Målbild Luftvärn efter 2014

Lars Mörrby

Överstelöjtnant Lars Mörrby, HKV, tjänstgör vid KRI Mark Plan med huvudansvar för artilleri- och luftvärnsfrågor

Målbild Luftvärn efter 2014

Bakgrund

Studien målbild luftvärn efter 2014 startade 2002. Den skall lämna in sin slutrapport sommaren 2005. Uppgiften för studien är att beskriv luftvärnsfunktionens utveckling i ett 10-årsperspektiv. Den skall belysa de nya förmågor som nödvändiggörs m h t den framtida tekniska och taktiska hotbilden och den skall föreslå alternativa systemstrukturer. För att få med helheten och underlätta utvecklingen mot målbilden kommer även utvecklingen från nu fram till 2014 att beskrivas.

Så här långt har studien bl a beskrivit ett luftvärnskoncept, tagit fram rekommendationer för luftvärnsfunktionens framtida utveckling och identifierat vägvalsfrågor.

Luftvärnskonceptet

För att skapa de av hotbilden nödvändiga förmågorna krävs ett samspel mellan ett antal olika system. Ett väl fungerande samspel mellan olika system genererar även synergieffekter. Luftvärnskonceptet är integrerat i luftförsvaret med ett samordnat nyttjande av flygstridskrafter och luftvärn. Mixen av system och komponenter till ett luftvärnskoncept ger en operativ eller taktisk chef ett instrument att kontrollera luftrummet. Det framtagna luftvärnskonceptet utgör grunden för luftvärnsfunktionens långsiktiga målbild.

Luftvärnskoncept består av komponenterna •”Punktskydd inre (PI)”, •”Punktskydd yttre (PY)”, •”Yttäckande luftvärn (YT)”, •”Missilskydd för punktobjekt (MSP)” och • ett luftstridsnätverk.

Luftvärnkoncept

inom ramen för ett integrerat luftförsvar

Luftvärnskonceptet har fem komponenter.

Punktskydd inre (PI)

Det inre punktskyddssystemet är den ”sista linjens försvar” och har därför en mycket hög mättnadsförmåga, vanligtvis på bekostnad av begränsad räckvidd och höjdtäckning. Den nya hotbilden med ”standoff avfyrade vapen” kräver att det inre punktskyddssystemet är optimerat mot att i första hand bekämpa vapenlasten, plattformen blir ett sekundärt mål. De nya måltyperna har liten målarea, hög hastighet och kan sändas in i stora mängder. Kryssningsrobotar och attackrobotar men även raketartilleri, bombkapslar och markrobotar är exempel på dessa nya måltyper.

Punktskydd yttre (PY)

Det yttre punktskyddssystemet har längre räckvidd med vilket bekämpning kan påbörjas längre ut från skyddsobjektet, i horisontal- och vertikalled. Vi kan med den längre räckvidden nyttja djupet och öka mättnadsförmågan. Den längre räckvidden medger även att ett flertal skyddsobjekt utan ett inre punktskydd kan skyddas, dock med en lägre ambitionsnivå. Det yttre punktskyddssystemet har god förmåga mot vapnen och vapenplattformarna. Räckviddskraven mot vapenplattformen utgår från viljan att hindra direktbekämpning av skyddsobjektet med optroniska vapen, typ laserglidbomber. Om man kan bekämpa vapenplattformar på upp till 10 km minskar antalet användbara vapen som kan bekämpa skyddsobjektet. Insatser mot skyddsobjektet bortom denna gräns kräver mer kvalificerade vapen till en högre kostnad.

Den längre räckvidden möjliggör bekämpning av mål som markrobotar. Genom att bekämpa dessa ballistiska mål bortom 10 km minskas resteffekterna i målet.

Yttäckande (YT)

En yttäckande luftvärnskomponent är avsedd att verka inom en större volym. YTinsatserna är inte i första hand fokuserade till ett skyddsobjekt. Insatserna riktas mot fientliga luftfarkoster över en stor yta. Insatserna kan syfta till att understödja jaktinsatser, tvinga bort en fientlig sensorplattform eller minska fiendens handlingsfrihet med flygplan över ett visst område. Med den stora yttäckningen medges samordnade insatser mellan luftvärn och jaktflyg. YT-insatsernas prestanda medger även bekämpning av vapen. Distansbekämpning av kryssningsrobotar med BC-stridmedel kräver YT.

Missilskydd för punktobjekt (MSP)

MSP är avsett att bekämpa ballistiska robotar med räckvidder från 300 km upp till 3000 km. Dessa räckvidder resulterar i inkommandehastigheter från 2000 m/s upp till 5000 m/s. Punktobjektet för MSP kan utgöras av ett befolkningscentrum med en diameter upp till 50 km.

