

“Hög kvalitet karaktäriseras också av flexibla lösningar, barns förhandlingsmöjlighet och delaktighet, tillåtande atmosfär som präglas av samspel, kommunikation och utmaningar. Hög kvalitet handlar om att förskolläraren både vill och kan närma sig barns perspektiv. Att hon/ han försöker inta ett barnperspektiv, och lyssnar på barns perspektiv genom att låta dem komma fram med sina röster.” s. 19 - 20 Barns lärande - fokus i kvalitetsarbetet. Sonja Sheridan, Ingrid Pramling Samuelsson

forts...

Barnråd på Fajans gröna Discofest En önskan från barnen som varit uppe på barnrådet har varit att få ha en fest. Idag var dagen äntligen här när det var dags! Barnen har i barnrådet bestämt, planerat, och förberett festen. Det skulle vara en fest med discotema, det skulle pyntas med ballonger, vimplar och serpentiner. Vi skulle äta chips, godis, glass och dricka coca cola. Vi vuxna skulle handla till festen. Besluten fattades genom att barnen ﬁck rösta på olika förslag som kom upp. Tex chips eller popcorn. Glass eller tårta. Coca-Cola eller saft. Godis eller frukt. Alla förslag var barnens! Vilken härlig fest det blev! Alla barn och vuxna var med.Festen började med att vi lekte ” Hela havet stormar”. Sen var det mingel med allt gott vi skulle äta. Dansen höll på länge....barnen hade valt musik och det var allt från ” Fågeldansen till rock and roll. Alla barn och pedagoger tyckte det var en toppenfest! Särskilt roligt för att det här var verkligen Barnens fest, deras förslag och ideer. Det är viktigt att barnen får ha inﬂytande och känner sig delaktiga!

En saga på många olika sätt………….. På avdelningen Nyfikenhet på Kristineslätt är det fokus på språket. I höstas blev barnen nyfikna och intresserade av berättelserna om Fia och djuren. Fia och djuren flyttade in på förskolan och figurerna är med i barnens lekar och i de planerade aktiviteterna de har i mindre grupper. Barnen är noga med att inkludera djuren i det som händer. Djuren i berättelsen har olika intresseområden tex BokstavsBjörnen, Tekniktaxen, Sagokaninen, Exprimentgiraffen osv. En dag visar en av pedagogerna en tom bok med vita sidor för de äldsta barnen på avdelningen. Då säger ett av barnen den är tom det står inget i den: vi kan fylla den och skriva en saga. Barnen och pedagogerna börja skriva en saga. De fick tillsammans komma på vad som skulle hända i sagan och vilka karaktärer som skulle finnas med. Sagan handlar om Kaninen Morot och Fia och djuren. Barnen har fått berätta sagan flera gånger och för varje gång de har berättat har sagan byggts på och de har kommit på fler detaljer eller händelser som de vill ha med i berättelsen. Barnen vill göra bilder till sagan och de bestämmer tillsammans vad de ska vara på bilderna. De lade mycket tid på sina bilder och ritade med flera olika färger och många olika detaljer. Vid ett tillfälle är det en ny pedagog som är med gruppen och då berättar barnen sagan utifrån bilderna för henne. Hon blir inkluderad i sagan och processen genom bilderna. Att skapa en egen saga har spridit sig till de andra grupperna på avdelningen. Just nu skapas de sagor i alla grupperna. Pedagogerna cirkulerar mellan grupperna vid de olika tillfällen för att alla ska vara inkluderade i allas sagor och för att kunna utmana barnen vidare med nyfikna frågor. Barnen äger sagan med bilder och text och inkluderar pedagogen genom dokumentationen. Sagorna kommer skrivas och ritas i en pappersbok som kommer finnas på förskolan men också göras som en digital bok för att inkludera hemmet. Avdelningen arbetar med appen book creator och i den appen kan sagan bli översatt till olika språk och då ges fler familjer möjlighet att ta del av sagorna. Sagorna kommer också filmas i green screen om det finns intresse av det hos barnen.

