Graderad Verkan – vad är det?

“Vapensystem med Graderad Verkan“ (VGV) utvecklas mot de behov och erfarenheter som erhållits efter genomförda internationella insatser. Icke Dödande Vapen (IDV)1, Non-Lethal Weapons (NLW), är delar av området. Målet är att i varje situation kunna välja såväl verkansform som grad av uppnådd effekt i målet.

Sedan länge har svenska förband i internationell tjänst uttryckt behov av alternativa våldsmedel - mellan vapnet och batongen - som tillåter en graderad våldsinsats. I FM har sedan decennier pågått en “Bottom-Up“-process. Först 2004 fastlade FM en policy och definition avseende icke dödande vapen (IDV)“. En studie vid SWEDINT formulerade behoven.

FOA inledde redan 1994 forskning kring okonventionella verkansformer som inte ansågs vara dödande (ljud, HPM2 och siktnedsättande stridsdelar). Forskningen avbröts i brist på FM intresse. Författaren har, som forskare vid FOI, sedan 2000 bevakat området främst genom medverkan i internationella studier. De svenska

1 Icke Dödande Vapen (IDV), “ Försvarsmaktens policy samt definition avseende icke dödande vapen (IDV), 2004-11-16, HKV 34 790:77209“. 2 High power microwave (HPM). scenarier som utnyttjades vid FOA, hämtade från svenska soldaters erfarenheter, fördes vidare till ett europeiskt samarbete3. EWG-NLW bildades genom ett tysk-svenskt initiativ och gruppen har hittills arrangerat fyra symposier om IDV. Den i Sverige avbrutna teknikforskningen fullföljs vid andra nationer.

USA:s dyrköpta erfarenheter från Somalia initierade JNLWD4 1994, med en budget på 35-40 miljoner USD/år. Samtidigt arrangerade NATO en workshop som bl.a. resulterade i en doktrin5 samt en plan för fortsatt arbete. Denna innefattar verksamheter inom såväl forskning6, operativt som materielförsörjning. Ett forskningsprojekt7 för att analysera effektiviteten av IDV har nominerats till “NATO RTO Scientific Award 2007“.

Hösten 2007 prioriterade CNAD8 NLW, som ett av de femton viktigaste materielutvecklingsprojekten.

3 European Working Group on Non Lethal Weapons (EWGNLW). 4 Joint Non Lethal Weapons Directorate (JNLWD). Policy 199607-09, Deparment of Defense (DoD). 5 “NATO NLW Policy C-M(99), Sept 1999“. 6 NATO Research and Technology Organisation (RTO). 7 SAS-060 “NLW Effectiveness Assessment“. 8 “Conference of NATO Armaments Directors“, (CNAD). Ulf Sundberg

NATO studiegrupper.

• Exploratory Team 15: Prepared NATO NLW Roadmap • SAS-035: Non-Lethal Weapons Effectiveness Assessment • SAS-040: Long Term Scientific Study on Non Lethal

Technologies and future Peace Enforcement Operations

• SAS-060: NLW Effectiveness Assessment:

Development and Verification Study

• SAS-023: Alternatives to land mines • SAS-048: Lessons from Balkans • HFM-073: Human Effects of NLWs • Army Armaments Group: Land Group 3 (WG2) • Naval Armaments Group

Genomförda projekt. Sverige har genom författaren deltagit i de med fet text.

England har sedan 1950-talet utnyttjat NLW (“Baton Rounds”). Insatserna i Nordirland har givit erfarenheter som initierat viktig utveckling för att säkrare kunna förutse effekten vid insats – bestämma konsekvenserna – d.v.s. graden av skada. De har också blivit grundläggande för insikten att icke dödande våldsanvändning inte är ett rent tekniskt problem utan ett koncept – en attityd och förmåga.

“Precision Engagement (Effect)” – förmågan har gradvis ändrat valör mot “Dynamic Effect”. Det skiljer mellan den tidigare amerikanska tolkningen – “precision guidance“ och den i Europa – “precision effects“9. USA använder numera termen “Scalable Effect Capability10”.

