Förskola i vår tid, nr 7 by Utbildning Falkenberg

NR 7 ● NOVEMBER 2017

F Ö R S KO L A I VÅ R T I D FOKUS FALKENBERG

Lära av varandra

Kollaborativt

Tillsammans

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Innehåll I detta nummer av FÖRSKOLA I VÅR TID…..

Ledare……………………………….3 Nya pedagogistor…………………5 Verksamhetschefen har ordet….6 Verksamhetsidé i praktiken…. 10 Fortbildning………………………. 11 Citatet……………………………… 15

Kollaborativt lärande…………… 17 100 språklighet………………….. 26 Pedagogiska tips……………….. 28 App och poddtips………………..33 Litteraturtips………………………34 På gång i kommunen…………….38

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Ledare Vilken skatt det är - det kollaborativa lärandet. Vilken förmån det är att få lära tillsammans. Att få ingå i sammanhang i vilka vi kan lära av varandra. Min kollega och jag fick för en tid sedan förmånen att med utgångspunkt i temat “övergångar” berätta för de lägre årskursernas rektorer om förskolans projekterande arbetssätt och om hur lärandet i förskolan är rhizomatiskt, dvs i vår verksamhet utmanas barnens kunnande i riktning mot flera av läroplanens mål samtidigt. I slutet av vår presentation lyfte jag vikten av att ge varje barn förutsättningar att - genom hela sin utbildningsresa - utveckla en positiv lärandeidentitet; Att ge varje barn förutsättningar att få uppleva glädjen i känslan “jag kan! Jag är en som klarar av” Min kloka kollega avbröt mig här och inflikade försiktigt med orden “INTE ÄN”. Två korta ord. Vid en första anblick kanske obetydliga - men i det där som jag talade mig så varm för gör de stor skillnad. För det är när vi, till orden “jag kan” lägger de där orden “INTE ÄN”, som vi kan få fatt i betydelsen av såväl formativ undervisning som en positiv lärandeidentitet.. Jag kan inte det här - ÄN. Men jag kan lära mig! Det är ju det en positiv lärandeidentitet handlar om! Att tro på den egna förmågan att lära. Att förstå att kunskap kan erövras genom eget engagemang, vilja och hårt arbete och att det i så stor utsträckning handlar om att inte ge upp. I en lärandeprocess är vi aldrig ensamma. Vi interagerar alltid med något. Eller med någon. I kollaborativa processer lär vi av varandra och tillsammans. Min kunskap om något kanske blir någon annans nyckel till utvecklad förståelse. Och tvärtom. I varje möte finns en lärandepotential. “ Vi lär av varandra - det jag idag kan tillsammans med andra, kan jag i morgon göra själv - vi konstruerar vårt vetande tillsammans.” s. 37 Vygotskij i praktiken/ Leif Strandberg I Utbildning Falkenberg s 24 står det så här om kollaborativt lärande: “På barn och elevnivå kan detta exempelvis innebära att de aktiveras som resurser för varandra i en inkluderande och formativ undervisning. På motsvarande sätt ska alla lärare och skolledare aktiveras som resurser för varandra i ett professionellt och lärande system. Det är då alltid barns och elevers lärande som ska vara i centrum för det professionella lärandet hos lärare och skolledare.”

NR 7 ● November 2017

Ledare forts…

Att vara trygg i att jag - ensam - inte behöver kunna allt tänker jag är en grund i det kollaborativa lärandet. När vi vågar fråga om något eller när vi säger “jag kan inte det här än” tar vi ett första viktigt steg i en lärandeprocess. Vi öppnar upp för gemensam diskussion och tillsammans med andras tankar får vi möjlighet att utveckla ny förståelse. Precis det här är meningen med våra processgrupper. De är ett forum för kollaborativt lärande. Till dessa sammanhang kommer vi med kunskap likväl som med frågor och dilemman ,för att tillsammans få nya tankar om hur vi kan vara den bästa förskolan för våra barn. I vår tid.

Och så tillbaka till det där tillfället när min kollega avbröt mig med orden INTE ÄN; jag kan inte det här - än. Men jag kan lära mig. Ibland kan det vara svårt att minnas och få fatt i exakt när vi utvecklar ny förståelse för något men jag vet att i just det där ögonblicket, när min förståelse mötte hennes, landande min tolkning av begreppet positiv lärandeidentitet i en helt ny förståelse. Jag tänker att den här sekvensen, den här väldigt korta stunden på ett så fint sätt illustrerar värdet i det kollaborativa lärandet.

Camilla Välimäki

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Nya pedagogistor

En pedagogistas vardag:

Att bekräfta,uppmuntra och utmana invanda mönster.

Jag heter Jennie Skärsäter och jobbar som pedagogista för CN och CÖ. Jag har jobbat i kommunen sedan 2002, både på små som stora enheter, genom detta har jag fått uppleva utmaningarna som båda enheterna kan ge. Jag valde 2015 att söka till Pedagogistautbildningen i Göteborg och det valet kommer jag aldrig att ångra, visst var det utmanande men samtidigt roligt och lärorikt. Efter utbildningen fick jag chansen till att jobba 20% som pedagogista i Ullaredsområdet och vad jag lärde mig mycket om mig själv i ett nytt sammanhang. Ibland blev det fel och ibland blev det bra, men det var och är min process, min resa. Nu jobbar jag 100% mot Ullared, Okome, Ätran, Nattugglan och Tallkotten. Efter jul kommer jag också att jobba mot Vessigebro och Vinberg.

Jag heter Cecilia Jägryd och har tidigare arbetat som förskollärare i Varbergs kommun. Sedan den 1 augusti har jag förmånen att arbeta som pedagogista på Daniel Grangeus och Ola Perssons enheter här i Falkenbergs kommun. Jag har precis börjat att komma in i min nya, spännande och komplexa roll. En roll där jag hela tiden balanserar i uppdragen mellan att inspirera och att utmana pedagoger. Mitt uppdrag som pedagogista är fullt med utmaningar och många givande möten med engagerade och kompetenta pedagoger. Som pedagogista arbetar jag med kvalitetsutveckling och som pedagogiskt stöd till de arbetslag jag träffar. Jag arbetar ju på uppdrag av mina förskolechefer, men det är ändå det reflekterande samarbetet med pedagogerna som är en förutsättning för utvecklandet av verksamheten. Att bekräfta det som är gott på våra förskolor och samtidigt fundera utanför boxen för att hitta nya perspektiv och infallsvinklar, som gynnar barnens lärande. Jag måste också hela tiden känna av de olika sammanhang jag befinner mig i. Samtidigt utveckla min egen förmåga att öppna dörrar och bygga förtroenden hos de olika personer jag träffar. Jag behöver också vara verksamhetsnära och involverad i det utforskande och lärande som barnen befinner sig i. Många gånger hamnar man därför som pedagogista i situationer där man måste ta ställning för något för att värna de demokratiska värden som finns inbyggda. Det kan gälla att belysa olika lärandeprocesser som barnen är inne i. Driva olika pedagogiska frågor och att kritiskt granska verksamheten utifrån läroplanen och aktuell forskning. Samtidigt måste jag vara lyhörd och öppen för olikheter och andra perspektiv. Som ni hör så är det inte ett helt enkelt jobb att vara pedagogista - men jag älskar det. Jag är tacksam och ödmjuk inför min fortsatta kommande resa med pedagoger och barn i Falkenbergs kommun och hoppas att vi tillsammans kan bidra till ökad kunskapsutveckling!

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Verskamhetschefen har ordet Verksamhetschefen har ordet - Vad pågår i förskolorna utifrån Utbildning Falkenberg Hösten 2017. Sedan många år +llbaka har vi på e3 strukturerat och medvetet sä3 arbetat med a3 förbä3ra kvalitén i våra förskolor. Från januari 2017 gjordes e3 omtag som vi kallar: Utbildning Falkenberg - Plan för förbä3rad undervisningskvalitet 2017–2021. Med en ambi+on a3 Falkenberg ska ha en utbildning i världsklass har vi lagt mycket +d på a3 +llsammans måla upp bilden över vart vi ska, alltså hur en förskola och skola i världsklass ser ut och hur vi ska ta oss dit.

