Vitalt höstmöte i Halmstad

Det är inte varje dag som ett höstmöte inom Artilleriklubben inleds med dånande rockmusik och häftiga flygbilder och stridsbilder från en storbildsskärm. Så var fallet när Artilleriklubbens höstmöte inleddes i Halmstad. Ett möte som efter fyra initierade miniföredrag utmynnade i en paneldebatt om luftvärnets framtid.

På temat ”Luftvärnsfunktionens framtid” framförde fyra kompetenta föredragshållare sina respektive åsikter om vad framtiden bär i sitt sköte.

Taktiskt koncept

Först ut var Anders Svensson, chef för 61. luftvärnsbataljonen, varav vissa delar av ingår i Nordic Battle Group. Han följdes av major Per Gerdle från Luftvärnets Stridsskola innan seminariedelen avslutades med två riktiga ”rävar”, BAE Systems Bofors Hans Kindroth och den forne luftvärnsofficeren, numera marknadschefen för luftvärnsprodukter inom Saab Bofors Dynamics (SBD), Leif Lundin.

Det var också, vilket föll sig helt naturligt, fyra olika åsikter om luftvärnets framtida utveckling som kom från respektive föredragshållare. Anders Svensson som i högsta grad är verksam och dagligen tar del av det som verkligheten innebär poängterade vikten av att använda den kunskap, material och metoder som idag finns för att utveckla luftvärnet: – Vi har ny skapat ett taktiskt koncept som fått gehör hos högsta militärledningen. Vi är flexibla i vår hotbildsutvärdering och tack vare tillkomsten av Ground Based Air Defence Operation Centers (GBADOC) tillkomst kan vi idag leverera en luftlägesbild såväl regionalt som nationellt, förklarade överstelöjtnant Svensson. Han konstaterade också att operativa chefer i utlandsstyrkor, såväl svenska som utländska mer eller mindre ”skriker” efter system som kan motverka beskjutning av granatkastar och hemmabyggda, mobila robotramper, så kallat RAM (Rocketartillery Mortarmunitions). – Såväl i Afghanistan som i Irak förekommer det i stort sett dagligen någon form av beskjutning in mot baser med olika RAMprojektiler. Sverige förfogar idag delvis över system som kan motverka denna typ av beskjutning. Jag tycker det är hög tid att luftvärnet

utnyttjas med den kompetens och förmåga vi har och det nu, avslutade Anders Svensson. Saknar doktrinarbete

Hans Kindroth inledde sitt anförande med att ge en kort historisk tillbakablick men konstaterade lika snabbt att för BAE Systems Bofors är historien andras framtid: – Ta till exempel Indien som nyligen fattade beslut att genomföra en uppgradering av hela sitt bestånd av 40-millimeterspjäser, ungefär 700 stycken. Det tycker jag är bevis på att 40-millimeterspjäsen som utvecklades för snart ett sekel sedan fortfarande är ett i högsta graden prestandamässigt intressant alternativ, konstaterade Kindroth. Men, han medgav också att 40-millimeterspjäsen och inte minst dess flora av ammunition nu måste börja användas på ett oortodox sätt. – Det nya RAM-hotet som överstelöjtnant Svensson tidigare pratade om är ganska nytt för industrin och vi är kanske tagna lite grann på sängen. Därmed inte sagt att vi inte kan motsvara det behov som nu uppstått. ”Nya” typer av hot, som i och för sig inte är nya, men uppträder i nya skepnader är, konstaterade Kindroth; mål som har liten målarea, flyger med hög hastighet och uppträder många samtidigt, vilket skapar en mättnadsproblematik.

Samordning av ”skjutare”

– Lösningen, tror vi inom BAE Bofors, är utgå ifrån arvet och existerande infrastruktur men modifiera detta och ge det ny funktionalitet med förmåga att bekämpa små hot med hård yta. För att vi ska kunna göra detta måste luftvärnsfunktionen utveckla en ny doktrin och idag händer inget på detta område, hävdade Kindroth.

Som exempel på en utveckling av arvet, det vill säga 40-millimetersammunition visade han en bild på en lastbärande projektil innehållande hundratals mindre verkansdelar. Samma typ av teknik kan utnyttjas för såväl 7,62 samt 12,7 millimeterspatroner. Hans Kindroth poängterade också behovet av samordning av ”skjutarna” i form av gemensam eldledning och underrättelseinhämtning. – Vi har teknik för detta idag, vi har infrastruktur och teknikanpassningar är tekniskt verifierade. Vad vi saknar är en ny doktrin som tar hänsyn till den nya hotbilden, främst när det gäller RAM och därmed även nya Rules of Engagement (ROE).

Överstelöjtnant Anders Svensson, chef för 61:a luftvärnsbataljonen var en av föreläsarna under höstmötet.

Förre luftvärnsinspektören Leif Gunnerhell och chefen för Luftvärnets Stridsskola, Fredrik Zeterberg lyssnar på Leif Lundins åsikter.

Leif Lundin valde av naturliga skäl att fokusera sin genomgång mot robotsystem. Först gjorde han en snabb utblick i övriga Europa (SBD har idag aktiva robotsystem i 35 länder) och konstaterade att det inte går att spåra särskilt många större nysatsningar i utveckling av lvrobotsystem. På hemmaplan sker ingen nyutveckling, i Norge avvecklas robot 70, liksom delar av Nasams (3 bataljoner sålda till Holland). – De enda länder där vi har kännedom om hög aktivitet inom området är Storbritannien, några forna öststater samt mellan-Östernländer såsom Bahrain, Dubai och Saudiarabien, förklarade Lundin.

Rb 23:s (Bamse) resa har fortfarande inte kommit i mål men läget ser inte lika mörkt ut som tidigare för att nå målet med förbandssättning. – Däremot har vi mycket bra intresse för robot 70 och vad vi kallar ”New generation” med gemensam siktesmodul, fjärrstyrning och automatisk målföljning. Fortfarande är en av svagheterna i vårt befintliga svenska luftvärn mörkerkapacitet samt samband. Nätverken vi har av sensorer mer eller mindre havererar när vårt samband störs, konstaterade Lundin. Svårighet att bekämpa lågt flygande mål, låg uthållighet och vägbundna system var andra svagheter som Lundin förde fram. – Svagheterna ser vi inom SBD som våra utmaningar. Med tredimensionell täckning över ytan får vi möjlighet till snabbare upptäckt och bekämpning. Med mörkersikte till robot 70 kan systemet verka i mörker och digitala gruppantenner reducerar kraftigt störningsmoment, hävdade Lundin innan han applåderades.

Först ut att ställa en av många frågor var forne luftvärnsinspektören Leif Gunnerhell. – Som pensionär har jag naturligtvis inte all insikt men vad jag kan se och höra av dessa föredrag är att nästa mitt eget hus är mer nätverksbaserat än Försvarsmakten av idag. Vad behöver göras för att ni ska gå om mig? – Det handlar tyvärr mycket om säkerhetslösningar som vi har liten påverkan på, svarade Luftvärnsregementets nytillträdde chef, överste Lennart Klevensparr. Den avslutande diskussionen gav också vid handen att nu finns det en tydlig koppling mellan artilleri och luftvärnsfunktionen, då båda funktionerna förfogar över sensorer vars förmåga är hett eftertraktade i en internationell miljö. – Därför måste vi fortsätta vårt arbete att med vår kompetens och förmåga få fram ett luftvärn som används och det imorgon, summerade, överstelöjtnant Ove Tirud, ställföreträdare chef för Luftvärnsregementet tillika Artilleriklubbens vice ordförande.

Text och foto: Stefan Bratt