REGLER OM GRAVRÄTTER FÖRTYDLIGAS

Reglerna för hanteringen av framför allt återlämnade gravrätter förtydligas nu av Riksantikvarieämbetet. En konflikt i Skåne om olika tolkningar skärpte fokuset på frågan.

TEXT: MATS KARLSSON

Det blev en ren kalldusch. När Fjälkinge pastorat undersökte säkringen av gravstenar visade det sig att två tredjedelar behövde dubbas för att inte riskera att falla. Inte minst blev det en chock för många enskilda gravrättsinnehavare, som valde att återlämna gravrätten på grund av de höga kostnaderna. – Det började 2013. Då testade vi om stenarna stod säkert, men 60-70 % blev inte godkända. Det hade vi aldrig trott.

Det skulle bli en oerhörd kostnad, minst 4 000 kronor per sten. Många hade inte råd utan lämnade över gravrätten till oss, säger Anders Burman, fastighets- och kyrkogårdsansvarig på Fjälkinge pastorat.

Pastoratet tog steg för steg bort stenar som återlämnats. Till hösten 2020, då det blev stopp: Att ta bort stenar utan tillstånd är att förvanska en kyrkogårds kulturvärde, meddelade länsstyrelsen i en skrivelse. Plötsligt stod Fjälkinge där med höga kostnader om stenarna skulle stå kvar. – Vi gör alltid en avvägning och ser på vad det kostar att behålla dem. Det kan vara kostsam omdubbning, skötsel eller annat, som plantering. Och det får vi inte använda begravningsavgiften till, enligt Kammarkollegium, säger Anders Burman.

FÖR ATT TA bort stenar måste tillstånd sökas för var och en av dem. Då måste en antikvarie göra en kulturhistorisk konsekvensanalys, vilket också blir dyrt. Men kostnader för enskilda gravar får inte heller betalas med begravningsavgiften, har Kammarkollegiet bestämt. Det gäller bara åtgärder för begravningsplatser i sin helhet.

Det betyder att pengarna måste tas från församlingsavgiften, fast det ofta gäller gravrätter som lämnas tillbaka av människor som inte bor kvar i församlingen. Stenarna får därför stå kvar tills vidare.

I mars utfärdade Länsstyrelsen ett föreläggande om att församlingen måste återställa 57 gravplatser på Kiaby kyrkogård, där gravvårdar, stenramar

”Länsstyrelsen har skärpt till det på ett oväntat och överdrivet sätt, tycker vi. Det blir väldigt mycket byråkrati för varje gravsten.”

och buxbomshäckar tidigare tagits bort. Detta har förstörts gravplatsens ”enhetliga och bevarade karaktär”, påpekade Länsstyrelsen i sitt beslut. Ingen dialog har heller skett om saken, enligt föreläggandet.

LIKNANDE DILEMMAN HAR församlingarna Åhus och Vä, som också ligger i Kristianstads kommun. Tillstånd måste sökas för alla förändringar av en gravplats, och en antikvarisk bedömning ska göras. Men begravningsavgiften får inte användas. – Vi förstod i och för sig att gamla gravstenar tagits bort på många kyrkogårdar och att Länsstyrelsen önskade att mer av det gamla kulturarvet skulle bevaras. Det är en balansgång – men vi kan inte göra detta med församlingspengar, säger Pernilla Olsson, kyrkokamrer på Åhus församling.

FJÄLKINGE PASTORAT DRIVER parallellt ett fall där en gravrättsinnehavare vill ta bort stora cypresser som växer tätt intill en grav på Fjälkinge kyrkogård. Men vad gäller för regler om församlingen tar bort dem, i samråd med gravrättsinnehavaren? Även det är oklart. – Cypresserna har underminerat stenen så att den lutar. Innehavaren vill själv plocka ned cypresserna för att få fram stenen. Men även där säger länsstyrelsen nej, eftersom det förändrar kyrkogårdens karaktär, säger Anders Burman.

Länsstyrelsen avslog ansökan i november 2020, med motiveringen att det skulle innebära ”en påtaglig förvanskning av kyrkogårdens karaktär” och negativ påverkan på kulturhistoriska värden. Myndigheten påtalade också att ingen bedömning gjorts av arborist.