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Verskamhetschefen har ordet Vi har tagit fram e3 system med kvalitetsindikatorer för a3 följa upp progression i lärandet när det gäller läsning, skrivning, matema+k samt posi+v lärandeiden+tet som har som syLe a3:

Vi har utse3 34 kvalitets- och processutvecklare som +llsammans med pedagogistor och förskolechefer går en fördjupningsutbildning i pedagogisk dokumenta+on. De3a för a3 utveckla kunnandet kring pedagogisk dokumenta+on som verktyg för a3 utveckla det systema+ska kvalitetsarbetet. Sam+digt har dessa medverkat på de dialogcaféer som huvudmannen har arrangerat för nyckelpersoner inom BUF. Forskare har på dessa inspirerat och utvecklat kompetensen kring förhållningssä3en inkluderande undervisning, forma+v undervisning och kollabora+vt lärande i Utbildning Falkenberg. För a3 utveckla metoder för e3 språkutvecklande arbete har vi utbildat 6 handledare i Skolverkets läslyL och ca 70 personal fördjupar sig nu i de3a i e3 kollabora+vt lärande. I syLe a3 förstå a3 öka och fördjupa kunnandet i vad och hur bedrivs en förskola u+från Reggio Emilia inspira+on i kontexten Falkenbergs kommun har vi startat en uppdragsutbildning via Borås Högskola. Reggio Emilia– e3 förhållningssä3 i arbete med barn och ungdomar 7,5 högskolepoäng. Denna utbildning går 30 personal på. Snart startar Skolverkets FörskolelyL – A3 dokumentera följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet. 30 personer kommer a3 gå i e3 samarbete mellan våra kommunala förskolor och fristående förskolor i Falkenberg. SyLet med denna utbildning är a3 utveckla kompetensen kring det systema+ska kvalitetsarbetet. För a3 höja NT-kompetensen hos förskolepersonal i kommunen fortsä3er våra två NT-utvecklare med workshops m.m De3a är några av de insatser som vi har arrangerat på huvudmannanivå för a3 utveckla undervisningen på förskolorna i Falkenberg u+från Utbildning Falkenberg.

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Verksamhetschefen har ordet Den allra viktigaste resan för förbättrad undervisningskvalité gör ni på varje förskola tillsammans med era förskolechefer. Jag vet a3 ni +llsammans håller på tolka och förstå vad förhållningssä3en i Utbildning Falkenberg betyder i varje förskolas prak+k och det arbetet pågår för fullt. Alla har gjort en nulägesbedömning u+från resultat och analys u+från vårens utvärderingar. Nu håller förskolecheferna +llsammans med all personal på respek+ve förskola a3 sä3a mål u+från varje förskolas utvecklingsområden och behov. Alltså formulera varje förskolas förbä7ringsplan. I de3a arbete ser jag som mycket vik+gt a3 veta vart man ska och hur man ska göra +llsammans för a3 kunna följa upp verksamheten. Har undervisningen le. /ll progression i barnens lärande? Det ska bli så spännande a3 följa denna resa och jag är så stolt varje gång jag besöker en förskola eller träﬀar er i olika sammanhang över det goda arbete som redan pågår. Det är av största vikt a3 varje förskola fortsä3er a3; •

synliggöra progressionen i lärandet och lärprocesserna

•

hi3a strukturer, ru+ner och en organisa+on som möjliggör den pedagogiska idén i Utbildning Falkenberg

•

utveckla lärmiljöerna så a3 varje barn kan bli si3 bästa jag i e3 kollabora+vt lärande

•

utveckla den forma+va undervisningen

•

vara nyﬁkna på vad barnen försöker förstå och vad de förundras över u+från den lärmiljö ni erbjuder

•

utveckla och förbä3ra en redan god verksamhet och dela med sig av sina lyckanden och ”misslyckanden”

Gör vi de3a är jag övertygad om a3 vi kommer a3 öka likvärdigheten för alla barn i Falkenbergs förskolor. Där vi:

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Verskamhetschefen har ordet

Med vänlig hälsning Ane.e Klang Jensen

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Verksamhetsidén i praktiken Ny förskola har öppnat… Förra veckan var det invigning på kommunens senaste förskola, Tallkotten. Förskolan ligger i den gamla anrika byggnaden Tallgläntan. Den är omgjord och fått en tillbyggnad. Den består av 5 avdelningar, Näktergalen Koltrasten Talgoxen Hackspetten och Bofinken. Det är en åldersindelad förskola som är indelad i 1-3 och 3-5 år. Högst upp i denna förskolan har även förskolekontoret flyttat in.

En sak som Tallkotten köpt in är plexiglasvägg för dokumentation. Den kan justeras upp och ner beroende på vilket syfte du vill använda den till, att barnen ska se bilder och få möjlighet till reflektion eller dokumentation till föräldrarna.

På varje plan så finns det en gemensam ateljé och ett gemensamt stort rum, på båda planen är rummen installerade med ljusteknik som gör att barnen kan få uppleva ljuset på olika sätt i sin lärmiljö. I ateljén så skiftar ljuset i olika färger men i det stora rummet så blir taket en stjärnhimmel.

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Fortbildning Utbildning Falkenberg

Föreläsning med Martin Renton

Challenging learning genom frågor och dialog.

Martin började prata om språk och hur lärprocesser har sitt egna språk - Lärandets språk. Hur skapar vi möjligheter till att förstå varandra pedagog - barn, hur skapar vi ett gemensamt språk ett språk om att lära och en kultur för att det språket ska utvecklas? Barnen har svårt med självständigt tänkande och de är vana att få lösningarna serverade men hur vet vi att de lär om vi ger dem svaren - hur löser de själva problemet?

Our beliefs about our abilities

Forskningen visar att när det blir svårt blir det ett mentalt stopp i hjärnan. Barnen vänder tillbaka för att de tror att de inte kan lära sig men om de antar utmaningen det är då de lär- genom att inte ge upp blir barnen ihärdiga och självständiga, barnens egna tankar och lärprocesser sätter igång vilket bidrar till barnens egna progression. Vi pedagoger måste försöka att ge dem möjligheter till att de orkar kämpa på, orkar hålla ut och för att de ska hålla ut måste vi vågar reflektera över oss som pedagoger och vårt sätt att undervisa. Hur ofta krockar mitt sätt att undervisa med barnens olika sätt att lära?

Fixed mindsets - Growth mindset

Fixed mindset - jag kan inte för jag vågar inte misslyckas, denna förmågan har inte jag.

Growth mindset - jag vågar testa och misslyckas. Jag kan helt tiden träna upp nya förmågor genom att misslyckas i början och försöka igen.

Han menade att barnen måste få känna att misslyckanden är ok, genom att kämpa vidare, utveckla dig själv så lär du dig, men vi pedagoger måste ta oss an det förhållningssättet - låta processen för barnen ta tid.

Martin gav oss några tips kring hur vi kan använda feedback för att ge barnen en push i sitt lärande och sin progression.

I samtal med barnet

I initiate - pedagogen ställer en fråga.

R respond - barnet svarar tillbaka.

E evaluate - tillsammans utvärderar de barnet svar. Här tänkte Martin att pedagogen kan utmana vidare genom att istället för utvärdera så kan de, pedagogen och barnet, utforska vidare.

Frågan blir: Vad vill du utforska vidare kring?

För progression och lärande

1.Where am I going? - Vart är jag på väg?

2.Where am I now? - Var är jag nu?

3.What are my next step? - Vad blir mitt nästa steg? Hur tar jag mig från A till B?

