ETT LYFT I GÄVLE

Det som började som en utgrävning för att avlägsna fukt, mögel och radon blev ett större projekt, under golvet. Nu har hela Staffanskyrkan i Gävle lyfts och ska ge plats för nya församlingslokaler och kontorsutrymmen.

TEXT: SOFIE KALODIMOS

Stefan Holgersson är projektsamordnare i Gävle församling. – Vi vill ha tre meters takhöjd i församlingssalen som vi ska bygga under kyrkan, så nu behöver vi gräva oss ner 1,5 meter till och för att göra det måste vi förstärka grunden, säger han.

Staffanskyrkan stod klar 1932 och fram till för några år sedan hade man separata församlingslokaler. När de såldes var tanken att hitta nya, mer passande lokaler. Men när kyrkan skulle lyftas och renoveras föddes idén om att vidga och nyttja utgrävningarna så att stor del av församlingsverksamheten skulle få plats under kyrkorummet.

Kyrkans fastighetssamverkan i Stockholm, KFS sköter projektledning när det kommer till både projekteringen och produktion. Det är ett samverkansprojekt med generealentreprenören Projektverkstaden. Robert Edman från KFS är projektledare.

Foto: KFS

Staffanskyrkans omfattande renovering och ombyggnad är ett samverkansprojekt med Kyrkans fastighetssamverkan och Projektverkstaden.

– Det är ett tekniskt utmanande projekt där man kombinerar restaurering och avancerad ny produktion. Vi har nu sänkt hela grundläggningen av kyrkan via pålning ner till berg.

KYRKAN VAR TIDIGARE grundlagd på mark och nu har vi sänkt fem av fundamenten som bär hela stommen, med tak och allting. Vi flyttar alltså över den befintliga grundläggningen till berget via pålar, säger Robert Edman.

Pålarna borrades med en borrigg i kyrkorummet , via hål i bjälklagret och ner till berg, 5-8 meter ner i mark. – Att vi har kallat det ett lyft av kyrkan beror på att vi har monterat in 20 stycken domkrafter mellan pålarna och de befintliga fundamenten och lyft hela byggnaden ett par hundradels millimeter. Lyftet gjordes för att spänna upp konstruktionen mellan ny och befintlig stomme, ett sätt att kontrollerat motverka sättningar och sprickbildningar i kyrkans stomme, fortsätter Robert.

ALLA RÖRELSER I byggnaden mäts med hundradels millimeters precision, för att se hur och om stommen rör på sig, i ett gediget kontrollprogram. Genom monterade mätdubbar kan Robert se hur byggnaden rör sig och stoppa arbetet och vidta åtgärder, om det skulle behövas. I →

Man ska restaurera allt i kyrkorummet och vissa delar ska tillgänglighets–anpassas.

Hela grundläggningen av kyrkan har sänkts, via pålning ner till berg.

”Vi kombinerar en helt ny produktion i utrymmen som inte fanns, med restaurering av det gamla kyrkorummet.”

mätningen kollar man hur mätdubbarna rör sig i förhållande till varandra, i förhållande till hur det var förra veckan och i förhållande till hur det var när arbetet påbörjades.

Dessutom mäts regelbundet vibrationer som kan uppstå i en del arbeten och fortplanta sig genom marken och genom stommen. Också dessa kan bidra till sprickbildning. All statistik når Robert och generalentreprenören via sms i realtid.

Då det var blockig moränjord under kyrkan och utrymmet var trångt, så fick man spräcka stenblocken i mindre delar för hand – via kil och hammare. Nu påbörjas betonggjutning med en radontät platta i botten och installationer av ventilation, el, VVS och så vidare. Man ska också restaurera allt i kyrkorummet och vissa delar ska tillgänglighetsanpassas. Målerikonservator är på plats och rengör väggarna och retuscherar vissa målningar. – Det som är unikt med det här projektet är att vi kombinerar en helt ny, väldigt tekniskt avancerad, produktion från utrymmen som inte fanns, med restaurering av det gamla kyrkorummet, säger Robert.

Arbetet är tänkt att stå klart vid årsskiftet 2021-2022. Då kommer källarvåningen att ha kontorsrum, samlingsrum, nya kapprum och toaletter. Nya fönster ska skapas av gamla ventiler. Man undersöker också möjligheten att installera en liten hiss till koret, för att tillgängliggöra kyrkan.

PÅ EN ANNAN plats i Uppsala stift fortsätter man med domkyrkans torn, som Svenska kyrkor rapporterade om förra året. I Hudiksvall har en inre renovering skett av Jacobs kyrka och i Voxna kyrka fortsätter arbetet med att lägga ett nytt spåntak. Nytt spån läggs också på klockstapeln i Ovanåker.

HÄRNEVI KYRKA

I den lilla landsortsförsamlingen Fjärdhundra, mellan Enköping och Sala har den medeltida Härnevi kyrka varit igenbommad sedan 2017. Anledningen är omfattande renoveringar och omgestaltningar av interiören. De tar bort några kyrkbänkar, vilket skapar ett större kor och de flyttar dopfunten, orgeln och predikstolen.

Engagerade i arbetet är vaktmästaren Owe Enström och vikarierande kyrkoherde Karl Magnus Hansson. De berättar att en stor anledning till omplaceringarna handlar om att göra kyrkorummet både mer gudstjänstvänligt och besöksvänligt. Men det finns också symboliska, kulturhistoriska värden i arbetet. – Vi flyttar predikstolen till den norra sidan, där den egentligen ska vara, säger Owe.

Anledningen är att man i ortodoxa kyrkor har gamla testamentets förebilder på höger sida och på den andra sidan är nya testamentets profeter och Maria. Så den predikstol vi känner till idag är en symbol för nya testamentet och dess fyra evangelier. – Kyrkorna är ofta placerade på liknande sätt, väderstrecksmässigt. Man går in i västerport, med kyrkogården bakom sig och därför säger man att ’där solen går ner slutar livet’. Och solen går upp vid altaret – därifrån skapas livet, säger Karl Magnus.

Där emellan är livets gång.

I HÄRNEVI KYRKA finns omfattande och välbevarade kalkmålningar från 1400-talet. Målningarna har inte blivit överkalkade, som så många andra i samma stil blev under 1700-talet. Nu har de tvättats och konserverats. De har inte fyllt i målningarna, annat än små retuscheringar på några ställen. Men konservatorn har kunnat se hur färgerna var från början. – Man ser färger på målningarna idag men man kan också ta fram de ursprungliga färgerna digitalt. Det vill vi göra och visa på ett bildspel. Då blir kyrkan så färgsprakande att man inte tror att det är sant, säger Karl Magnus.

Renoveringen av Staffanskyrkan är tänkt att stå klart vid årsskiftet 2021-2022.

KYRKAN ÄR VÄLBESÖKT och det kommer ofta busslasser med människor som guidas genom målningarna och dess betydelse. Målet är att kyrkan ska stå klar nu när Svenska kyrkor kommer ut och förhoppningen är att församlingen ska kunna ha en invigning i september 2021. – Vi sitter på en del av kyrkans konstskatt och den bör förvaltas och lyftas fram, säger Karl Magnus. ◆