Smakprov Kyrkokalendern 2023–2024

Kyrko kalendern

TEMA: Bygg upp

Kristi kropp

•

kyrkoåret är som en stilla spegelyta där vi plötsligt kan upptäcka våra liv; skuld och förlåtelse, sorg och tröst. Dess teman och bibeltexter kan hjälpa oss att känna framtidstro och ge kraft att orka leva. Inget mindre än så.

Det är något särskilt med rytmen under året. Att få följa med in i stallet, gå upp till Jerusalem och ned från förklaringsberget. Att få lyssna till allvars- och löftesorden i novembermörkrets domssöndagstid. Den försiktiga växlingen mellan stämningslägen, tempot som skiftar; Stilla veckans inbromsning, det långsamma mognandet under sommarhalvårets trefaldighetstid. Och mycket mer.

Tänk om fler fick upptäcka trons rikedom. Tänk om många i en på ytan sekulariserad samtid kunde få upp ögonen för hur ens lilla livsberättelse kan slå sig till ro i den stora kärleksberättelsen, och hur kyrkans år kan hjälpa en människa att utvecklas och slå ut i blom.

Visst, man kan upptäcka alltsammans på egen hand. Resurserna är rikliga, det finns fakta om kristen tro i böcker och på nätet, i föreläsningar och poddar. Inget fel i det. Det är många i vårt land som lever ensamma med sin tro, utanför den etablerade kyrkan, som är nöjda med det och inte upplever sig behöva något annat. Möjligen är det ett tidstecken. Individen förväntas på något sätt ha nog med sitt eget och klara av livet på egen hand.

Kyrkan är Kristi kropp. En gemenskap av människor över hela jorden som längtar, sörjer, kämpar, ber, lovsjunger, hoppas och sträcker sig efter livsmening. Ibland är det som att själva gemenskapen kommer på skam. På sina håll lider kyrkan av ett anonymitetsöverskott och samtidigt av ett gemenskapsunderskott. Människor kommer ensamma till kyrkan, och går hem lika ensamma, fast de egentligen ville något annat. Vi som har ansvar förutsätter att det ska vara så, anonymiteten blir utgångspunkten. Ingen såg mig – hur många gånger har vi inte hört de orden?

En kyrka behöver sina gudstjänstfirande gemenskaper. Stabila, generationsöverskridande gemenskaper i en öppen, ansvarstagande kyrka. Låt oss inte spela ut de olika perspektiven mot varandra, för båda behövs, de ger näring åt varandra. Tydliga församlingar i en kyrka som är vänd utåt, i kamp för fred och rättvisa, för en mänskligare värld. Visst ser det ut så när det är som bäst?

Kyrkan är ingen abstraktion. Inte en kylig organisation, inte en tjänstemannastruktur med scheman och lönebesked. Inte heller är kyrkan en ödslig kyrkobyggnad med låsta dörrar, tickande golvur och solblekta vykort. Kyrkan är människor. Relationer, livsöden, berättelser, upptäckter, kroppar, ansikten

–just det som den ovana ofta behöver. Inte alltid, för ibland måste man verkligen få vara ifred. Men

Bygg upp Kristi kropp

oftare än vi tror behövs det gemenskap, delaktighet, vänskap, värme, ett fast handslag, en nickning åt mitt håll, ögon som ser mig och känner igen mig. Är du ny här? Välkommen att vara med.

Församlingen är Kristi kropp. Kyrkan bygger vi tillsammans. I Kristi kropp delar vi livet med varandra, där kan samtalet djupna. Om livet som det är, om törsten, om det jag inte vågat berätta för någon, om det tunga lodet som hotar att dra mig nedåt, men också om den kvillrande livsglädjen, om hoppet och den jublande lovsången till Gud.

Att få vara med i en älskad kyrka under ännu ett kyrkoår är stort. Att med dopets löfte som grund tillsammans med andra få utforska livet, se hur allt i mig vilar i den stora kärlekens mysterium och uppleva att det finns mer att upptäcka, också för mig som varit med förr. Tänk att mitt liv på nytt får konturer när jag anar Kristus i kyrkoårets stilla spegelyta.

