Våra försvarsbeslut under 1900-talet var inte fel

Debatt Bengt Westerling

Bengt Westerling är f d kapten i A 1 reserv.

Våra försvarsbeslut under 1900-talet var inte fel!

I nummer 4 av Tidskriften för 2002 finnes intagen en redaktionell artikel med rubriken ”Försvarsbeslutet 2004 – en angelägenhet för Artilleriklubben?”, som måste föranleda en gensaga i vad gäller den inledningsvis tecknade bakgrunden.

Författaren nämner, att Sverige fyra gånger under 1900-talet haft att ompröva sin försvarspolitik, och något senare anföres med historiens dom som bakgrund, att vi skulle ha valt fel alla gångerna; och till stöd för detta påstående synes ligga den tanken, att vi under hela århundradet ej skulle ha utsatts för något verkligt militärt hot.

Till att börja med torde kunna anmärkas, att omprövning synes ha ägt rum fem gånger, nämligen också 1914 under påbörjat första världskrig. Beslutet innebar för hären – som det hette då vi fortfarande kunde tala svenska – väsentligen en förlängning av tjänstgöringstiden för de värnpliktiga, och för sjöförsvaret att byggandet av de tre Sverige-skeppen säkerställdes. De kommo att bilda kärnan i flottan ända fram på 50-talet och sägas ha tillmätts ej obetydligt värde för denna vid tyska bedömningar av Sveriges militära motståndskraft under andra världskriget; de synas med andra ord ha varit en god investering.

Vad i övrigt gäller försvarspolitiken under början av århundradet, dvs under tiden före och under första världskriget, synes författaren glömma, att vi då hade gemensam gräns med ett av tradition expansivt och auktoritärt styrt Ryssland, som dessutom syntes ha övergivit tidigare tämligen välvillig behandling av Finland inom imperiet, samt vidare att på anda sidan Östersjön fanns Tyskland, världens på den tiden kanske främsta militärmakt med starkt expansiv inriktning och med en statsledning, som ej tycktes främmande för krigiska äventyrligheter. Redan vid krigsutbrottet visade sig