En stor insats ökar risken för oavsiktliga skador (“collateral damage“), omvänt ökar naturligtvis omgivningens säkerhet. Med VGV är målet att “riskfritt“ bekämpa alla mål

9 Konf. “Precision Engagement“, RUSI, London 2000-1011--12. 10 Konf. “Mines, Demolition and Non-Lethal Conference“, NDIA, Tampa, FL, 2002-06-03--05. beroende på deras egenskaper och närmiljö. Internationellt tar man fram nya tekniker och metoder för att bättre kunna stödja internationella fredsinsatser.

Graderad vapeninsats

Förväntningarna är höga att en vapeninsats kan ske precist och kliniskt utan egna förluster. För att åstadkomma detta finns ingen patentlösning. Asymmetriska förhållanden, styrka, teknisk nivå och stridstekniska metoder kan öka antalet singulära, okvalificerade mål. Utveckling av vapen och stridsdelseffekt måste ske korrelerad till

Exempel på hemtillverkade IED från Nordirland. förmågan att bestämma målets egenskaper.

Strävan att genomföra framtida konflikter med ett större hänsynstagande, även till motståndarens förluster, medför att framtidens vapensystem inte enbart kan utvecklas från ett rent tekniskt perspektiv. Risken för civil närvaro i stridszonen har ökat11. Problemet måste angripas med helheten som utgångspunkt.

11 “4th Generation Warfare“, Alan R. Shaffer, Dir. Plans and Programs, US DoD. Konf. “NLW“, IDGA, Alexandria, VA, US, 2003-02-25--26.

Internationellt har utvecklingen ökat avseende medel och metoder för tillämpning av IDV-tekniker. Fokus har gradvis vidgats från att stödja internationella insatser till verktyg för att öka effektiviteten vid strid i bebyggelse, minröjning och terroristbekämpning.

NATO har formulerat sju basförmågor vid internationella insatser. T ex att kunna: • vägra en person tillträde till ett område, • undsätta individer/grupper, • vägra mark, sjö och luftfarkoster att utnyttja ett område, • neutralisera markfordon/ stoppa, • skydda anläggningar och utrustning, • neutralisera infrastruktur och liknande tillgångar och • neutralisera kommunikationer.

Förhandling och “show of force“ har begränsningar. Traditionella verkansmått som nedkämpa, nedhålla, förblinda eller avskärma är inte alltid adekvata. De illustrerar dock att artilleriet sedan länge haft en “graderbar“ förmåga. Andra begrepp måste utvecklas, som uttrycker åtgärder som innefattar intentionen att reducera motståndarens förmåga i något avseende så att han inte skall kunna fullfölja sina avsikter.

Sensorutvecklingen ger förutsättning för att kunna realisera vapen med intelligenta verkansformer. Bl. a. genom ökad förmåga att bestämma optimal träffpunkt eller välja verkansform med hänsyn till målets arkitektur och skyddsnivå. FOI har genomfört studier och försök av s.k. adaptiva stridsdelar12 .

12 FOA-RH--99-00473-310, “Adaptiva stridsdelar med flermålskapacitet för olika vapensystem“.

Förmågan att kunna välja uppträdande och vapeneffekt med hänsyn till målets karaktär och uppgiftens syfte så att verkan kan erhållas i målet med hänsyn tagen till risk för tredje man och/eller miljö.

Anpassad kinetisk verkan kan i framtiden uppnås tekniskt och möjliggöra val av t.ex. träffpunkt (valbar verkansyta), verkansräckvidd (valbar splittertäthet), verkansutformning (geometri), verkansriktning (vridbart splitterskal, genom sektorindelning) eller effekt (möjligt att välja splitterstorlek och -hastighet eller flera verkansmoder mot hårda mål i en stridsdel).

