Artilleri & Luftvärn
Torbjörn Larsson
Överste Torbörn Larsson är chef för Artilleriregementet och ordförande i Artilleriklubben.
En milstolpe är passerad! I maj månad på Älvdalens skjutfält avlossade en av de två försökspjäserna i Archerprojektet en skarp Excaliburgranat. Denna till synes gråtrista dag i Dalarna gav prov på vad Försvarsmakten, Försvarets Materielverk samt försvarsindustrin kan åstadkomma i ett nära samarbete. Att på långa skjutavstånd få målträffar på enstaka meter är ett krav som måste kunna ställas på ett framtida artillerisystem. Det kravet tillsammans med framtida krav på utskjutningsanordningar så som hög uthållighet, autonom förmåga, rörlighet, förmågan till att skjuta en bred ammunitionsportfölj med mera, kan vi redan idag visa upp. Mats Rostadius efterlyser en del av denna framsynthet i sin debattartikel i Artilleritidskrift 1/06 och inte minst att saluföra detta. Mats artikel sänder ett par viktiga signaler till mig och förhoppningsvis till flera läsare av denna tidskrift. Är det så att vi utvecklar förmågor och kompetenser som vi själva ser som självklara och glöm-
mer bort att delge detta till de vi ska understödja och beslutsfattare? Eller gör vi detta men det når inte sådana som Mats och andra viktiga målgrupper? Jag drar följande slutsats att vi måste nå ut med våra funktioners förmågor och utvecklingsmöjligheter, såväl artilleri som luftvärn, för att skapa kunskap om tankar och idéer om vart vi är på väg samt att skapa en debatt kring detta likt Mats artikel. Om vi inte gör detta kanske det bara stannar vid tankar och idéer vilket Mats flaggar för. Jag tror att Artilleriklubben och inte minst Artilleritidskrift är viktiga forum för det. Detta kräver dock att vi fortsatt har intressanta artiklar samt lyckas skapa ett gott debattklimat och breddar läsekretsen. Jag hoppas att ni som är utvecklingsansvariga på förband, skolor, centra, staber, FMV, FOI och inte minst industrin och andra intresserade presenterar i detta forum var vi står och kan tänkas vara på väg. 3