Biskop Fredrik Modéus

Söndag 14 januari

Andra söndagen efter trettondedagen

Livets källa

GAMLA TESTAMENTET, ANDRA MOSEBOKEN 33:18–33

Textens sammanhang: I Gamla testamentet finns två motsatta tankegångar: att människan inte får se Guds ansikte respektive att människan behöver se Guds ansikte. I denna text får vi ett exempel på den första tanken. I judisk tradition har man länge grubblat över om ingen levande kan se Gud eller om det rent av är farligt. Det finns åtskilliga spår också i kristen tradition av denna dubbelhet.

EPISTEL, EFESIERBREVET 1:7–14

Textens sammanhang: Brevet till de kristna i storstaden Efesos sammanfattar med olika bilder vad och vem Kristus egentligen är. Texten betonar att både himmel och jord finns inne i Kristus. Också vi människor lever i Kristus, inte för att vi förtjänar det utan för att Gud öppnat denna större verklighet för oss.

EVANGELIUM, JOHANNES 2:1–11

Textens sammanhang: Endast Johannesevangeliet med sin förkärlek för siffror och symboler skildrar bröllopet i Kana. Varför är det just sex kärl och varför betonar Johannes hur mycket vatten de rymmer? Pekar evangelisten på de sex skapelsedagarna och på 600 som en symbol för det outtömliga? Är det månne en ny skapelse vi bevittnar i Kana?

PSALTARPSALM, 19:2–7

Textens sammanhang: Gud är den kraft som håller samman universum. Kraften syns och hörs inte, men verkningarna av den märks överallt. I denna stora skapelsepsalm liknas naturlagarna vid Guds kraft. Allt påverkas av Gud, allt är en del av Gud. Gud är den större verklighet i vilken allt existerar.

söndagens namn och ämne

Denna söndags texter handlar om hur Jesus i ord och handling visar sin makt och härlighet. Söndagens rubrik är, i anknytning till andra årgångens texter, ändrad till Livets källa.

liturgisk färg

Grönt

altaret

På altaret ställer vi vita och röda blommor och vi tänder två ljus.

psalmförslag

236, 942 | 65, 246 | 728, 72 | 298:2–3, 29b

kör - och solosångsförslag

Som hjorten längtar till vattenbäckar

Ansikte mot ansike

Pärlor sjunger

När hans blick hade slocknat, då gled klockan ur hans hand ...

Vi slår idag följe med två lycksökare i Vilhelm Mobergs utvandrarserie. Blåsta på sina drömmar och framvaskade guldklimpar är de nu vilse i öknen, tomhänta och törstande. Fjärran från källans friska vatten inser de att allt smör i Småland, allt guld i världen är intet värt om det livsviktiga saknas: vänskap, trygghet, tillit, tro, riktning och ... vatten!

Livets källa har sinat. Nu återstår bara ett raserat sandslott. I musikalen sjunger Robert sin ångestdrypande litania så det riktigt river i bröstet: ... guldet blev till sand.

Fyll kärlen med vatten! Ös upp! säger Jesus i dagens evangelietext. Pinsamheten börjar

sprida sig, festen riskerar ta slut. Men vattnets förvandling till vin blir ett tecken. Jesus gör förnedring till upprättelse. Han uppenbarar sin härlighet och människor kommer till tro. Då, nu och ända tills Gud tar klockan i sin hand ropar Livets källarmästare: Välkommen till bröllopsfesten, du är bröllopsgästen!

Bön: Jesus, du som är Livets källa, och vill leda mig till dig; lär mig att undvika lockande och vilseledande guldfynd och stinkande vatten.

Skölj bort min själs gyttja och vaska fram det guld som du vill ska glimma i mig! Förvandla mitt vatten till himlagott vin.

Amen.

Barnen firar gudstjänst

Att läsa

Läs om bröllopet i Kana i: Bibel för barn sid. 156

De yngstas bibel sid. 314–317

Globalt mål – Nr 17

Låt hela världen ha ett globalt samarbete så att de rika länderna kan ge mer bistånd till de länder som behöver och öka kunskapsutbytet för en hållbar framtid.

Vad tror du att Sverige skulle kunna dela med sig mer av till andra länder?

Färglägg

Här finns illustrationer att ladda ned för färgläggning: https://www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration

Sångförslag

Den svenska psalmboken: 608

Fråga

Har du någon favorituppfinning? Hur skulle ditt liv se ut utan den uppfinningen?