Forts…

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Fortbildning Forts…

SKA - modellen

Hur lär barnen egentligen? Martin pratade om SKA - modellen ( Skills Knowledge Attityde/ Förmågor Kunskap Attityder)

Kunskap, förmågor och attityder alla dessa tre bidrar till att våra barn lär, liksom en triangel. Han fokuserade också på hur viktigt det är att faktiskt se barnets ryggsäck i gruppen? Vad har de egentligen med sig när de stiger innanför förskolans dörr? Hur ser livet runt dom ut? Han menade att genom få syn på barnets ryggsäck så kan du också upptäcka/ locka fram förmågor som vi kanske inte upptäckt annars? Alla barn har förmågor som vi pedagoger kan använda oss av men det är upp till oss att se dem.

The learning process will give better grades, eventually.

Han avslutade med att poängtera hur viktigt det är med läsning av litteratur. Läsning tränar upp barnens ordförråd vilket ger dem en bättre start till utveckling inom alla ämnen. Språket ger dem bästa förutsättningar för att klara av skolan och det är väl det vi alla vill, att våra barn ska lyckas och kunna känna att ”JAG KAN ” oberoende av vilken ryggsäck de tar med sig in i förskolan.

Vi är en del av barnens kultur så omfamna den och va nyfiken!!!!

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Fortbildning  Lovisa Sköldefors föreläsning 5/9: Precis i början på höstterminen fick vi chansen att lyssna till en föreläsning med Lovisa Sköldefors. Lovisa är förskollärare, pedagogista och pedagogisk handledare från Hammarby Förskolor i Stockholm. Lovisas föreläsning riktade sig främst kring arbetet med de allra yngsta barnen i förskolan. Hur viktigt det är att arbeta med inskolningen, som de yngsta barnens allra första projekt. Hur man som pedagog, genom ett demokratiskt, Reggio Emilia-inspirerat förhållningssätt, välkomnar nya familjer och låter dem bli en del av en grupp. Att de nya familjerna välkomnas in i ett sammanhang, där de känner sig delaktiga. Detta gör vi bäst genom att tänka till hur vi introducerar förskolan för våra nya familjer. Tex. genom ett första välkomstmöte med viktig information och bilder/filmer som visar vår verksamhet. Lovisa pratade om hur vi genom att filma och fotografera vad som händer på förskolan lättare får hjälp att synliggöra vad barnen intresserar sig för. I barnens utforskande pågår ett ständigt lärande. Vi måste göra val, samla spår inför reflektioner. Viktigt att få syn på små nyanser i utforskandet som leder lärandet vidare…. Det är viktigt att vi är på riktigt medforskande och bekräftande pedagoger som också reflekterar över vårt eget förhållningssätt och bemötande. Lovisa påminde oss om de yngsta barnens sätt att se och tolka sin omvärld. De har ju ännu inga förutbestämda uppfattningar om hur saker och ting skall användas eller hur de ska se ut. Vår viktiga uppgift är att möjliggöra för ett utforskande som leder till att barnen får möjligheter att konstruera sin egen kunskap och sina egna tolkningar av omvärlden. Vi måste arbeta för att barnen ska bli självständiga i våra miljöer! Lovisa pratade om att iscensätta mötesplatser- “stationer”, med material som barnen kan utforska. Vilka är barnens magneter? Vilka platser och vilket material attraheras barnen av? Vår uppgift blir att skapa mötesplatser på förskolan där barnen kan samspela kring olika material och där ett naturligt kunskapsskapande utforskande kan ske. Tillsammans med barnen och deras intressen vill vi skapa en miljö som öppnar upp för öppenhet, respekt, möten och kommunikation. Olika stationer där det kan ske ett lärande. Där det finns möjlighet för alla barn att vara delaktiga. Där barnen får tid att göra många gånger i sin takt, återkomma och prova igen med en liten förändring sedan förra gången. En annan viktig uppgift som vi pedagoger har är att möjliggöra för barnens relationsskapande. Hur möts barnen? Hur blir de kompisar? Här måste vi använda våra olika mötesplatser för att fånga barnen.

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Fortbildning  Fortsättning Lovisa Sköldefors. Genom den pedagogiska dokumentationen kan vi ge värde åt barnens egna upptäckter och hjälpa dem att få syn på sina egna lärprocesser. Nyansrika små människor kräver ju känslighet och inlyssnande… Även med riktigt små människor kan vi jobba med demokratibegreppet. Pedagogisk dokumentation skapar även delaktighet för oss vuxna, både pedagoger och föräldrar. Avslutningssvis vill jag skriva med ett tänkvärt citat från Lovisas power-point:

“ Barn använder sig av olika strategier, mimik och ett rikt kroppsspråk när de ska kommunicera och skapa relationer. De visar en finkänslighet och en omtänksamhet när de möter och bjuder in varandra . En viktig lärandestrategi för de yngsta barnen är lyssnande - båda med öron och hela kroppen. Barn kan ”läsa av ” vårt kroppsspråk, blickar, röstläge och om vi är närvarande i våra tankar eller inte” - Lovisa Sköldefors

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Citatet ” Vi pedagoger kan inte lära barnen demokrati. Demokrati är något vi lever och bygger med barnen varje ny dag ” . ( Ann Åberg, ur Lyssnandets pedagogik 2005, s.141.) Vad menar Ann Åberg? I förskolan måste vi lägga grunden för barnens förståelse för demokrati. För de demokratiska fri och rättigheter som följer med barnen vidare upp i skolan och senare genom hela livet. Vårt sätt att se och bemöta andra människor, oavsett ålder, kön, hudfärg, religion, politisk åsikt, sexuell läggning osv. I förskolan har vi stora möjligheter att bygga demokratiska värden. Det gäller bla. att lyfta fram och ta tillvara olikheter hos barnen på ett positivt och inkluderande sätt. Alla barn behöver inte göra allting samtidigt på förskolan.Tex. alla behöver inte gå ut samtidigt eller delta i samma aktiviteter. Vi pedagoger måste se till att olikheter respekteras och lyfts fram på ett positivt sätt. Tex. att kommunicera på olika vis, inte bara verbalt. Vi pedagoger behöver arbeta för att värdesätta och ge utrymme även för andra uttryckssätt och lära oss att förstå andra typer av lärstrategier än de som formuleras i det verbala språket. Här kan vi återigen se vikten av att barnen får pröva och utforska på många olika sätt! ( 100-språkligheten ). Förskolan är barnens egen plats. Rutiner och regler skall finnas för att barnen skall få en så rik och varierad tillvaro som möjligt på förskolan. Därför måste vi titta på organisationengruppindelningar, tid, miljöer. I en mindre åldershomogen grupp kan vi pedagoger tydligare se och läsa av barnens signaler och behov. Vi pedagoger måste vara genuint närvarande och nyfikna på barnen och deras frågor och tankar. Vi måste tolka de signaler som barnen sänder ut. Vad kan barnen och vad vill de lära sig? Hur organiserar vi och hur planerar vi för detta?

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Citatet Här nedan kommer exempel från Werners Hages förskola, avd: Rubinen. Där barn och pedagoger gemensamt på ett naturligt sätt arbetat med demokratibegreppet i sitt projekt kring språk och kommunikation.

Förskolan har möjlighet att bidra till att alla barn får ta del av och delta i utvecklingen av ett demokratiskt samhälle. Barnen är medbestämmande och det är de som driver projektet framåt. Barnen blir delaktiga och röstar med sina demokratibilder. Barnen röstade om vilken färg slottet skulle ha. Resultatet blev lila. Arbetslagets reflektion: Barnen tycker att det är spännande att räkna vad som fick flest röster. De respekterar rösträkningen fastän det kanske inte blev så som de har röstat.

