5 minute read
ÖVERSYN AV LOKALER FRIGÖR TANKEN
from Svenska kyrkor 2021
by Verbum AB
ÖVERSYN AV LOKALER
FRIGÖR TANKEN
Att ta fram en lokalförsörjningsplan är en av årets stora uppgifter i församlingar och pastorat. Det gäller att förankra den väl, inte bara i kyrkorådet och ledningsgruppen, tipsar Huddinge pastorat som gjort sin plan i ett pilotprojekt.
TEXT: MATS KARLSSON
Det som vid en första anblick kan likna en simpel fastighetsinventering är något mycket större än så. Att göra en plan för tio års lokalförsörjning kräver en grundlig genomgång av verksamheten: Vad vill vi vara för kyrka? Hur kan vi rätta mun efter matsäcken?
Huddinge pastorat vet. De har varit med i ett pilotprojekt, och i november godkändes deras lokalförsörjningsplan som en av de första i landet. – Bestämmelserna för vad planen ska innehålla är ganska detaljerade. Men lägg tid och kraft på samtal bland både anställda och förtroendevalda om hur vi vill vara som kyrka! Vi gjorde många intervjuer, det var väldigt värdefullt att få fram hur alla tänker och vad de vill, säger kanslisekreteraren Therese Törnros.
I JOBBET MED att ta fram planen kunde hon och arbetsgruppen konstatera att både pastoratets kyrkor och lokaler an-
vänds väl. En avundsvärd situation som inte är alla förunnat. – När vi såg det framkom det också att vi är väldigt stolta över våra fastigheter, att vi har byggnader och lokaler som är anpassade för vår verksamhet! säger Therese Törnros.
PASTORATETS EKONOMI ÄR i balans, vilket betyder att man har kunnat ta höjd för några större projekt. Till exempel ska Huddinge kyrkas tak och fasader renoveras. Det är ett nödvändigt men dyrt projekt som ligger i stöpsleven. Pastoratet har sökt kyrkoantikvarisk ersättning, men det kommer även att krävas ett antal miljoner ur egen kassa. Ett annat renoveringsprojekt, i Vårby kyrka, blir också kostsamt.
I ARBETET MED en lokalförsörjningsplan får man även ta itu med större framtidsfrågor – vad ska vi vara för kyrka? För vem och på vilket sätt?
En av de utmaningar som Huddinge pastorat noterar i planen är att det byggs för fullt i Flemingsberg. Där ska byggas bostäder för 50 000 människor de närmaste åren. Priserna kommer att bli höga och en ny kategori människor flyttar in. Hur det påverkar kyrkans verksamhet är en av de punkter pastoratet ska titta närmare på och förbereda sig inför. – Det är ett område med låg tillhörighet och stor segregation. Men där har vi det mest nyttjande kyrkorummet sett till antalet besökare. Förutom våra mässor används det av både av grupper med ortodox och frikyrklig inriktning. När jag ser på kostnaderna per kvadrat-
Daniel Friman och Therese Törnros är stolta över att deras lokaler är anpassade efter verksamheten.
meter är det också den kyrka i pastoratet som kostar oss minst! säger pastoratets administrativa chef Daniel Friman.
I KYRKOBYGGNADEN FINNS också ett våningsplan på flera hundra kvadratmeter som kommunen hyr. Där har till exempel socialförvaltningen ett av sina kontor. – I och med det möter vi också fler människor som bor här. Att det är låg tillhörighet betyder inte att det är en kyrka som inte nyttjas. Det kommer fram mycket nyanser när vi ser närmare på fastighetsfrågorna, säger Daniel Friman.
Den väl använda devisen ”levande kyrka” sätts på prov när kyrkobyggnader och andra fastigheter ska anpassas efter den tänkta verksamheten på längre sikt. Att köra på i invanda spår håller inte när energi- och hållbarhetsmål, ökande kostnader för fastigheter och sjunkande medlemstal ska vägas in. En lokalförsörjningsplan kopplar tydligt verksamheten till både kronor och kvadratmeter.
