Så gick det till när Patriot anskaffades En efter en anländer enheter till Luftvärnssystem 103 Patriot till Halmstad för FMV:s avslutande leveranskontroll. Men, hur gick det till när Sverige köpte ett av arméns dyraste materielsystem i modern tid? Två som vet och var med i såväl förarbetet som själva upphandlingen är överste Stefan Jönsson, dåvarande arméförsvarsattaché i Washington DC samt FMV:s avdelningschef, Joakim Lewin, FMV. Exklusivt för Artilleri & Luftvärn ger de båda en unik inblick i det komplexa anskaffningsarbetet.
”Efter flera år av interna studier i Försvarsmakten, Luftförsvarsutredning 2040 (2014) samt inte minst det försämrade omvärldsläget, kunde den parlamentariska Försvarsberedningen våren 2014 enas om att nytt luftvärn med medellång räckvidd ska anskaffas. Ett förslag som bakades in regeringens proposition och riksdagen fattade beslut om anskaffningen den 16 juni 2015. Det var tydligt att det internationella läget krävde fokus på leveranser tidigt och att det var bråttom. Hela uppbyggnaden av systemet skulle vara slutfört senast 2025.
Två stora materielprojekt – samtidigt I Försvarsmaktens materielplan hade vi lyckats att få två större sammanhållna uppdrag inplanerade. Dessa utgör tillsammans hela den materiella förnyelsen av luftvärnsmateriel till de två bataljonerna fram till och med 2025. Det första hade redan startat några år tidigare under benämningen Insatsförmåga Luftvärn (IfLv). Detta projekt omfattar anskaffningen av Eldenhet 98 samt bataljonsledningsplatserna (LvC) och ger såväl en grund som en begränsning till hur den fortsatta tillväxten kunde fortsätta. Det andra projektet ges namnet Anskaffa MRLv – medellångräckviddigt luftvärn. Omfattningen på detta uppdrag är i storleksordningen 12 miljarder kronor. När planerna växte fram under 2014 – 2015 blev det viktigt att genomföra ett snabbt systemarbete om hur vi bäst nyttjade de pengar som planerats samtidigt som det gällde att komma igång för att klara tidskraven. Det stod tidigt klart att den del av förmågan som kommer från Patriot utgör den största kostnaden. 8
Men för förbandets samlade effekt behövs ytterligare sensorer och ett robust ledningssystem för att länka ihop alla sensorer med effektorerna.
Två kandidater I slutet av november 2015 genomförs rutinmässigt Lv 6 personalorientering sista fredagen i månaden. Det är Stefan Jönssons sista ordinarie personalorientering innan chefsöverlämningen till Anders Svensson i början på december. På en av de bilder som översten visar beskrivs ombeväpningen av luftvärnet. Arbetet med att införa IFLv med Rb 98 är påbörjat och Sverige är i slutskedet med att välja ersättare till Rb 97 Hawk. På bilden visas två kandidater, fransk-italienska Aster samt Patriot. Arbetet som lett fram till just dessa två system var grannlaga och personal från FMV, LvSS och HKV har ofta uppdaterat Försvarsmaktens högsta chefer. Att det var dessa system som var aktuella var främst baserat på bedömningen att de fanns utvecklade och vi kunde få leverans utfört med tanke på den snäva tidsramen. Luftvärnsregementet för, efter studier och omfattande beredningar fram att Aster är den starkaste kandidaten. Mest beroende på att de uppgifter om priset för Patriot som FMV fått i oktober 2015 är svindlande höga. Vi tittar på en framtida uppgradering av det fransk-italienska systemet för att även få förmåga att bekämpa taktiska ballistiska missiler, TBM (typ Iskander) då denna förmåga saknas i dagsläget. Det som starkt talar för Patriot är förmågan mot TBM:s som dessutom är prövad i operationer. Artilleri & Luftvärn