Verksamheten ska bedrivas i demokratiska former och därigenom lägga grunden till ett växande ansvar och intresse hos barnen för att de på sikt aktivt ska delta i samhället. (Lpfö 98,rev.16)

Cecilia Jägryd

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Kollaborativt lärande Varför dokumenterar vi? För att bekräftas i det vi gör eller för att utmanas att tänka vidare? “Det är skillnad mellan att möta dokumentationen med inställningen att den berättar eller bekräftar något jag redan vet, kontra att möta den med inställningen att den kan lära mig något som leder till att jag förändrar mitt sätt att tänka och göra”. s 107 i det synliga barnet av Martina Lundström Jag tänker ofta på frågan, vem dokumenterar vi för? Är det ok för mig som pedagogista att ställa den frågan. Ja det är det, brukar jag tänka för vi måste kritiskt granska det vi gör. Jag kan se en fara i att vi ofta vill dokumentera allt genom bilder och film. Det är svår t att vara lika härvarande med en Ipad i handen som utan. Vi kan inte välja bor t att dokumentera för det står i vår t uppdrag- vår läroplan, att vi ska dokumentera, följa upp och a n a l y s e ra h u r b a r n e n s f ö r m å g o r o c h kunnande kontinuerligt förändras inom läroplanens målområden. Då är foton och film ett fantastiskt underlag. Jag tänker att vi måste bli ännu mer skickliga på att fundera över syftet med att dokumentera en viss situation, vad vill jag rikta fokus på, vad vill jag veta mer om, vad är jag nyfiken på? Vad är mitt syfte?

d o k u m e n t a t i o n e n , ä r d e t k a n s ke i n te nödvändigt att dokumentera just denna situationen. Om jag däremot är genuint nyfikenhet och vill veta mer om sammanhanget, jag vill höra barnens berättelser efteråt eller mina kollegors perspektiv för att kunna utmana barnen ytterligare, då har jag ett syfte. Att filma eller fotografera och sen låta barnen berätta vad som hände är väldigt användbar t. Jag som pedagog måste ha en stark “hörstyrka” utan att tolka. I en sådan situation är inte syftet att min berättelse ska synas eller höras utan barnens tankar ska genomsyra samtalet. Vill jag visa för vårdnadshavare vad vi gjor t räcker en bild och den kan jag kanske be ett barn ta den. Sammanfattningsvis vill jag att vi ska titta på våra dokumentationer med nya ögon. Bekräftar och berättar dokumentationen det vi redan vet och känner till eller väcker dokumentationen frågor och reflektioner när jag tittar på den? /Jenny Grangeus

Vet jag vad som kommer hända eller jag inte vet om/eller hur jag ska använda

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Kollaborativt lärande Processgrupper i Slöinge och Heberg I utvärderingen från i våras efterfrågade många arbetslag forum för dialoger där alla på förskolan k a n m ö t a s i t v ä r g r u p p e r. V i organiserade för processgrupper där en grupp får möjlighet att mötas 45 min varje vecka i pedagogiska diskussioner. Alla pedagoger på förskolan ingår i en grupp med pedagoger från de andra avdelningar och varje grupp träffas var 4:e vecka. Syftet med processgrupperna är * Komma i fördjupad dialog kring ett aktuellt område. * Input kring relevant forskning * Kollaborativt lärande för att åstadkomma bättre undervisning och gemensamt förstå förskola i vår tid utifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.   Samma frågor diskuteras i alla grupperna. Vi har börjat i höst med att titta på matriserna i kvalitetsindikatorena. En matris har

diskuterats vid varje processgrupp. Då har alla fått berätta hur de arbetar och gemensamt har vi kunnat tolka och förstå det som står i matrisen. När alla varit på processgrupp ges tid på APT för det enskilda arbetslaget för att reflektera över vad alla har fått med sig för tankar från sina processgrupper. Då ska arbetslaget formulera sitt nuläge i frågan och beskriva vilka förbättringar de vill göra på sin avdelning. Ca 8 veckor senare följer de upp vilka effekter de ser av sina förbättringar. Alla processgrupper och arbetslag skriver i samma dokument på så sätt blir allas tankar synliga för alla och vi kan vidareutveckla någons tanke. I dokumentet finns det också plats för att dela dokumentation eller bilder med varandra. Pedagogerna tycker att det är bra att få sitta tillsammans med kollegor från förskolan och samtala om våra gemensamma dokument för att skapa en gemensam förståelse. De lyfter sin praktik genom bilder och berättelser och få då fler perspektiv och tolkningar på sin dokumentation.

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Kollaborativt lärande Processgrupper i Slöinge och Heberg Vi kan tillsammans tolka och förstå matriserna och vad de innebär för våra barn på vår förskola säger en pedagog. Genom process grupperna sker ett kollaborativt lärande för att tillsammans förbättra undervisningen på förskolan. Processgrupperna är en del i det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan och utgår ifrån de dokument och intentioner som kommer från barn och utbildningsförvaltningen. I dokumentet Anvisningar och syfte för det systematiska kvalitetsarbetet - uppföljning, utvärdering utvecklings och förbättringsarbetet för Falkenbergs kommun står det: “Arbetsgivaren ser det systematiska kvalitetsarbetet som en viktig del i verksamhetens arbete. I det systematiska kvalitetsarbetet ingår exempelvis: • Kollaborativa möten i olika konstellationer (pedagoger, barn, vårdnadshavare, politiker, chefer, m.fl)

• Mötas i gemensam reflektion och planering i olika konstellationer. Två kollegor, hela arbetslaget, tvärgrupper mellan avdelningar, nätverk i områdena, nätverk i hela kommunen”.  “Det är förskolechefens ansvar att säkerställa att förutsättningarna för ett systematiskt kvalitetsarbete finns. D.v.s. ta fram övergripande strukturer och rutiner hur man ska organisera detta arbete på varje enhet utifrån varje enhets behov. Förskolechefen ska tillse att varje arbetslag har möjlighet att genomföra det systematiska kvalitetsarbetet. “

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Kollaborativt lärande I Centrum Nord träffas vi i höst i processgrupper vid 3 tillfällen . Tillsammans reflekterar vi omkring begreppen i Utbildning Falkenberg med utgångspunkt i de dokumentationer som pedagogerna har med. Vi har också ett stort fokus på personalbloggen som en viktig arena för kollaborativt lärande. Till personalbloggen kopierar arbetslaget det inlägg man gjort i sin avdelningsblogg och som visar görande och lärande i projektet. I personalbloggen reflekteras sedan inlägget enligt följande:

*Hur möjliggör vi lärande i riktning mot målen? *Vad undervisar vi om? (vad vill vi ge barnen möjlighet att lära och utveckla i det vi erbjuder) *Vilket material stödjer barnens utforskande och det vi vill ge dem möjlighet att lära? *Vilka aktiviteter behöver vi bjuda in till så att barnen ges fortsatt möjlighet att utveckla förståelse för / det vi undervisar om / ? *Progression? Vilket förändrade kunnande ser vi? Reflektionen skrivs in med avvikande färg vilket synliggör att det är ett analyserat tillägg till avdelningsinlägget. Är man flera avdelningar på en förskola är reflektionen i personalbloggen också en möjlighet för kollegor på de andra avdelningarna att komma med formativ feedback . Ett lärarlag som tycker om att lära av varandra kännetecknas av att man frågar varandra om råd och man lyssnar på de råd man får. De uttrycker vad de tänker och bidrar med vad de kan och vet. Ingen fråga är för liten eller för dum eftersom de tillskriver varandra duglighet och kompetens. s. 61

Det delade tänkandet gjorde det möjligt att hitta nya infallsvinklar både vad det gällde vad som samtalades om men också omkring hur ämnet kunde undersökas vidare. s.72 Citaten ovan är från boken “Vygotskij i praktiken” av Leif Strandberg

Processgruppen ger tillfälle att tillsammans med kollegor från andra avdelningar/ förskolor utveckla det här sättet att reflektera. I de olika grupperna blir allas tankar viktiga bidrag i vår gemensamma process att förstå, utveckla och använda pedagogisk dokumentation.

