Förskola i vår tid, nr 5 by Utbildning Falkenberg

NR 5 ● JANUARI 2017

F Ö R S KO L A I VÅ R T I D FOKUS FALKENBERG

Projekterande arbetssätt

NR 5 ● JANUARI 2017

Innehåll I detta nummer av FÖRSKOLA I VÅR TID…..

Ledare……………………………….3 Verksamhetsidé i praktiken…….4 Fortbildning………………………..6 Så kan man ju också tänka……12 Barns lärande i unikum…………13 Projekterande arbetssätt………14 Pedagogpriset stjärnan………..31 Pedagogiska tips…………………32 Apptips……………………………..34 Litteraturtips………………………35 Citatet………………………………38 På gång i kommunen……………39

Alltid i FÖRSKOLA I VÅR TID: Intressanta och spännande reportage och tips från de kommunala förskolorna i Falkenberg

NR 5 ● JANUARI 2017

Ledare Woho, vilken start vi fick på 2017! Jag tänker så klart på föreläsningen 9 januari med James Nottingham. Det var mycket klokt och viktigt som lyftes den där måndagsförmiddagen. Bland mycket annat tar jag med mig begreppet “progression” och hur viktigt det är att vi möjliggör för varje barn att lära och utvecklas, att bli sitt allra bästa jag. Jag tänker också på hur viktigt det är att synliggöra såväl barnens som vår egen progression. I det arbetet blir pedagogisk dokumentation ett viktigt verktyg. I den pedagogiska dokumentationen kan vi få syn på barnens tankar och hypoteser, vi kan få fatt i vad som intresserar dem i det vi håller på att utforska och vi kan, när vi tillsammans försöker att tolka det vi fångat på bild/ film/ i anteckningar ,förstå vilka utmaningar vi behöver erbjuda i syfte att möjliggöra ytterligare lärande. Vi arbetar alla i en lärande organisation. T illsammans är vi representanter för “det livslånga lärandet”. Det är spännande att reflektera över det där : det livslånga lärandet.Vad betyder det för mig? För dig?

För oss? För mig finns det så mycket hoppfullt i det där förhållningssättet. Att vi alla - tillsammans - och var och en för sig- är i ett kontinuerligt lärande. Jag behöver inte kunna allt nu och på en gång. Det får lov att vara svår t. Jag tänker att har vi bara kommit dit, att vi kan ge uttryck för att vi tycker det är svår t så har vi kommit en bra bit på väg i vår egen lärprocess. Då kan vi börja ta hjälp av varandra .När det vi upplever som svår t kläs i ord kan vi börja förstå och hjälpa varandra att utvecklas och lära. I kollaborativa lärgrupper och processgrupper k a n v i d ra n y t t a a v v a ra n d ra s t a n k a r, er farenheter och kunnande och vi kan bli en hjälp för varandra att vara i progression. Camilla Välimäki pedagogista Centrum Nord. Här kommer en länk till mina anteckningar från föreläsningen:

https://docs.google.com/document/d/ 1BO4eC2U7bX_KlM12PSnuTkv9N3jNv73-pazsb7OeJY/edit

NR 5 ● JANUARI 2017

Verksamhetsidé i praktiken och föräldrarnas delaktighet

Värdeord På Långaveka förskola valde man att i samband med en familjekväll presentera sina värdeord.

"På förskolan processade m a n u n d e r v å re n f ra m d e värdeord man vill ska genomsyra förskolans verksamhet och miljö. När själva värdeorden tagits fram bjöd man in barnens föräldrar att tänka omkring innebörden av varje ord. Med utgångspunkt i alla de tankar som föräldrar och pedagoger tillsammans bidrog med har man skapat en fördjupad förståelse för värdeordens innebörd.

NR 5 ● JANUARI 2017

Verksamhetsidé i praktiken

Värden som syns.

På förskolans torg finns värdeorden upphängda (numera under paraplyet så som bilden på föregående sida visar) synliga för såväl pedagoger, barn och föräldrar. Att synliggöra förskolans/ avdelningens värdeord och genom att skapa en nära relation till vad de betyder för oss blir det mer möjligt att hålla de valda värdena levande.

NR 5 ● JANUARI 2017

Fortbildning Utbildning Falkenberg- Jörgen Frostlund 9/1-17 [Nedan text är en bearbetning av Jörgen Frostlunds öppningsanförande på uppstar tsdagen den 9 januari] Den 9 januari bjöds all pedagogisk personal inom barnoch utbildningsförvaltningen in till en uppstar tsdag. Under förmiddagen fick pedagogerna lyssna på James Nottingham, en av världens främsta föreläsare kring frågor som rör skolförbättring – och vad som krävs för att skapa utbildningar som är verkligt framgångsrika. Dagen markerade star tpunkten för ett vidare och fördjupat förvaltningsgemensamt pedagogiskt förbättringsarbete, som presenterades av förvaltningschef Jörgen Frostlund. Detta förbättringsarbete, som går under namnet Utbildning Falkenberg, syftar till att göra Falkenbergs kommun till en utbildningsplats med mycket höga studieresultat. Under den kommande femårsperioden är den övergripande målsättningen att utveckla utbildningar inom alla våra verksamheter, så att de t i l l h ö r d e t a b s o l u t a to p p s k i k te t s å v ä l nationellt som internationellt. Utgångspunkterna och den vetenskapliga grunden för detta förbättringsarbete har samlats i Utbildning Falkenberg – Plan för förbättrad undervisningskvalitet 2017-2021.

Det goda lärandet Utbildning Falkenberg vilar på över tygelsen att alla barn och elever vill och kan lära sig. Den förväntning vi har är att alla ska lyckas, genom det som vi väljer att kalla det goda lärandet. Det goda lärandet präglas av kunskap och lärandet i centrum, bedömning för lärande, höga och positiva förväntningar på alla barn och elever, för troendefulla relationer, kompetenta förskollärare och lärare, goda pedagogiska ledare, kollaborativa lärandemiljöer, inkluderande undervisning och kontinuerlig uppföljning av barn och elevers progression i l ä ra n d e t . D e s s a ä r o c k s å a v g ö ra n d e faktorer för barns och elevers bildningsresa. Inom Utbildning Falkenberg är ambitionen att vi tillsammans skapar de bästa samlade villkoren för barn och elevers lärande, kunskapsutveckling och bildning. Oavsett vilken förskola och skola som våra barn och elever går på så förväntas de vara i en kontinuerlig och stigande lärandeprocess, vilket ska möjliggöra att de till och med kan över träffa förskolans och skolans kunskapsförväntningar. … Bra kvalitet kan alltid bli bättre

NR 5 ● JANUARI 2017

Fortbildning- forts Jörgen Frostlund Idag finns självklar t förskolor och skolor inom vår verksamhet med god utbildningskvalitet – men bra kvalitet kan bli bättre. En av huvudutmaningarna som vi står inför är att en stor andel av våra e l e v e r i n te n å r d e l ä g s t a m å l e n f ö r utbildningar inom grundskola och gymnasieskola. Som exempel kan ges att nästan var fjärde elev i årskurs 6 inte når alla lärande- och kunskapsmål. Detta är e t t m ö n s te r s o m å te r k o m m e r g e n o m åldrar och årskurser. I årskurs 9 är det knappt 73 procent som har betyget E i samtliga ämnen. Vad gäller gymnasiet så är det lite drygt 60 procent som når kunskapskraven i årskurs tre. Detta innebär att nästan 40 procent av eleverna inte når alla lärande- och kunskapsmål i gymnasieskolan. Detta är dock inte unikt för Falkenberg, utan ett mönster som upprepas i hela det s v e n s k a s ko l s y s te m e t . O c h b å d e f ö r Falkenberg och för riket är dessa resultat relativt stabila över tid. Om vi tänker på allt som gjor ts under denna tid och alla insatser – var för sker inga förändringar? Mot nya mål Vår t svar på denna fråga handlar inte om skolans organsation, struktur eller yttre form. Det är faktorer som enligt forskning har liten påverkan på elevers studieresultat. Vår t svar handlar istället om progression – vi behöver hitta arbetssätt för att skapa en långsiktig och kontinuerlig progression i lärandet för alla barn och elever i Falkenberg. För att lyckas har tre övergripande förhållningssätt identifierats som centrala: Inkluderande undervisning Formativ undervisning Kollaborativt lärande

D e s s a f ö r h å l l n i n g s ä t t s k a g e n o m s y ra arbetet med Utbildning Falkenberg. Bevara nyfikenheten! Utbildning Falkenberg som förbättringsplan bygger på premissen att det är kvaliteten i lärprocesserna – i undervisningen – som är avgörande för om barn och elever utvecklar goda kunskaper. För att gemensamt lyckas med detta kommer varje förskola och skola behöva ta fram sin egen förbättringsplan, där de inom respektive verksamhet för tydligar och konkretiserar sitt kvalitetsarbete för de kommande fem åren. På alla förskolor och skolor ska det därmed skapas ett vetenskapligt baserat pedagogiskt arbete för successiv ökad undervisningskvalitet. I detta arbete kommer vi att lyfta fram, förstärka och sprida exempel där idén om det goda lärandet är levande – för att göra alla förskolor och skolor bättre. Vi måste samtidigt våga drömma stor t; ha modet att misslyckas men framförallt att vara kreativa och nyfikna. Lärande handlar väl egentligen om att väcka nyfikenheten på livet? Genom livet. Så, uppmuntra varandra att bevara nyfikenheten! /Jörgen Frostlund