DE SKÅNSKA FÖRSAMLINGARNA är inte ensamma om problematiken, även om de ställt frågan på sin spets. Allt fler återlämnade gravrätter ger även andra församlingar och pastorat huvudvärk: ska åtgärderna betalas med skattemedel eller församlingsavgifter?

Det var enklare förr. Då bodde människor kvar i socknen hela sina liv, och när de begravdes fick efterlevande gravrätten på evärdig tid. I dag flyttar yngre generationer till större orter och gravrätter går ut efter 25 år. Kvar står församlingar med stenar som innebär kostnader oavsett om de står kvar eller tas bort.

– VI ANSER ATT det självklart ska bekostas av begravningsavgiften. Det är odemokratiskt om kyrkans medlemmar får bekosta borttagning av alla gravvårdar, oavsett om rätten tillhört en medlem eller ej, säger Heikki Ranta, stiftsantikvarie vid Lunds stift.

Han påminner om att människor begravts kristet i tusen år, men att sederna har förändrats med tiden. Det är viktigt att en begravningsplats får spegla alla trender och förändringar, inte bara de äldsta kulturvärdena, framhåller Heikki Ranta. – Vi ska inte bara bevara utan använda och utveckla kulturarvet. Men länsstyrelsen har skärpt till det på ett oväntat och överdrivet sätt, tycker vi. Det blir väldigt mycket byråkrati för varje gravsten, och en kostnad för den antikvariska analysen. Det är ohållbarhet.

Konflikten har fått Riksantikvarieämbetet att se över föreskrifterna om det kyrkliga kulturarvet, kopplade till Kulturmiljölagens fjärde kapitel. – Länsstyrelsen i Skåne har sett att det under ett tiotal år har försvunnit kulturhistoriska värden när stenar plockats bort. Det här sker över hela landet, men är extra tydligt i Skåne där det finns många välbevarade trädgårdskyrkogårdar från 1800-talet med grusade gravar, kringgärdningar, häckar och fasta monument. Det utgör en stor del av de värden som finns där, säger Hugo Larsson, antikvarie vid Riksantikvarieämbetet.

– Det är odemokratiskt om kyrkans medlemmar får bekosta borttagning av alla gravvårdar, oavsett om rätten tillhört en medlem eller ej, säger Heikki Ranta, stiftsantikvarie vid Lunds stift.

ATT SÅDANA ANLÄGGNINGAR ändå plockats bort, trots att de skyddas av Kulturmiljölagen, beror framför allt på att reglerna inte varit tillräckligt kända, anser han. – Begravningslagen ger delvis andra möjligheter än Kulturmiljölagen. De gäller parallellt, men man har sneglat för mycket på begravningslagen utan att riktigt förstå hur Kulturmiljölagen fungerar i sammanhanget. Det försöker vi tydliggöra.

De uppdaterade riktlinjerna, som varit på remiss på kyrkokansliet, ska enligt planerna börja gälla vid halvårsskiftet. ◆

annons

Som du aldrig sett en kyrka förut

Swescan flyttar ständigt gränsen för vad som är möjligt inom mätningsteknik. Under de senaste fem åren har vi revolutionerat sättet att skapa digitala gravkartor. Vi var först med att basera dem på ortofoto och var även först med att ta fram trädlösa ortofoton. Nu tar vi steget in i kyrkorummet och kan presentera en snabb och noggrann skanning av hela kyrkan och självklart alla andra typer av byggnader. Skanning av kyrkors insida är i sig inget nytt. För tio år sedan gick det att göra men det var tidsödande och tekniken var i sin linda. I dag kan Swescan leverera digitala 3D-modeller och tvärsnitt med en noggrannhet ner på millimeternivå för t.ex. bjälklag, väggar, ytor och med en exakt färgåtergivning. När Risekatslösa kyrka i Bjuvs församling skannades var vi på plats i timmar snarare än veckor. Förutom vackra bilder med spektakulära tvärsnitt av kyrkan kan materialet användas till mycket annat. Det blir ett utomordentligt stöd i olika utredningsfaser, förstudier vid ombyggnation och analyser av problemområden inför restaureringsarbeten eller underlag till vård- och underhållsplaner. Endast fantasin sätter gränserna. Har ni ett stundande projekt där ni tror att vi kan hjälpa till – ring så diskuterar vi era behov och förutsättningar.