VGMAG 7 by Vinguiden.com

VGMAG NR 7 SOMMAR 2015

AUJALAY SNÄLLERÖDS SNAPS

VÄRNAR VÅRT DRYCKESARV

LEJONET & BJÖRNEN

GLASSIGT BESÖK I GÖTEBORG

VGMAG är en del av Vinguiden.com. Projektledning/AD/Foto/Research David Björkén david@vinguiden.com Annonser Magnus Bergqvist magnus@vinguiden.com

Vi går mot ljusare tider. Det har varit något jag intalat mig hela våren, men med en majmånad som varit den kallaste sedan 1962, har nog snarare höstkänslorna tagit överhand. I detta nummer av VGMAG, så har vi träffat Markus Aujalay, som med stort engagemang berättade om sina drivkrafter. Om att se helheten. Om lyckan av att förgylla människors tillvaro. Vi har även besökt Skåne och den lilla byn Snälleröd uppe i det kuperade och vackra nordvästra hörnet av landskapet. Snälleröds är idag det enda bränneriet som helt igenom producerar kryddat brännvin i Sverige. Och de gör det med traditionella metoder och ekologiska råvaror. En kulturbärare av rang. För det kryddade brännvinet är verkligen ett kulturarv värt att bevara och utveckla och det fungerar utmärkt i kombination med olika typer av mat. Vi blev så inspirerade så vi var tvungna att bjuda på lite picknickinspiration. Ge er ut på picknick i sommar. Klä upp er fint, packa picknickkorgen med små godsaker, ta med ett boccia-, eller krockett-spel och ge er ut i grönskan och njut sommar och sol. Slutligen så har vi även besökt Göteborg och den legendariska glasstillverkaren Lejonet & Björnen som har en vision och filosofi att skapa den allra bästa glassen på naturliga och ekologiska råvaror. Men vad har glass med vinguiden att göra? Jo, de släpper nu också en glasslikör. En fantastisk smakhöjare till desserten.

Med dessa ord önskar VGMAG er trevlig läsning och en njutbar sommar! David Björkén

MARKUS AUJALAY SNÄLLERÖDS

PICKNICK LEJONET & BJÖRNEN PIERRETOPPEN ROSÉ OCH BUBBEL

8 28 50 76 104

HÄR K

D U BES

g ui

A TÄLL

d e n.co

https://goo.gl/yJUKoK

Ett eko från Rhônedalen Mas Louise Côtes du Rhône har en stor doft av mörka bär, blå plommon med en härligt svartpepprig ton. Vinet är kraftfullt och mustigt med välintegrerade tanniner och lång eftersmak. Druvorna, 50% Grenache och 50% Syrah, selekteras noggrannt och jäser på ståltank. Endast naturlig jäst används och vinet filtreras lätt innan buteljering. Domaine Duseigneur är helt biodynamiskt men i detta vin ingår druvor från ekologiska granngårdar och vinet är därför ekologiskt certifierat med franska Ecocert. Om Domaine Duseigneur

in g

D U BES

LA TÄL

HÄR K

Domaine Duseigneur grundades 1967 av Jean Duseigneur med filosofin att endast använda det bästa av naturen. Vingården är unik då man aldrig har använt kemikalier eller bekämpningsmedel. Redan från starten tillämpades helt ekologisk odling. Idag sker all odling efter biodynamiska principer med viner som tydligt speglar gårdens terroir. Tillsammans med erkände sommelieren Philippe Faure Brac produceras viner av hög kvalitet som nått stora framgångar i internationella sammanhang.

u id e n.c

Mas Louise Côtes du Rhône 6470 | 14,5% | 99:-

https://www.vinguiden.com/utskick/mas-louise/

Text & Foto David Björkén

Markus Aujalay är en av våra mest kända och välrenommerade kockar. Han har arbetat på stjärnkrogar i såväl Sverige, som utomlands. Han driver Winterviken i Stockholm och Fjällpuben i Åre, ger ut kokböcker och deltar i TV-program. Men under uppväxten i Uppsala var musiken något som konkurrerade med kockplanerna. Markus spelade trummor och närde en dröm om att bli rockstjärna. Det förde honom tillsammans med en vän till Barcelona, för att försörja sig som gatumusikant. Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna, och vi träffar honom en förmiddag i mars på Winterviken i den lokal som en gång var Alfred Nobels svavelsyrafabrik, men som nu under Markus ledning är en oas ett stenkast från centrala Stockholm.

MARKUS AUJALAY

arkus farfar kom från Indien och flyttade sen till Burma där hans pappa föddes. Markus pappa skickades till internatskola i England och det var där han sedan träffade Markus mamma, som kommer från Sundsvall. De indiskaoch anglosaxiska influenserna, tillsammans med rejäl norrländsk kokkonst med en hushållslärarinna från Jämtland som mormor, skapade tidigt en nyfikenhet inför mat- och matlagning. TIDIGA MATUPPLEVELSER

”Pappa som växte upp i England lagade allt från den klassiska engelska maten med lammstekar, till den indiskaoch burmesiska maten som var väldigt smakrik, så allt däremellan har ju känts naturligt att äta. Och jag har alltid älskat mat vare sig det är stekt strömming, eller en mustig currygryta.” ”Det tror jag är en fördel när man växer upp.” ”Folk frågade alltid vad jag skulle bli när jag var liten och jag brukade svara kock eller fullgubbe. Kock hade jag inga särskilda tankar om, men det lät skönt. Och jag tycker ju om mat. Och i vårt kvarter fanns det en fullgubbe, som ändå förgyllde tillvaron. Skojade med folk och höll hov och pratade glatt. Och jag förstod ju inte baksidan av det utan såg bara någon som vågade sticka ut. Och det såg jag som något positivt.” FÖRGYLL TILLVARON

”Men känslan av att förgylla folks tillvaro. Att bidra. Det är ju något vi på restaurang sysslar med. Ingen

behöver ju egentligen gå på restaurang egentligen, men man gör ju det för att det är en form av livsnjutning. Och det är det vi får hjälpa till med och bjuda på.” ”Att arbeta på restaurang är ett fantastiskt tillfälle att verkligen kunna förgylla folks tillvaro. Och det är en enorm känsla att gå runt och se folk som är nöjda och glada. Det är ju liksom därför jag håller på. Det är roligt att känna pulsen.” För Markus är det en stor drivkraft, men också något som ställer höga krav. Särskilt i rollen som krögare. ”Det är roligt när det går bra, men när det skevar, när nån är missnöjd eller så. Det får man ta också.” ”Och idag är det arbetstagarnas marknad. Något som är väldigt osunt, det finns ingen balans som det är nu. Det är en enorm brist på kockar nu.” ”Samtidigt ställs inga krav alls. Det är en katastrofal utbildning man går igenom till kock i Sverige. Lärarna har dålig status och det finns för få nu när kockyrket uppnått sådan status.” ”Nu är vi kockar nästan som rockstjärnor. Och det är lite som när jag var ung och drömde om att bli rockstjärna. Jag ville bli stjärna och åka på turné, men var inte beredd att lägga den tid som krävs på att sitta och öva. Och många som börjar kockutbildningarna idag, de vill ha ett eget tv-program och ge ut kockböcker och bli årets kock. Men det är få som inser hur mycket arbete kockyrket kräver. Och det kan bli chockerande för många.”