NR 5 ● JANUARI 2017

Fortbildning Pedagogisk dokumentation- att utvecklas och lära tillsammans 9 pedagoger från Centrum Syd fick möjlighet att lyssna på författarna till boken Pedagogisk dokumentation att utvecklas och lära tillsammans i Göteborg. Pedagogerna fick med sig många bra och enkla exempel på hur de kan reflektera med barnen och sina kollegor över dokumentationen i vardagen. Titta på foto och filmer tillsammans med barnen för att få fatt på barnens nyfikna frågor och funderingar. Att det enkla kan innehålla så mycket. I boken beskrivs olika reflektions och observations protokoll, föreläsarna gick igenom dessa protokoll och det blev tydligt hur vi kan använda dem i vardagen. Vad ska vi skriva var och när ska vi använda dem och varför, vilken skillnad gör det för barnen och verksamheten. Det blev också tydligt att det inte behöver vara så svårt eller krångligt att arbeta utforskande och med pedagogisk dokumentation som ett verktyg.

Föreläsarna berättade att de hade ställt iordning en stor låda med utklippta hål i på golvet. Barnen provade att släppa ner saker i hålen, stoppa ner händerna och undersöka vilka saker som får plats i hålen, får huvudet plats? Barnen var sysselsatta med detta nästan en hel dag och nästa dag fortsatte de undersöka. Till denna aktiviteten beskrev föreläsarna hur de arbetat med mindmap och olika observations och reflektionsprotokoll för att försöka förstå vad barnen undersöker och är nyfikna på. Eftersom vi arbetar projekterande får vi inte ha för bråttom och erbjuda nya saker hela tiden utan hela tiden återkoppla det vi gjort, till vår dokumentation och se vad är barnen nyfikna på menar föreläsarna. För att gå framåt måste vi titta bakåt. Det var bra att föreläsarna blandade praktiska exempel med teoretiska förklaringar. Bilderna är från föreläsningen och visar hur det skulle kunna se ut:

NR 5 ● JANUARI 2017

Fortbildning Barn med låg affektivt bemötande- Bo Hejlskov 8 pedagoger från Centrum Syd fick möjlighet att åka till Göteborg och lyssna på en av författarna, Bo Hejlskov till boken Barn som bråkar- att hantera känslostarka barn i vardagen. Pedagogerna har sammanställt sina tankar från föreläsningen. Vi fick lära oss en del nytt och fick bekräftat många saker som vi redan gör, som vi hört tidigare. Eftersom vi inte har så mycket andra kunskaper kring detta ämne har vi valt att utgå från hans teorier när vi arbetar med denna problematik i vår vardag. Detta tar vi med oss och försöker arbeta med i vår barngrupp just nu: * Man måste ha kontroll över sig själv för att kunna bemöta på ett lågaffektivt sätt. Säg tex inte ”titta på mig när jag pratar med dig” för då utmanar man barnet. Inte resa på sig och göra sig ”stor”. * Avleda är A och O. Försök att göra detta innan barnet når toppen på kaosberget för sen är det försent. * Tänk på att det går inte prata, nå eller tala tillrätta när barnet är i kaos. Ofta har barnet inte vetskap om vad som hände eller varför det blev så här… bäst är att vara tyst och avvakta så länge ingen skadas. * Det är inte lönt att hålla på att fråga barnet efteråt utan när barnet är på väg ner från kaoset, avled då, och gå tex och ta en frukt tillsammans för att komma in i bra fas igen. * Om barnet har tex kastat runt en massa saker mitt i sitt kaos är det pedagogens ansvar att städa upp (om det går

tillsammans) men barnet lär sig inget av det. Det är också pedagogens ansvar att förhindra att barnet hamnar i kaos. Det går så klart inte i alla situationer , men det går kanske minska antalet. * Fungerar inte en metod de första, typ tio gångerna, byt metod eller mål. * Låt barnet ha ”vilopauser” under dagen för att orka hela vistelsen. Vilopaus behöver ju inte vara att sova, utan kan vara Ipad eller något annat tex ”lugna lådan” med något barnet gillar att sitta enskilt med för att på så sätt vila från den stora gruppen. * Bra att ha struktur även för uteleken. * Tänk på att barnet måste ha kontroll över sig själv för att kunna samarbeta * Barn lär genom att få lyckas med saker inte genom att få höra vad de gör för fel. * Tänk på att ha tydliga regler som barnet förstår. Låt reglerna säga vad man FÅR göra istället för vad man inte får göra. * Barn som KAN uppföra sig – GÖR det…….. * Om vi tror att barn inte vill uppföra sig får vi svårt att ta det ansvar vi måste för att påverka. Om vi däremot tror om någon inte uppför sig att hen inte haft de rätta förutsättningar för att leva upp till våra krav eller förväntningar kan vi plötsligt påverka beteendet. Genom att anpassa våra krav, förväntningar och ramar kan personen som vi ansvarar för uppföra sig. Då får vi möjlighet till en förändring. Dessa frågor kan vara bra att ställa sig * När är ett beteende ett problem? * När det upplevs som ett problem, VEM är det ett problem för? * Vilken metod använder vi när vi tycker vi har ett problem?

NR 5 ● JANUARI 2017

Fortbildning Om de hundra språken – experimenterande ateljékulturen som en renässansens ”Bottega” I november hade vi Ateljeristor förmånen att tillsammans med några förskolechefer och vår verksamhetschef lyssna på en intressant föreläsning i Ängelholm. Om de hundra språken – experimenterande ateljékulturen som en renässansens ”Bottega”. Vea Vecci skulle ha föreläst men ersattes av ateljeristan Francesca Manfredi från förskolan/skolan i Loris Malagizzis internationella center i Reggio Emilia. Till sin hjälp hade hon tolkarna Anna Barsotti och Karin Gandini. Francesca började med att berätta om förskolans/skolans historia. Det hela star tade som ett forskningsprojekt med en grupp bestående av lärare, arkitekter och föräldrar. N å g ra v i k t i g a g r u n d s te n a r b e s t ä m d e s som förskolan/skolan skulle vila på: Torget – en gemensam plats för alla att mötas på. Alla utrymmen ska vara till för både barn och vuxna. Se alla utrymmen som lika viktiga, även toaletter och kök. Att se förskolan/skolan som en kulturverkstad, som en enda stor ateljé.

Förskolan/skolan ska uppmuntra barnen att känna lust till att vara tillsammans med andra i genomtänkta miljöer, att känna omsorg om andra och vara rädd om sin förskola/skola som ska vara en offentlig plats som tillhör alla i samhället. ”Vi lever i en tid som vi uppfattar som en samtidigt bräcklig och för förisk bro. Å ena sidan finns en traditionell kultur och praktik och å andra sidan nya tekniska och uttrycksmässiga möjligheter som vi endast delvis anar och praktiserar. Vilka värden, vilka etiska och estetiska förhållningssätt kan hjälpa oss att träda över denna bro? Vi tänker att ett av dessa kan vara ateljékulturen. Den är känslig och nyfiken, den är bärare av ett ekologiskt förhållningssätt till det som omger oss och den besitter en naturlig tendens att använda och tolka nya verktyg. Så fungerar renässansens ”bottega”, en plats för didaktiska och kulturella experimenteranden. Med hopp om att ateljékulturen kan bidra till att fostra oss alla till en ny mer och medveten mänsklighet som kan lyckas respektera vår planet och leva i fred” (citat Vea Vecci)

NR 5 ● JANUARI 2017

Fortbildning- forts om de 100 språken Fra n s c e s c a b e r ä t t a d e o m a t t d e stora, långa projekt men även mindre kor tare sådana. De vuxna välkomnar är inlyssnande och har omsorg naturen/det materiella.