Projekt TID i lärlogg för X Publicerades 2017-11-10 Visas för vårdnadshavare , mentor och pedagoger

Under vårterminen har vi arbetat med ett projekt som undersöker tid. Vi märkte att barnen visade ett stort intresse för klockan och tiden. Vi kollade ofta på klockan och pratade om vad klockan var. Vi pedagoger hade sedan innan bestämt att vi skulle lägga stort fokus på veckan, månaderna och året - även det en form av tid. Genom vårt projekt har barnen fått möjlighet att ge uttryck för egna tankar och teorier men också fått ta del av och söka svar på frågeställningar i vetenskapliga teorier. Genom projektet har X arbetat mycket med veckodagar, månader och årstider. Hen har under hela projektets gång varit delaktig och vi kan se att X har utvecklat sin förståelse för hur veckan är uppbyggd, med alla veckodagar och vad de heter. Genom vårt årshjul har hen också fått möjlighet att lära sig mer om månaderna, vilken månad vi har nu och vilken årstid månaden hör till. Eftersom tid är ett så abstrakt begrepp har vi haft aktiviteter kopplade till temat tid. Under vintern har vi arbetat mycket med is då det kan tänkas höra vintern till. Under våren ﬁck X bland annat möjlighet att vara med och så eget gräs, något som vi märkte fångade hens intresse. Där har hen varit delaktig med egna teorier och tankar och vi kan genom hens resonemang höra att hen utvecklat sin förståelse för olika tidsbegrepp. I början av projektet utgick X teorier ofta från begrepp som att det kommer gå "snabbt" eller ta "lång tid", nu har hen utvecklat begreppen och benämner "minuter", "timmar" och "dagar" med förståelse om att de skiljer i tid. Vi har under projektets gång märkt ett ökat intresse för skriftspråket från X sida. Hen har fortsatt att träna på att skriva sitt namn då det är det som tycks ha fångat hens intresse mest. upplevs mer självständig och hittar nu oftare lösningar till sina problem själv. Hen känns tryggare i sig själv och vi upplever att hen fått en större tilltro till sin egen förmåga. I samarbete med andra kommer hen ofta med tankar och förslag för att utveckla både sina egna och sina kamraters idéer."

Snäckor och matematik i lärlogg för X Publicerades 2017-11-10

Visas för vårdnadshavare , mentor och pedagoger Projektbeskrivning Vi har valt att kalla vårt projekt "Upptäcka tillsammans". Syfte: I detta projekt ger vi barnen möjlighet att upptäcka ofärdigt material och chansen att komma i kontakt med sin fantasi och sin kreativitet. Vi fokuserar på att skapa möten och meningsfulla sammanhang som gynnar matematik och språkutveckling. Vi har på blå hemvist ﬂera olika stationer av ofärdigt material såsom knappar, korkar, pasta, muttrar, skruvar, olika form av lera, papprör, snören, bilder för att göra egna sagor, naturmaterial med mera som en del i vår verksamhet. En av dessa stationer är en låda med olika naturmaterial. Innehållet i denna förändras allt eftersom. Där har exempelvis funnits stenar, kastanjer, kottar, snäckor, ekollon med mera... Vid just detta tillfälle som jag ska skriva om här ligger det bland annat snäckor i lådan och X håller en snäcka i handen. Jag tar då ett kort på snäckan i hens hand... X tar då upp två snäckor och vill att jag ska fota dem! Jag frågar då: - Vilken är störst? - Den Ja, och vad är den andra då? - Mindre! - Den är jättestor, sa X och visade en annan - Här är den stora säger X, visar snäckan och vill jag ska ta kort!

forts...

forts…

Med material i olika former och storlekar som dessa får X chansen att utmanas i sitt begynnande matematiska tänk. Läroplanen för förskolan säger att: "Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp." X undersöker här de båda snäckorna och visar på förmåga att kunna urskilja vilken av dem som är störst respektive minst. Hen visar även att hen har förståelse för innebörden av begreppet mindre.

Kopplingar till läroplan ●

●

Lpfö98 Rev. 2016Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum,

form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, Lpfö98 Rev. 2016Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnenges förutsättningar för utveckling och lärande och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga, Lpfö98 Rev. 2016Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnenstimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling,

Skriver sitt namn i lärlogg Publicerades 2018-02-09 Visas för pedagoger , vårdnadshavare och mentor 5

Under hösten 2017 så har Abdullah valt att skriva sitt namn på arabiska när vi bett honom att skriva det på sina teckningar. Till en början skrev han av sin namnbild när han skulle skriva på svenska. Efter det har han visat intresse för att försöka skriva själv. I januari 2018 så skriver Abdullah på både arabiska och svenska.