MARKUS AUJALAY

”Och när de ser mig stå i tv nu, så är det ingen som vet att jag jobbat sen jag var fjorton och jobbat stenhårt i många, många år.” ”Det märker jag när det kommer elever hit.. det är få som har det där lilla extra som krävs. Jag brukar säga att man kan lära sig mycket av att bara titta och se hur det funkar. Men när man står och skalar potatis behöver man inte titta på potatisen. Efter fem-sex potatisar så fattar man hur det där går till, då kan man försöka förstå hur det funkar i köket. Hur mönstret ser ut.” ”Men jag tror statusen för restauranglärarna måste höjas, det ska vara något fint och stort. Nere i Europa är situationen en helt annan där lärarna och skolorna har hög status. Och som det är nu så är det omkring tio procent av de som avslutar en restaurangskola som fortsätter jobba inom yrket.” MATINTRESSE SEDAN BARNSBEN

”Jag har alltid varit intresserad. Av matlagning och att äta mat. Men det är väl först nu på senare tid man börjat analysera lite.” ”Min mormor var hushållslärarinna i Sundsvall och jag var mycket hos henne på alla lov och sådär. Sommar och så. Och hon lagade all mat själv, det var bara hemlagat. Och hon skämde bort oss.” ”Även hemma så lagades ju all mat, det var nog vanligare då.. att man lagade all mat själv.”

”Men eftersom vi lagade all mat själva, kunde jag bli avundsjuk på kompisar som fick färdigköpt mat, som färdigköpt köttfärssås. Den smakar ju helt annorlunda och allt som smakar annorlunda blir ju intressant. Tyckte jag i alla fall.” ”Och på den tiden var det ju fint att köpa halvfabrikat också. Köpekakor blev ju ett uttryck.. vi har minsann råd att köpa!” ”Det kommer man ju inte undan med idag, nu har pendeln slagit tillbaka.” SVERIGE SOM GASTRONOMISKT LAND

”Men när vi säger det så pratar vi ofta Stockholm och några andra större städer. Ute i landet i stort finns mycket att göra – åk till Visby och försök äta Gotländskt lamm på en restaurang.. det går ju nästan inte. Någon enstaka kanske.” Markus Aujalay, tar en kort paus innan han fortsätter; ”Stockholmarna tror att så här är Sverige, men så är det verkligen inte.” ”De senaste tio-femton åren har jag rest runt mycket i Sverige. Gjort olika jobb, ätit på många restauranger. Besökt restaurangskolor. Och det ser tyvärr inte alltid så bra ut.” ”Men vi måste försöka vara förebilder. Och det finns hopp tycker jag också. Och det ploppar upp duktiga människor och eldsjälar runt om i landet, så jag vill inte låta för negativ heller.” ”Jag försöker avdramatisera det hela. Jag gillar inte när det blir för pretentiöst. Jag tycker såklart det är viktigt att försöka äta bra mat och att servera mina gäster så bra mat som möjligt.. men jag vill inte snöa in för hårt. Jag tycker

MARKUS AUJALAY

Jag gillar inte när det blir för pretentiöst. Jag tycker såklart det är viktigt att försöka äta bra mat och att servera mina gäster så bra mat som möjligt.. men jag vill inte snöa in för hårt. Jag tycker det är viktigare att folk kommer in i att laga mat och att äta.

det är viktigare att folk kommer in i att laga mat och att äta. Och gärna gå ut på krogen och äta.” MAT MÅSTE FÅ KOSTA

”Men en utmaning är att försöka få folk att förstå att mat måste få kosta lite. Det är inte vettigt att den ska vara så billig hela tiden. Vi behöver kanske inte äta fläskkotlett 7 dar i veckan! Man kan ju faktiskt variera kosten mer och äta billigare mat med bättre kvalitet och kanske lyxa till det nån gång då och då. Risken är att det blir en ond cirkel annars.” ”Jag tycker att butikerna ofta ger tråkiga signaler. Allt är så prisfokuserat. Det är ju sällan man ser annonser ’Nu har vi fått det svenska lammet!’, det handlar ju nästan bara om att annonsera om hur billigt det är. Och i slutänden ger det ju på något sätt signaler om att mat ska vara billigt – att maten är bra när det är billigt.” ”Och självklart förstår jag de som måste vända på varenda krona för att få det att gå ihop, men det handlar ofta om prioriteringar. Chips och coca cola. Godis. Utekvällar. Maten ska vara billig men annat får kosta.” Det märks att ämnet engagerar Markus Aujalay. Men inte på ett ”von Oben-sätt”, utan med ett genuint engagemang och en varm omtänksamhet. Det är åter den där ”fullgubben” som gör sig påmind; strävan och viljan efter att förgylla människors tillvaro. HELHETSSYN

Markus Aujalay återkommer ofta till vikten av att se helheten. Att lyfta blicken och försöka sätta sig in i hur det han gör upplevs av andra. Något som han tror bidragit till sina framgångar. ”Hur upplevs det här egentligen. Analysera, utveckla. Det är viktigt. Att sätta sig in i andras situation. Ofta kan det vara så att man står i köket och lagar mat, har en idé,

Jag tycker att butikerna ofta ger tråkiga signaler. Allt är så prisfokuserat. Det är ju sällan man ser annonser ’Nu har vi fått det svenska lammet!’

MARKUS AUJALAY

men maten smakar inte likadant inne i köket som ute i restaurangen. På den stolen. Vid det bordet. Med de ljusen. Med den servicen. Det smakar helt annorlunda.” Helhetssynen speglar också hans sätt att se på vin. ”Jag kan egentligen ganska lite om vin. Men jag har rest världen runt och både ätit och druckit i världsklass. Det som varit på tallriken har jag förstått mig på, det är min värld. Men jag har inte reflekterat så mycket över vad de häller upp, varför jag gillade det här vinet. Så jag är nog som en ganska vanlig människa egentligen även om jag de sista tio åren eller nåt sånt, mer och mer börjat fundera på vad det är som jag tycker

är gott.” Markus Aujalay tycker dock att det ibland går till överdrift. Det är typiskt Sverige, säger han. Vi ska alltid göra allt nästan till överdrift, men det blir också ofta bra. Men för sin egen del så är det inte det centrala i en måltidsupplevelse. ”Jag är inte där för någon vinprovning, jag är där för att njuta, äta och må bra. Men samtidigt respekterar jag de som vill grotta ner sig mer, men för mig personligen vill jag bara njuta.” Återigen betonar Markus vikten av helhetsupplevelsen. Att inte reducera den till navelskåderi, utan försöka bejaka upplevelsen och njutningen.