FM har ännu inte uttryckt vad, det ofta använda, “Graderad verkan“ innebär. Inte heller kan man någonstans utläsa varför. I mitt arbete har jag använt definitionen enligt bild 3. I denna är nyckelorden välja och risk. Graderad verkansinsats är därför förmågan att minimera oönskade risker.

Författarens definition

Målbekämpning

Kriterierna för ett optimalt val av bekämpningsmedel (vapeninsats och verkansform) för ett mål är motsägelsefulla. Kravet på snabb insats står mot lång bantid vid stora skjutavstånd. Målens skyddsnivå, antal, utsträckning och storlek påverkar valet av verkansdel från stridsekonomisk utgångspunkt. Syftar bekämpningen till materiell förstörelse, är en stridsdel optimerad för psykiska effekter i humanmål mindre rationell. Risk för civil närvaro och oavsiktlig skada på tredje man bör även medge val av verkansdel med hänsyn till sidoverkan.

Vad som regleras i internationella och nationella lagar samt Rules of Engagement (ROE) påverkar en insats grad med hänsyn till situationens övriga ramfaktorer. Vem är “turist“ respektive “terrorist“? Hur uppfattar motståndaren icke dödande våld med hänsyn till religion, kultur, aggressionsnivå etc.

Nya tekniker prövas. Vilka skador uppstår av de nya verkansformerna (trubbigt våld, HPM, ljud)? Detta är till stor del fortfarande okänt! För att säkerställa verkan och samtidigt den säkerhet som krävs fordras fortsatta tekniska bestämningar och karaktärisering av effekterna på människan.

Eftersom varje verkansform är optimal i ett antal (fåtal?) specifika situationer och under givna betingelser (avstånd, dos/tidsenhet etc.), erfordras god kunskap om för varje vapenalternativ specifika, prestanda, säkerhets- och skjutregler. Utbildningen måste även grundas på kunskaper om folkmassors dynamik och mekanismer.

USA och NATO engagemang vid internationella konflikter av humanitär art har ökat studier kring IDV. En gemensam policy saknas dock för bruk av de olika tekniker som studeras. Syftet är att: • öka antalet möjliga alternativ, • inte begränsa användning av konventionella vapen, • inte ha krav på sig att vara ofarliga samt • följa internationella lagar och förordningar.

Operationella synpunkter

Operativa uppgifter vid internationell insats är av en annan karaktär än vid traditionell strid.

Uppgifterna kan t.ex. vara: • Hindra upptrappning av våld, • skapa förutsättningar för en förhandlingslösning, • möjliggöra eldupphör, • säkra basområden och kommunikationer, • skydda och anvisa säkra områden för hotade personer och grupper, • skydda och säkerställa humanitära insatser, • svara för fortsatt övervakning inom konfliktområdet.

De medel som kan användas/accepteras begränsas av gällande lag och moral. De kan skilja med anledning av RoE samt aktuell målmiljö. Störst skillnad innebär naturligtvis valet mellan dödande eller icke dödande våld. För att uppnå önskad effekt krävs insikt om sambandet mellan stridsteknik/träning och det juridiska ramverket.

Vid val av IDV är verkan, på ett avgörande sätt beroende av det specifika vapnets verkansavstånd och/eller energiform samt kunskaper och färdigheter vid förbanden. Beslut måste, på grund av de som regel korta verkansavstånden och därmed tidsförhållandena, fattas på låg individ-/ förbands-nivå. Antalet variabler är betydligt svå-

rare att definiera än vid konventionellt vapenbruk, vilket understryker behovet av en grundlig utbildning, som en helt avgörande faktor för möjligheten att uppnå eftersträvad effekt.

NBG höga beredskap har formulerats mot bakgrund av kraven på snabb insats. Detta ökar sannolikheten för att den möter den första, sannolikt svåraste och våldsammaste fasen i uppdraget. Oförutsedda krav och förmåga till krishantering förutsätter flexibila metoder och utrustning. Ett överlägset egenskydd är förutsättning för återhållsamt agerande. Uppgifter av polisiär karaktär, i bebyggelse ökar behovet av hänsynstagande till tredje man. Den förutsatta insatsradien13 ställer särskilt breda miljökrav. ”Onödigt lidande” och ”överflödig skada” anses föreligga om ett vapen orsakar större lidande än vad som krävs för att försätta en motpart ur stridbart skick respektive sådana skador som inte kan motiveras av militära hänsyn.