Bilder

Skrivit sitt namn första gången. Augusti - 17

Skrivit sitt namn på teckningen.

Skrift på både arabiska och svenska. Februari - 2018

Förskola i rörelse och förändring - Barn och pedagoger skapar mening tillsammans: Redaktörer: Per Dahlbeck och Kristina Westlund. Hur skapar vi en förskola som är meningsfull för barnen och dit varje barn går med lätta steg? I boken får vi följa fyra olika projekt, där vi får ta del av projektarbeten där barnens perspektiv satts i fokus. “Att vända blicken mot det lärande som inte alltid är förutsägbart, att hela tiden vara nyfiken på vad det är som barnen fascineras av för att använda det som utgångspunkt, kan innebära att ta ett steg tillbaka.” s.19 Vad ser vi? Hur hjälper vi barnen att synliggöra sitt förändrade kunnande? Hur ges barnen möjlighet till reflektion ur olika perspektiv och hur kan dokumentationen bli levande i våra miljöer? I boken får vi ta del av olika spännande och inspirerande projektarbeten. Ett projekt där barnen använder legobyggande som kommunikationsform. Ett som belyser hur små barn använder lera för att skapa mening och försöka förstå sig själva och sin omvärld. Ett annat av projekten handlar om hur barn och pedagoger tillsammans utvecklat ett för barnen väldigt meningsskapande projekt med superhjältar i fokus. Det sista projektet berättar om hur barnen med hjälp av individuella ritblock utvecklat kommunikation. Genom blocken skapas också en dokumentation där barnen får syn på sin egen progression. Vad är det barnen kommunicerar kring? Hur tar de till sig ny kunskap? Hur hjälper vi barnen att bearbeta sina tankar och känslor i våra miljöer? Hur öppnar vi upp för en tillåtande miljö där barnens egna tankar kan ta plats utan begränsningar? Vad händer i de transformerande mötena mellan barn, vuxna och materialen? Barnen visar oss vägen hur vi ska förhålla oss till kunskap och lärande. I alla berättelserna i boken finns en strävan hos pedagogerna att använda sig av pedagogisk dokumentation som verktyg för att få syn på vad som är meningsfullt för barnen. Men också vilket förändrat synsätt som pedagogerna själva behövt ha på sin egen verksamhet.

Utmanande lärande i förskolan- James och Jill Nottingham Boken är enligt mig (Jenny) väldigt lättläst och intressant. Den varvar teori, forskning, övningar att göra med barnen och exempel från förskolor. Jag blev väldigt inspirerad att prova många av övningarna och inleda samtal och dialoger med barnen där de kommer utveckla sin förståelse genom att samtala och lyssna på varandra och sitt sätt att tänka. Mycket från boken känns igen från föreläsningen vi lyssnade på förra hösten. Övningarna i boken handlar om att hjälpa barn att utveckla sina dialoger, förståelse, innebörd av begrepp, attityder, kompetens och kunskap om lärande, att stödja pedagogerna i förbättrad frågeteknik. Övningarna riktar sig till barn 4-9 år. Förhållningssättet som beskrivs i boken riktar sig till alla åldrar enligt mig. “Vi ska övertyga barnen om att enkelt är tråkigt och utmaningar är spännande” s 45 Istället för att säga: Jag klarar inte det här- Jag kan inte, kan vi säga Jag klarar inte det här ännu. Jag kan inte ännu. Det lilla ordet ännu förändrar möjligheterna och ger känslan av att lite ansträngning, tid och engagemang kommer jag klara det. I boken beskrivs öppna kvalitativa frågor, s 127

I slutet av boken ges förslag på aktiviteter som utvecklar barns förmåga att lyssna, ta andras perspektiv, sätta ord på sina tankar, tänka kritiskt, se samband och få ökad förståelse för begrepp. Aktiviteterna är uppbyggda utifrån begrepp- nyckelbegrepplärande mål- framgångskriterier- strategier. Det finns 8 olika beskrivna utifrån olika teman tex former, sagor, vänskap , människor som hjälper oss.