MARKUS AUJALAY

Under den dryga timma vi suttit och samtalat har jag försökt skapa mig en bild av Markus. De konturer som börjar framstå är den av en ambitiös, men opretentiös och talangfull kock. Som vågar lyfta blicken och som med hårt arbete under många år kommit dit han är. ”Det är ju tufft att gå till jobbet varje dag och jobba, jobba, jobba. Jag har ju förmånen att få göra olika saker. Jag går hit och jobbar ibland, jag åker till Åre och jobbar ibland, jag spelar in ett tv-program, jag ger ut böcker, jag släpper ett vin. Jag får göra många olika saker vilket gör att jag inte hinner ledsna på nånting egentligen. Jag tycker om att jobba” ,avslutar Markus Aujalay med ett stort leende.

Jag får göra många olika saker vilket gör att jag inte hinner ledsna på nånting egentligen.

HÄR K

D U BES

g ui

A TÄLL

d e n.co

https://www.vinguiden.com/utskick/sol-luigi-righetti/

Text och Foto David Björkén

”Det som förekom mest som krydda i brännvinet var malört, och det är efter min egen erfarenhet verkligen nyttigt ur medicinsk synpunkt, ty den beska som finns i malörten är något som moder Jord alstrar för vårt välbefinnande, ty en malörtsbuske kan ej stå på samma ställe hur många år som helst, ty när den har sugit det ämnet ur jorden går den ut om den ej flyttas till en annan plats och har man ont i magen, diarré eller sommarsjuka som det också kallas, är ingenting bättre än en bra sup eller besk, som vi kallar det, men med förbehåll att man inte proppat mat i sig den dagen”. Ur uppteckning från Färs härad i Skåne

en som säger att Skåne är platt har aldrig varit uppe i det nordvästra hörnet. Här breder den vackra Söderåsen ut sig, en ås som troligen bildades för 150 miljoner år sedan och som vackert reser sig över det omkringliggande böljande landskapet. Stora delar av åsen utgörs idag av Söderåsens nationalpark som bildades 2001. Naturen bjuder på lummiga lövskogar och mäktiga rasbranter med höga klippor, strömmande vattendrag och hänförande utsikt över det omkringliggande gamla kulturlandskapet. Några kilometer norr om åsen slingrar sig Rönne å som en livsnerv sakta genom det kuperade landskapet på ett sätt som snarare för tankarna mot de brittiska öarna. Terrängen är inte lika öppen som många tänker sig Skåne utan består av omväxlande öppna jordbruksmarker och täta lövskogar, vars lövverk skapar ett trolskt ljus. SNÄLLERÖD

Vid Rönne å, ligger den lilla byn Snälleröd, en by med anor som går mycket långt tillbaka i tiden. Bygden runt Snälleröd utgörs av ett omväxlande odlingslandskap med Rönne å-dal i centrum, omgiven av en rik flora med alträd, smörboll, vätteros och blåsippa. Fågellivet är rikt med arter som kungsfiskare, forsärla, mindre hackspett, för att

SNÄLLERÖDS ETB. 1901

nämna några. Här ligger Snälleröds säteri med en huvudgård som uppfördes 1792. Under 1600-talet var ett järnbruk knutet till gården och kulturhistoriska lämningar i form av slagghögar och en kvarnmiljö är alltjämt närvarande. KRYDDAT BRÄNNVIN

Det kryddade brännvinet slog igenom under 1800-talet, men historien går tillbaka betydligt längre än så. Brännvinet användes under senmedeltiden i medicinskt syfte av munkar och apotekare, men även för tillverkning av krut. Kunskapen att krydda brännvinet uppstod och man började tala om Aqua Vitae, livets vatten. Den akvavit vi talar om idag kallas ofta för Skandinaviens nationaldryck och har ett ursprungsskydd. En akvavit måste vara kryddad av dill och/eller kummin, samt ha en alkoholhalt på minst 37,5%. Allt annat kallas brännvin. SNÄLLERÖDS ÅNGBRÄNNERI

Snälleröds Ångbränneri Aktiebolag grundades 1901. Trakten var sedan länge känd för sina många brännerier med allt från små gårdsbrännerier, till större anläggningar. Brännvinskulturen var utbredd och djupt förankrad i folksjälen och det

Den gamla, tomma bränneribyggnaden i Snälleröd ligger nära den vackra Rönne å

SNÄLLERÖDS ETB. 1901

fanns ett behov från bönderna i trakten, att få avkastning för potatis och spannmål. Snälleröds ångbränneri var i drift under sjuttio år, men till slut fick man ge upp kampen; stordrift med lägre priser från konkurrenter, ointresse för närodlade produkter och ändrad konsumtion tog ut sin rätt och bränneriet stängdes 1971. ÅTERUPPSTÅNDELSE

Tjugo år senare, 1991, beslöt familjen Berntson, som bott på Snälleröds säteri sedan tidigt 60-tal, att ta upp de gamla traditionerna igen. Eric beskriver den starka kulturhistoriska drivkraften; att ”bevara & utveckla – ta tillvara & dokumentera”. I den processen upptäckte han tidigt att det inte fanns några genvägar. Det går inte att skapa tidstypiska och genuina sorter genom att ta genvägar. Gammal kunskap dokumenterades. Brännmästare som fortfarande fanns i livet, intervjuades; det gällde att lära sig allt om kryddor, mognadsgrad, maceration, styrka på sprit och all sådan kunskap som var på väg att gå förlorad. BESKTRADITION

I Skåne och Halland är besktraditionen stark. Det malörtskryddade brännvinet är det historiskt sett vanligaste kryddade brännvinet och användes ursprungligen i medicinskt syfte. Enligt folktron, skulle malörten plockas på Bartolomeinatten den 24 augusti, då de magiska krafterna i örten ansågs vara starkast. Besken användes mot allehanda medicinska tillstånd, men kom också alltmer att användas som en

SNÄLLERÖDS ETB. 1901

Den unika kulturhistoriska kvarnmiljön runt det gamla säteriet har en månghundraårig historia

Anställda på Snälleröds Ångbränneri ca 1930

SNÄLLERÖDS ETB. 1901

välkomstsup. En liten aptitretare att inta före måltiden. Det är också här vi finner ursprunget till vårt smörgårdsbord, som ursprungligen var ett brännvinsbord med enklare maträtter. I en tid när det tog lång tid att färdas även kortare sträckor, när kommunikationerna på sin höjd utgjordes av häst-och-vagn och innan gemensamma tidssystem var uppfunna, så blev brännvinsbordet det man samlades kring i väntan på att alla gäster skulle anlända. HERR BERNTSONS BESK

Det är också här vi finner ursprunget till vårt smörgårdsbord, som ursprungligen var ett brännvinsbord med enklare maträtter