har och och om

I den stora ateljén fanns det olika material som användes i en glad och lekfull miljö Fransesca betonade att här är en miljö där allt lever! Tillsammans utforskar och skapar man och lär tillsammans. Ateljén är som ett stor t laboratorium för alla. Det finns inga självklarheter, här kämpar man emot ytlighet, det förgivettagande och de f ö re n k l a d e s v a re n . A l l t re f l e k te ra r d e kring, ibland i korridoren på väg någonstans….. Mia: Ett mindre projekt som handlade om handen berörde mig starkt. Barnet uttrycker ”den rörde mig” när barnet tog tag i blomman. I samband med ett lerarbete sa ett barn efter att den fått en bit lera i handen som pedagogen klippt till, ”jag hör klippbiten”. Ett annat barn berättade, ”när du rör någonting är det som om du ställer en fråga, som går ända upp i hjärnan”. Ett skolbarn sa till en treåring, ”jag ritar inte så bra som du gör eller som när jag var tre år ”. Barns perspektiv är fantasktiskt. Ateljén blir en plats där man samlar barnens tankar och observationer på. Lotta: Det föreläsningen med det inre. sin närhet spännande

barnens intresse och nyfikenhet över murgrönan som växte på muren. Var föds murgrönan? Var börjar den? Hur kan man hitta en dialog mellan naturen och de digitala verktygen? Lärarna bad barnen att teckna ner sina teorier. Med hjälp av sina teckningar försökte de ge svar. B a r n e n s m å l n i n g a r, t e c k n i n g a r o c h studier av murgrönan samlades i ateljén s o m i e t t a r k i v, b å d e d i g i t a l t o c h materiellt. Barnen bestämde att de ville göra en påhittad murgröna inne i ateljén. Med hjälp av ett bildbehandlingsprogram gjorde de egna löv och bilder på hur murgrönan växte inne i ateljén. Det är imponerande att ta del av hur de använder sig av digitala verktyg och hur dessa verktyg förstärker och stöttar barnen att hitta på historier och med fantasins hjälp skapa olika världar. ”Barn och datorer är två olika sor ters intelligenser ” (citat Malaguzzi) Mia Hasselberg & Lotta Syrén-Nilsson

jag tar med mig från är hur de får ihop det yttre Hur något enkelt man har i på gården kan bli ett projekt inomhus. Som

NR 5 ● JANUARI 2017

Så kan man också tänka… Barnen hade under en längre tid visat intresse för att bygga, bygga högt och bygga torn. Projektet TORN startade. ” Under veckorna som följde arbetade barn och pedagoger med att skapa torn genom att bygga, konstruera, limma och rita med olika material utifrån frågor de formulerat. Hur högt kan ett torn bli? Vilka klossar kan man ställa på varandra för att tornet ska bli högre? Hur högt kan vi bygga innan tornet rasar? Vilka torn känner vi till? Försök att rita av ett torn. Varför finns det torn? Pedagogerna kände sig nöjda, projektet rullade på och barnen verkande intresserade. Flera av målen från läroplanen berördes exempelvis matematik, geometriska figurer, färg och form, förmågan att konstruera, bygga och samarbeta för att bygga högt osv. Pedagogerna observerade och dokumenterade kontinuerligt. Men efter ett tag verkade barnens intresse ta slut. De kom in i andra lekar, fick andra intressen och ingen verkade vilja bygga längre. Trots det ville inte pedagogerna släppa projektet. Det kände att det fanns något som skulle kunna utvecklas vidare. Under ett reflektionsmöte upptäckte pedagogerna att det var något som fattades, något de glömt bort. Pedagogernas fokus hade legat på görandet, på deras egen eller barnens nyfikenhet.

Alla observationer och dokumentationer hade använts till att berätta vad som hade hänt och för att kunna visa hur mycket barnen gjort och varit med om. På reflektionsmöten hade de tittat tillbaka på bilder för att sedan planera för vad som ska hända härnäst. De hade glömt bort att ställa sig nyfikna och reflekterande frågor. Upptäckten ledde till att de bestämde sig för att ta nya tag. De började om, tittade tillbaka på processen och ställde sig följande fråga: Vad skulle det kunna vara med byggandet och att bygga högt som intresserar barnen? Pedagogerna presenterade därefter samma aktiviteter och material för barnen som tidigare men istället för att låta dem bygga fritt hela tiden valde de en stund på dagen då de gav barnen utmaningen att bygga så högt de kunde. Genom att observera och dokumentera barnens strategier, tillvägagångssätt, deras samarbete och val och hur de kommunicerade utifrån olika material kunde pedagogerna nu tillsammans med barnen utvärdera varför tornet blev högt. Vad kunde det bero på? Hur högt är högt? Hur kan det kännas att vara där uppe? Pedagogerna var nu nyfikna tillsammans med barnen och det blev ett gemensamt undersökande.” s 75-77 i boken pedagogisk dokumentation att utvecklas och lära tillsammans.

Jag tror att vi alla kan känna igen oss i att vi star tar upp något och alla är engagerade och sen plötsligt så slocknar allt. Här blir det väldigt tydligt att det är av stor t värde att tänka igenom i personalgruppen vad är vi nyfikna på, vad är det vi vill försöka förstå tillsammans med barnen, att fokusera på detta i dokumentation och reflektion? Att lyssna in barnens nyfikenhet, vad driver dem i lek och undersökande? Genom att använda sin dokumentation kan vi gå tillbaka och se på processen, var för hamnade vi här?, vilka frågor, aktiviteter och material har vi utmanat barnen med? När vi pedagoger blir medupptäckare tillsammans med barnen händer något i aktiviteten. Barnen fick en utmaning att komma vidare i sin konstruktion och då väcks ny förundran och nyfikenhet. / Jenny Grangeus

NR 5 ● JANUARI 2017

Barns lärande i unikum Utforskar matematik genom former. N.N har visat ett intresse av färg och form. Hen letar upp former som finns i verksamheten, ofta cirkelformen, och hittar samma form på andra platser här på förskolan. Hen kommer gärna fram till oss pedagoger och vill visa likheterna hen hittat mellan formerna. N.N upprepar gärna färgen och formen vi pratar om.

Kopplingar till läroplan

Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt, vad är det? I förskolan kan projekt starta på flera olika sätt. Ofta utgår ett projekt från barnens nyfikenhet och intresse kring ett fenomen eller ämne eller så skapar och iscensätter pedagogerna en nyfikenhet för något hos barnen kring ett fenomen eller ämne. I boken “Barn och naturvetenskap” s. 89 kan man läsa det här om att följa barnens intresse: “ Vad är det som barnet/ barnen undersöker och vart riktar de sin energi? Om man säger att man ska utgå från barnens intresse, kan det lätt missförstås - som om det enda som skulle duga är att barnen själva ska komma och föreslå något de vill undersöka. Vi menar emellertid att man som lärare kan föreslå eller bestämma vilket område eller fenomen barngruppen ska jobba med. … När man kommit fram till vad som ska undersökas och satt igång en aktivitet eller uppgift måste man som lärare lyssna in hur barnen intresserar sig för området. Vad vet de redan? Vad verkar de vilja undersöka?” Ett projekt ska inte isoleras ifrån sitt sammanhang utan vara en del av verksamheten det är där för vi använder begreppet, projekterade arbetssätt. Projektet lever hela dagen och synligt i miljön, sen fördjupar vi oss under visa stunder på dagen. Att arbeta projekterande leder till förundran, nyfikenhet och utmaningar hos både barn och pedagoger, ingen vet på förhand vad det kommer bli. När vi tillsammans

reflekterar med barn och kollegor om det som sker väcks nya tankar, frågor och funderingar. Genom att reflektera och arbeta projekterande utvecklar barnen förmågan satt samarbeta, lyssna och tillvara ta varandras tankar och kompetenser. När vi arbetar projekterande utgår vi från det barnen redan vet och kan för att söka nya kunskaper och er farenheter. I ett projekterande arbetssätt kan många olika processer och fördjupningar vara igång samtidigt men alla har samma syfte och strävar emot samma mål. Vi säger att arbetet är rhizomatiskt. Ett rhizomatiskt arbetssätt gör det möjligt att beskriva hur lärandet, går i oförutsäga banor. Lärandet är därmed inte linjär t och på förhand utstakad väg utan går lite hit och dit i olika vägar. (s 27 i boken Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan) I ett projekt skapar pedagogen olika lärandesituationer där olika ämnen, sinnen och uttryckssätt integreras och barnens olika sätt att lära och förstå blir e n t i l l g å n g . A t t a r b e t a p ro j e k te ra n d e handlar inte om att låta barnen göra som de vill utan om att vi som pedagoger måste vara nära barnen, lyssna in barnens samtal och utforskande för att kunna ge dem utmaningar och möjliggöra för barnen att bli sina bästa jag.