Att göra

Låt alla barnen få en utskrift av världen, rita sen tillsammans vad de olika världsdelarna eller länderna har mycket råvaror av eller uppfinningar som kommer därifrån.

Patrik Magnusson, präst

Onsdag 14 februari

Askonsdagen Bön och fasta

GAMLA TESTAMENTET, JESAJA 58:4–9

Textens sammanhang: De sista kapitlen i Jesajas bok skrivs i slutet av 500-talet f. Kr. när fångenskapen i Babylon är tilländalupen. I texten hör vi profetens stränga betoning på att fasta inte handlar om personens ätande eller klädsel. Endast om rättvisan flödar fram och den utsatte stöttas leder fastan till ett helande för alla människor.

EPISTEL, JAKOBSBREVET 2:14–17

Textens sammanhang: När Jakobsbrevet skrivs har det gått nästan hundra år sedan Jesus dog. För vissa hade då kristen tro blivit en enbart andlig process. Jakobsbrevet återkommer därför ständigt till att tro måste omsättas i handling. Tro ska finnas i vårt hjärta men också i våra händer. Som Luther så ofta återkom till: först tro sedan handling, och inte tvärtom.

EVANGELIUM, MATTEUS 6:16–18

Textens sammanhang: Många gånger vänder sig Jesus mot människors lust att visa sin tro för andra. Varken fasta eller bön ska synas i det yttre. Relationen till Gud tycks för Jesus vara något privat. Det är i det fördolda som tron växer och mognar. När sedan tro fått näring behöver den uttryckas i handling. En väldigt luthersk tanke.

PSALTARPSALM, 32:1–5

Textens sammanhang: Skuld och skam leder ofta till att vi människor sluter oss. Då blir vi enligt psalmisten som en torr åker. Om vi istället sätter ord på vår skuld, andas vi lättare och inser att Gud inte har övergett oss. Då fylls vi av en ny kraft.

dagens namn och ämne

Askonsdagen är fastans första dag. Fastan varar i 40 dagar fram till och med påskafton. Söndagen är

Herrens dag, och då fastar man inte. Firandet av askonsdagen behölls i den svenska reformationen, men föll senare ur bruk. I och med Evangelieboken 1983 infördes askonsdagen som officiell gudstjänstdag med en egen serie av texter. Därmed har en gammal tradition åter kommit till heders i vår kyrka.

liturgisk färg

Violett/blått eller

grått.

altaret

Två ljus och violetta nejlikor.

kör - och

solosångsförslag

I stormens öga

Förvandling

psalmförslag

145, 442 | 226:1–2, 5, 541:1–3 |

144:3–4, 74 | 46, 446:5–6

övrigt

Grått är en ovanlig liturgisk färg. Om det finns kan färgen användas som en symbol för askan och villigheten till fasta. Man kan bränna palm- eller sälgkvistar från förra årets palmsöndag och använda den askan i gudstjänsten. Askan är ett tecken på ånger och bot.

Perikopindelning för fastans veckogudstjänster enligt Matteusevangeliet:

Vecka 1: Matteus 26:1–16, Vecka 2: Matteus 26:17–29, Vecka 3: Matteus 26:30–46, Vecka 4: Matteus 26:47–56, Vecka 5: Matteus 26:57–75, Vecka 6: Matteus 27:1–31, Långfredagens huvudgudstjänst

Matteus 27:32–56, Långfredagens kvällsgudstjänst Matteus 27:57–66

För mig är askonsdagen en dag som bränner till av allvar och åminnelse. En kalibreringstid börjar. Den inledande fastan ligger rätt i tiden oavsett vilka religiösa intentioner som finns. Självvalda och målfokuserade perioder är en del av projektsamhällets tillvaro. Men min måluppfyllelse är inte samma sak som fastan, som går djupare.

Askonsdagens texter ger goda möjligheter att uppfatta vilken slags fasta som leder till livet. Jesaja börjar med att beskriva en fasta som är omild, högljudd och skadlig. Guds avsikter är välgång, inte en fasta som skapar onödigt tjäbbel. En välgrundad fasta anser jag ska skärpa blicken för andras nödställdhet och skapelsens våndor. För mig är fastan en läkningstid. En välmående fasta kan gärna ta sin början i en insikt som leder till en bekännelse. En bekännelse som får mynna ut i glädje, renhet och gottgörelse.