För det nygamla Snälleröds var det därför naturligt att som första produkt, ta fram en traditionell besk. I början av 90-talet fanns dock fortfarande ett statligt tillverkningsmonopol, som gjorde att spriten fick tas fram i det närliggande Danmark. Mot alla odds lyckades dock ´Herr Berntsons besk’ ta sig in i Systembolagets sortiment. Inspirerade av framgångarna siktade man nu framåt och vidgade sina vyer ytterligare. Nästa produkt kom att bli en vit glögg, gjord på druvan Elbling i Moseldalen. Snälleröds vita glögg blev en succé som fick stor uppmärksamhet i media och mottogs mycket bra av kunderna. De statliga alkoholmonopolen, gjorde dock att utvecklingen av fler produkter låg på sparlåga under några år. ”Vi mötte en hel del motstånd när vi lanserade de första produkterna”, berättar Eric Berntson Runt millenieskiftet var dock situationen på väg att förändras. Flera av de statliga alkoholmonopolen föll, vilket

möjliggjorde ett mer långsiktigt satsande på nya produkter. Numera produceras Snälleröds i närliggande Ljungbyhed. Drivkrafterna är alltjämt att bevara och utveckla, att förvalta de gamla brännvinstraditionerna, men utan det alltför mycket blir en romantisk återblick till det gamla sättet att dricka brännvin. Som smakförhöjare är kryddat brännvin alldeles ypperligt till många av våra traditionella rätter med räftor och skaldjur, kalixlöjrom, rökta korvar, sillinläggningar, lagrade ostar och så vidare. ”Varför förbiser vi en så viktig del av vårt eget dryckeskulturarv”, frågar sig Eric. ”I Skottland är man stolt över sin whisky, men här har många av våra traditionella sorter av kryddat brännvin försvunnit under de senaste decennierna”. EN LJUSNANDE FRAMTID

Förhoppningsvis är vi dock på väg mot en ljusning vad gäller det kryddade brännvinet. Det finns en allmän trend där man gör mer medvetna val och bejakar lokal produktion och börjar intressera sig för våra gamla traditioner. Sverige har ibland kallats för ”världens modernaste land” och en del av det uttrycker sig i en enorm nyfikenhet inför nya trender. Vinintresset har under något år sköljt över landet, mikrobryggerier för öl växer upp på de mest osannolika platserna och whiskyintresset går inte att finna motsvarigheter till annat än i Skottland. Eric Berntson betonar den kulturhistoriska drivkraft han känner och hoppas på att vi mer och mer kommer att bejaka våra traditioner

I Skottland är man stolt över sin whisky, men här har många av våra traditionella sorter av kryddat brännvin försvunnit under de senaste decennierna

SNÄLLERÖDS ETB. 1901

och i allt högre grad börja värdera kvalitet. ”Det är nästan omöjligt att hitta ett riktigt julbord numera.. vill vi äta halvfabrikat.. färdiga prinskorvar eller scans färdigkokta skinka, så kan vi fixa det själva.. det är ytterst få som erbjuder riktigt bra och traditionella julbord numera”, berättar Eric med visst bekymmer i tonen. Det får mig att tänka på Marcus Aujalay och hans kritik av hur det ser ut i restaurangsverige. Vi som bor i närheten av de större städerna, blir lätt förblindade av det utbud som finns där. Men hur ser det ut i resten av landet? Jag lämnar tankarna och frågan här öppen; vi har nog en hel del att fundera över och till syvende og sidst handlar det om våra egna val. Om vi vill värdera kvalitet, lokalproduktion och ett mer hållbart synsätt på våra resurser. FILOSOFI

Snälleröds filosofi och strävan är att skapa ursprungliga och traditionella produkter; ett gott hantverk från grunden och att på bästa sätt ta tillvara vår kultur. Riktigt bra basvaror och ett noggrant användande av gammal kunskap i ny tappning, är en förutsättning för att skapa riktigt hög kvalitet. Snälleröds producerar idag fem varianter av kryddat brännvin. Tre akvaviter; Brännmästarens akvavit, Mäskdrängens akvavit och Bokhållarens akvavit samt två med andra kryddsättningar; Herr Berntsons besk och Jungfruns brännvin. HOMMAGE TILL GAMLA TIDER

Namnen syftar inte till några specifika historiska personligheter, utan ska ses som en hyllning till de som genom historiens lopp varit med och skapat en viktig

Eric Berntson

del av vårt kulturarv. Under de senaste decennierna har många sorters kryddat brännvin försvunnit från marknaden. Snälleröds utgör här ett undantag och är en av få producenter i Sverige, som helt igenom producerar kryddat brännvin inom landet. För framtiden kan vi skönja en ljusning för vårt kryddade brännvin. Intresset är på väg att öka och kunskapen om att använda snapsen som en smakförhöjare i kombination med mat sprider sig. Det kryddade brännvinet med sina olika varianter, är ypperligt att kombinera med olika maträtter, inte minst till rätter som

traditionellt är svåra kombinera med vin, som till exempel inläggningar och hårdare rökta maträtter. Kryddat brännvin är också spännande att använda i drinkar, vilket börjar uppmärksammas bland bartenders världen över. Solen börjar gå ned över det böljande vackra och lummiga Skånska landskapet. Tystnaden lägger sig över lilla Snälleröd och endast ett avlägset porlande från Rönne å hörs. Där och då fångas vi av historien om bränneriet som med ny kraft likt en fågel Fenix, återuppstått från det förgångna.

Picknick [pi´cknick] Picknick är en måltid som tillbringas ute i det fria. Maten brukar ofta ätas sittande på en filt i gräset, och bestå av smörgåsar, sallader, kallskuret, frukt, bakverk och varm eller kall dryck. Picknickvarorna kan packas i en picknickkorg eller en kylväska (kylvaror). Medtagna mål som äts under mindre fria sammanhang kallas vanligen matsäck eller matlåda. Ordet picknick kommer från franska pique-nique och härrör från 1600-talet. Verbet piquer betyder ungefär ”plocka” och nique betyder ”något av mindre betydelse”. I Sverige har ordet picknick använts sedan 1800-talet. Édouard Manets tavla Le déjeuner sur l’herbe (The Luncheon on the Grass) är kanske det mest kända konstverket som gestaltar en picknick.

Från Wikipedia

Text och Foto David Björkén

Besk är djupt rotad i skånsk- och halländsk dryckestradition. Traditionellt användes Besken främst för medicinska ändamål, men senare blev den en välkomstdryck. Idag dricks Besk främst som snaps. Den fungerar fint till kraftiga maträtter, men vi dricker den helst som en liten aperitif innan maten. Herr Berntsons Besk är en traditionellt framställd Besk, gjord på ekologiska råvaror. En verklig svensk dryckesklassiker!