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt, vad är det? Jag vet att många av er funderar över hur ni ska kunna tillvarata barnens intresse och nyfikenhet i projektet samtidigt som ni ska arbeta och sträva mot de mål ni valt att prioritera. Dilemmat kan vara att barnen är intresserade av något helt annat än det som ni satt som mål. Hur ska vi göra då? Ska vi ändra målet? Här tänker jag att vi måste försöka skilja på mål och medel. För ett tag sedan ingick flera pedagoger i nätverk med Per Bernemyr. Han sa vid något tillfälle att vi måste använda barnens nyfikenhet och intresse som ett medel. Han formulerade sig så här: tex Hur kan vi med hjälp av barnens intresse för rymden möjliggöra för barnen att utveckla sitt språk och ordförråd? Hur kan vi använda barnens intresse för dinosaurier för att sträva emot de matematik mål som vi formulerat? Hur kan vi använda barnens intresse för dans, musik och rörelse för att arbeta med värdegrunden? Hur kan vi med hjälp av barnens intresse för skapande möjliggöra för barnen att få pröva sina egna teorier? Dessa formuleringar brukar jag ha med mig i bakhuvudet när jag funderar över barnens inflytande och delaktighet gällande miljö, material och aktiviteter i ett projekterande arbetsätt kopplat till de prioriterade målen. För att lära och utvecklas måste det vi ska lära vara meningsfullt, spännande och intressant. /Jenny Grangéus

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt Projektet i lärmiljön: Ljus och ljud väcker förundran Hela Hjor thagens förskola arbetar med ett gemensamt projekt: språket genom naturvetenskapliga ämnen under läsåret 2016/2017. De började höstterminen med att undersöka och utforska ljud och ljus som fenomen. Pedagogerna säger genom att erbjuda o c h i s c e n s ä t t a o l i k a a k t i v i te te r i n n a n barnen kommer på morgonen skapar vi spänning och intresse för vidare undersökning. Vår uppgift är att erbjuda miljöer som inspirerar till utforskande av l j u d o c h l j u s d ä r v i i n k l u d e ra r o l i k a material som barnen kan använda i sina lekar. För att skapa en nyfikenhet och intresse kring ljud erbjuder vi olika sor ters aktiviteter och redskap för att skapa ljud, vi har tex ljudstövlar tillgängliga i miljön. Vi ser att när barnen har på sig stövlarna

skapar barnen olika ljud beroende på hur de rör sig och kan då reflektera över likheter och olikheter. När vi har gemensam sångsamling iordningställer vi den platsen med olika ljuskällor, levande ljus, ljusslingor, digitala verktyg, ficklampor. Vi ser att genom att använda oss av olika ljussättningar i olika rum och vid olika tillfällen skapar i olika sinnesstämningar hos barnen vilket gör att de på så vis använder sig av olika ljud och röstlägen. När vi projicerar på väggen får barnen möjlighet att uppleva och utforska bild, ljus, färger och ljud m e d h e l a k ro p p e n o c h f l e ra s i n n e n . Barnen får er farenheter av att både ljus och ljud kan vara rörliga i olika tempo. Vi har använt en app som heter gravitarium, denna app skapar ett samtal mellan barnen om ljus, former, skuggor.

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt Projektet i lärmiljön: Ljus och ljud väcker förundran I vår kub som vi har på en avdelning har vi hängt upp olika musikinstrument och ljusslingor i olika färger. Barnen har visat både i handling och ansiktsuttryck att de har förundrats av detta. Att få känna på, undersöka tillsammans med kamrater och titta på ljusen i slingan förstärker lärandet eftersom barn lär med alla sinnen. Likaså upplevelsen av ljud som blir när barnen rör bjällrorna, att jag själv kan bestämma genom snabba eller långsamma rörelser och hur mycket kraft jag lägger i rörelsen hur ljud blir. Overheaden och ljusbordet har varit material som haft en central plats i miljön och i barnens undersökande. På gården har vi hängt upp flaskor med olika material i. Undra vilka flaskor vi kan få ljud i och om det finns något som reflekterar ljus i våra flaskor. - Kanske lyser solen igenom silkespappret och ner på gräset säger ett barn.

- I den här flaskan finns det både ljud och ljus säger ett barn som vrider och vänder på flaskan. - Se vad det glittrar i denna flaska, det blir många olika färger konstaterar ett barn. I s ko g e n h a r e n g r u p p a r b e t a t m e d äventyrspedagogik och den sagan vi berättar fokuserar på ljud och ljus. Barnen får olika uppdrag i skogen av figurerna i sagan, som de får undersöka och pröva med ljus och ljud verktyg tex ficklampa förstoringsglas, ljudrör. När vi varit i skogen och vid havet har barnen upptäckt sina skuggor. Vi ser också att barnen blivit uppmärksamma på olika ljud de hör och kan urskilja nyanser i ljud. Barnen skapar också ljud genom att tex gå i prasslande lövhögar och uppmärksammar då ljudet. Ett barn säger under en promenad när jag går blir det olika ljud.

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt Pinnprojekt på Slättens förskola Pedagogerna ser tidigt på hösten att barnen samlar mycket pinnar på utflykterna. De leker och skapar med pinnar det blir eldstäder, kojor, balans redskap och verktyg för att undersöka och få jämvikt. Pedagogerna hänger på barnens intresse för pinnar och utmanar barnen att samla pinnar för att sor tera. Barnen får själva välja hur de ska sor tera och kommer då överens om färg. Barnen fick även ta med vasin pinne till förskolan från skogen. På förskolan börjar barn och pedagoger samtala om olika begrepp för samma sak, är det en pinne eller en gren. Vad är skillnaden? Vad kan man göra av pinnar?

byggt olika där för blev barnens reflektion och återberättade extra intressanta. Vid ett annat tillfälle var utmaningen att bygga så långt som möjligt. Här får b a r n e n e r f a ra s k i l l n a d e n m e l l a n o l i k a begrepp.

Barnen visar ett stor t intresse för pinnar och att med hjälp av pinnar använda matematiska begrepp och att bygga med pinnar. Där för bestämmer pedagogerna sig för att koppla projekt till matematik och teknikmål från läroplanen.

Pe d a g o g e r n a b ö r j a r l ä s a s a g a n o m Pinneman, barnen tar till sig denna boken och Pinneman ger uppdrag/utmaningar till barnen i skogen. Tex hitta saker i skogen där man kan bygga på höjden, barnen blir indelade i 3 grupper. När de är klara får de mäta sina byggen med tumstock och gå runt och titta på varandras byggen. Alla grupper hade

Alla barn börjar skapa en egen Pinneman. De får välja på alla pinnarna som de samlat i skogen. Barnen tittar på de olika pinnarna, jämför den här har näsa, den har armar och efter en stund har alla barn hittat sin Pinneman som de sedan målar. I skogen for tsätter aktiviteten med pinnarna, bygga, flytta, dra, balansera, samarbeta kring pinnar. Barnen skapar sitt lekmaterial av pinnar, det blir trummor och då reflekterar barnen över vilka olika ljud det blir av olika pinnar och grenar.

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt Pinnprojekt på Slättens förskola På förskolan skapar barnen ett pinnträd och kring detta träd kommer deras dokumentationsvägg att växa fram. Barnen får under hösten ett stor t intresse för former och då skapar de en kvadrat av pinnar, det blir en TV, en ram eller s p e g e l . Pe d a g o g e r n a s e r a t t b a r n e n utvecklar sin fantasi och kreativitet i skapandet med pinnar. Pinnen blir något annat i leken. Barnen väljer sina pinnar med stor omsorg, det är skillnad på pinnar och pinnar. Några av pedagogerna läser boken ”Levande spår ” och utifrån den får de inspiration till att skapa konst i ra m a r n a . G e n o m a t t p ro j i c e ra l a n d a r t bilder från nätet på väggen inspireras även barnen att skapa och konstruera med naturmaterial inne och ute.

Att bygga och konstruera med pinnar intresserar även barnen inomhus. Barnen använder pinnar från naturen, glasspinnar, tandpetare. När barnen ska bygga något gör de först en tecknad ritning eller så lägger de glasspinnar som

en ritning. Eftersom materialet är tillgängligt och erbjuds vid många tillfällen ser pedagogerna att barnen utvecklar sina konstruktioner. De blir inspirerade av varandra, ser fler möjligheter och hittar nya tekniker. Tex vid första tillfället satte barnen bara ihop tandpetare-kikär tor efter ett tag blev det byggen på höjden och en tanke med vad de bygger. De vill limma ihop glasspinnarna för att de ska hålla bättre och får då pröva olika typer av lim och pröva vad som håller bäst , barnen på Slätten är helt överens om att limpistolen är bäst.

När julen närmar sig vad är mer naturligt än att använda pinnar i julpysslet. Det blir stjärnor, granar och tomtar av pinnar. Barnen har klar t för sig att det är viktigt att göra en ritning innan. Barnens egna Pinneman får följa med hem i en väska som är full av mätredskap, tumstock, måttband, linjal osv. Pinneman och barnet får i uppdrag att undersöka matematik hemma.

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt Titanic - Morups förskola När vi tillsammans använde appen Google Earth började några barn trycka på gula punkter som dom hittade på flera olika ställen. Jag berättade vad punkterna visade, oftast var det nån större stad eller ibland ett berg. Tillslut såg barnen en punkt mitt ute i vattnet och de undrade vad den visade. Vi läste då att det var platsen där Titanic sjönk och flera barn blev väldigt nyfikna på att få veta mer om Titanic.

Vi sökte då information på nätet, kollade på filmer på youtube och lånade en bok på biblioteket. Nåt barn målade av Titanic och byggde det i lego. Detta barn ställde allt mer frågor och ville veta allt mer, så vi fortsatte att lära oss saker. Tillslut dramatiserade barnet vad som hade hänt med Titanic med hjälp av sin legobåt och vi fotograferade det och skapade en egen Titanic-bok. Vi kan se att ju mer kunskap om Titanic barnet fick desto mer detaljerad blir hans legobygge. I dom sista varianterna av den berättar han precis var skorstenar, livbåtar och liknande finns.

Den första versionen av lego-Titanic

Barnen visar hur isberget skrapar skrovet.

En teckning på Titanic.

Barnet är nu noga med att ha med skorstenar och livbåtar. Samt ställer upp gubbar som representerar kaptenen och de män som håller utkik efter isberg.

