Försvarsministern om nya försvarsbeslutet

Försvarsministern om nya försvarsbeslutet: ”Största satsningen på flera decennier på luftförsvaret”

Den 15 december förra året klubbade riksdagens talman försvarsbeslutet som försvarsminister Peter Hultqvist (s) beskriver som den ”största satsningen på det svenskt luftförsvar sedan 70-talet”. Ett beslut som också innebär återetablering av artilleriverksamhet i Kristinehamn samt infanteriförband i Falun och Sollefteå.

Det var inte längre tillbaka än 15 år i tiden som både luftvärnets och artilleriets fortlevnad inom den svenska försvarsmakten var starkt ifrågasatt. I dag är de två forna ”strykpojkarna” mer i ropet än någonsin och luftvärnet står inför den största moderniseringen av materielsystem och metodik i modern tid med tillförsel av två nya verkanssystem. – Jag måste medge att jag tycker det är lite märkligt att inte denna kraftig förmågetillväxt som både luftvärnet men även armén och därmed artilleriet nu får, inte blivit mer uppmärksammad, säger försvarsminister Peter Hultqvist. Någon månad efter att riksdagen efter sedvanlig debatt i kammaren fattade det historiska beslutet om att öka Försvarsmaktens anslag till cirka 80 miljarder fram till utgången av år 2025, en fyrtioprocentig anslagsökning, är Peter Hultqvist mäkta nöjd: – Denna anslagsökning är unik i modern tid. Inte sedan åren på 50-talet har tillväxttakten varit lika stor som den som nu är beslutad av riksdagen. Detta vill jag också poängtera är ett långsiktigt arbete som sittande regering inledde redan 2015 då besluten fattades om en återaktiverad repetitionsutbildning samt satsningen på att återetablera Gotlands regemente. Peter Hultqvist konstaterar också att nu är det upp till bevis för Försvarsmakten: – Dessa ekonomiska tillskott ställer självfallet krav på att Försvarsmakten och även andra myndigheter inom totalförsvaret levererar de förmågor och resurser som politiken nu har beställt och detta ska ske på en mycket bred basis med allt från ny materiel, mer personal och inte minst ny infrastruktur, säger försvarsministern.

– Vilket är den största utmaningen med detta försvarsbeslut? – Det finns flera aspekter på utmaningar. En är som jag redan nämnt att Försvarsmakten ska leverera det som politiken nu har beslutat om. En annan är att detta beslut innebär en utbildningsinsats som heter duga och det tar tid att bygga militär förmåga. Att utbilda en ny officer som kan ingå fullt ut i ett krigsförband är inte gjort i en handvändning och därför kräver detta en stor portion ödmjukhet och uthållighet, säger försvarsministern. Ange det direkta kravet på att Försvarsmakten ska anskaffa fler eldrörspjäser (12 stycken) vill inte ministern kommentera i detalj utan hänvisar till Försvarsmaktens önskan om att inte införa ytterligare ett system i detta läge. – Bedömningen som vi har gjort är att ökad kapacitet avseende eldrörspjäser kommer i högre grad att understödja manöverförbandens strid. Detta innebär inte att det finns någon låsning för att i framtiden anskaffa ett raketartillerisystem om så krävs.

– Kan ett sådant beslut tas i den kommande kontrollstationen som ska ske år 2023? – Nej, det är inte aktuellt att diskutera ytterligare anskaffningar i samband med kontrollstationen utan kontrollstationen är just vad namnet säger, en kontroll på att Försvarsmakten ligger i fas och har utnyttjat de ekonomiska tillskotten på det sätt som regeringen har anvisat. På sikt anser regeringen att det också finns behov av ytterligare militär förmåga i övre Norrland i form av till exempel särskilda gränsjägarförband. Ytterligare militär närvaro och förmåga är även motiverat ur säkerhetspolitiskt hänseende. Inför försvarsbeslutet 2025 bör därför Försvarsmakten ges i uppdrag att redovisa en analys av hur en förmågeförstärkning bäst skulle kunna se ut i Norra Lappland.

FÖRSVARSBESLUTET I KORTHET:

Fyra nya organisationsenheter (förband) återetableras inom armén; Bergslagens Artilleriregemente, A 9 (se artikel på annan plats), Dalregementet, I 13 i Falun, Västernorrlands regemente, I 21 i Sollefteå (utbildningsdetachement i Östersund) samt Norrlands Dragonregemente, K 4 i Arvidsjaur. Regementena föreslås återetableras senast 2022 för att nå full kapacitet under perioden 2026–2030 med en årlig utbildningskapacitet på 200–250 värnpliktiga. Bergslagens artilleriregemente ska ansvara för utbildning av två till tre artilleribataljoner för bland annat brigaderna i södra Sverige. Som en direkt följd av återetableringarna kommer nuvarande A 9 att ta tillbaka det tidigare namnet Bodens Artilleriregemente (A 8). Inom Flygvapnet återetableras Upplands Flygflottilj, F 16 i Uppsala. Inom luftvärnsområdet ska också marinens korvetter förses med ett kvalificerat luftvärnssystem. Även amfibieförband föreslås utrustas med ett nytt, buret luftvärnssystem. Det totala antalet befattningar inom krigsorganisationen bedöms öka till cirka 90 000 (cirka 60 000 befattningar 2020), vilket innebär att antalet totalförsvarspliktiga som genomför grundutbildning successivt utökas till 8 000 värnpliktiga per år fram till 2025.