En Akvavit är ett kryddat brännvin, kryddat med kummin och/eller dill som ska ha en lägsta alkoholnivå på 37,5%. Mäskdrängens är en klassisk akvavit med kumminbas. Den passar till traditionella sillinrättningar, skaldjur, vällagrad ost. Vi tycker om den till små rökta lammkorvar. En riktig hommage till gamla tiders mäskdrängar som under decennier arbetade vid Snälleröds bränneri.

Jungruns brännvin är ett friskt brännvin med lite sötma som passar väldigt bra till sill, dessertostar, skaldjur men även till kryddstarka maträtter.

Bokhållarens akvavit är en fyllig och torr snaps med citrustoner. Det är en välbalanserad akvavit som passar till många sorters sillinrättningar, rökt lax eller kanske en råbiff.

Brännmästarens akvavit är kryddad med den klassiska svenska snapskryddningen kummin, anis och fänkål. Den har också en fin sherryton och passar perfekt till våra festliga högtider. Prova den till rätter på inlagd sill eller varför inte en lagrad hårdost och skicka en tanke till de många brännmästare som under historiens gång varit med och skapat våra dryckesklassiker.

Minibakelse med röra på Västerbottenost- och rökt lax Detta är en delikat liten skapelse som flörtar med våra nordiska smaklökar och som på ett underbart sätt gifter sig med Bokhållarens akvavit!

Gör så här:

Hacka den kallrökta laxen grovt Riv västerbottenost Hacka gräslöken Blanda runt i en bunke tillsammans med lite pepparrot och gräddfil till en ganska fast konsistens. Fyll en liten burk eller liknande. (Plastburkar för kryddsmör fungerar utmärkt.) Låt stå i kylen några timmar eller över natten och garnera innan servering med en rullad bit kallrökt lax.

Det här behöver du:

Västerbottenost Gräddfil Färsk gräslök Rökt lax Rundlar på danskt rågbröd Pepparrot

Minivariant på Toast Skagen med rågbrödsrundel Finns det något mer somrigt än Toast Skagen, denna underbara rätt som Tore Wretman skapade på 50-talet. Vår lilla variant är en ”otoastad” Skagen med danskt rågbröd. Det är verkligen en delikat liten smakbit som passar utmärkt till Jungfruns brännvin.

Gör så här:

Skär ut små rundlar av danskt rågbröd. Skala och grovhacka färska ishavsräkor och blanda med majonnäs och dill. Godast blir det förstås att göra en egen majonnäs. Prova, det är lättare än vad många tror. Ta två äggulor, svartpeppar, en tesked fransk senap, en tesked pepparrot. Lite salt. Vispa ihop och tillsätt sedan oljan lite i taget tills konsistensen blir fastare. Om du vill kan du smaksätta majonnäsen med lite citron. Finhacka rödlök och dill och blanda sedan ihop majonnäsen, räkorna och den finhackade dillen och rödlöken. Ta en rejäl sked på varje rågbrödsrundel och toppa sedan med kalixlöjrom.

Det här behöver du:

Danskt rågbröd Färska ishavsräkor Dill Rödlök Kalixlöjrom Majonnäs: 2 äggulor 4 dl solrosolja 1 tsk fransk senap 1 tsk pepparrot salt och peppar (och lite citronsaft om du vill)

Lyxiga hemgjorda lammkorvar med rosmarin

Hemgjord lammkorv med rosmarin. Det är inte så svårt som det kanske verkar, men kräver lite mer planering än att köpa färdiga.

Gör så här:

Blanda färsen i en skål och tillsätt salt, peppar och finhackad rosmarin. Tillsätt späcket lite i taget. Stek en liten bit av färsen och smaka av innan du stoppar den i lammfjälster. Knyt som prinskorvar och sjud i vatten tills innertemperaturen är 70° C, lägg därefter korvarna direkt i kallt vatten. Stek eller grilla korvarna innan servering.

Det här behöver du: 250g grovmalet lamm 250g finmalet lamm 500g finmald fläskkarré 300g finmalet grisspäck 2 st vitlöksklyftor 3 tsk salt Lammfjälster Rosmarin Grovmalen svartpeppar

Rotari Blanc de Blancs - nytt favoritbubbel

Det italienska mousserande vinet Rotari har länge varit många svenskars favoritbubbel och har under åren levererat pålitlig kvalitet till ett bra pris. Hittills har man kunnat välja mellan storsäljarna Rotari Brut Riserva och Rotari Rosé. Nu är det dags för tillökning i Rotari-familjen. Vi presenterar stolt nya Rotari Blanc de Blanc Extra Brut. Ett kvalitativt mousserande vin med lyxig känsla gjort enbart på Chardonnaydruvor. Rotari Blanc de Blancs Extra Brut framställs enligt den klassiska champagnemetoden och får efter vinifiering vila minst 36 månader på sin jästfällning innan degorgering. Inbjudande doft med mineraler, nötiga briochetoner och mogen citrusfrukt. I smaken är vinet knastertorrt med frisk fruktsyra och mängder av citrus, mineraler och rostade nötter. Ett elegant val till såväl bröllop, fest och student!

Rotari Blanc de Blancs Extra Brut 77152 • 12,5% • 129 kr • 750 ml flaska För tre flaskor i snygg trälåda* 387 kr

* Begränsat antal trälådor Om producenten Mezzacorona Vinerna är typiska för Trentino. Fruktiga och mycket druvtypiska. Firmans flaggskepp är det mousserande talentovinet Rotari Riserva som görs enligt klassiska champagnemetoden. Det första mousserande Talentovinet i Trentino producerades 1992 och appellationen erhöll DOC-beteckning 1994. Namnet Rotari kommer från den den historiska legenden om kung Rotari som på antiken påstås ha lett sin armé på krigsfältet Mezzacorona.

https://www.vinguiden.com/utskick/rotari-blanc-de-blancs-extra-brut/

GLASSIGT I GÖTEBORG LEJONET & BJÖRNEN

text Patrik Klingbert foto David Björkén

Göteborgsföretaget Lejonet och Björnen har tillverkat exklusiv glass i småskaliga lass i snart 40 år. De nya ägarna, makarna Katarina och Håkan Mild, har vitaliserat företaget och satsar stort på ekologiska och rättvisemärkta produkter. Vinguiden har varit på plats för att se hur produktionen går till.