Den inre och yttre fastans intention är att hela oss och låta oss erfara Guds brännande kärlek ännu mer. Korset i aska påminner mig om att jag ska dö och sen uppstå med Kristus. Jag vill ta emot det löftet tecknat i pannan eller på min hand.

Bön: Gud, låt stoftets renhet lysa min väg genom fastetiden. Grunda mig i dig. Låt mig dö bort från det som skadar och hindrar att gå mot påskens frid och glädje. Amen.

Sara Lantz, präst

Barnen firar gudstjänst

Att läsa

Läs om den gyllene regeln i: Bibel för barn sid. 165

Globalt mål – Nr 5

Låt hela världen uppnå jämställdhet mellan alla människor. Jämställdhet handlar om en rättvis fördelning av makt, resurser och inflytande och är en förutsättning för en hållbar och fredlig utveckling.

Bli fadder åt en flicka så att hon får gå i skolan; 60% av världens analfabeter är kvinnor. Alla förtjänar att få utbilda sig.

Färglägg

Här finns illustrationer att ladda ned för färgläggning: https://www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration

Sångförslag

Den svenska psalmboken: 681

Fråga

Hos Jesus är alla välkomna oavsett vem du är. Brukar du berätta för dina kompisar som inte går i kyrkan att du tror på Gud och ber?

Att göra

Rita av din hand på ett papper och klipp ut den. Skriv sen en sak du vill be för på varje finger.

Denna söndags evangelietext finns inte i Bibel för barn, så därför föreslår vi en annan.

Andens vind över världen

GAMLA TESTAMENTET, ANDRA MOSEBOKEN 17:1–7

Textens sammanhang: När folket törstar i öknen uppmanar Gud Mose att slå på klippan. Då strömmar vatten fram. I judisk tradition är det viktigt att folket 40 år senare ånyo passerar denna klippa. Återigen slår Mose med sin stav, trots att Gud sagt att det nu räcker att tala med klippan. Mose förstår inte att den yngre generationen kan styras på ett mjukare sätt.

EPISTEL, APOSTLAGÄRNINGARNA 10:42–48

Textens sammanhang: De första kristna var alla judar. Misstänksamheten mot att släppa in hedningar i gruppen var stor. Denna text förklarar att det är helt nödvändigt att döpa också hedningarna eftersom Gud redan utgjutit helig Ande över dem.

EVANGELIUM, JOHANNES 6:44–47

Textens sammanhang: Johannesevangeliet har ett tydligt universellt anspråk. Alla människor är inbjudna som lärjungar. Eftersom ingen kan se Gud har Gud valt att komma människan till mötes i Kristus. Därför möjliggör tron en relation till Gud för alla människor. Tron öppnar vägen till evigheten.

PSALTARPSALM, 68:10–14, 20–21

Textens sammanhang: Psalm 68 är en av de mest svårtydda i Psaltaren. Åtskilliga hebreiska ord förekommer nämligen bara där, vilket gör deras betydelse oklar. Psalmen försöker i olika bilder fånga Guds ständiga närvaro och omsorg.

dagens namn och ämne

Pingsten firades i fornkyrkan under en hel vecka men inskränktes på 1000-talet till tre dagar. Reformationen förlängde firandet med en fjärde dag. Från och med kalenderreformen 1772 firades pingsten i två dagar. Annandagen är från 2005 ej längre helgdag i arbetsfri mening, men är, i likhet med askonsdagen och skärtorsdagen, fortfarande gudstjänstdag.

liturgisk färg

Rött

altaret

Fyra ljus och pingstliljor.

psalmförslag

52, 246 | 68, 368 | 62, 719 | 28, 375:3–4

kör - och solosångsförslag

En vacker lovdag

Guds ande, eld och vind

Nu är det sommar på jorden

När folket drog omkring från lägerplats till lägerplats med Mose, så blev livssituationen plötsligt svår. Folket som kommer ur räddningen får uppleva en vardag som inte blir vad de hoppats på.