Beteendeproblem i förskolan- om lågaffektivt bemötande Bo Hejlskov Elvén och David Edfelt Från baksidan av boken: “ Konflikter och bråk är något som ingår i förskolans vardag. För det mesta går det bra att reda ut problemen men ibland fastnar vi i mönster och beteenden som förstärker konflikterna. Den här boken visar hur personalen kan tänka och agera i mötet med barn i en mängd utmanande situationer. Metoderna utgår från förhållningssättet lågaffektivt bemötande och handlar bland annat om att anpassa krav samt hantera konflikter och fysiskt våld”. I boken beskrivs exempel från förskolans vardag. Författarna beskriver 17 praktiska principer som personalen kan utgå från när vi förebygger och löser beteendeproblem. Varje princip beskrivs utförligt och konkret. Avslutningsvis finns det konkreta frågor att använda sig av när det blir konflikter. Det handlar om att analysera sitt eget förhållningssätt och vad kan jag som pedagog göra annorlunda för att möta barnet och undvika att hamna i “kaosfasen”. Ex på frågor: Vad hände innan situationen utvecklades ?, Vem gjorde vad?, Vad förväntar vi oss att barnet kunde?, Varför kunde barnet inte det? osv Några av principerna: ● Ta alltid reda på vem det är som har ett problem ● Barn som kan uppföra sig gör det ● Barn gör det begripliga i varje situation ● Barn lär sig ingenting av att misslyckas ● Ingen vill förlora självkontrollen ● Metod handlar om att hantera, utvärdera och förändra ● Det är inte rättvist att behandla alla lika Varje kapitel kopplar också till aktuell forskning.Bo Hejlskov Elvén har tidigare skrivit boken Barn som bråkar, iden är det mest exempel från hemmet medan denna boken tar sin utgångspunkt i förskolans vardag.

Boken ger exempel på olika projekt och barnen i de olika processerna är i varierande ålder. Det finns mycket inspiration och konkreta tips att hämta från de olika exemplen. I slutet av boken finns ett kapitel om pedagogisk dokumentation som jag också tycker är väldigt bra och beskrivande. Jag

tycker att den här bokens upplägg med att till varje projekts avslut komplettera med pedagogernas reflektioner och tankar om vad som kunde gjorts annorlunda samt hur man kan arbeta vidare i sitt tema/ projekt tillför ytterligare en dimension i förståelsen för ett projekterande arbetssätt och hur det hela tiden är barnens nyfikenhet som driver det.

“Fundera över syftet med ett projektarbete kring det valda temat. Vilka pedagogiska tankar ligger bakom? Vad vill vi ge barnen? Vad vill vi att de ska uppleva, upptäcka och få för erfarenheter ? Hur kan projektarbetet grena ut sig och leda vidare? Vilka kopplingar finns det till läroplanen? Vilka delar av läroplanen blir tillgodosedda? Kom ihåg att portförbjuda alla föreställningar om att projektarbetet ska leda fram till synliga resultat. Det behöver inte bli någonting! Projektarbetets mål är inte att det ska utmynna i någon form av synlig produkt, föreställning , uppträdande eller uppvisning. Målet är inte att skapa synliga verk som kan visas upp. Projektarbeten behöver inte resultera i något konkret. Men allt barnen gör ger dem erfarenheter.” s.31

Boken finns att låna på biblioteket.

Aqvarium liveen app som går bra att projicera i en kub. Det blir ett härligt akvarium som väcker förundran och samtal hos barnen. Vad heter fiskarna? Vilka fiskar är lika? Hur ser fiskarna ut?

Green Screen by Do Ink Vill ni testa att filma green screen tillsammans med barnen så använd denna bilden. I appen kan ni lägga till bilder och ljud. Det går bra att filma med blått, gult eller grönt bakgrundstyg.

Book Creator En användarvänlig app där pedagoger och barn tillsammans kan skapa digitala böcker.I appen kan ni lägga till bilder, texter, rita och tala in. Det går att få texten uppläst på ett annat språk. Det går att spara ner boken i iMovie och iBooks.

