Artilleriet – en viktig del i Försvarsmaktens bekämpningsförmåga

FM Bekämpningsförmåga Göran Mårtensson

Överste Göran Mårtensson är chef för Artilleriregementet

Artilleriet – en viktig del i Försvarsmaktens bekämpningsförmåga

Bekämpningskonceptet utgör, idag och i framtiden, en av de viktigaste komponenterna inom ramen för Försvarsmaktens huvuduppgift – väpnad strid1. Med utvecklad förmåga att i nära realtid och med hög precision mot mål på stora avstånd kunna verka dygnet runt och under alla väderförhållanden, är artilleriet en viktig del i Försvarsmaktens bekämpningsförmåga. Enligt markmålsstudien2, utgör artilleriet, ett av de mest verksamma och stridsekonomiskt mest motiverade verkanssystemen.

Bekämpning3

I försvarsbeslutet 2000 genomfördes en omfattande kvantitativ reduktion av artilleriet. Krigsorganisationen minskades från tre artilleriregementen innehållande tjugotvå haubitsbataljoner till ett regemente med fyra haubitsbataljoner. Någon tydlig väg mot framtiden redovisades inte i försvarsbeslutsunderlaget 2000. Efter fyra års arbete med funktionens framtid föreligger en idé som utvecklar artilleriet för det framtida stridsfältet. Utgångspunkten för framtidsarbetet är visionen om ett nätverksbaserat försvar där bekämpningssystem sammankopplas med sensorer oavsett organisationstillhörighet eller hierarkisk nivå.

Bekämpningstanken kan förenklat beskrivas som ett samspel mellan sensorinformation, beslutsfattning och förmåga att med vapensystem genomföra verkan så att motståndarens förmåga och vilja reduceras samt att de egna målen uppnås. Bekämpningskonceptet bygger på att olika typer av sensorer spridda över en stor yta via lednings-

1 Perprapport 7, ubil 7 sida 4 ” Bekämpningssystem bestående av markbaserade indirekta eldsystem kommer att vara en viktig del av den totala mängden bekämpningssystem som Försvarsmakten behöver inneha.” 2 Slutrapport framtida markmålsbekämpning (ATK00148S). Kapitel: Syntes av scenario. 3 Doktrin för markoperationer, Remissutgåva två, HKV beteckning 19 400:77 671. Sid 28.

Bild 1. Bilden visar hur kopplingar mellan sensorer och bekämpningssystem möjliggörs genom utveckling av lednings- och informationssystem med nätverksvisionen som grund.

Bild 2. En översikt som beskriver hur Artilleriregementet, inom ramen för bekämpningskonceptet, bygger övningsstrukturer mot det nätverksbaserade försvaret.

noder vidarebefordrar målinformation till lämpligaste verkanssystem, oavsett organisatorisk tillhörighet eller hierarkisk nivå. Beslutstider skall minimeras så att bekämpningsinsatser kan verka så nära realtid som möjligt. (Se bild 1 sid 13)

Utvecklingen av bekämpningsfunktionen, såsom den bedrivs inom artilleriet, tar helt och hållet utgångspunkt från grundtankarna i det framtida nätverksbaserade försvaret (NBF). Redan idag genomförs övningar i en nätverksbaserad struktur där ett brett spektrum av sensorer, beslutsnivåer och bekämpningssystem samövas. Övningsverksamheten är central för att utveckla förmågan att med befintlig materiel hitta metoder som svarar mot ett nätverkstänkande. Artilleriregementet har ägnat övningskonceptutvecklingen stor uppmärksamhet för att från en praktisk bas utveckla nya metoder. Konceptet kommer under de närmaste åren att utvecklas ytterligare för att koppla fler komponenter till övningar både nationellt och internationellt4. (Se bild 2 sid 13)

Artilleriet i FB 04

I ÖB:s underlag till regeringen vilket överlämnades den 27 februari 2004 föreslogs att insatsorganisationen skall innehålla tre haubitsbataljoner och ett artillerilokaliserings-radarkompani. Artilleriregementsstaben med ledningsförband skall avvecklas och därför genereras ett behov att utveckla en ny bekämpningsledningsfunktion. Hur bekämpningsledning skall genomföras i framtiden är ännu inte beslutat och är därför en viktig fråga att bearbeta under kommande år. Den beskrivna utvecklingen gäller för det så kallade grundalternativet vilket innebär oförändrad ekonomi till Försvarsmakten samt det alternativ som innebär en reduktion med tre miljarder kronor.

Vidare framgår av ÖB:s underlag att två bataljoner skall utvecklas och tillföras nytt kvalificerat eldrörssystem. En bataljon behåller haubits 77 B och utgör ram för framtida långräckviddig bekämpningsbataljon som skall utrustas med raket-alternativt robotsystem.