Jag tänker att hela den härliga och nytrygga känslan avtog ganska snabbt, då vattnet tog slut i öknen. Oron handlade nog inte bara om den individuella törsten och otryggheten. Situationen kändes hotfull också för nästa generation, för djur och annat levande. Gemenskapen mellan människor och till Gud påverkades troligen starkt av den torra omgivningen. Jag tänker att när existensen hotas då vänder sig människor mot varandra och bort från Gud. Jag lever mig in i denna visa och heliga text från andra Moseboken. Jag känner igen mig i det att jag idag ser en klimatsituation som gör mig arg och rädd. När vattnet försvinner hotas allt levande. Texten påminner mig om att vi har en Gud som kan låta vatten strömma fram ur stenar. Som kan göra det omöjliga möjligt och förvandla hopplösa situationer.

Bön: Gud, du som låter Andens vind födas som en krusning i mitt hjärta. Ge mig del i det liv som aldrig dör och mod att ge den tryggheten vidare till andra. Amen.

Sarah Lantz, präst

Att läsa

Barnen firar gudstjänst

Läs om Mose i vassen i:

Bibel för barn sid. 56–57

Nära dig sid. 32–33

De yngstas bibel sid. 92–97

Globalt mål – Nr 1

Låt ingen människa vara fattig, inte ha någonstans att bo, kläder att ha på sig, eller en leksak att leka med.

Samla in en kollekt som ni kan skänka till barn i nöd.

Färglägg

Här finns illustrationer att ladda ned för färgläggning: https://www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration

Sångförslag

Den svenska psalmboken: 719

Fråga

Man kan säga att Mose blev adopterad av prinsessan i Egypten, vet du vad adoption innebär?

Att göra

Gör halsband och armband med tråd och pärlor precis som prinsessan av Egypten hade!

Denna söndags evangelietext finns inte i Bibel för barn, så därför föreslår vi en annan.

Lördag 22 juni Midsommardagen

Skapelsen

GAMLA TESTAMENTET, FÖRSTA MOSEBOKEN 1:1–13

Textens sammanhang: Skapelseberättelsen är en av de yngsta texterna i Gamla testamentet. Den betonar att det inte finns någon ond makt som Gud kämpar emot. Tomhet och mörker är symboler för kaos, medan Gud är ordning. Därför får nu allt i skapelsen sin plats och funktion.

EPISTEL, APOSTLAGÄRNINGARNA 14:15–17

Textens sammanhang: När Paulus missionerar bland hedningarna beskriver han Gud som skapelsens Gud som styr både växtligheten och människornas hjärtan. Både för samtiden och för oss idag är bilden av Gud som bryr sig om den enskilda människan omskakande och hoppingivande.

EVANGELIUM, JOHANNES 1:1–5

Textens sammanhang: Prologen till Johannesevangeliet är en av Bibelns mest centrala texter. Den hävdar att Kristus fanns före all tid och att Kristus är det samma som Gud. Den säger också att inget finns utanför Gud. Det finns alltså ingen fristående ond makt. Mörkret kan inte övervinna ljuset för mörkret är inget mer än frånvaron av ljus.

PSALTARPSALM, 104:1–13

Textens sammanhang: I psalm 104 finns Psaltarens kanske mest kända hyllning till skapelsen. Allt som lever och rör sig är uttryck för Guds närvaro, och denna närvaro skapar ständigt nytt liv.

dagens namn och ämne

Midsommardagen har i tidigare evangelieböcker haft texter som uppmärksammat två svårförenliga ämnen att fira, Johannes döparens födelse och midsommarmotivet. Nu är det skapelsens skönhet och sommarens prakt som är det dominerande ämnet. Därmed har också Bibelns budskap om Gud som skaparen fått ökat utrymme i vår evangeliebok. Midsommardagen firas på den lördag som infaller under tiden 20–26 juni. Johannes döparens födelse firas söndagen som följer omedelbart på midsommardagen.

liturgisk färg

Grönt

altaret

Två ljus och midsommarblommor.

psalmförslag

200, 751 | 11, 809 |

67, 831 | 23, 754

kör - och solosångsförslag

Så här tror jag blommornas skapare gör

Här ligger jag i gräset

Jorden vi älskar

”Längtan, röster, ögons ljus – innan världen fanns ännu fanns gemenskapen hos Gud. Allt fick liv, steg fram därur. Allt är nära – mänskor träd, moln och fåglar – när jag vet allt sin källa har i dig, heliga Treenighet.” (Sv ps 338:2–3.)