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt Titanic - Morups förskola Det är fantastiskt spännande att se hur barnen inspirerar varandra att lära mer om Titanic. Flera barn väljer att skapa båtar med hjälp av lego, målar, skapar av deg mm. De leker , placerar ut "isberg" på golvet och bygger båtar som sen går sönder. I leken hör vi dem prata om hur Titanic såg ut, hur den sjönk och varför. Vi har använt kikare för att upptäcka att det går att se saker långt bort. " Livbåtar har inget tak för man ska kunna hoppa i dem " , " En roddbåt är liten " , Vi ser och hör verkligen progressionen i barnens lärande och att den sker i samspel . Vi pedagoger ställer frågor som får barnen att fundera vidare, tex kanot är en slags båt, hur tar den sig fram på vattnet ? Har den motor ? " Nej , den har åror " säger ett barn. Vad spännande med båtar, ska vi lära oss mer om båtar ? " Jaaa ! " ropar barnen. Vi ska låna böcker på bokbussen om båtar. Med hjälp av det pågående intresset för båtar kan vi utveckla lärandet mot våra prioriterade mål att utveckla ett nyanserat ordförråd talspråk, ordförråd och begrepp . Berätta, uttrycka tankar, ställa frågor osv. Med hjälp av experiment får vi också möjlighet att utforska,dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturkunskap. GLÄDJEN i att genom leken lära tillsammans , barn och vuxna får oss att må bra ! Man blir förundrad varje dag och det är en härlig känsla.

1.Två teckningar ritade av samma barn med några veckors mellanrum.

2.Vi ser att det mest centrala i den första är storleken på båten, fönster, skorstenar och vatten.

3.I den andra teckningen hamnar fokus istället på att båten går sönder, en skorsten trillar av , isberget och även korgen där man letat efter isberg

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt Fordon/ transportmedel Bokens förskola avd. Strandskatan Barnen fick i uppgift före sommaren att ta med sig ett sommar minne. Vi såg en röd tråd av intresse för olika fordon/ transportmedel i deras redovisningar. En tanke från oss är att vi efter förutsättningarna med en grupp på 1-4 år har haft med oss alla barn i projektet. Vi är nöjda med hur vårt projekt inkluderar samtliga med utgångspunkt i var och ens förmågor och förutsättningar. Projektet hålls levande och drivs framåt av barnens nyfikenhet. Vi tänker nu att vi går vidare med utgångspunkt i det intresse vi ser för utryckningsfordon. Vi ville göra projektet synligt på väggen med estetiken i baktanke. Barnen började måla vägar till bilarna och direkt associerade de till Falkenberg dvs vi behövde vatten också. Direkt blev två barn intresserade och började rita bilar och bussar som de klippte ut och klistrade fast. " Vi måste ha bussar .....och tåg" Barnen fortsatte att rita, vilket lockade ytterligare barn att rita mer av olika fordon de kände igen. Projektet stannade av lite tills ett barn säger samtidigt som hen tittar på tavlan: Vi har inga båtar! Så återigen tar projektet fart och barnen börjar rita mer transportmedel. Efter båtarna kommer de på helikoptrar och flygplan. Själv uttrycker jag att det skulle behöva lite grönt på tavlan. En flickar nappar direkt och ritar päron och äppleträd, ett annat barn en sol. Projektet går vidare…….

Bilderna nedan visar en väl genomtänkt miljö som stödjer projektet. I en av hyllorna finns ett litet, men lockande urval av bilar som ger barnen möjlighet att kontinuerligt vara nyfikna och utforskande. Halvanböckerna är ju både intressanta och lärorika och bygger på både fantasi och fakta. Bilsportmagasinen blir ett bra exempel på “att tänka utanför boxen”och illustrerar en barnsyn som tar utgångspunkt i en syn på barn som nyfikna, vetgiriga, kompetenta och utforskande.

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt Stafsinge förskola, avdelning Solen. I sagans värld möter vi de tre Bockarna Bruse som försöker ta sig över bron där trollet bor. Genom olika medel såsom drama, sång, dans och musik och flera olika material att skapa med, fångar vi barnens nyfikenhet. Genom många olika estetiska lärprocesser hittar vi möjligheten till att utveckla barnens språk. På Solen har vi en blandad barngrupp med många olika modersmål och förutsättningar. Vi har delat in våra barn i två grupper, de yngre 3-4 och de äldre barnen 5-6. Från utvärderingen i våras så var vi alla överens om att vi ville fokusera på språkutvecklingen. När vi har jobbat mot vårt mål, att barnen ska få möjlighet till att utveckla sina språkliga förmågor och lära sig att kommunicera med varandra, så har vi använt oss av sagan Bockarna Bruse som ett medel för att jobba mot vårt syfte/mål. Bockarna Bruse var ett bra alternativ då den innehåller många upprepningar. Genom att vi erbjuder barnen olika språkfrämjande aktiviteter och lär miljöer där den språkliga kompetensen kan utvecklas. Vårt mål är att projektet ska vara levande i vardagen och att det ska genomsyra hela verksamheten. Alla barn ska kunna, vilja, våga vara delaktiga och utifrån sina egna förutsättningar. Vi vill att barnen inspireras av sagans magiska värld och att de ska få uppleva glädje och gemenskap genom olika möten med sagan. De första vi gjorde innan vi presenterade Bockarna Bruse för alla barnen var att vi tog hjälp av våra modersmålslärare. Vi bad dem att läsa sagan på barnens eget modersmål så att alla barnen skulle få förståelse för vad sagan handlade om, vilket vi tycker har inspirerat och möjliggjort bra förutsättningar för alla barnen. Sedan började vi ett spännande och inspirerande projektet med att ta med barnen ut i skogen, vid en stock ute i skogen dramatiserade vi sagan för dem. Med stor förtjusning och spänning fångades de flesta barnen av "första stunden vid bron". Vi valde skogen för att ge sagan mer liv och vi filmade och fotade alla aktiviteterna för att barnen lättare skulle komma ihåg vad vi gjorde, för att kunna åter blicka och reflektera tillsammans med barnen. Vi kan se att stocken där projektet introducerades fortfarande lockar barnen varje gång till att dramatisera/ återskapa berättelsen/leken när vi kommer till skogen. Tillsammans samarbetar barnen, de leker och berättar sagan oberoende av vilket språk de pratar, de gör de på sitt vis och efter sin förmåga. Vi har använt oss av många olika slags tekniker och material inom skapande verksamheten, vi hade en tanke bakom detta att stimulera och uppmuntra språk och kommunikation. Alla kan vara delaktiga i dessa mötesplatser, genom använda sig av sin kropp på många olika sätt, efter sin egen förmåga, de 100 språken.

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt Solen forts… Vi såg då att barnen deltog med stor nyfikenhet och intresse, de samarbetade över "gränserna" med de många gemensamma praktiska aktiviteterna. Vi har skapat ett landskap i bygg ateljén skapat bockar med olika material, dramatiserat, gjort egna flanosagor, sjungit och spelat och vi ser att alla barnen i gruppen är delaktiga i projektet. Vi har uppmärksammat hur roligt barnen har tyckt att det är samt att de är fokuserade när de jobbar med aktiviteterna. Vissa barn tar sin egen väg och verkar inte förstå riktigt vad som händer, men hänger ändå på medan andra lever sig in i stunden med liv och lust. När vi berättar sagan är det många som vill vara med och berätta sagan, de hjälper varandra. Vissa är så ivriga att de inte kan sitta stilla under sagans gång. Några berättar utförligt sagan, andra sjunger den, några vill ha hjälp av sina kompisar att sjunga, vissa agerar sagan enbart med hjälp av figurerna. Vi kan se att målet kring utvecklad språkförståelse har gett resultat då vi pedagoger har varit närvarande med barnen och benämnt de ord som vi både ser och hör att de försöker att få fram. Vi hör också vid olika situationer under dagen att ord kommer mer och mer. Barnen sjunger, berättar och leker sagan spontant även under den fria leken.Vi har haft stor fördel av att vi dokumenterat mycket eftersom bilder talar sitt eget språk och förtydligat när inte orden, språket funnits för att uttrycka sig, så har bilderna varit stor betydelse.När vi reflekterar så använder vi oss av både IPad, TV:n och projektorn. Alla barn har då fått möjlighet att delta och följa projektet utifrån sin egenförmåga. Vi kan nu se hur vårt medvetna tänk kring gruppen i projektet börjar forma sig. Vi ser fram emot att fortsätta att jobba med Bockarna Bruse under vårterminen då intresset hos barnen fortfarande finns kvar.

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt Den här boken rekommenderar jag alla som är nyfikna på projekterande arbetssätt och på hur verktyget pedagogisk dokumentation kan användas för att synliggöra lärandeprocesser. Boken beskriver ett projekt som handlade om barns relation till fenomenet ljus och barnen i projektet är från 1 - 5 år (i olika grupper på olika avdelningar/ förskolor) Camilla V. Från boken: Pedagogisk dokumentation och projektarbete förutsätter varandra. Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation som ett verktyg och förhållningssätt i projektarbete kan arbetet bli synliggjort och möjligt att

reflektera och analysera.