PIC EDU En pic collage app utan reklam.

Inkluderande träfigurer I höstas hade jag ( Cilla ) förmånen att tillsammans med några andra pedagoger och förskolechefer från kommunen att göra en studieresa till förskoleenheten Trollet i Kalmar. På Trollet arbetar de utifrån ett Reggio Emilia- inspirerat förhållningssätt. Där fick vi mycket inspiration och många tips som vi kunde ta med oss hem. Ett tips som kan stärka barnens känsla av inkludering och delaktighet i verksamheten hittade vi på avdelningarna för de yngre barnen. Där hade pedagogerna tillverkat små personliga träfigurer, föreställande barnen själva. På figurerna hade foton av barnen limmats fast, så att barnen verkligen kände igen sig själva och kunde identifiera sig med dem. Barnen använde hela tiden “ sina “ figurer i utforskande lekar och flyttade omkring dem i de olika miljöerna på förskolan. För mig är detta ett arbetssätt, som kan få alla barn kan känna sig sedda, inkluderade och delaktiga. På Skogstorps förskola, avd. Björken, har pedagogerna inspirerats av förskolan Trollets träfigurer och skapat mini-figurer av barnen, som de kan använda i miljöerna. Syftet med att skapa och introducera dessa figurer, var att hitta ett material där pedagogerna ger barnen möjlighet att arbeta med identitetsskapande och inkludering. Ett material som hjälper barnen att bli inkluderade och delaktiga i verksamheten. Men som också skapar nyfikenhet och kommunikation hos barnen. Precis som Lena Edlund skriver i sin bok “ De yngsta barnen och läroplanen” (2016), är det viktigt att barn får lov att pröva olika material och att de får möjligheter till eget utforskande genom nya och för dem meningsfulla utmaningar. Reflektion över vilket material som vi erbjuder: ● vilket material blir nytt, spännande och skapar nyfikenhet hos barnen? ● vilket material skapar igenkänning och trygghet? ● kring vilket material uppstår kommunikation mellan barnen?

Reflektionsverktyget “bubblan”. Under denna terminen är det ca 15 pedagoger från de kommunala förskolorna och 15 st från de fristående förskolorna som går förskolelyftskursen: Dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet. Kursledare är Per Dahlbeck och Carina Wällstedt- Johansson från Malmö högskola. I kursen har använder vi reflektions verktyget “bubblan” för att få syn på det barnen riktar blicken mot i sitt utforskande och vad vi som pedagoger ser i situationen. Dessa reflektioner och tolkningar blir sedan underlag för hur vi går vidare och förbättrar vår undervisning och förändrar vår lärmiljö. Det går lika bra att skriva ut den och skriva för hand i bubblorna som att göra den digitalt. Det är innehållet som är det värdefulla inte layouten.

Dokumentationen kommer från Kristineslätt/nyfikenheten. Deras arbete beskrivs på sidan

Ni vet väl att det sedan en tid finns möjlighet att både blurra och beskära bilder direkt i Unikum. Hur smidigt som helst. Gör så här: 1.Välj bild För att komma i redigeringsläge klickar du i rutan längst ner till höger.

2. Välj det alternativ du önskar utföra. I exemplet väljer jag att beskära.

3. När du är klar klickar du på spara.

INGEN ÄR ENSAM Med ett inkluderande förhållningssätt betraktas ett barn eller en elevs svårigheter i utbildningen som bundna till vissa kontextuella förhållanden. Det betyder att förändringar i situationen ska kunna göra det möjligt för barnet eller eleven att uppnå målen för utbildningen. Ett barn eller en elev får alltså aldrig ses som ensam bärare av problem. s. 21 Utbilning Falkenberg

Missa inte: Föreläsning med Dylan William formativ bedömning

måndag 20/8.

Bilderna kommer från Ängens förskola

Innehållet i “Förskola i vår tid” är sammanställt av kommunens pedagogistor:

Jenny Grangeus Cecilia Jägryd Camilla Karlsson Jennie Skärsäter Camilla Välimäki Ansvarig utgivare är Anette Klang Jensen

Vi önskar Er alla en riktigt skön sommar!