Allt fick liv och steg fram därur. Guds skapelse. Som Gud såg var god. I denna söndagens texter har hoppet för vårt arbete för och med skapelsen ett ursprung. Skapelsen är inte vår, den är Guds. Ansvaret är vårt.

En av de vackraste färgerna jag vet är risfältsgrön – med sina klorofyll-sprängda små stråväxter som bär färgen av växtkraft. I trefaldighetstider ser vi det gröna, och får bli påminda om växtkraften i oss och i hela vår skapelse. Vilka skapelsenära favoritfärger bär du? Färger som kan få oss att stanna upp ger oss en ständig påminnelse av förundran, och så viktig den är. Idag är det allt för lätt att jäkta vidare, springa mellan diverse olika händelser och aktiviteter och kontexter – men mitt i allt finns i skapelsen en påminnelse till oss av förundran. Ett vattenfall, en regnbåge, doften av ett varmt sommarkvällsregn eller doften av torr sand på en lång och ljus strand. Därtill kan läggas tranornas sång om våren eller lommens djupa stämma över en blank sjö i skymningen. Vi bjuds ständigt in till förundran och får kanalisera våra känslor med psalmorden: ”Allt sin källa har i dig, heliga Treenighet.”

Bön: Tack för att du genom skapelsen bjuder in till förundran. Tack för jordens skönhet och glans.

Hjälp oss att förvalta det ansvar vi fått och tillsammans verka för en bättre värld för allt och alla som lever. Amen.

Amanda Carlshamre, diakon

Att läsa

Barnen firar gudstjänst

Läs om ordet i:

Bibel för barn sid. 150–151

Globalt mål – Nr 15

Skydda, bevara och återställa ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning och stoppa minskandet av biologisk mångfald.

Hjälp fåglarna eller bina och sätt upp en fågelholk eller ett bihotell.

Färglägg

Här finns illustrationer att ladda ned för färgläggning: https://www.verbum.se/ kyrkokalendern/ladda-ned-illustration

Sångförslag

Den svenska psalmboken: 199

Fråga

Är du mörkrädd? Eller är du rädd för något annat? Jesus vill att vi ska se honom som ett ljus i mörkret, och han vill alltid vara nära oss.

Att göra

”Jag är världens ljus” sa Jesus. Använd ett svart papper och rita ett ljus med pastellkritor. Låt lågan vara starkt gul eller orange, då ser vi att ljuset alltid övervinner mörkret.

Bygg upp

Kristi kropp med Bibeln

Så är vi, fastän många, en enda kropp ...

en mening med en mening som följt mig genom livet. Privat, genom studier med uppsats på ämnet och yrkesmässigt. I min tjänst som församlingspräst. I min tjänst som stiftsadjunkt. I min tjänst som samordnare för lärande och undervisning på kyrkokansliet.

Så är vi fastän många, en enda kropp ...

Vad är det som gör att kroppen fungerar? Att varje del utför det som den är satt till att göra. Att hjärtat pumpar runt blod. Att lungorna drar ner luft för att syresätta blodet. Att nervbanor finns för att varna för fara. Att celler står i förbindelse med varandra och konstant utför det livsviktiga fenomenet osmos där balans och harmoni eftersträvas genom att dela med sig av det som kroppen behöver för att ha liv.

Vad är det som gör att Kristi kropp fungerar. Att du och jag finns. Du och jag bygger upp Kristi kropp. Och vi har olika uppgifter i det. Olika gåvor. Olika förutsättningar. Och dem är vi satta att bruka. Att det finns ett hjärta som slår och människor som ser till att allt arbete som inte alltid syns fungerar. Att det finns lungor som drar in luft och att det finns människor som ger liv till gemenskaper. Att det finns händer som kan skapa och människor som bär stolar och ordnar fika och lagar mat. Att det finns en hjärna med förmåga att tänka och människor som kommer med idéer. Och så vi-

dare. Och att dessa delar får stå i förbindelse med varandra och utföra det livsviktiga fenomenet osmos. Att dela med sig av erfarenheter, berättelser, böners ord.

kristen tro byggs inte av bara hjärta . Kristen tro byggs inte av bara händer. Kristen tro byggs inte bara av tankar. Du och jag behövs.

