FRAMTIDENS EL-LAGRING KAN SKE I KYRKAN

Projektet Batterilager och systemtjänster i Svenska kyrkan är ett nationellt projekt som beviljats utifrån Svenska kyrkans hållbarhetsarbete. Och det är Karlstad stift som fått i uppdrag att driva det. Syftet är att bidra till en hållbar framtid.

TEXT: SOFIE KALODIMOS

Men vad har då batterilager och systemtjänster med hållbarhet att göra?

I Sverige sker den största produktionen av el i norr men konsumtionen sker i söder. Det gör att det är nya utmaningar för att hålla elsystemet i Sverige och Norden i balans. Tidigare bestod den stora delen av produktionen av vattenkraft och kärnkraft men nu har vi också mycket sol- och vindkraft, vilket också det utgör nya prövningar för elsystemet. Batterilager och systemtjänster är två komponenter som kan bidra till att hålla stabiliteten på elnätet.

Batterilager och systemtjänster i Svenska kyrkan är ett projekt där man ska se för vilka kyrkor det är intressant att installera batterilager. Viktiga faktorer att ta hänsyn till kan i dessa fall vara geografiskt läge i landet eller hur den nuvarande elförbrukningen ser ut och

”Främst är det i ett hållbarhetsperspektiv som detta görs. Men det finns också en intäkt som passar Svenska kyrkan bra.”

vilken utrustning man har i kyrkan sedan tidigare. Man vill också ta reda på vilka administrativa saker som måste vara på plats, vem tecknar man avtal med och så vidare, innan man kan ta ett beslut om att installera batterilager.

BATTERILAGER ÄR HELT enkelt batterier som placeras i anslutning till kyrkan. De kan fylla på med el från elnätet och ta emot el i systemet, utifrån hur behovet ser ut för både elnätet och kyrkan. På uppmaning från Svenska kraftnät kan man antingen konsumera el med batterierna eller skjuta till el till nätet. De funktionerna kallas Systemtjänster – att ge och ta från elnätet.

Johannes Wikström är energiingenjör på Karlstad stift och ansvarig över projektet. Han berättar att desto mer batterilager och systemtjänster man har, desto mer sol- och vindkraft, förnybar kraft, kan man installera i Sverige. Och även om man inte har batterier i eller i anslutning till kyrkan så finns det två systemtjänster till, som skulle kunna vara aktuella. Det är att man på uppmaning antingen stänger av värmen i kyrkan eller sätter på värmen.

Hur menar du då?

– Om man tänker att det är sommar och blåser väldigt mycket och solen tittar fram – då skjuts det in en massa produktion i elnätet. Svenska kraftnät har då ett antal verktyg för att hålla balans. Ett

→

Johannes Wikström är ansvarig över projektet Batterilager och systemtjänster i Svenska kyrkan, som främst genomförs utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

sådant kan vara ”sätt på värmen i kyrkan, kanske bara i några sekunder”. Det tillslaget görs per automatik men tjänsten har förhandlats dagen innan. Svenskt kraftnät går helt enkelt ut och frågar ”vilka kan leverera den här tjänsten och stänga av värmen”. Då lägger man bud om man vill göra det.

JOHANNES JÄMFÖR DET hela med en gungbräda, eller en balansvåg, med produktion i ena skålen och förbrukandet i den andra. Svenska kraftnät håller hela tiden på att balansera dessa skålar för att hålla 50 hertz. Och det är därför Systemtjänster finns. – Det finns en handfull systemtjänster, som jackar i varandra. Att sätta på eller stänga av värmen i kyrkan eller aktivera batterier är de första åtgärdena för att hålla balans. När Svenska kraftnät ser att de första åtgärderna inte är tillräckliga, så kan de aktivera ytterligare tjänster. En tjänst som är extra kraftfull är gasturbiner. Men att få igång dem tar en stund – 30 min till en timme. Medan de tidigare nämnda tjänsterna är väldigt snabba. Det är alltså ett förstasteg för att hålla frekvent på nätet – 50 hertz.