På adlibris presenteras boken så här: Hur kan pedagogisk dokumentation utveckla arbetet på våra förskolor? I den här boken får läsaren följa fem förskolors dokumentationsarbete från projektet Ljuspunkten - barns relation till fenomenet och begreppet ljus, som pågick 2006-2008. Fokus i förskolornas dokumentationsarbete var att få syn på vilket lärande som äger rum när barnen undersöker och förhåller sig till ljus som fenomen och begrepp, men även att ta reda på vilken betydelse estetiska uttryckssätt har för barnens lärande. I boken beskrivs exempel på en mängd dokumentationer och läsaren får ta del av hur förskolorna på olika sätt arbetar med pedagogisk dokumentation. Exemplen visar att pedagogisk dokumentation sätter fokus på processerna och gör det möjligt att synliggöra och följa barnens och pedagogernas meningsskapande. Förskolorna välkomnar alla att vara med i processen och bjuder in läsaren att göra egna reflektioner och tolkningar, eftersom dokumentationen ses som ett material som inte är stängt eller färdigtolkat. Bokens redaktörer tar upp teoretiska perspektiv på barns lärande, pedagogisk dokumentation och projekterande arbetssätt. Boken vänder sig till förskolor och pedagoger som är intresserade av hur man kan arbeta med pedagogisk dokumentation.

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt Hur reflekterar barnen sin omvärld genom de hundra språken på Vinbergs förskola? Under kommande lärår kommer lärmiljöerna att förändras så att barnen kommer att kunna ha fler samlingsplatser att välja mellan. Detta för att barnen ska spridas ut och att de kan vara i sin aktivitet och utforska ostör t. Detta medför även att det skapas lugnare miljöer och barnen få mer ro. Efter besök på Remidan i Skillingaryd och intresse tidigare av lärmiljöer vill vi pedagoger skapa en "ny" förskola. Vi vill med detta skapa fler mötesplatser för barnen där de kan undersöka samarbeta, utvecklas och förundras tillsammans.

Det vi vill undersöka är vad händer med barnen när de får ta sig an de olika m a te r i a l e n s o m v i p re s e n te ra r i v å ra l ä r m i l j ö e r ? Vi v i l l a t t b a r n e n s k a b l i förundrande och nyfikna när de kommer till de olika miljöerna. Vi skapar en miljö så att alla barnen har något de finner intressant under dagen, både ute och inne. Detta gör vi genom att tillföra olika material som skapar ett intresse och nyfikenhet att vilja undersöka, prova, känna och klämma. Vi strävar mot att de s k a f å e n n y e r f a re n h e t m e d a n d ra m a te r i a l s o m d e i n te u n d e r s ö k t o c h provat tidigare.

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt Hur reflekterar barnen sin omvärld genom de hundra språken? Vår vision är att vi tillsammans med barnen får fatt i olika kunskaper. Vi vill öka barnens nyfikenhet till att er fara och utforska materialet i våra olika miljöer då vi försöker presentera materialet tilltalande och estetisk. Vår t mål är att göra miljöerna oemotståndliga och inbjudande. Detta försöker vi göra genom att skapa tydliga utrymmen med klara koder samt genom att erbjuda material som är tilltalande, välsor terat, tillgängligt och som erbjuder stora valmöjligheter. Vi vill att barnen "sugs" in i v å ra l ä r m i l j ö e r. B a r n e n s k a g e s möjlighet att få prova och utforska olika sor ters material där vi tillför efterhand för att barnen ska komma i djupare förståelse i sin process och få en ny er farenhet. För att vi ska få syn på var barnen behöver för material så de kan komma till ett nytt lärande är vår t mål att vi ska vara närvarande i barnens undersökande. Genom att ge barnen många olika sor ters material ger vi dem nya er farenheter som de kan använda i andra sammanhang för att kunna arbeta med att utmana och utveckla dem.

Projektet ska vara levande under hela dagarna på förskolan. Vi är medforskande och närvarande pedagoger och barn och vuxnas teorier har lika värde. Vi kommer att utgå från barnens upptäckter och nyfikenhet men även vara lyhörda för deras tankar och er farenheter och på det viset kunna tillföra nytt material eller nya tankar till nya upplevelser. Vi strävar mot att ha låga hyllor där materialet är tillgängligt för barnen. De ska kunna ta egna initiativ och inte vara beroende av att vi vuxna tar fram materialet. Det stimulerar barnen att göra meningsfulla saker tillsammans. Vi arbetar med att barnen ska ta hänsyn och respektera materialet samt veta vad varje sak "bor" och materialet ska ha sin tydliga plats. När vi ändrar i lärmiljön m å s te v i o c k s å v a ra f l e x i b e l i v å r organisation. Det gäller att se möjligheterna och inte låta rutinerna bli ett hinder för att skapa bra lärmiljöer.

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt Matematik - vi upptäcker likheter/olikheter I Ullareds förskola avd. Äppelbacken, arbetar vi med barn 1-3 år och vårt fokusområde för läsåret 16/17 är matematik. Vi valde ingången likheter och olikheter då detta är centralt för barns tidiga matematiska utveckling. Ett intresse vi kunde se hos våra barn är att de ofta visade och tittade på varandras kläder, ”vad har du på tröjan idag?” Detta intresse utgick vi ifrån i vårt projekt. Projektets mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn: - utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. - utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. ur Lpfö98. Detta sker när barnen: - Urskiljer likheter och olikheter - Ökar sin förståelse för matematiska begrepp såsom jämförelseord, former och mönster. Vi startade upp vårt matematikprojekt genom att introducera vår matematikhörna i smågrupper. I denna hörna hade vi samlat material där barnen kunde upptäcka likheter och olikheter. Här fanns exempelvis plockhink, stapeltorn, nallar i olika färger/storlekar, knappar, olika mönstrade tygbitar, formpussel, olika klossar och magneter i olika former. Vi använde oss också av väggarna där vi satte upp bilder på olika mönster.

Mönsterbilderna på väggen var det som mest fångade barnens intresse vid introduceringen. Redan då kunde vi se att barnen jämförde mönstren på väggen med sina kläder. Vi gjorde vid ett senare tillfälle en ”egen” mönstervägg. Den blev väldigt populär hos barnen och de pratade mycket med varandra kring bilderna. Vi tog kort på barnens mönstrade kläder och de fick sätta upp sitt eget kort. Från början hade vi prickigt, randigt, rutigt och zick-zack men efter uppmaning från barnen fick vi utöka mönstermenyn med blommigt och stjärnmönster.

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt Matematik - vi upptäcker likheter/olikheter I smågrupper undersökte vi mönstret på olika tygbitar, målade och ritade olika mönster. Några kommentarer från barnen: jag hittade tre likadana, det är blommor som min klänning, jag hittade par, jag hittade ankare och rutiga som en fyrkant (gör tecknet för rutigt).

Vi använde oss också av tecken som stöd till våra mönster. När vi var i skogen använde vi oss av kottar och pinnar för att göra mönster. Vi har använt oss av olika uttrycksmedel t.ex. tejpade vi upp olika mönster i Lobo. Där har barnen bland annat hoppat prickar, gått zick-zack och rullat ränder. Vi tillförde även detta i vår utomhusmiljö med hjälp av kritor. Vi har även använt oss av vår kropp och rytm för att göra ett mönster t.ex. klapp, hopp, stamp, klapp, hopp, stamp…

Både i skogen och inomhus fick barnen möjlighet att upptäcka vad som skulle komma härnäst i ett mönster, två saker gick bra medan tre saker var lite klurigare. Några barn ritade av mönstret och gjorde egna mönster som kompisen sedan fick försöka göra.

I slutet av hösten kunde vi se att flertalet barn upptäckt likheter/ olikheter genom ex. sortering och de benämner även olika mönster. De barn som ännu inte är så verbala har fått möjlighet att visa sin förståelse genom att vi använt oss av olika uttrycksmedel. Ett exempel är ett barn som ställde sig på det upptejpade zickzackmönstret och drog en telefon fram och tillbaka, vilket vi tolkade som att han visade mönstret. Flera barn visade sin förståelse genom att använda tecken som stöd. Vi kunde också se att en medforskande vuxen var viktigt för att materialet skulle användas för att upptäcka likheter och olikheter, ibland har det också använts till andra saker t.ex. i rollekar. Vi kan höra att barnen associerar exempelvis fyrkant med rutor. Vi tänker nu gå vidare med de geometriska formerna…

NR 5 ● JANUARI 2017

Projekterande arbetssätt Tröingebergs förskola avd. Öringen utforskar matematiska begrepp med bl.a dans, drama & skapande.