Och du och jag behöver föra vidare det som vi själva fått ta emot. Som kristna har vi en stor uppgift. Vi ska till nästa generation föra vidare det evangelium vi själva fått ta emot.

Vart tar lyssnandet vägen då? Visst ska vi lyssna och inte bara tala. Vi behöver lyssna till varandra, till Gud, till oss själva. Och att föra vidare evangelium handlar inte bara om att berätta – det kan också vara att lyssna. Eller i handling förmedla nåd. Att föra vidare evangelium handlar om att möta människor på samma sätt som Kristus skulle mött dem. Med kärleksfulla ögon. Med öppen famn. Men om vi ska vara med och bygga Kristi kropp, då behöver vi också dela livet med varandra och berätta för varandra om våra erfarenheter av kristen tro. Att föra vidare evangelium genom ordens kraft. Att berätta om Kristus, om Rut, om Ester, om Esau och Jakob och så vidare. Och att berätta om varför just den personen eller den historien är viktig för dig och hur den relaterar till livet idag.

Öva dig i att berätta om någon biblisk person på fem minuter. Bara att berätta. Inte att läsa högt om den. Vem är personen? Vad ställs den inför för möjligheter och svårigheter? Vilka val finns? Hur relaterar det till ditt liv? Hur kan det relatera till andras liv? Vem var Rut? Vad gjorde hon? Varför är det viktigt för oss idag? Vilka var Esau och Jakob? Hur utspelade sig historien mellan dem? Vilka perspektiv på den historien kan vi känna igen oss i idag? Vilka sammanhang står du i där du skulle kunna berätta om en person från Bibeln?

jag hade inte varit den jag är om jag inte fått bibelberättelserna återgivna i ord, genom flanellograf eller dramatiseringar. Jag hade inte varit den jag är om vi inte hade bett aftonbön hemma vid sängkanten. Om vi inte hade sjungit glädjens herre hemma hos farmor och farfar. Om inte Rillo, Figge och Baloo funnits som ledare på mitt konfirmandläger och blivit en del av mitt liv.

I det här perspektivet blir lärande och undervisning viktigt. Vi lär av varandra. Vi kan undervisa varandra. För är det något vi behöver ta på allvar så är det din och min och andras längtan efter tro.

När vi lär varandra och lär av varandra om kristen tro. Då bygger vi upp Kristi kropp, del för del, cell för cell. När vi undervisar om kristen tro. Då bygger vi upp Kristi kropp, del för del, cell för cell. Då utför vi den ädla konsten av osmos. Att genom våra cellmembran i Kristi kropp dela med oss av det som ger liv. Så är vi, fastän många, en enda kropp. l

SAMTALA OCH REFLEKTERA

Bygg upp Kristi kropp med Bibeln, en text av Anders Rune.

• Hur för du vidare evangeliet till nästa generation?

• Berätta och levandegör en berättelse ur bibeln? Berätta varför du valt just denna.

• Vi lär av varandra om kristen tro skriver Anders Rune, har du något exempel på där kristen tro blivit tydligt och synligt? Eller ett tillfälle där du fått fördjupad kunskap om kristen tro?

HELIKOPTERPERSPEKTIV:

Jag uttrycker min tro genom att ...

Att bygga upp Kristi kropp med

altarblommor som också bygger upp skapelsen

Altarblommorna bidrar med doft och skönhet, kan påminna om Skaparen samt peka på Kristus, även om de inte är lila eller av en viss sort.

för 100 år sedan var altarblommor en nymodighet. Omsorgen om kyrkorummet tog sig vid den tiden ny(gamla) uttryck och altaret skulle prydas med linnedukar, ljus och blommor. De första spåren av mer regelmässig blomstersmyckning på altaret i Svenska kyrkan härrör från 1900-talets början. Ungdomsgrupper, syföreningar och enskilda församlingsbor skänkte vaser och bidrog med blommor. De lokala variationerna var stora. På 1910- och 1920-talet verkar det inte ha varit blommor på altaret varje söndag men till stora högtider under odlingssäsongen kom vaser och blommor fram. Där spann man vidare på äldre folklig tradition att maja/smycka kyrkan med löv och blommor till Pingst och Midsommar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare med blommor på altaret och efter andra världskriget blev det en etablerad tradition.