öretaget Lejonet och Björnen har varit synonymt med Göteborg sedan bolaget grundades 1977 av Werner Steffens, en inflyttad Österrikare som varit mycket i Italien. Han ville lära Göteborgarna hur riktig glass smakade. Lejonet i företagsnamnet är hämtat från stadsvapnet och i loggan finns färgerna blått och vitt. Det andra djuret, björnen, hämtades från Werner Steffens sons namn. Makarna Katarina och Håkan Mild köpte företaget efter att det gått i konkurs 2008. SVENSKA FOLKET - STORKONSUMENTER

”Det var jättetuffa två första åren, men vi upptäckte att det fanns en kärlek till Lejonet och Björnen som var helt fantastisk. Jag brukar säga att varumärket inte bara är känt utan det är också kärt”, säger Katarina Mild, vd för Lejonet och Björnen. Svenska folket är storkonsumenter av glass. Det är bara Finland och USA som äter mer glass per capita i världen. Katarina Mild berättar att på våren börjar en hektisk period för glassföretagen. ”April och maj är jätteviktiga månader. Det är nu som glassintresset är som störst, eftersom de flesta inte ätit så mycket

Det var jättetuffa två första åren, men vi upptäckte att det fanns en kärlek till Lejonet och Björnen som var helt fantastisk.

glass under vintern”, säger hon. Sedan makarna Mild tog över verksamheten 2009 har omsättningen ökat från 9 miljoner kronor till 24 miljoner 2014. ”Jag har en ambitionsnivå som är ännu större än så. Vi får se hur den faller ut. Mycket kan man påverka som företagare, men mycket kommer an på väderleken och den kan vi inte göra någonting åt”, säger Katarina. Lejonet och Björnen konkurrerar inte främst med svenska glassbolag utan har valt att ligga i ett övre prissegment tillsammans med internationella aktörer som Häagen-Dazs och Ben & Jerry’s. ”Det finns bara ett sätt för oss att göra glass på och det är med äkta råvaror och utan färgämnen. När vi gör till exempel bananchokladglass så skalar vi och mosar bananer här på plats”, säger Katarina. Lejonet och Björnen har valt att jobba med organisationerna Krav och Fairtrade för att skapa ekologiska och etiskt odlade produkter. ”Direkt när vi kom in och såg över

Det finns bara ett sätt för oss att göra glass på och det är med äkta råvaror och utan färgämnen. När vi gör till exempel bananchokladglass så skalar vi och mosar bananer här på plats

sortimentet blev vi jätteförvånade att det inte fanns några ekologiska produkter. Produkterna är det som bäst presenterar oss som verksamhet. Alla de kärnvärden som företaget har kan ju lätt appliceras på Krav”, säger Katarina. ”Fairtrade och Krav är produkter som vi tror stenhårt på. Intresset ökar hela tiden. Idag svarar man med hjärtat och betalar med hjärtat”, säger hon. Det första steget som togs var att konvertera hela det ekologiska sortimentet till Fairtrade-certifierat. FAIRTRADE-CERTIFIERING

”Vi kommer vara den enda glassproducenten i Sverige som är Fairtrade certifierade. Nu när vi utvecklar laktosfritt gör vi det också Fairtrade. Och vi vill ha mer produkter. Det är något vi jobbar systematiskt med”, säger hon. Lejonet och Björnens glassfabrik inryms i en gammal byggnad med tegelsilhuett i ett industriområde i stadsdelen

Gamlestaden i Göteborg. Här var det tidigare tekoindustri. ”Vi har vuxit ur den här lokalen. Det tog oss sex år. Den är inte ändamålsenlig och vi är för trångbodda när det gäller lagerhållning. Nu hyr vi 250 pallplatser rakt över gatan”, säger Katarina. Hon plockar fram en ritning som hon vecklar upp och lägger upp på bordet i sitt kontor. ”Det här är vår nya fabrik. Nu ska vi göra rätt från början. Vi har suttit ett helt gäng och gått igenom vilka ytor vi behöver”, säger hon. Serneke, den göteborgska byggkoncernen, ska bygga den nya anläggningen som kommer ligga i Sisjön, ett expansivt område i Göteborg. ”Det är viktigt att det blev en Göteborgsadress. Vi är väldigt glada att vi har lyckats sy ihop det”, säger hon. I expansionsplanerna ingår även inköp av nya glassmaskiner från danska företag Gram. KVALITETSARBETE

Utanför Katarinas kontor står studenten Madeleine och labbar med en av de mest uppskattade smakerna, jordgubb, för att hitta den perfekta balansen mellan Syra och sötma. Hon skriver C-uppsats i livsmedelskemi och har fått möjlighet att göra en studie på Lejonet och Björnen. ”PH-värdet, alltså syran i bäret, påverkar mängden socker och hela smakupplevelsen”, säger Katarina. Detsamma gäller för de juicer, citroner och lime, som ingår i bolagets olika glassorter. ”Vi ska bli ännu mer noggranna. När man har möjligheten att

När man har möjligheten att jobba med äkta produkter då ska man också bli bäst i sin klass

jobba med äkta produkter då ska man också bli bäst i sin klass”, säger Katarina. Hygienen är som i all livsmedelstillverkning viktig. För att undvika att kontaminera något måste alla besökare ta på sig vita labbrockar, plastöverdrag på skorna, hårnät samt tvätta händerna innan de får komma in i produktionsanläggningen. Katarina leder in oss till pastörrummet, eller ”Koket” som det kallas, där glassprocessen börjar. Här kokas alla råvaror ihop. Mjölk, kakao, socker. Allt blandas, mixas, och pastöriseras till mellan 85 och 88 grader för att få död på alla bakterier. Miljön är väldigt lik ett mejeri. ”Istället för att mjölka kossan så tappar vi mjölk från niohundraliters containers”, berättar Katarina. Koksättaren Niklas och hans assistent Olivia tillverkar för stunden ekologisk vaniljglass. ”Istället för grädde kokar vi mjölk och smör som grundbas samt tillsätter ägg”, säger Katarina. Hon berättar också att företaget har valt att jobba med mindre leverantörer som Vapnö Mejeri i Halmstad där mjölken kommer ifrån. Medan laktosfria produkter hämtas från Skånemejerierna. Spårbarheten är viktigt för företaget och det är möjligt att gå tillbaka till exakt vilken ko som producerat mjölken. ”I en expansiv period måste man hitta leverantörer som det går att ha en dialog med och som kan stödja, pusha och hjälpa till. Vi tar leverantörer och råvaror lokalt, regionalt och nationellt”, säger Katarina.

Nästa steg i processen är att mixen hamnar i en homogenisator, som slår sönder fettpartiklarna så att de inte klumpar sig. Mixen pumpas sedan över i rör och landar i någon av sex mogningstankar som kyler mixen. ”Det här är företagets flaskhals idag. Vi har bara sex tankar och det ryms inte fler”, säger Katarina. Mixen får sedan ligga minst ett dygn i tankarna för att mogna. Det är som med viner eller choklad. ”När man vill få fram en viss smakkaraktär så behöver den tid på sig för att blomma ut. Vissa av våra smaker som ”Jordgubb” eller ”Tiramisu” ligger därför lite längre”, säger Katarina. Glassförpackningarna etiketteras sedan för hand. Under vinter- och vårperioden blir det cirka 600 förpackningar varje dag. Under sommaren ökar antalet till ungefär 1 000 stycken om dagen. När behållaren är fylld väger den nästan tre kilo. För att minska antalet lyft som personalen måste göra har Stefan konstruerat ett bord där man ställer femliterstråg och fyller den med glass med hjälp av ett munstycke, som hänger från en ställning.

