4 minute read
Fredrik Johansson och Sven Ahlberg Robotsystem 97 – RBS 97 HAWK
HAWK Fredrik Johansson Sven Ahlberg
Kaptenerna Fredrik Johansson och Sven Ahlberg tillhör Luftvärnsregementet och tjänstgör vid Teknikkontor Luftvärn, RBS 23/97-avd, där de arbetar med utvecklingen av RBS97.
Advertisement
Robotsystem 97 – RBS 97 HAWK
Robotsystem77 (RBS77) har under ett antal år varit på gång att genomgå REMO och omvandlas till robotsystem97. Detta har inte varit en helt spikrak process från tanke till färdig produkt, men nu börjar den ändå skåda dagens ljus.
Om vi inleder med en liten tillbakablick så började planerna på att genomföra en modifiering av RBS77 att ta form under tidigt 90-tal. Tanken var att merutnyttja utvecklingen av RBS23 BAMSE. Det man skulle kunna samordna var UndE23, TS9000-anpassning, nytt måldataformat, hjälp med MMI-utveckling1 mm. Vad som krävdes för 77-systemets egen del var att ta fram en ny stridsledningsenhet för att inhysa skytt- och stridsledarfunktion samt nödvändig sambandsutrustning. Samtidigt tog FMV tillfället i akt att köpa in modifieringspaket för lavetter och belysningsradar, som fanns tillgängliga. Nu tog tyvärr inte utvecklingen av RBS23 riktigt den väg som man då tänkte, vilket bland annat medförde att UndE23 endast skulle tilldelas RBS97. Dessutom försenades många av sidoprojekten kopplade till 23-utvecklingen. Även den egna utvecklingen drabbades av olika bakslag, de flesta skyller vi gärna på den amerikanska arméns byråkrati. Nu är projektet dock tillbaks på rätt spår och skall enligt nuvarande plan i huvudsak vara klart under 2004.
Vad är då den stora skillnaden mellan RBS77 och 97? Ja, det beror kanske på om man är mest taktiskt eller tekniskt inriktad.
Taktiskt kommer man att ha möjlighet att transportera fler klargjorda robotar, varav hälften redan transporteras på lavetten (till skillnad mot 77-systemet där man är tvungen att plundra lavetten vid varje omgruppering). Ett digitalt gränssnitt införs (vilket medger större utspridning av lavet-
1 Människa-maskin interface dvs användargränssnitt.
ter och belysningsradar vid gruppering) och en funktion tillförs för att kunna bekämpa flera mål samtidigt (med begränsad räckvidd). Dessutom är 3D-måldata från UndE23 och dubbelriktad datakommunikation med andra eldenheter (23 eller 97) och UndE23 ett stort lyft.
För teknikerna är befriandet från PS-707 (den tidigare kombinerade spaningsradaroch stridsledningshytten), digitalisering av lavett och införandet av digitalt gränssnitt på lavett och belysningsradar stora förändringar, men vi tar det en sak i sänder.
Stridsledningsenhet StriE97
StriE 97 är en nyutvecklad enhet med plats för skytt och stridsledare. I grunden en radiolänkhytt9002 som utrustats med två arbetsplatser med tillhörande dator- och kommunikationsutrustning. Själva hytten med innehåll tas fram av FMV med stöd av TeKLv2 och Lv6 medan programvaran och viss datorutrustning utvecklas i USA av Georgia Tech Research Institute (GTRI). Det är utvecklingen av denna programvara, som under projektets gång varit det stora problembarnet och orsakat stora förseningar. Efter senaste omstarten med GTRI som huvudleverantör har det dock gått mycket bättre. Ett antal delleveranser har utvärderats med gott resultat och slutleverans förväntas ske i början av 2004.
Belysningsradar PE-542
Här är det samma gamla radar som får en litet ny skepnad. De största greppen är
2 Teknikkontor luftvärn.
Belysningsradar PE-542.
Robotskott med RBS 97.
•att beräkningsenheterna för skjutparametrar nu blir en dator istället för rör, resolvrar etc (vi tar här steget in i 80-talet), •digitalt gränssnitt till StriE införs (fyrledarkabel istället för tung datakabel) och •LASHE-antenn införs. LASHE står för Low Altitude
Simultanous HAWK Engagement, vilket skulle kunna sammanfattas som flermålsbekämpning på låg höjd. Detta kräver en särskild antenn med bredare sändlob, vilket möjliggör belysning av flera mål, vilket i sin tur gör det möjligt att bekämpa upp till sex mål samtidigt. Lavett 97.
Lavett 97
Lavetten kommer till synes vara samma som förut. Under ytan är det dock inte mycket som är sig likt. I det närmaste all hydraulik är utbytt och de elektronrör och reläer som förut styrde lavetten är ersatta av en dator av samma typ som den i belysningsradarn. För att möjliggöra transport av lavetten med robotar pålagda har ett omfattande förstärkningsarbete fått genomföras. Det mest synliga tecknet på detta är att robotarna nu vilar på bommar i hela sin längd och att lavetten utrustats med stänkskärmar.
UnderrättelseenhetUndE23
När man avlöser PS-707 kommer spaningsfunktionen att lösas av UndE23 (se omslagsbild). Detta är naturligtvis ett oerhört prestandalyft för hela förbandet. UndE23 är en ny radarstation från Ericsson, som förutom själva radarn (som är av 3D-typ) dessutom kan sammanställa och distribuera en luftlägesbild med information från ett antal UndE23, EldE23/97, PS-70/90, LuLIS, StriC etc. UndE23 kommer dessutom att (tillsammans med EldE23 och EldE97) vara utrustad med en hotutvärdering/insatsplanering, vars uppgift är att hjälpa underrättelseledaren i arbetet att optimera insatsen av luftvärnförbanden i komplexa stridssituationer (när antalet mål överstiger antalet eldberedda eldenheter).
Eftersom det i dagsläget inte är inköpt UndE23 till något annat förband än 97förbanden, så kommer utnyttjandet av dessa stationer troligen att bli mycket stort de kommande åren. Övrigt
Förutom ovanstående huvuddelar pågår även en översyn av övrig systemmateriel, tex laddbandvagnar och bromssystem på släp, samt multispektral maskering av utsatta enheter.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kommer RBS97 att bli Sveriges mest potenta luftvärnssystem under de cirka tio år som återstår av dess beräknade livslängd. Det kommer att bli lättare att underhålla och medge större taktisk frihet vid gruppering och transport.
Systemet använder sig av modern måldatabehandling i NBF-anda som medger mycket goda prestanda även i en komplex hotbild.
