FJÄLLNÄRA TAK

Delar av taket på Mattmars kyrka är 200 år gammalt. Nu fräschas det upp, med gamla metoder.

Takrenoveringar pågår på flera håll i Härnösands stift. Spån sågas och tjäras och på vissa håll är tiden knapp mellan vintrarna, så renoveringen får gå fort.

TEXT: SOFIE KALODIMOS

IMattmar i Jämtland, har man sedan 800-talet hållit i ceremonier och begravt sina döda. På 1000-talet byggdes där en kyrka, som sedan brann ner. Nu står där Mattmars kyrka, sedan 1300-talet. Det är en stenkyrka som byggts ut i omgångar och den har, tills nyligen, toppats med ett 200 år gammalt spåntak. 2015 påbörjade man arbetet med att byta ut kyrkans spåntak. För att få det så hållbart som möjligt så har man dammsugit sågverken på stora stockar. För att tillverka spån av rätt kvalitet krävs gamla, tätvuxna, stora stockar.

SOM TUR ÄR så har man bytt ut några spån under årens gång, så hela taket är inte 200 år, men stora delar av det. Enligt riksantikvarieämbetets riktlinjer så håller inte spåntaken i Mattmar kyrka och det moderna skogsbruket går ut på att plocka ner träden efter cirka 80 år. De träden ger för dålig kvalitet på spåntaken. Och Anders Westerlund, som är kyrkokamrer i Åre pastorat tror att man, för att få fram rätt kvalitet, skulle behöva lägga ner miljarder kronor på projektet, som pågått sedan 2015.

Norra sidan av taket är mer förskonad från solen och har därför inte varit i lika akut behov av takbyte. Men taket kan murkna om fukten inte torkar ut. På södra sidan är i princip hela taket utbytt. Det som är viktigt nu är taktjärningen. Det är svårt att få tag i bra tjära i Sverige och det är olika kulturer vid tjärning av

Foto: Åre pastorat

Att tillverka takspånen har varit ett projekt i sig. Med moderna hjälpmedel försöker de få fram samma kvalitet som när taket ursprungligen lades.

tak i Sverige och i Norge. I Norge blandar man i sand och kol för att det ska stå emot mer väder och vind.

Kostnaden har nu landat på 5 miljoner. Och då håller det förhoppningsvis i närmare 200 år till.

ATT TILLVERKA TAKSPÅNEN har också varit ett projekt i sig. De har försökt se vilka moderna hjälpmedel de kan använda för att nå fram till samma kvalitet och ett likvärdigt tak som när spånet gjordes för 200 år sedan. – Vi har lärt oss jättemycket på vägen. Men det här hade aldrig gått om inte kyrkorådet hade varit beredd att satsa på det. Och att vi har fått 90 % bidragsteckning via kyrkoantikvarisk ersättning har också hjälpt, säger Anders Westerlund.

Mycket gammal kunskap har försvunnit och när man nu gör takspån på nytt så har man spekulerat kring hur man gjorde förr. Dokumentation från museumet Jamtli, i Östersund har hjälpt lite på vägen. Där står inte så mycket om omläggningen, men pastoratet har hittat räkenskapen på hur mycket virke och tjära som köptes in. Man har också lärt sig att jobbet lades ut på entreprenad hos bönderna i området och därför har man också hittat bomärken under vissa takspån. Åre pastorat har tillsammans med hembygdsföreningen i Mattmar försökt spåra vilka gårdar som har vilket bomärke.

Alla takspån har följt en mall så An-

→

Foto: Åre pastorat

ders och hans kollegor tror att byggherren på den tiden var väldigt duktig och gav tydliga instruktioner.

Men den här gången är det inga bönder som sågar och yxar. Istället hittar man experthjälp hos Träkompaniet AB, på andra sidan Storsjön, i Jämtland. – Ska vi fortsätta ha takspån på våra kyrkor och inte behöva kosta på att byta taken vart trettionde år så kan vi inte lägga nya tak med fel kvalitet. Det måste hålla, säger Anders.