Barnen har skapat egna figurer som de kan agera med. Barnen tyckte mycket om när vi använde oss av musik när vi målade "Bockarna Bruse". Det ville vi gå vidare med och på en föreläsning om dans i Göteborg fick vi inspiration om en dans: "Rosas dans" som vi ville prova med barnen. Barnen fick titta på video från den vid ett tillfälle för att vid nästa tillfälle få testa själva. Efter att ha sett videon blev barnen så inspirerade att de ville prova själva, vi har dansat vid flera tillfällen och reflekterat tillsammans efteråt. Vid ett tillfälle satte vi på en instruktionsfilm för dansen. Barnen lade då märke till helt nya saker såsom sättet de rörde sig på och takträkning. Detta är ett spår vi vill vidareutveckla till våren. I vår lärmiljö har vi skapat ett dramarum där vi från början hade en liten dockteater som sedan utvecklades till en större teater där de spelade själva. Det mesta användes till att spela upp Bockarna Bruse på olika vis, men det har också använts till andra teaterforum. Barnen har utvecklat sitt kunnande i att bygga upp egna teatermiljöer och vad teatern skall handla om. Vi har filmat barnen då de spelar upp teatern. Ibland har vi bara spelat in ljudet då barnen inte själva ville bli filmade. Vi fortsatte att använda oss av musiken genom sången om bockarna Bruse i vår ateljé. Barnen har fått måla till musiken och testa på att känna av musiken med sin hörsel och uttrycka vad de hör genom penseln, flaskfärg & spännpapper. Ett enda stort gemensamt papper att skapa på.

NR 5 ● JANUARI 2017

Pedagogpriset Stjärnan Hällinge förskola Pedagogpriset Stjärnan 2016 för förskolan tilldelades pedagogerna Eva Hedman, Carina G u n n a r s s o n o c h V i c t o r i a Pe t t e r s s o n p å Hällinge förskola avdelning Ekorren. De har i sin pedagogiska berättelse som u t g å r f r å n b a r n e n s i n t re s s e b e s k r i v i t e t t utforskande och medforskande projekterande arbetssätt. Progressionen och barnens förändrade kunnande synliggörs genom teckningar och kommentarer.

NR 5 ● JANUARI 2017

Pedagogiska tips En avdelning på Slöingeskolans förskola har en låda där de samlar observationer och reflektioner från när barnen undersöker, utforskar och använder matematiska begrepp i vardagen och när barnen visar ett intresse för bokstäver. På den gemensamma reflektionstider tittar pedagogerna på lapparna och reflekterar över dem för att se hur de ska utmana barnen med material i miljön. Vilket lärande är synligt. De sparar alla lapparna för att synliggöra både det enskilda barnet och gruppens progression. Samma tips kommer från ett arbetslag på Långaveka förskola men i stället för låda så använder man en burk att samla lapparna i.Samtliga i arbetslaget antecknar kortfattat det man ser att barnet/barnen uttrycker, utvecklar och lär i riktning mot projektets prioriterade mål. På den gemensamma reflektionstiden följer man sedan upp och reflekterar såväl gruppens som det enskilda barnets förändrade kunnande med utgångspunkt i anteckningarna.

En avdelning på Söderskolans förskola samlar dokumentationen från projektet i en tapetkatalog som blivit deras process och dokumentations bok. I deras projekt om matematik och teknik i närmiljön är garnfiguren Yarny en viktig del. Yarny finns i ett dataspel där hen tar sig fram i naturen med hjälp av en röd tråd som leder hen till uppdrag och utmaningar. Yarny har ett eget rum på förskolan där hen bor och där barnen skapar saker till hen, där finns även den röda tråden. När barnen löser Yarnys uppdrag och utmaningar dokumenteras processen i boken av barn och pedagoger. Boken finns tillgänglig i miljön.

NR 5 ● JANUARI 2017

Pedagogiska tips I ur och skur har köpt in två ”lådcyklar”. I varje cykel får det plats 6 barn. Nu öppnar sig nya möjligheter för barn och pedagoger när de kan ta sig till nya platser i närmiljön tex stan, Vallarna, stranden eller biblioteket. Barnen tycker att det är väldigt roligt att ge sig ut med cyklarna. När förskolan är ute och cyklar möter de många glada människor som hejar på dem och barnen vinkar glatt tillbaka. Barnen sitter och samtalar med varandra och pedagogen om vad de ser omkring sig.

Sapere metoden: att uppleva med alla sinnen- Måltidspedagogik Kokerskan och två pedagoger på I ur och skur har gått en utbildning kring kost och matsituationen på förskolan. De använder materialet ”Bra måltider i förskolan” från Livsmedelsverket. De försöker använda måltiden för ett tillfälle för lärande. En måltid handlar om att uppleva med sina sinnen och att sätta ord på det vi smakar på. Barn och pedagoger pratar om vad de äter, hur de smakar och ser ut. Målen med Sapere är : -lära känna sina sinnen och sin egen smak -träna upp ett språk för att uttrycka vad de upplever -våga prova nya produkter och rätter -vilja äta mer varierat -lära sig att produkter och mat är spännande och kul -utvecklas till kunniga och kritiska konsumenter ”Alla har rätt till sin egen smak, det finns inget rätt eller fel” ”Alla har rätten att låta bli att prova” Barnen är nyfikna på nya livsmedel tex kålrabbi, efter lite tvekan ville alla barn smaka. I boken finns många konkreta förslag på hur man kan koppla måltiden till läroplanen. Till mellanmål får de grönsaker som kokerskan har sparat sen lunch och av grönsakerna får barnen skapa sin egen ”håriga macka”, dvs vi skapar ett ansikte på smörgåsen. Tanken med detta är att barnen får skapa på egen hand, använda det som annars hade slängts och barnen får möjlighet att bekanta sig med grönsaker på ett kravlöst sätt. Pedagogerna ser att barnen är nyfikna på grönsakerna och vill gärna smaka. De äter mer grönsaker nu. Det är några till förskolor i Falkenbergs kommun som har gått eller går denna fortbildning.

NR 5 ● JANUARI 2017

Apptips från 4 år

Alla åldrar

Puppet Pals HD

Gravitarium

Här kan barnen och ni pedagoger skapa berättelser och sagor med hjälp av 8 figurer och 3 bakgrunder som finns. Om ni har betal appen kan ni fotografera barnen och något i omgivningen och göra berättelser om. Det går också att tex fota av barnens favorit figurer i en bok och en bild från boken och låta barnen skapa egna berättelser med de figurerna. Då får barnen möjlighet att berätta sagan på det sätt som barnen upplever sagan. Appen kostar ca 50 kr.

En app som är underbar att projicera på väggen eller i en kub. Ett ban ”styr” mönstret genom att skapa mönster på lärplattan medan andra barn fascineras av mönstret på väggen och kan ”bada” i mönster. Appen ger många samtal mellan barn-barn och barn-vuxen. Det går att förändra ljusfenomenet med olika former, färger och musik. Appen kostar ca 30 kr.

från 4 år CamQuest

CamQuest är en app som på ett lättsamt men stimulerande sätt låter barn upptäcka och utforska former i sin närmiljö. Barnen får i uppdrag att leta efter och ta kort på föremål och figurer med olika geometriska former – cirklar, kvadrater, rektanglar och trianglar. Appen är utformad på ett så enkelt sätt som möjligt för att barnen ska kunna hantera den på egen hand.

Sagt om appen “CamQuest” (Helen Svensson Fajans Gröna)

Jag vill bara rekommendera en väldigt enkel och lättanvänd app som heter Camguest. Med den kan barnen leta former i lärmiljön. Jag är säker på att även de yngre barnen kan använda denna. Barnen på vår avdelning gick på " form jakt" igår förmiddag och hade jätteroligt tillsammans.

appen kostar ca 20 kr.

NR 5 ● JANUARI 2017

Litteraturtips Pedagogisk litteratur

pedagogisk litteratur

Ute året runt

Det synliga barnet

Hur kan man arbeta pedagogiskt med utomhusmiljön i förskolan? Vilken funktion kan gården, skogen eller strövområdet ha? Och hur påverkas barnens lärande av att de befinner sig i naturen? Barns nyfikenhet och lust stimuleras när de får vara utomhus. När pedagogerna är redo att följa barnen i deras sätt att undersöka världen hamnar barnperspektivet i fokus. I boken finns exempel från hela landet och alla årstider. Fyra forskare och experter bidrar också med sina rön och erfarenheter av utomhuspedagogik. (texten kommer från baksidan av boken)

I Det synliga barnet tar Martina Lundström ställning för att barns perspektiv är jämlikt vuxnas. Hon slår också fast att förskolan är den enda arenan i samhället som är barnens egen. Som pedagog behöver man därför ta ställning för barns inflytande i verksamheten varje dag. Även om det kan vara obekvämt ibland.

Boken ger exempel från många olika typer av uteverksamheter och på hur utemiljön kan bli en del i projektet. Det går att läsa fristående kapitel i boken eller om ni vill ha inspiration kring en viss årstid.

Hon visar hur pedagogisk dokumentation och projektinriktat arbete gör det möjligt att förändra sitt synsätt, synliggöra barnen och samtidigt följa läroplanen. Hon ger också konkreta exempel på verktyg som blir en hjälp att förstärka barnens perspektiv i

kvalitetsarbetet. texten ovan är hämtad från baksidan av boken.