4 Den 3-7 maj 2004 genomförs en nordisk artilleriövning i Villingsberg under ledning av Artilleriregementet. Förutom Sverige deltar Norge, Finland och Danmark. Vägen framåt

För att innehålla det som beskrivs i ÖB:s inlämnade underlag till regeringen krävs en omfattande materiel-, metod- och personalutveckling under kommande försvarsbeslutsperiod. Det är därför av särskild vikt att den grundorganisationsutveckling som för närvarande utreds av en särskild arbetsgrupp, beaktar behovet av utvecklingskapacitet i den framtida grundorganisationsutformningen. Interaktionen mellan materiel- och metodutveckling, personalutveckling (stridsskola) och värnpliktsutbildning på samma plats är kostnadseffektiv och fördelaktig för personalförsörjningen. Djup utvecklingskompetens kan nyttjas i officersoch värnpliktsutbildning samt prövas genom att utbildningsförband finns tillgängliga.

Det nya pjässystem som föreslås är en renovering och modifiering av haubits 77 B. Pjäsen kommer att ges förmåga att verka autonomt på stridsfältet vilket innebär att varje pjäs kommer att förses med kvalificerat ledningssystem och med ballistikberäknings-

Bild 3. Nästa generations eldrörssystem haubits 77 BD som föreslås utvecklas i kommande försvarsbeslutsperiod. kapacitet. För att höja eldhastighet och möjliggöra att besättningen kan verka i skydd förses pjäsen med ett automatladdningssystem.

Varje pjässystem ges en förbättrad förmåga genom att Multiple Rounds Simultanious Impact funktion byggs in. Detta innebär att en pjäs skjuter flera skott i olika elevationer med ett uträknat tidsintervall så att flera granater landar i målet samtidigt. Systemet skall förses med förmåga att understödja amfibieförband vilket ställer krav på att pjäsen skall kunna bekämpa rörliga mål.

Systemet skall ha förmågan att verka med precisionskapacitet på upp till 60 kilometer med Excalibur-granaten vilken kommer att utvecklas under de kommande tre åren. Bekämpning med standardammunition skall kunna genomföras på avstånd upp till 40 kilometer.

Bild 4. Nästa generations artillerigranat, Excalibur, med precisionsbekämpningsförmåga och med upp till 60 kilometers räckvidd. Granaten är ett samarbetsprojekt mellan Sverige och USA.

FM Bekämpningsförmåga Ett utvecklat artilleri en resurs nationellt och internationellt

Regeringen anger i ”Försvar samt beredskap mot sårbarhet”5 viljeinriktning att långsiktigt öka Sveriges internationella förmåga. Genom att verka med precision blir morgondagens artillerisystem användbart i en bredare konfliktskala. Tillsammans med moderna sensorer kan systemet verka i realtid och precisionsbekämpa även i urban miljö.

Komponenter ur det framtida bekämpningskonceptet såsom artillerilokaliseringsradar, UAV samt bekämpningssystem6 med precisionsammunition (Excalibur)7, bedöms få betydelse för flexibelt sammansatta insatsstyrkor såväl nationellt som internationellt.

Artillerilokaliseringsradar ARTHUR har redan rönt stor internationell uppmärksamhet och deltagit vid flera insatser med goda resultat. Från 2005 är ARTHUR anmäld till EU-styrkeregister och förberedelser pågår för att lösa kommande uppdrag. Genom den materiella utvecklingen avseende precisionsförmåga och med ett modernt lättrörligt pjässystem är målbilden att även denna förmåga skall vara tillgänglig för internationella insatser före 2010.

För att utveckla förmågan i internationell miljö har Sverige deltagit med ARTHUR på övningar i Finland under 2003. Under 2004 kommer ett fortsatt deltagande i Finland med ARTHUR att fullföljas. Vidare kommer Artilleriregementet att vara värd för den nordiska artilleriövningen med deltagande från Norge, Finland och Danmark som genomförs 3-7 maj på Villingsbergs skjutfält. Övningen syftar till att identifiera interoperabilitetsbehov i teknik och metoder samt att ge övningstillfälle för personal att verka i en internationell miljö. För artilleriet är det ett första steg att finna nya former för övningsverksamheten i framtiden.

Med utvecklad förmåga att i nära realtid åstadkomma graderad verkan med hög precision på långa avstånd, torde artilleriet även i framtiden vara ett viktigt bidrag till alla insatser som kräver, och kan komma att kräva, förmåga till väpnad strid – såväl i ett nationellt som internationellt perspektiv.

5 Prop. 2003/2004 utgiftsområde 6 sid 16. 6 Perprapport 7, ubil 6 sidan 22: ”Genom att öka räckvidden för dagens system får vi möjlighet att öva inom ramen för de tankar som finns om det nätverksbaserade försvaret. Dessutom innebär en modifiering till 77BD att artilleriet får kapacitet till internationella insatser.” 7 Slutrapport framtida markmålsbekämpning (ATK00148S). Kapitel: Syntes av scenario. Bekämpningsdemonstrator

För att utveckla metoder och personal inom ramen för det nätverksbaserade försvaret med fokus 10-20 år framåt i tiden, kommer ett särskilt bekämpningsdemonstratorprojekt att inrättas. Projektet skall fokusera på ledningsmetoder och innehålla sensor, lednings och verkanskomponenter. Förutom metodutveckling ökas kunskapen om kraven på framtida krigsförband och materielsystem. Projektet är en fortsättning på det framgångsrika ArtDEMO-projektet och bygger på ett samarbete mellan artilleriet, amfibiekåren och Försvarets materielverk. Projektet har startat och är i en organiseringsfas för att sedan genomföras intill 2008.