DET GÄLLER DÅ att prioritera grunduppdraget och jobba inte bara med utgifterna utan även intäktssidan, genom att till exempel hyra ut lokaler. Det framhåller Michael Yhr, som är fastighetsstrateg på Stockholms stift och ledde pilot-
→
– En tom eller dåligt utnyttjad kyrka vill vi inte ha, även om det finns krafter som vill se en lite mer museal inriktning, säger Michael Yhr, som är fastighetsstrateg på Stockholms stift.
projektet med några utvalda församlingar och pastorat 2019-20. – Våra kyrkobyggnader är hårt reglerade, hur de kan påverkas fysiskt, i Kulturmiljölagen. Det är en utmaning att hitta mervärden. För en tom kyrka eller dåligt utnyttjad vill vi inte ha, även om det finns krafter som vill se en lite mer museal inriktning.
STIFTET HAR GÅTT före genom att ta fram en egen LFP och slimmat fastighetsbeståndet. Michael Yhr har lett utbildningar i processen och tagit fram mallar och förslag på målformuleringar. Även Svenska kyrkans kansli jobbar med stöd i processen, förklarar Christine Löfvenberg, chef för kansliets enhet för fastighetsstöd. – För en del församlingar handlar det om att pengarna inte räcker. Kan vi då göra något med trä och tegel är det bättre än att göra sig av med medarbetare, vilket tyvärr ofta är lättare. Därför behöver vi planera i förväg, säger hon. – Församlingar har berättat att de trott det skulle vara krångligt och svårt, men upptäckt att det är både intressant och givande! ◆
Lokalförsörjningsplan
Att upprätta en lokalförsörjningsplan, LFP, är steg två i Svenska kyrkans process Gemensamt ansvar, om kyrkans förvaltning av fastigheter. Steg ett var att bygga ett register över alla landets kyrkor och andra byggnader. Steg tre blir att hantera övertaliga kyrkobyggnader.
Parallellt med de tre stegen stärks den nationella nivåns och stiftens stöd till församlingar och pastorat i fastighetsfrågor.
En LFP ska innehålla redogörelser för kyrkofullmäktiges mål för lokalförsörjningen; för verksamhetens utveckling och behov av mark, byggnader och anläggningar; för beståndet av dessa; för planerade åtgärder och en konsekvensanalys.
En LFP gäller i tio år och revideras minst vart fjärde år. Samtliga LFP bör vara klara och godkända av kyrkofullmäktige senast 31/12 2021.
I Gemensamt ansvar ingår även ett nytt utjämningssystem till stöd för ekonomiskt svagare församlingar och pastorat.
Källa: Svenska kyrkans folder Gemensamt ansvar, SvKB 2018:8
Trendspaning
Bevara istället för att förnya
Vi konserverar och restaurerar mer än någonsin. Ruttet timmer byts ut men de konstruktioner som går att behålla, gör vi vårt bästa för att ge en lång hållbarhet och ett rikt liv. Målningar tvättas och restaureras. Vi tar bort gammalt puts som täcker muralmålningar.
Back to basic
Nu går vi tillbaka till ursprungsfärgerna och ursprungsdesignen. Vi tittar på vad arkitekten hade för visioner med byggnaden när den byggdes och vi sminkar över moderna funktioner med gammal arkitektur och design.
Naturmaterial
Genom att utesluta färg med plast i och istället använda oss av naturliga produkter så ökar vi hållbarheten på våra träkonstruktioner och paneler. Vi använder plåt istället för plast och vi jobbar med naturen som leverantör.
Miljön i fokus
Genom solpaneler på församlingshus och laddstolpar på parkeringar ser vi till att minska vår miljöpåverkan. Vi klimatanpassar vår energiförbrukning genom att sänka värmen då byggnaderna inte används.