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Kollaborativt lärande Parreflektioner på Hjortsbergs förskola Hjortsbergs förskola är en avdelning och har gemensam reflektionstid i hela arbetslaget en förmiddag per månad. De upplever en svårighet med att kunna arbeta med pedagogisk dokumentation när de inte sitter så ofta tillsammans. På förskolan har de delat in barnen och sig som pedagoger i två grupper. Dessa grupper delar de sig i vid flera tillfällen under veckan. Pedagogerna har velat få till par reflektion där tvåtre pedagoger kan sitta en gång i veckan för att reflektera över dokumentationen och det som händer i projektet. Inför höstterminen har de fått till det och beskriver det så här: Att nu ha par reflektion kring projektarbetet har ökat kvaliteten i vår t arbete. Vi sitter en gång i veckan. Tillsammans får vi syn på barnens förändrade kunnande, processen och kan bolla fram nya utmaningar. En stor vinst är att man

kan turas om att observera de tysta barnen. Hur tar de sig an aktiviteten, tänds ljusen i deras ögon och vad verkar fascinera dem. Allt detta som är svår t att få fatt på när man är ensam. Genom att vi kontinuerligt samlar våra tankar och kan reflektera tillsammans blir vi mer kreativa och inspireras av varandra, och barnen förstås. Vi anser att vi kan få fatt på barnens nyfikenhet på ett bättre sätt och våga ha tålamod och inte gå för for t fram utan hela tiden våga bromsa varandra för att stanna i det som är viktigt för barnen. G e n o m a t t m ö j l i g g ö ra f ö r d e s s a p a r reflektions tillfällen sker ett kollaborativt lärande pedagogerna emellan som gagnar barnen i deras utveckling. Tillsammans utvecklar pedagogerna deras undervisning genom att tolka och förstå det som sker på förskolan.

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Kollaborativt lärande - barns lärande i Unikum  Kollaborativt lärande - vi utvecklas tillsammans /Kristineslätts förskola I våra språkgrupper jobbar vi bland annat med något som vi kallar för språkkort. Det är kort med bilder, ett material för oss att mötas runt för att språka och kommunicera på olika sätt. Just nu använder vi materialet för att tolka bilder, lägga dem i berättarordning och komma med idéer i gemensamt berättande. Tillfälle 1. Vi har valt ut några av språkkorten. Barnen har i tur och ordning fått välja ett kort och berätta något utifrån bilden. Flera barn valde samma bild. Berättandet och beskrivandet fortsätter utifrån vad kompisarna har sagt. ”Häxor är elaka”, ”Häxan är elak för hon är grön” ”Häxan kan förtrolla”. Några barn väljer ett kort och vill berätta, men vet inte vart de ska börja. Som stöd ställer vi frågor. ”Berätta vad du ser…”, ”Slottet har många fönster”. ”På stranden har jag hoppat i vattnet.” Tillfälle 2. Barnen har fått välja kort i tur och ordning och utifrån det de berättar har en gemensam saga växt fram. Tillsammans läste vi sagan och utmanade dem att vidareutveckla den och berättandet genom att ställa frågor. Efter det läste vi sagan igen och många av barnen lägger själva till fler detaljer.

Tillfälle 3. Vi fotar bilderna och visar dem på vår Apple tv samtidigt som vi berättar sagan för de barn som inte var med vid författandet av sagan. Reflektion: Vid första tillfället är barnen nyfikna och alla väljer ett kort och vill berätta. Några behöver stöd i form av frågor. Med frågornas hjälp berättar, beskriver alla barn. Vi kan se betydelsen av det kollaborativa lärandet, att barnen blir en resurs för varandra, då flera väljer samma kort som sin kompis. De inspirerar varandra och några länkar samman någon annans berättelse med sina egna tankar eller erfarenheter. De flesta berättar något som de varit med om, berättar med utgångspunkt utifrån sina egna liv och erfarenheter. Några fantiserar. Vid andra tillfället är barnen bekanta med bilderna och uppgiften. Nu berättar, beskriver barnen utan stöd av frågor, vilket bekräftar att det är viktigt att få göra om, pröva och utforska många gånger för att möjliggöra lärande och utveckling för alla, inkludering. När sagan växer fram kan vi också se betydelsen av att göra om ett momentet flera gånger, reflektera med barnen och ge formativ feedback i form av frågor, för att sagan ska utvecklas och bli mer detaljerad. Progressionen blir tydlig även för barnen. När vi nu har introducerat korten för barnen så kommer de finnas tillgängliga i lärmiljön för barnen att använda.

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Kollaborativt lärande Kollaborativt lärande på Tröingebergs förskola, avdelning Laxen

Fåglarna flyger för att de har vingar, skelett, fjädrar. De flaxar. Och så springer dom och hoppar sen flyger dom.

Från början benämner barngruppen följande arter; “Talgoxe har gul mage”, hackspett, “den hackar pickar på träd”, skata, blåmes, duva “det har vi hittat en som är död” “Koltrasten är kolsvart”

Vi fortsätter att studera skatans detaljer genom att se på filmklipp. Barnen upptäckte att det inte är bara blå färg på vingarna utan att det finns grönt, rosa och lila. De ser också att skatans ben inte bara är svarta utan har vita ränder. Vi funderar på hur skatans ögon är placerade och hur vi människor har våra ögon.

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Kollaborativt lärande Barnen ser hur några kajor noppar ludd från en cykelsadel. Det skapar många funderingar och ett intresse av att rita kajor.

Barnen har lärt av varandra med stöd av medupptäckande och utmanade pedagoger, som tillsammans har fått ett förändrat kunnande: • Barnens artkunskap om fåglar har ökat. • Barnen känner till olika delar på fågeln. • Att fåglar ruvar sin ägg, de kläcks och ut kommer fågelungar. • Barnen uppmärksammar olika fågelljud och ser fågelarter i vår närmiljö. Barnen känner till och

kan använda fler skapandetekniker och material. Vi ser en ökad detaljrikedom i bilderna. Pedagogistans reflektioner: Barnen reflekterar sina kunskaper om fåglar genom flera olika språk; tecknande, skapande, dans, ljud och verbalt och det bidrar till det kollaborativa lärandet. Kunskapen uppstår i de dialoger, möten och relationer som ständigt pågår i verksamheten och språket ses som något som kan användas för att så exakt som möjligt beskriva och representera världen ”där utanför” /—-/ De estetiska ”språken” och uttrycksformerna är viktiga för att kunna bredda, spänna ut och intensifiera det område som man undersöker. I varje översättning från ett språk eller ett uttryck till ett annat skapas en ny form av medvetenhet kring det fenomen som utforskas (Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, Skolverket 2015, s 22-23) Desto mer kunskap vi delar, desto mer kunskap kan vi äga/ Camilla K

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Kollaborativt lärande

forum för kollabora+vt lärande i vår verksamhet

• Kvalitets- och processutvecklargrupper, dialogkafé

• Kompetensutveckling steg 3 - pedagogisk dokumenta+on • LäslyLet • FörskolelyLet – A3 dokumentera följa upp, utvärdera och utveckla förskolans kvalitet •Kurs - Reggio Emilia inspira+on - e3 förhållningssä3. • NT – utveckling, workshop • processgrupper • husmöten • apt, teachmeet

NR 7 ● NOVEMBER 2017

100 språklighet

juni / 17 hade vi i Centrum Nord på vårt gemensamma apt i uppgift att, med utgångspunkt i ett varierat utbud av uttryckssätt, tolka och gestalta begreppen i UtIbildning Falkenberg (kollaborativt, formativt, inkluderande) De estetiska ”språken” och uttrycksformerna är viktiga för att kunna bredda, spänna ut och intensifiera det område som man undersöker. I varje översättning från ett språk eller ett uttryck till ett annat skapas en ny form av medvetenhet kring det fenomen som utforskas: ett träd som ritas, görs i lera eller ståltråd och papier-maché gör att barnen förstår nya aspekter av vad ett träd kan vara. Kunskap uppstår tillsammans med de olika materialen och i översättningarna mellan materialen. Materialens olika uttryck bidrar till att skapa nya kunskaper, både om träd och om materialet självt. På så sätt blir det möjligt att pröva olika sätt att tänka och göra och därmed flyttas gränserna för det som utforskas. S.23.UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING I FÖRSKOLAN

Kollaborativt (här framförs en sång)

Formativt

Inkluderande

NR 7 ● NOVEMBER 2017

100 språklighet

Inkluderande Estetik kan (ungefär) översättas med “sinnliga upplevelser” så när vi pratar om en estetisk lärprocess blir det - i min tolkning - en process i vilken vi lär genom våra sinnen. Spontant tänker jag att många av oss behöver utmana oss själva lite i det där att vara i estetiska processer och med en mångfald av material. Vi kan inte lära om estetiska lärprocesser genom att ta del av en text i en bok - vi behöver göra. Vi behöver själva få möjlighet att vara i estetiska processer för att förstå värdet i dem och för att kunna erbjuda ett så varierat och rikt utbud av uttryckssätt för våra barn som det bara är möjligt. Det är detta vi benämner som 100 språklighet. Hur kan jag till exempel lära så mycket som möjligt/ på så många sätt som möjligt om (till exempel) skatan? Jag lär på ett sätt om jag ritar med blyerts, på ett annat sätt om jag använder färg. Jag lär på ytterligare ett sätt om jag med ord ska beskriva skatan för mina kamrater och jag lär mig ännu lite till om jag använder lera för att skapa en skata. Varje språk/ uttrycksätt bidrar i lärandeprocessen. Om estetiska processer och 100 språklighet kan man läsa mer om i boken Formulera av Karin Furness.