MARBY KYRKA

I Marby gamla kyrka i Åre kommun läggs en annan typ av takspån. Det är ett spetsigt, högt tak med smalare, avlånga spån. Där jobbar man också tillsammans med Jamtli.

Kyrkan är en gammal medeltida byggnad, utan el. Befolkningen i Marby är låg och 400 meter från den gamla kyrkan ligger en nyare kyrka.

Det kostar att värma upp Marby gamla kyrka och på väggarna har man upptäckt algpåväxt, troligen orsakade av klimatförändring. Tanken är nu att gå in med en avfuktare.

TAKET, SOM ÄR mossbelagt, byttes på 80-talet och har en dålig kvalitet. KAE täcker 90 % av projektets kostnad, som beräknas landa på 1,2 miljoner kronor.

För att kvalitén ska bli duglig så ska man här lägga på spånen så färska som möjligt. Anders vill ha en dalbränd, svensk tjära av hög kvalitet och det är

”Ska vi fortsätta ha takspån på våra kyrkor kan vi inte lägga nya tak med fel kvalitet.”

svårt att få tag i. Det finns en oro att tjäran som köps in kommer från Kina och då kan man inte garantera rättvisa arbetsförhållanden. Det går också att få tag i tjära från Finland, vilket är mycket bättre.

Marby gamla kyrka är mest känd för Marbymattan som genom Kol-14 daterats till 1300-1420. Det har hittat ända upp till lilla byn Marby, från Turkiet och man vet inte hur pass länge den funnits i Jämtland. Nu bevaras den på Historiska Museet i Stockholm.

KROKOMS PASTORAT

I Krokoms pastorat finns 14 kyrkor och kapell och det är cirka 20 mil från ena änden till den andra andra.

Längst norrut i pastoratet, nära Norges gräns, ligger Hotagens kyrka från 1851-1861. Den ska nu renoveras utvändigt. Fasaden ska putsas och målas och det kommer också pågå fönsterrenoveringar och takarbete – man ska måla, laga och byta ut vissa delar av taket.

Åtgärdsprogram togs fram för ett par år sedan och man ser tydligt att fasaden på tornet är i dåligt skick och det blir värre och värre år efter år. Den senaste renoveringen man gjorde på kyrkan var 1989 och innan det år 1968. Så det är nu hög tid.

I början av året pågick upphandlingar och kyrkorådet beslutade att huvudentreprenören är Vinter bygg AB. De gör i huvudsak plåtarbeten och anlitar i sin tur underentreprenörer för puts och en del målningen. I maj sätter entreprenören igång arbetet. – Eftersom det är fjällnära och långt norrut så har vi tiden att förhålla oss till. Det kan hända att vi får skotta undan snö i maj och hösten och kylan kommer tidigt. Så det kan vara svårt att hinna med på ett år. Då kan det hända att vi delar upp det på två år, säger Jonas Thelander, som är fastighetsförvaltare i Krokoms pastorat.

Det stora taket på huvudskeppet ska målas, då färgen har flagnat. Tornet har koppartak och där är det en del reparationsarbete. Där behöver de göra en bedömning när ställningar finns på plats. Är det riktigt dåligt så kan de behöva byta ut delar av taket. Men Jonas hoppas att det ska räcka med mindre lagningar. – Det kan bli mer jobb än vi tror i dag, säger han.

HOTAGENS KYRKA LIGGER vackert belägen på Kyrknäset i sjön Hotagen. Det är inte mycket bebyggelse intill och det närmaste samhället är Rödviken, några kilometer bort.

Kyrkan har aktivitet och gudstjänster men inte varje söndag. I församlingen ingår tre kyrkor och det är mellan dem man varvar. Kyrkan är underhållsvärmd året om, men värms upp mer när den ska användas. Den ligger i samiskt område och samiska begravningar hålls med jämna mellanrum i Hotagens kyrka.

Målningen av taket måste påbörjas ganska snart, eftersom frosten kan komma tidigt till Kyrknäset. – Och det är mycket restid för att ta sig dit för entreprenörer. Och bara om jag ska ta mig dit så tar det nån timme, säger Jonas, som sitter i Krokom, där pastoratet har sitt kontor. ◆