13 Radien 600 mil från Bryssel.

Översikt över internationella avtal

Folkrättsliga restriktioner och förbud avseende vapen

Nedrustningsrätt Humanitär rätt

Haag Geneve

Medel Metoder

- Onödigt lidande/ - Distinktion (civil – militär) överflödig skada - Proportionalitet - Urskiljningslösa effekter - Försiktighet - Miljö

Verkan av 23DS 12. Gauge “Drag stabilized Bean bag“.

Fysisk och psykisk verkan

Generellt har målet vid utveckling av vapen varit maximerad effekt – ”mest pang för pengarna”. Vid graderad insats vill man begränsa verkan och nå en balans mellan effekt/respons och oavsiktliga konsekvenser. Numeriska fakta inom detta område saknas till största delen. Dessa är viktiga för att kunna bestämma både effekt och risker för oavsiktlig skada eller död.

NATO (RTO-grupp HFM-07314) har genomfört en studie för att kunna förutsäga risker vid insats av IDV. Skador skall vara reversibla, d.v.s läka utan bestående men. Kinetiskt våld får inte penetrera huden eller orsaka inre sekundära skador.

Den överförda energi (dosen) i målet kan oftast beskrivas i fysiska termer (intensitet/ tidsenhet, energi/yta). Svårare är hur dessa värden kan överföras som en fysiologisk eller psykisk respons hos människan.

Kroppskonstitutionen påverkar effekten hos en individ vid en viss dos. Detta medför att en verkan avgörs av ett antal variabler för dos – för att erhålla önskad/oönskad, effekt/konsekvens.

14 Human Factors Medicine ( HFM-073).

Sannolikhet för effekt (%) 50 Effekt = Dödlighet

Verkansområde för visst IDV

Önskad effekt

Sannolikhet för effekt (%) 50 De flesta Önskat taktiskt verkansområde för IDV påverkas

Oönskade konsekvenser

0

"Dos"

0

Detta är grunden för att kunna beskriva en tekniks verkansområde med rimlig säkerhet.

”Dos” Få kommer att utsättas för oönskade effekter

Dos-Effektvariabler (Dos-respons)

Tunga sparkrav på A 9

Artilleriregementet, A 9, har gått in i ett nytt utbildningsår. Och med de besparingskrav som har kommit får det stora konsekvenser för verksamheten. Av de verksamhetsmedel som var tänkta blir det en nerdragning med 18 procent – trots att A 9 nyligen lämnade tillbaka 15 miljoner från fjolårets budget.

Thomas Lindell, regementschef, är naturligtvis inte glad över sparkraven. Efter att han har analyserat underlaget från Högkvarteret är uppfattningen att nu måste all tillgänglig kraft läggas på att fortsättningsvis hålla hög kvalitet på värnpliktsutbildningen. NBG-enheten ska också prioriteras. – Soldaterna kommer inte få samma övningsfrekvens som tidigare, men i övrigt ska de märka så lite som möjligt av den ekonomiska åtstramningen.

Grundutbildningen kommer att kortas med 30 dagar. Mest olyckligt enligt Thomas Lindell är att en viktig funktionsövning med andra förband stryks vilket innebär att kompetensen att leda artilleriet både nationellt och internationellt får en ordentlig törn. Dessutom stryks viss nivåhöjande utbildning.

Thomas Lindell vill också påpeka att det är naturligt, men olyckligt att förbanden får ta en så pass stor besparingssmäll. – Så är det, och det känns inte roligt eftersom vi ifjol höll budgeten och mer därtill – vi lämnade tillbaka 15 miljoner.