Inkluderande

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Pedagogiska tips Konkretisera målen F r å n F a j a n s f ö r s k o l a a v d G rö n kommer det här exemplet som visar hur val av material och miljö påverkas av vår tolkning och konkretisering av målen / Lpfö. Man har på sin avdelning en “affär ” som bjuder in till lek med stor lärandepotential för såväl språk som matematik. Arbetslaget har gjor t valet att ta bor t de lekpengar som s y m b o l i s e ra r s e d l a r o c h i s t ä l l e t t i l l v e r k a t enkronor (av plastkorkar). Valet är gjor t med utgångspunkt i att man sett att barnen behöver utmanas i att utveckla förståelse för antal 1 - 10. I den här presentationen av arbetslagets didaktiska val blir det så tydligt hur de mål vi prioriterar påverkar valet av det material och den miljö vi erbjuder barnen för att de ska få förutsättningar att utveckla de förmågor vi vill främja. De mål vi väljer att fokusera på (observa och följa upp) behöver vi titta nära på / konkretisera. Vi behöver ställa oss frågan: vad innebär det egentligen a t t t i l l exe m p e l g e b a r n e n m ö j l i g h e t a t t utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp. ? Vilka material / utmaningar behöver leken för att barnen ska hamna i aktiviteter där dessa förmågor utvecklas? Hur kan vi möjliggöra / forma verksamheten så att utveckling sker i riktning mot de prioriterade målen? Just det där med hur vi kan forma verksamheten är o rd j a g i b l a n d a n v ä n d e r f ö r a t t f ö r k l a ra begreppet formativ undervisning. Jag vet att

det är en väldigt förenklad översättning men ibland fungerar den . Hur formar vi undervisningen/ vad bidrar vi med i verksamheten ( material/ frågor/ feedback/ utmaningar) för att barnen hela tiden ska komma vidare i sin utveckling i riktning mot målen/ Lpfö./ Camilla V.

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Pedagogiska tips konkretisera målen forts…. När vi väljer mål i projektet är det angeläget att konkretisera dessa. Ju mer konkreta vi kan vara i det vi vill ge våra barn möjlighet att utveckla desto mer kan vi få det att hänga ihop med hur vi väljer att skapa förutsättningar för detta. Ex vad kan det innebära i praktiken att ge barnen möjlighet att

(till exempel) utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,(lpfö)

Vad behöver vi erbjuda för aktiviteter/ material/ utmaningar för att göra det möjligt för barnen att utveckla förmåga att ( till exempel) lyssna och ge uttryck för egna uppfattningar?(lpfö) Hur behöver vi organisera oss(till exempel dela in i mindre grupper ) för att möjliggöra detta?

Ju mer konkret vi kan beskriva vad det är vi vill möjliggöra för barnen att utveckla desto lättare blir det att följa upp och utvärdera det lärande som sker. I de observationsmatriser vi har att tillgå kan vi hitta stöd för hur vi kan tänka om att konkretisera målen samt för det som verksamheten kan behöva erbjuda för att möjliggöra progression inom områdena skrivutveckling, matematikutveckling, lärandeidentitetsutveckling .

Nedan bifogar jag länk till exempel på hur man kan konkretisera mål. ( exemplen är framskrivna av Jenny Grangeus/ pedagogista Centrum Syd

https://docs.google.com/document/d/1xYNHIbsbmg2QxicsEygRYuM4OE7QkqgbHfN4VWHGwg/edit

På Fajans Röda avdelning har man med utgångspunkt i ovanstående arbetat fram en egen modell för att synliggöra dels VAD (mål) man vill att barnen ska få möjlighet att lära/ utveckla men också HUR verksamheten kan bidra till att det sker( detta betyder för oss ).

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Pedagogiska tips

Blå hemvist dokumentation! i blogg för Personal Långaveka Här lägger vi in våra "hört och sett"-reflektioner inom vårt projekt. Bra att skriva vilken vecka och datum

________________________________________________________________________

På Långaveka förskola avdelning Blå har man skapat ett inlägg i personalbloggen för löpande dokumentation av observationer. Samtliga i arbetslaget är delaktiga i att föra in sådant man hört och sett i de olika processer som är igång i projektet. Man synliggör det som sker med utgångspunkt i projektets syfte och mål och man samlar på så vis kontinuerligt massor med viktig information om dels det som barnen ger uttryck för, vad som intresserar och lockar i barnens utforskande men det blir också ett synliggörande av barnens progression. Det man lägger in i inlägget märks med vecka och datum och det behöver inte vara några fullständiga meningar . Små korta anteckningar blir lika viktiga som längre berättelser. Allt tillsammans bildar underlag för den gemensamma reflektionen och då man fortlöpande fyller på med noteringar om det som barnen utvecklar och lär får man inför utvecklingssamtalen en bra bild av barnens förändrade kunnande .

Det här sättet att dokumentera ser jag (pedagogista Centrum Nord) stora vinster med. Man kommer ifrån att precis allt måste dokumenteras med bild/foto. Korta anteckningar kan göras med papper och penna och jag tänker att samtliga i arbetslaget gör ett viktigt val redan inför observerandet för VAD som ska dokumenteras. Med tydlig utgångspunkt i projektets syfte och mål får dokumentationsarbetet ett fokus och en röd tråd.

Från Fajans Röda avdelning kommer det här tipset: För att synliggöra matematiken i de aktiviteter man bjuder in till kompletterar man sina dokumentationer med ord som hjälper till att rikta fokus på hur vi kan stimulera och utmana i riktning mot matematikmålen/ Lpfö. I exemplet här bredvid synliggör man lägesord och ord som uttrycker mängder

Fler tips får du i boken “Lyft fram matematiken” /Anette de Ron, Anna Kärre

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Pedagogiska tips

Hur lockar vi läsare till våra dokumentationer ? Denna frågan tror jag vi alla ställer oss någon gång. Många lyssnade på Karin Gandinis föreläsning i våras kring layout på dokumentationer. Hon menade att det ska finnas variationer i en bild för att bli nyfiken att titta och läsa mer. Vad säger rubriken? Är det bilden eller texten som är det viktiga?. Jag ser många dokumentationer där vi vågat testa och tänka nytt. Jag delar en här, vem blir inte nyfiken på bokstavslandet. Dokumentationen kommer från Kristineslätts förskola.

Forskning om barns skrivutveckling beskriver vikten av både motivation och det lustfyllda lärandet. En annan framträdande faktor för att skriv- och läsutvecklingen ska vara gynnsam är barnets förståelse för skriftspråkets kommunikativa förmåga.