i det tidiga 1900 - talet var det estetiska viktigt i sig. Gudstjänsten skulle vara högtidlig och vacker. Flera sinnen skulle aktiveras. Blommorna var inte bara vackra att se på; de doftade också. Enskilda och grupper i församlingen kunde bidra till att försköna gudstjänsten genom att skänka blommor. I Bibeln spelar blommorna olika roller. De kan förknippas med liv

men också om livets skörhet och förgänglighet. Liljorna på marken utgör ett exempel på Guds omsorg. I såväl Edens lustgård som Uppenbarelsebokens beskrivning av himmelriket finns det växter. Under mellankrigstiden verkar tolkningen av altarblommorna som offer ha trätt fram. Blommorna skulle peka på Kristus genom att de gav sitt liv – klipptes av från roten. En annan tanke var att de kunde ses som församlingens offer till Kristus. I vissa högkyrkliga kretsar skulle blommorna inte placeras på altaret utan på golvet eller i någon nisch. Altaret var inte ett blombord utan skulle hållas rent från allt som inte hade med måltiden att göra.

I en delaktighetens teologi där församlingens aktiva medverkan i gudstjänsten är viktig är det inte så dumt att få bidra med blommor till altaret, ställa dit dem före gudstjänsten eller bära fram dem i en procession. Ur ett ekoteologiskt perspektiv bör altarblommor ha odlats under rättvisa odlingsvillkor, giftfritt och nära, för Guds skapelses skull.

en genomgång av några instruktionsböcker till präster, kyrkvärdar och andra kyrkotjänare visar att det skett en dogmatisering av frågan om altarblom-

mor. Inte minst appen Kyrkoåret har under de senaste åren gett tämligen precisa direktiv för varje söndag och helgdag. Så såg det inte ut tidigare. Frithiof Dahlby gav i och för sig råd om altarblommor i Kyrkokalender (1960, 1971och 1983). Där stod det ofta ”olikfärgade”, ”blandade färger” eller ”skära eller lila” men ibland mer precist ”påskliljor, björklöv”. På 1970-talet uppmanade Carl Henrik Martling kyrkvärdar att vara lite återhållsamma med altarblommor. Under passionstiden passade det bra att använda sälgkvistar och på långfredagen törne (och kanske fem röda rosor). Blommorna skulle inte följa de liturgiska färgerna. Vid 1980-talets slut skrev den dåvarande liturgikläraren på pastoralinstitutet i Uppsala att blommorna borde anpassas efter det utrymme som finns liksom till dagens karaktär. Under passionstiden var det lämpligt att använda torkade kvistar av törne. Men i övrigt inget om färg, sort eller antal. I Origos Gudstjänst: Handbok för församlingens gudstjänster från mitten av 1990-talet är rekommendationerna om blommor också rätt enkla. En söndag ”lilafärgade”, en annan ”vårblommor” och en tredje ”rosor”. Kyrkokalendern har varit lite mer detaljerad.

historia är förändring och det gäller också frågan om altarblommor i Svenska kyrkan. Det finns många teologiska stråk och flera traditioner att knyta an till. Känn viss frihet i fråga om blommorna på eller vid altaret. De bidrar med doft och skönhet, kan påminna om Skaparen samt peka på Kristus, även om de inte är lila eller av en viss sort. Och de får gärna vara vilda och/eller odlade med omsorg om Guds skapelse. l

SAMTALA OCH REFLEKTERA

Altarblommor, en text av Cecilia Wejryd

• Vilken roll spelar altarblommorna i ert kyrkorum? Är det viktigt att man följer liturgins färger i de föreslagna blommorna som texterna kan relateras till?

• Odlar ni själva blommor under sommartiden, skulle det vara möjligt? Om så vem hos er ansvarar för detta?

• Cecilia skriver att gudstjänsten skulle vara högtidlig och vacker under det tidiga 1900-talet, man ville försköna gudstjänsten. På vilket sätt tror du att gudstjänsten kommer att förskönas framöver?

HELIKOPTERPERSPEKTIV:

De vackraste blommorna tycker jag är ...

ISBN 978-91-526-3899-6

9789152638996