”Jag är inte särskilt bra på att fylla. Det kräver lite intrimning”, säger Katarina och skrattar. Det är dags för provsmakning av Italiensk vanilj, den mest populära produkten som funnits med sedan starten 1977. Katarina tar en sked i glassbyttan. ”Det här är något som jag aldrig kan tröttna på. Att äta glassen direkt från produktionen”, säger Katarina. Jag och fotografen David trängs för att komma åt glassen. ”Man känner smaken av ägget eller hur?” säger Katarina. Under rundturen pratar Katarina familjärt med personalen. Det blir mycket skämt och skratt. ”Utmaningen för mig och Håkan som ledare är att få alla att känna att de är med och bidrar och att alla är lika viktiga”, säger hon Vi träffar på Anders, produktionsledare, som är i full fart med planeringen för högsäsongen. ”Nu på våren vill inte Anders höra talas om några nya sorter”, säger Katarina och skrattar. ”På hösten kan man vara kreativ. Nu blir man lite mer fyrkantig”, säger Anders.

”I en expansiv period måste man hitta leverantörer som det går att ha en dialog med och som kan stödja, pusha och hjälpa till. Vi tar leverantörer och råvaror lokalt, regionalt och nationellt”

”Anders kan så mycket mer än att vara produktionsansvarig. Han är vår ”Glassmästare”. Det är Anders ansvar att komma på nya smaker och kombinationer inom ramen för Lejonet och Björnens profil att göra glass på”, säger Katarina. ”Katarina och Håkan myntade epitetet. Sen var det några andra producenter som kopierade det”, säger Anders. ”Men, vi var först. Det tog ett halvår ungefär sen var det någon söderut som också använde det”, säger Katarina. KREATIVT ARBETE

Hur hittar ni nya smaker? ”Det är mycket jag och Anders som sitter och pratar. Vi har en lång samlad erfarenhet”, säger Katarina. ”Jag är nyfiken som person. Jag har jobbat 8 år som produktchef på Löfbergs lila och det handlar ju om att hitta på nya saker, utveckla befintligt, men även att ta bort produkter. ” ”Det är väldigt sällan vi kollar på annan glass utan vi tittar på andra kategorier. Man kan få en hel del inspiration där”, säger Anders som varit med sedan 1989 då hans föräldrar tog över Lejonet och Björnen. ”Vi tittar mycket på produkter som yoghurt, men även på juicer. Vilka olika smakkombinationer funkar där? Om det funkar hos dem bör de också kunna funka hos oss”, säger Katarina. ”Vi får också många önskemål från vårt glasscafé. Det är få glassföretag som har den typen av marknadsinput”, säger Katarina. En ny produkt som lanserades nyligen är Lejonet och Björnens Texas Fudge glasslikör. Ett samarbete med vinimportören Chris Wine & Spirits. ”Det fanns inte någon glasslikör så det blev tydligen

”Det fanns inte någon glasslikör så det blev tydligen Lejonet och Björnens uppgift att vara först” Lejonet och Björnens uppgift att vara först”, säger Katarina och ler. ”Det är ett begåvat sätt att komma ut med varumärket på ett nytt och rolig sätt. Sen funkar den väldigt bra med våra produkter”, säger Katarina. Vi passerar torrlagret som är fyllt med rån, bägare, strössel och toppingsåser. Här finns också ett trettiotal frysboxar i väntan på att transporteras till kaféer. ”Vi tar stort ansvar för våra kunders affärer. När det gäller profilering så är det inte bara frysdisken vi ställer upp med. Vi står som garant för vår produkt och då är det inte bara smakmässigt utan även hur den serveras, uppläggs och för kundens bemötande. Det är en stor kostnad, men det är viktigt att kunden känner igen sig var den än handlar”, säger Katarina. Långsiktighet och konsekvens är två ledord i varumärkesbyggandet som hon tagit med sig från tiden som produktchef från Löfbergs lila. ”Vi låter inte någon försäljare sätta sin skopa i vår glass förens vi har varit och utbildat dem. Det är vårt ansvar att utbilda kunderna om våra produkter. Vi har ett stort ansvar för hygien och kontaminering. Det är jätteviktigt att veta vilka allergener som finns i produkterna och vilka konsekvenser de kan få”, säger hon. GLASSCAFÉ

Lejonet och Björnens eget glasscafé ligger på Danska vägen i Göteborg. Det var här som grundaren Werner Steffens gjorde glassen och hans fru stod i luckan och sålde den. Nu sker ingen tillverkning på caféet. ”Tanken är att caféet ska vara vårt flaggskepp där vi kan visa upp alla våra produkter”, säger Katarina. När vi kliver in på glasscaféet hälsar Katarina glatt på en kund som sitter i

ett hörn av lokalen. Vi går fram till honom och byter några ord. ”Jag bor i huset och är här varje dag så man kan inte bli mera stammis. Särskilt på sommaren kan man sitta på uteserveringen i solen och slappa med en glass och en kopp kaffe. Det är ju helt perfekt”, säger kunden Peter. Bakom en disk på caféet står medarbetaren Sandra och garnerar två glasstårtor till födelsedagsfester. Glasstårtorna är välkända och viktiga produkter för Lejonet och Björnen. Sandra berättar om en beställning på en bröllopsglasstårta som hon fått i uppgift att dekorera. ”Vi har haft bröllopsparet på konsultation. De vill ha det väldigt stilrent”, säger hon. På vägen ut från caféet träffar vi på Katarinas man, Håkan Mild, som precis parkerat bilen. ”Har ni fått glass?”, frågar han oss. Vi svarar jakande och byter några ord med honom innan han promenerar in i glasscaféet. Både fulla av intryck och mätta på glass hoppa vi in i Katarinas bil och hon skjutsar oss genom Göteborgstrafiken till vårt väntande tåg mot Stockholm. GLASSLIKÖR

Glasslikör är en ny och fräsch produkt som Lejonet och Björnen i samarbete med vinimportören Chris Wine & Spirits är först ut med på marknaden. Likören är baserad på Lejonet och Björnens glass Texas Fudge och är smaksatt

100

med choklad, vanilj och Irish Cream. ”Vi hade aldrig kunnat driva den här processen själv. Vi har inte den kunskapen. Det krävs en etablerad spelare som Pierre Kambouris på Chris Wine för att utvecklas”, säger Katarina. Likörflaskan har designats av Hans Knutsson, på Karlstadsbyrån Motherland, som i formen påminner lite grann om en gammaldags mjölkflaska. Hur tror ni att det kommer att gå med försäljningen? ”Vi ser fram emot responsen. De flesta Systembolagen tar in glasslikören i junilistningen. Målsättningen är att ha tre glasslikörer totalt. Vi har skickat ned fem nya smaker till producenten som gör likören. Det ska bli intressant att se vad de föreslår. Vi har ju våra favoriter, men de har ju en annan kunskap om vad som fungerar med sprit”, säger hon. Förutom att drickas som en ren likör eller som shots kan glasslikören njutas på många olika sätt. Katarina berättar att en kreativ tjej hos Lejonet och Björnen som gillar att baka har tagit fram olika recept. ”Bara en så enkel grej som kladdkaka med vispad grädde. Med lite glasslikör i grädden så blir det bara wow. Att hälla den direkt på glassen är en annan favorit”, säger hon. Katarina tipsar även om att det går utmärkt att hälla Limoncellolikör på Lejonet och Björnens Limoncelloglass.