”Jag tror vi bor i bokstavslandet”

Att få uppleva en skog inomhus på Hjorthagen Hur upplever du med alla dina sinnen? I Kungaskogen där alla våra vänner i Snick och Snack bor har löven fallit till marken. Det har också löven på Hjorthagen gjort och flyttat in under en veckas tid i vårt nya upplevelserum, eller lövrummet som barnen kallar det. Vi får uppleva doft, vi får uppleva färg, form och konsistens. Vi upplever även smak när de smakar på löven. Vi får uppleva en förändrad lek där många är tillsammans och de skapar samspel och sammanhang kring löven och de material som vi erbjuder. Det finns ljudstövlar, ficklampor, och dinosaurier. Vi ser att nya lekar uppstår när barnen får möjlighet att uppleva och utforska naturmaterial i ett annan miljö än den vanliga. Löv upplevs på ett sätt ute när vi har ytterkläder och skor på oss på ett sätt, inomhus barfota känns löv på ett annat sätt. Barnen får uppleva lövens förändring från att ha varit våta till att torka och bli väldigt sköra. Efter en vecka plockade vi ut löven och miljön förändras på nytt med annat material.

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Pedagogiska tips

På Tullbro förskola har de testat lite olika former för föräldrasamverkan. Frukostmöte: 5 årsgruppens barn och pedagoger bjöd in till ett frukost en bit in på hösten. Barnen fick fundera över vad behövs till ett frukost möte. Det behövdes bröd, ägg, pålägg, servetter och inbjudan. Gruppen tog gemensamt ansvar i mindre grupper för att fixa detta. Föräldrarna var välkomna 7.30 och åt frukost tillsammans med barn och pedagoger. När frukosten var avslutad bjöds föräldrarna in till personrummet där de fick se ett bildspel, ta del av förskolans projekt och lyfta aktuella frågor. Mötet avslutades runt 8.30. Det var väldigt bra uppslutning på mötet och barnen var väldigt delaktiga. Grupputvecklingsamtal med korvgrillning: En 1-4 års avdelning bjöd in hela familjen till grupputvecklingsamtal. På avdelningen är barnen uppdelade i två grupper, yngre och äldre. De började med att alla barn, vårdnadshavare och pedagoger grillade korv tillsammans ute på gården. Sen gick de yngre barnens vårdnadshavare in med två pedagoger och fick ta del av ett bildspel och berättelser kring barnens tid på förskolan. De andra pedagogerna var kvar ute tillsammans med barnen och hade aktiviteter på gården. Sen gick de äldre barnens vårdnadshavare in och fick ta del av ett bildspel och inblick i gruppens processer. Det var väldigt god uppslutning på mötet och ingen behövde fixa barnvakt. Föräldramöte på biblioteket: Istället för att bjuda in vårdnadshavare till förskolan på ett traditionellt föräldramöte, bjöd man in vårdnadshavare till biblioteket som en koppling till läslyftet och vikten av att läsa och ha böcker i sin närhet. En bibliotekarie berättar en stund av betydelsen av högläsning och sen avslutas det med att vårdnadshavare få låna böcker och möjlighet att fixa lånekort.

Alfabitar ett material som väcker nyfikenhet och lust. Mimosa har tillverkat ett material till flera förskolor som vi kallar för Alfabitar. materialet består av 4 symboler/former lilla i och stora I, lilla c och stora C. Av detta material kan man skapa hela alfabetet. Det blir mycket samtal och reflektioner mellan barnen och pedagogerna. De hjälps åt att forma bokstäver, sortera bitarna och skriva. Vad står det här? kan du skriva mitt namn? Vilken bokstav börjar du på? Alfabitarna ska vara utomhus pga trä materialet de är gjorda av. Det är ett ofärdigt material som bjuder in till ett kollaborativt lärande.

NR 7 ● NOVEMBER 2017

App och poddtips

Förskolepodden: Vi pratar förskola…. Jag vill så gärna tipsa om denna podden med Josefin och Sofie, två pedagoger från Göteborg. En podd som belyser alla aktuella frågor som berör förskolan. De har belyst begreppet undervisning med Ingrid Pramling, talat om förskolans utveckling med Gustav Fridolin och med Erika Kyrk Seger belyst vikten av att tänka reflekterat om IT och verktygen i vår verksamhet och så många mer spännande ämnen. När jag var på SETT SYD passade jag på att tala lite med dem. Jag frågade varifrån iden kom och dem var trötta på allt negativt som kom ut i media om förskolan. De ville skapa ett forum där förskolans positiva sidor kom fram, pusha för förskolan!!!! Jag har fått många tankar från denna podd, så lyssna med en öppet sinne, reflektera över vad de

förskola

Förskola Räknetornet

Chatterkid

Info från Pappas appar

I den här appen kan du få barnens gosedjur och målningar mm att tala. Ta en bild på ex Alfons, i appen drar du ett streck där du vill ha munnen och så talar du in vad du vill att din figur ska säga. När det du spelat in visas är det din valda figur/ målning/ bild som framför budskapet. Kul idé som fångar barnens intresse.

Bygg ett torn som sträcker sig till himlen. Lär om siﬀror, talförstålese och matematiska begrepp. Svenskt tal.

Appens syfte är att barn på ett roligt sätt skall få öva upp sin matematiska förmåga avseende taligenkänning, talförståelse och matematiska begrepp. Områdena som appen innehåller är räkna, identifiera, jämför och prepositioner –där varje område tränas genom olika övningar.

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Litteraturtips Pedagogisk litteratur/ matematik Lyft fram matematiken / Anette de Ron, Anna Kärre Boken är inspirerande, lättläst och ger flera konkreta exempel med tydlig koppling till läroplanens olika matematikmål. Flera av exemplen visar helt vardagliga situationer och hur vi som pedagoger i dessa kan utmana barnen i riktning mot läroplanens mål för matematik. Boken finns att låna på biblioteket.

Pedagogisk litteratur Formulera Bild och projekt i förskolan av Karin Furness Kvalitet och processutvecklarna i förskolan läser boken Formulera. Boken beskriver olika material som finns i våra ateljéer och vad materialen sätter igång hos barnen. Vad ska vi tänka på när vi introducerar och presentera material. Det finns ett kapitel om teckning, måla, lera, textil och verkstaden/ ateljen som en kokande gryta. I boken finns tips på vilken lera ska jag använda mig av, skillnaden på papper och att det har betydelse för barnen och deras skapande. Vilket material bör finns när vi arbetar med färger? Boken är som en uppslagsbok med många inspirerande bilder. När jag läser den blir jag sugen på att vara kreativ, pröva och forma. I slutet av boken beskrivs några projekt där tecknade, lera och andra uttryck varit viktiga för barnen för att kunna utveckla en förståelse och se samband.

Pedagogisk litteratur Lärande för hållbar utveckling i förskolan/ Sanne Björklund Den här boken vill jag varmt rekommendera. Jag hoppas att många vill läsa den. Boken beskriver arbetet med hållbar utveckling och lyfter fram vikten av att låta begreppet "hållbar utveckling" rymma också demokrati och kreativitet. Boken är skriven ur författarens ( Sanne Björklund) eget perspektiv och hon delar generöst med sig av många egna tankar och funderingar. Genomgående i boken poängteras hur viktigt också ett demokratiskt förhållningssätt är i vår strävan att leva hållbart och också människans kreativitet omnämns vid ett flertal tillfällen som en förutsättning för en hållbar utveckling.