Luftstridsnätverket

Luftvärnsstriden ställer särskilda krav på lednings- och underrättelsefunktionen. Tidssekvenserna där eld kan avge är i vissa situationer extremt korta. För att kunna upprätthålla hög responsförmåga under dessa förutsättningar måste lednings- och underrättelsefunktionen vara anpassad för

strid i nära realtid. Mål skall kunna upptäckas, identifieras, målfördelas och bekämpas inom loppet av några sekunder.

Rekommendationer för luftvärnsfunktionens framtida utveckling

Kompetensbas för luftvärnsfunktionen mot framtida anpassningsbehov

Den enskilt viktigaste slutsatsen är behovet av en bred kompetensbas.

Det nya luftvärnskonceptet med dess ingående komponenter är framtaget för att hantera morgondagens hot vid ett förändrat omvärldsläge. En framtida konflikt har ett brett hotspektrum vilket kräver ett brett spektrum av motåtgärder. Luftvärnskonceptet har tagits fram för att spegla denna bredd utan suboptimeringar mot olika delar av hotbilden. Denna helhetssyn omfattar även kopplingen till luftförsvaret där luftvärnet och flygstridskrafterna ingår.

Att bibehålla förmågan till samordnad strid mellan luftvärnet och flygstridskrafterna är lika viktigt som bibehållandet av en enskild luftvärnskomponent.

Förmågor inom ramen för väpnat angrepp och skydd mot terrorangrepp

Vid ett överraskande angrepp mot svenska mål – exempelvis mål med högt symbolvärde som riksledning, befolkningscentra eller kärnkraftverk – av någon asymmetrisk aktör har följande behov identifierats: •Det yttäckande (YT) systemet har stor betydelse vid bekämpning av kryssningsrobotar; kryssningsrobotar med B- och

C-stridsmedel ställer särskilt höga krav på distansbekämpning i kombination med uthållighet och hög responsförmåga. •För att minimera riskerna att luftförsvaret penetreras av ”Low Tech” UAV: er krävs punktskyddande system som PY. •Hotet från ballistiska robotar har sitt ursprung i en ofördelaktig spridning av missilteknologier över världen. Vid en sådan händelseutveckling kan det uppstå ett behov av Missilskyddssystem (MSP).

Förmågor inom ramen för en internationell insats

Studien har i sin analys identifierat ett breddat hotspektrum inom ramen för en internationell insats. En aktör med bristande resurser tvingas att nyttja luftarenan med alternativa metoder, metoder där överlägsenheten med flygstridskrafter har mindre eller ingen inverkan. Exempel på alternativa metoder är markrobotar, raketartilleri, kryssningsrobotar eller ”Low Tech” UAV: er.

För dessa alternativa metoder har luftvärn bedömts som en lämplig motverkan.

Trots att man kan se ett behov av luftvärn inom ramen för en internationell insats så bör det övervägas om de uppkomna kostnaderna är i paritet med effekten. Studien bedömer att ett s.k. registerförband för en internationell insats belastar grundorganisationen så att möjligheterna att bi-

behålla en bred kompetensbas och beredskap inom Sverige försvåras.

För att ge möjlighet till internationella insatser för luftvärnet föreslås olika ambitionsnivåer för att upprätthålla kompetens eller förmåga. Studien har tagit fram följande möjliga nivåer inom ramen för en internationell insats (i komplexitetsordning, enklast överst): •Kompetens kring procedurer, metoder och olika gränssnitt. •Underrättelseenhet 23 (UndE 23) för luftrumsövervakning. •RB 70 för att bekämpa ”Low Tech” UAV: er och helikoptrar. •Luftvärnskanonvagn (LvKv 90) för understöd av en mekaniserad bataljon. •RBS 23 för att möta hotet mot ”campen” av främst markrobotar, •Förmåga att bekämpa kryssningsrobotar och till viss del även raketartilleri.

Förslagen är för närvarande framtagna endast med förmågor ur det befintliga arvet.

Vägvalsfrågor

Det har identifierats tre stora vägvalsfrågor vilka kommer att påverka luftvärnsfunktionens framtida utformning:

• Kompetens- och förmågeuppbyggnad av en relevant YT-komponent.

• Kompetensuppbyggnad inom MSPkomponenten för förmåga på sikt.

• Behoven av luftvärn inom ramen för en internationell operation.

Ät Din lunch på Militärsällskapet!

Du som är medlem i Officersförbundet och tjänstgör i Stockholm, ta för vana att då och då äta lunch på Militärsällskapet (servering vardagar kl 11.30 och 12.30). Är Du reservare ellercivilanställd inom försvaret kan Du mot avgift bli medlem. Medlemmar har även möjlighet att disponera lokalerna för högtidsdagar eller andra sammankomster på kvällstid. Njut av den vällagade och rikliga maten och koppla av i den trivsamma atmosfären. Ta gärna med gäster. Adress: Långa Raden 8 på Skeppsholmen För bokning ring 08-611 60 92, 10.00-15.00 eller08-662 62 54, fax 662 62 53