101

Texas fudge glasslikörpannacotta 1,5 blad gelantin 2,5 dl grädde 50 g vit choklad 1 msk honung 10 cl likör 1 dl matyoghurt Blötlägg gelantinet i kallt vatten. Sjud upp grädde, honung likör och yoghurt. Rör ut gelantin och choklad i den varma gräddblandningen. Häll upp gräddblandningen i glas. Kyl glasen i ca 1 timma så att gräddblandningen stelnar. Servera med krossade kaksmulor, bärkompott och myntablad.

102

103

PIERRETOPPEN SOMMARSPECIAL

I detta nummer fokuserar vi på några spännande rosé- och mousserande viner. För när passar rosé och bubbel, om inte under sommaren. Vi presenterar här sex stycken härligt läskande och svalkande viner som våra kunder gett höga betyg. Viner att njuta av till sallader eller fisk- och skaldjur. Eller kanske till en god bok i hammocken i trädgården!

104

PIERRETOPEN SOMMAR

ROSA DEI MASI Artnr: 79430 | 13,5% | 95:-

Rosa dei Masi är ett elegant, torrt, fräscht och matvänligt rosévin. Perfekt för den med smak för det goda. Druvan är Refosco, varav en del torkats varsamt på Amarone-bäddar och därmed ger en extra dimension och komplexitet till vinet. Rosa dei Masi passar utmärkt till balkongen, bersån och på den finare middagen. Serveras som aperitif, till kyckling, pasta, skaldjur, buffé och antipasto. https://www.vinguiden.com/utskick/rosa-dei-masi/

TOMMASI BACIOROSA APPASSIONATO Art.nr: 72433 | 13% | 89 kr

Gjort på druvorna corvina, rondinella, molinara, negraomaro och primitivo. En uttrycksfull och ungdomlig bekantskap med doft av citrus, mogna söta körsbär, vildhallon och skogssmultron. Vinet passar bra till lättare rätter som sallader, skaldjur och grillad fisk. Du matchar det även till lättare kyckling- och pastarätter eller som aptitretande aperitif. Smaken är torr, frisk och fruktig med inslag av röda sommarbär såsom hallon, smultron och jordgubbar. https://www.vinguiden.com/utskick/tommasi-baciorosa-appassionato/

105

PAZZIONE CUVEÉ PRESTIGE Art.nr: 77721 | 8,5% | 75 kr

Ljuva bubblor från Italien – ekologiska Pazzione Cuvée Prestige gör nu entré på den svenska marknaden. Denna lyxigt eleganta Spumante blandar en frisk och fruktig smak med en sofistikerad italiensk karaktär. Vinets exklusiva stil och känsla avnjuts bäst som aperitif eller tillsammans med vårens fräscha mat. Pazzione Cuvée Prestige är ett torrt mousserande vitt vin gjord på Moscatodruvan – en druvsort som på kort tid blivit trendruvan framför andra på marknader som USA och Asien. Denna Spumante, med en exklusiv karaktär och små eleganta bubblor, har en frisk, aromatiskt fruktig smak med toner av tropisk frukt, citrus och mango. Servera väl kyld som aptitretande aperitif, till fisk och skaldjur eller på egen hand. https://www.vinguiden.com/utskick/pazzione-cuvee-prestige/

THE BIG ZIN ROSÉ ZINFANDEL Art.nr: 74943 | 11,5% | 69 kr

Ekologiska nyheten Big Zin Rosé Zinfandel är ett friskt och fruktigt rosévin med ungdomlig karaktär som gör garanterad succé till vårens fräscha rätter på fisk och skaldjur eller som uppfriskande aperitif. Servera väl kyld för bästa smak! Rosé hör de ljusa årstiderna till. Maten, smakerna – tillsammans utgör de en perfekt kombination till en stämningsfull middag. Och ekologiska nyheten Big Zin Rosé Zinfandel passar extra väl ihop med vårens många goda recept. Big Zin Rosé är gjord på druvan Zinfandel, en druvsort som har kommit att bli en av de mest omtyckta rosévinstilarna i Sverige. Vinets uppfriskande och krispiga karaktär ger smak av somriga frukter och bär, som jordgubbar, hallon, vattenmelon och citrus. Perfekt att avnjuta som en inledande aperitif eller som en del i en måltid tillsammans med lättare rätter av fisk och kyckling, matiga sallader eller en god buffé. https://www.vinguiden.com/utskick/the-big-zin-rose-zinfandel-2/

106

PIERRETOPEN SOMMAR

CUVEÉ DEOR Art.nr: 77308 | 10% | 79 kr

Cuvée DEOR Gold Collection är ett mousserande vin med klar, ljusgul färg och fint pärlande bubblor. Smaken är fräsch och fruktig med rik, härlig mousse. En utmärkt aperitif men passar även till sallader, gärna med skaldjur. Cuvée Deor Extra Dry kommer från Veneto i Italien. Vinet är gjort på den för Veneto inhemska Garganega och Moscato. För att behålla så mycket syra och frukt som möjligt under jäsningsperioden har en del av druvorna plockats tidigt. Spumanten Cuvée DEOR är framställd enligt Charmat-metoden. https://www.vinguiden.com/utskick/cuvee-deor/

MIONETTO PROSECCO DOCG PRESTIGE Art.nr: 78722 | 11% | 89 kr

Mionetto är Prosecco. Prosecco är den senaste trenden inom mousserande vin och det är lätt att tycka om smaken och stilen hos denna Italienska succé. Frisk och fruktigt, med livliga bubblor och härliga toner av citrus och äpple. Mionetto Prosecco DOCG Prestige passar till skaldjur och lufttorkad skinka eller som festlig och exklusiv aperitif. Fyra ledord bygger Mionetto Proseccos DNA; kvalitet, smak, tradition och design. Vinhuset Mionetto grundades av familjen Mionetto 1887 och har sedan dess levererat Prosecco i hemlandet Italien och till många marknader världen över. https://www.vinguiden.com/utskick/mionetto-prosecco-prestige/

107

Vinguiden.com och VGMAG önskar alla en riktigt skön sommar. Vi är tillbaka i höst med nya spännande reportage!