Pedagogisk litteratur Surfplatta utomhus

Kan man verkligen ta med surfplattan ut? Absolut! Men visst finns det saker att tänka på. Författaren ger dig tips och råd för hur du rent praktiskt kan gå tillväga. Du får stöd i hur du kan använda surfplattan som ett verktyg och utnyttja dess fulla potential och utveckla ert undersökande utomhus. (texten kommer från Adlibris hemsida) I boken beskriver författaren några appar tex pic collage, book creator, QR kods appar, tärningsappen Dicte, både hur ni använder dem rent tekniskt men också hur ni kan använda dem tillsammans med barnen och vad ni kan skapa/undersöka tillsammans med barnen. Det finns också många apptips gällande flora, svampappar, djurappar och andra uppslagsappar. Efter att ha läst boken tror vi ni kommer bli sugna på att använda surfplattan i naturen på ett pedaogogiskt sätt tillsammmans med barnen.

NR 5 ● JANUARI 2017

Litteraturtips Pedagogisk litteratur

Dokumentera och skapa med lärplatta. Av Monica Niemi. I boken beskriver författaren hur surfplattan kan bli ett värdefullt tillägg i förskolans verksamhet. Boken beskriver enkelt och inspirerande omkring hur olika appar fungerar och vad vi kan använda dem till: ( pic collage, skolstil. pages,book creator, my story, skitch,, garage band, I motion HD mfl) . Den gemensamma nämnaren i de presentationer som görs är med fokus på hur Ipaden/ lärplattan kan bli ett värdefullt redskap i förskolans dokumentationsuppdrag. De appar som författaren nämner har det gemensamt att de på ett bra sätt inkluderar barnen och ger dem möjlighet att vara delaktiga i dokumentationsprocessens olika steg.Jag ger boken ett extra plus för att den också tar upp omkring de inställningar man kan/ bör göra i "begränsningar". Det var en kunskap jag själv saknade (och inte ens visste fanns) när mina barns skola delade ut Ipads till eleverna. Själv anser jag det där med begränsningar är viktigt och jag tycker absolut det är något som man som pedagog (och förälder) bör känna till. / Camilla V.

Bråkstavsboken och Fantastikboken Dessa böcker synliggör bokstavskonst och skapar många samtal om vilken bokstav det är och hur vi kan skapa bokstäver med olika material. Hur kan vi använda konst och intresse för skriftspråk tillsammans?

Levande spår- att upptäcka naturen genom konsten och konsten genom naturen Boken beskriver hur naturen och utomhuskonst kan stimulera människor att upptäcka och betrakta naturen på ett estetiskt sätt och på så sätt få ett positivt förhållande till naturen. Det är fantastiska bilder i boken som får en att vilja undersöka naturen och dess olika linjer, former och punkter. När du läser boken blir du sugen att skapa och utmanas i din kreativitet i naturen. Jag upplever att boken riktar sig lika mycket till arbete med små barn som äldre barn och vuxna. Boken ger exempel från de yngsta förskolebarnen upp till förskollärarutbildningen.

NR 5 ● JANUARI 2017

Litteraturtips Pi och Powerbollarna (Karolina Kjellberg, Pauline Reuss) är en bokserie för barn i åldrarna 3-7 år kopplad till skolans läroplan i naturvetenskap och teknik. Så här presenteras böckerna på adlibris. Pi och powerbollarna är första boken i en ny serie barnböcker med fokus på naturvetenskap. I Magnetfisket får Pi ta hjälp av sina magiska powerbollar för att lista ut hur de ska hjälpa Pis kompis att fiska upp verktygen som han har tappat i sjön. Här får barn i åldern 3-6 lära sig om hur magneter fungerar.

Andra boken i serien om Pi och powerbollarna! Boken riktar sig till 3-7 år gamla barn och varje bok i serien tar upp ett naturvetenskapligt ämne som ingår i läroplanen. Denna gång får Pi lära sig om olika material när hen ska hjälpa en kompis bygga en isracer.Vilka material håller? Vilka glider bäst? Med smittande entusiasm och detaljrika, fantasifulla illustrationer är Pi och powerbollarna en rolig och spännande läsning och samtidigt en genväg till lärande.

barn litteratur

Skräckinjagande krokodil med ett hjärta av guld Hugo – elak, blodtörstig och JÄTTEFARLIG?/ Mia Nilsson är en humoristisk berättelse om ensamhet och sökandet efter gemenskap med ett enkelt budskap: Döm inte krokodilen efter de vassa tänderna. … Han längtar efter vänner. Men alla hans försök att vara trevlig och hjälpsam går snett… Med utgångspunkt i boken blir det naturligt att tillsammans med barnen diskutera omkring vänskap och kamratrelationer. Tipset kommer från Nattugglans förskola.

NR 5 ● JANUARI 2017

Citatet

Det är enklare att välja väg om man vet vart man ska Från boken “Det synliga barnet” av Martina Lundström s.13

FORTSÄTT FRAMÅT

bilden är lånad från bildspelet / James Nottingham/ 9 januari - 17

På samma sida (13) i boken Det synliga barnet läser jag följande: “Stanna upp och ta ställning för vilken förskola vi vill att det här ska vara och göra en plan för vad vi behöver göra för att nå dit”. För mig hänger den meningen ihop med bland annat syfte och mål. I alla de projekt som är igång runt om i våra förskolor finns tydligt formulerade beskrivningar av vad det är man vill erbjuda barnen att er fara och uppleva. Jag tänker att syftet kan ses som en kompass som hela tiden vägleder oss . Också när vi formar våra pedagogiska m i l j ö e r b l i r d e t v i k t i g t a t t r e f l e k te ra omkring och utgå ifrån ett syfte. Vad är det vi vill att våra miljöer ska möjliggöra?

Vilka tankar har vi om vad barnen ska kunna utveckla och lära i de miljöer vi erbjuder? Vilket material tänker vi blir viktigt att tillföra för att barnen ska kunna utvecklas i riktning mot läroplanens mål? Med ett tydligt formulerat syfte tar vi ut riktningen och det systematiska kvalitetsarbetet med kontinuerlig uppföljning och analys av verksamheten blir att jämställa med “att läsa kar tan”. Är vi på rätt väg? I den gemensamma re f l e k t i o n e n o c h m e d m e d h j ä l p a v verktyget pedagogisk dokumentationen ges vi goda förutsättningar att hitta svaret. Camilla Välimäki

NR 5 ● JANUARI 2017

På gång i kommunen… Pedagogisk dokumentation steg 3 och läslyftet Process och kvalitetsutvecklare

Läslyftet för förskolan

Kommunen kommer att utse 34 förskollärare som vill bidra till att utveckla förskoleverksamheten utifrån Alla ska lyckas!

6 förskollärare från Falkenbergs kommun går läslyftet för förskolan. Under våren kommer de handleda arbetslag och sprida sina erfarenheter och kunskaper på olika förskolor. Läslyftet i förskolan syftar till att stimulera barns språkutveckling och ta till vara barns intresse för texter, bilder och skriftspråk. Läsa och skriva i förskolan heter modulen för förskolan. Modulen innehåller olika sätt att stimulera barns nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Att målmedvetet planera förskolans läsmiljö, få syn på vikten av att vara en läsande förebild och ha ett tydligt förhållningssätt till föräldrar är viktiga komponenter för att barnen ska ges goda möjligheter att upptäcka skriftspråket. Genom att föra strukturerade samtal med barnen om olika texter, berätta och låta barnen dramatisera skapas goda förutsättningar för alla barn, att utifrån sin erfarenhetsvärld, ta viktiga steg i sin utveckling till läsare och skribenter. I förskolemodulen arbetar man med * samarbete med hemmet * högläsning * samtala om texter * berätta en saga * leka och dramatisera berättelser * läsmiljö * läsande förebilder * barns tidiga skrivande

Syftet med kursen är att förskollärare i förskolan skall få fördjupad förståelse och kompetens kring hur pedagogisk dokumentation kan vara en grund för ett systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. För att öka måluppfyllelsen i kommunens förskoleverksamhet och förstärka det pedagogiska utvecklings- och förändringsarbetet kommer kvalitets- och processutvecklaren inom ramen för sin förskollärartjänst arbeta på uppdrag av Falkenbergs kommun samt på uppdrag av förskolechef. Såväl förhållningssätt som arbete ska baseras på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt genomsyras av perspektiven inkludering, formativt undervisning och kollaborativt lärande. Syftet med att utse kvalitets- och processutvecklare inom barnoch utbildningsförvaltningen i Falkenberg är att förstärka det pedagogiska utvecklings och förändringsarbetet för att öka måluppfyllelsen i kommunens förskoleverksamheter utifrån visionen Alla ska lyckas!

Gå gärna med i gruppen ”Pedagogistorna tipsar” på falkenberg. se. Det är en öppen grupp där vi pedagogistor tipsar om litteratur, lärmiljöer, material, aktuell forskning och annat spännande.

NR 5 ● JANUARI 2017

I NÄSTA NUMMER:

tema: Formativ undervisning… kommer under våren Vill ni bidra med något till det numret prata med er pedagogista

Utgiven av Pedagogistorna i Falkenberg Ansvarig utgivare: Anette Klang- Jensen Telefon: 034-88 57 72 E-post: anette.klang-jensen@falkenberg.se