Vad får då svenska kyrkan ut av det?

– Främst är det i ett hållbarhetsperspektiv som detta görs. Men det finns också en intäkt som passar Svenska kyrkan bra. Här kommer vi in på det här med batterilager. För dessa tjänster kan ett batteri göra även om det står på en åker eller var som helst i landet. Men det som gör det så bra att de står just i kyrkan eller kopplat till kyrkan är att en stor del av kyrkorna värms intermittent – de står kalla men värms upp tillfälligt för en förrättning.

Johannes berättar vidare att man betalar den fasta elavgiften för hur mycket el man tar ut, under den tid användningen är som högst i månaden. Det innebär att kyrkorna har höga fasta elkostnader om man jämför med hur andra betalar för elen. Men med batterilager kan du göra så att du inte sätter på värmen så mycket, utan du anpassar det och använder samtidigt batteriet för att skjuta till el och få upp värmen. Det gör att man kan kapa de fasta kostnaderna mycket i kyrkan. Så förutom att bara använda ring. Då revs de runda trapphusen vid de båda korsarmarna åt öster och sakristian förstorades. Man har tidigare också renoverat utvändigt med putsarbeten och målning av fasad, torn och förgyllning av tornspira och kors. Fönstren renoverades i slutet 2008 och det var det senaste större arbetet man gjorde på Kroppa kyrka.

Kroppa kyrka (tv) renoveras i två etapper, bland annat ska den avfärgas med KC-färg. I Domkyrkan i Karlstad (th) har ett arbete inletts för att göra den mer attraktiv i samband med de kultur- och turismsatsningar som görs i regionen.

batterierna till systemtjänsterna så har man i kyrkan en ytterligare ekonomisk nytta av batterilagringen.

Bara lite systemtjänster gör att man får in mer förnybar kraft och man trycker samtidigt undan kolkraften från elsystemet.

I PROJEKTET INGÅR inte att sätta upp någon installation. De tittar inte heller på om det är lämpligt att sätta batterier i en kyrka utan de ser bara över potentialen. När mer fakta finns på bordet så kan steg två vara att hitta en testkyrka.

Projektet är på nationell nivå men Karlstad stift har fått i uppgift att driva det. Det betalas av Svenska kyrkans egna medel på nationell nivå. Säffle pastorat deltar också i projektet. Andra församlingar som bidrar med kunskap är Värö- Stråvalla och Varbergs församling, samt Göteborgs stift. Dessa församlingar har god kunskap och ligger långt fram i sina hållbarhetsarbeten och här ser man om det finns potential för systemtjänster i samarbete med den lokala nätägaren. De har redan idag ett upparbetat samarbete med Varbergs energi.

KROPPA KYRKA

I samhället Nykroppa i Filipstads kommun ligger Kroppa kyrka. Där renoverar man nu kyrkan i två etapper, där en tornrenovering utfördes 2020 och i år renoveras långhuset.

Kyrkan uppfördes 1882-84 och mellan 1959-60 genomfördes en stor renove-

NU ÄR NATURSTENSSOCKELN i behov av rengöring och den slätputsade delen av sockeln är i behov av total omputsning på grund av allt för cementstark puts. Samma sak gäller den övre delen av tornet. Kyrkan ska avfärgas med KC-färg, som den haft sedan tidigare. Putsen ska behandlas med Grön-Fri mot alger, då det finns mycket rödalger på sockeln. Man ska också rostskyddsmåla ventilationsgaller.

DOMKYRKAN

För Domkyrkan i Karlstad har ett arbete inletts för att i stort göra den mer attraktiv i de kultur- och turismsatsningar som görs i regionen. I lite mindre perspektiv har det satsats på den exteriöra belysningen och utemiljön så att den, även på den mörkare delen av dygnet, kan utgöra en attraktiv miljö i staden. Nu har de också inlett ett projekteringsarbete för att se på interiören i kyrkan både vad gäller det som behöver restaureras och vilka delar som kan förändras eller till och med omgestaltas utifrån dagens behov. ◆