Från slutet av boken är följande hämtat:

“Förmågan att kunna fantisera och människans kreativa kompetens kan vara just det som en dag gör det möjligt för oss att skapa en hållbar utveckling.” s. 114  “Creativity is the greatest gift of human intelligence. The more complex the world becomes, the more creative we need to be to meet this challenge.”   (Robinson 2011)  s. 114  Det är alltså viktigare än någonsin att vi värnar om förskolans möjlighet att arbeta på ett sätt som ger barnen en tillit till sin kreativa förmåga. "s. 114

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Litteraturtips De yngsta barnen och läroplanen / Lena Edlund En lättläst bok som hjälper oss att tolka läroplanen utifrån de allra yngsta barnen och deras förutsättningar och behov. Hur kan pedagoger arrangera en verksamhet som tar tillvara de yngsta barnens nyfikenhet och förundran och göra dem uppmärksamma på ljus, ljud och andra naturvetenskapliga och estetiska fenomen? Kan ettåringar arbeta i projekt eller vara med och bestämma hur verksamheten skall se ut? Lena Edlund påvisar att barnens intresse och lust är det allra viktigaste. Att pedagogerna uppmärksammar det barnen visar intresse för här och nu och att detta förstärks i verksamheten. Att reflektera och dokumentera tillsammans med barnen i den pedagogiska dokumentationen. Våga lita på barnen- var de riktar sin uppmärksamhet mot och som pedagog tillföra nytt material som utmanar barnens utforskande precis där de befinner sig.Våga släppa på kontrollen- låta barnen få inflytande och få välja och bestämma lite mer. Lena Edlund menar att det viktigaste för att ett barn ska känna sig trygg i förskolan är att pedagogerna har ett synsätt och förhållningssätt, där de ser barnen som kompetenta och kapabla att ta egna beslut och initiativ. Att det finns ett strukturerat arbetssätt på förskolan, där barnen delas in i mindre grupper och där miljöerna ändras efter barnens behov. Att barnen får lov att pröva olika material och ges möjligheter till eget utforskande och nya utmaningar. Vi pedagoger måste reflektera över vilket material som passar bra när barnen skall inskolas. Nytt, spännande material som skapar igenkänning och trygghet. Ett material som skapar kommunikation mellan barnen och pedagogerna. Hur får de yngsta barnen inflytande? Förskolan är barnens egen plats. Rutiner och regler skall finnas för att barnen skall få en så rik och varierad tillvaro som möjligt på förskolan.Därför måste vi titta på organisationengruppindelningar, tid, miljöer. I en mindre åldershomogen grupp kan pedagoger tydligare se och läsa av barnens signaler och behov. Vi pedagoger måste vara genuint närvarande och nyfikna på barnen och deras frågor och tankar. Vi måste tolka de signaler som barnen sänder ut. Vad kan barnen och vad vill de lära sig? Hur organiserar vi och hur planerar vi för detta?

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Litteraturtips

Alla åldrar Barnens Yoga av Rebecca Whitford och Martina Selway Yoga på Klädnypan I vårt grön flaggarbete är ett av våra teman Livsstil och hälsa. En av våra frågeställningar i vårt projekt är . Vad mår jag bra av? Yoga är något vi bla har introducerat på förskolan för att må bra. En lugn stund innan mellanmålet har blivit en uppskattad rutin. Vi utgår från en bok som heter Barnens Yoga av Rebecca Whitford och Martina Selway från Goboken. I boken beskrivs olika rörelser kopplade till djur tex andas som ett lejon, vifta som en hund, kuta rygg som en katt. Bilder när barnen gör yoga finns synliga på golvet och på sätt är det tillgängligt för barnen hela tiden. Så fort barnen hör musiken och lamporna släcks avslutar de sin lek för att gå och hämta en yogamatta och samlas på den stora mattan för en lugn stund tillsammans innan mellanmål.

Pedagogisk litteratur KREATIVITET OCH BARNS LÄRANDEfrån ett till fem år / Birgitta Emriksson, My J Swahn Författarna väljer att se barnet som kompetent och delaktigt i sitt eget lärande.Influenserna från Reggio Emilia´s pedagogiska filosofi har haft en stor betydelsen vad det gäller utvecklingen av just pedagogisk dokumentation i våra svenska förskolor. Författarna lyfter fram Vygotskis tankar om betydelsen av samarbetet och dialogen i mötena mellan barnen och de olika material och aktiviteter som blir betydelsefulla i deras lärande och konstruerande av nya kunskaper. Detta för att ge barnen de bästa förutsättningarna till att kunna få syn på sina egna lärprocesser. Boken tar fram exempel från några olika förskolor. Där pedagoger har iscensatt rika, varierande och generösa lärmiljöer, där barnen själva kan bli aktiva i sitt utforskande. I dessa självinstruerande miljöer gör barnen hela tiden nya upptäckter, som leder deras lärande framåt. Författarna lyfter fram tankarna om tron på “det kompetenta barnet”. Där vi pedagoger på bästa sätt genom vårt förhållningssätt och genom att använda lärmiljön, som den tredje pedagogen, hjälper fram det kompetenta barnet. I boken ges också konkreta förslag på hur vi pedagoger kan tänka kring förskolans miljöer och kring det projekterande arbetssättet. Där lärmiljöerna är flexibla och föränderliga utifrån barnens intressen och projektens ämnen.

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Litteraturtips Ljusfesten,

Stortorget fredag 17november, kl. 18.00

”1000-tals lyktor – under samma himmel, under samma kväll” . Musikprogram, tal och en fantas+sk syn när barnens lyktor får synas och lysa på Stortorget.” När barnens ljuslyktor tänds på torget är det e3 sä3 a3 låta våra barn få ta plats i det oﬀentliga rummet . Ljusfesten är också e3 +llfälle a3 uppmärksamma barnkonven+onen och barns räfgheter. På biblioteket ﬁnns böcker för barn (och för vuxna) om barnkonven+onen. De berä3ar på e3 enkelt sä3 och med rika illustra+oner om barnets räfgheter och deras ansvar för varandras räfgheter.

Alla åldrar

Rätt Lätt - om barns rättigheter 1 till 6 år Susann Swärd & Tina Landgren

Alla barns rätt / Pernilla Stalfelt

Denna bok vänder sig till de yngsta barnen från 1 år upp till förskoleklass. Syftet är att berätta för barn både om barnets rättigheter och deras ansvar för varandras rättigheter, samtidigt som d e t s t i m u l e r a r d e r a s n y fi k e n h e t o c h diskussionslust.Varje rättighet avslutas med en öppen fråga som barnen kan diskutera för att ge dem en möjlighet att tänka till kring rättigheten. Boken bjuder på ett lekfullt sätt in barnen till diskussion och reflektion om rättigheter som rör t.ex. allas lika värde, lek och vila.Barnen får veta mer om rättigheter som att få säga vad man tycker och att lyssna på varandra. Dessutom tar boken upp rätten att få tro på vad man vill och rätten att må så bra som möjligt, samt många fler rättigheter i barnens vardag här. (recension från Adlibris)

Pernilla Stalfelt både kan och vågar förklara Barnkonventionen för barnen själva!

Ingen kan som Pernilla förvandla de vällovliga men torra paragraferna till kött och blod. Här finns ett stort hjärta som klappar för alla barn. I förordet skriver hon: "Jag har tolkat Barnkonventionen så det blir lite tydligare för barn vad deras rättigheter kan vara. Det är såklart min personliga tolkning, men jag tror att många barn och vuxna kan ha glädje och nytta av den. ... Om fler följer efter kan fler barn i världen få leva ett tryggt och bra liv och fler barn kan få känna sig lyckliga lite oftare. Det vore en fin present till hela världen.” (recension från Adlibris)

NR 7 ● NOVEMBER 2017

På gång i kommunen I Januari gästas vi av Karin Alnervik och Sara Hvit Lindstrand

HUR TEORIER KAN BLI VERKTYG I FÖRSKOLANS ARBETE Förskolans verksamhet ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Detta kan innebära att arbeta med och problematisera olika begrepp. Som exempel på detta kommer vi i föreläsningen visa på hur teoretiska begrepp dels kan bli användbara i förskolans förändringsarbete och dels bli verktyg för att vidga kunskapen om de yngsta förskolebarnens språkande. FÖRELÄSARE : Karin Alnervik, Lektor, tillsammans med Sara Hvit Lindstrand, doktor i pedagogik och pedagogista på förskolan Hallonett i Jönköping

ORT Falkenberg DATUM den 30 januari 2018 TID kl 18:00 - 21:00

NR 7 ● NOVEMBER 2017

Och så till sist: 2017 börjar närma sig sitt slut så vi vill passa på att önska er alla ett Gott slut - och

Ett Gott Nytt År

NR 7 â&#x2014;? NOVEMBER 2017

40 ges ut av pedagogistorna