Yaras två digitala verktyg

för PK-gödsling

Bördighetsanpassad gödsling är Yaras verktyg för beräkning av gödslingsbehovet utifrån markvärden och förväntad skörd. Verktyget anpassar rekommendationerna efter vilka grödor som odlas i växtföljden och är ett bättre alternativ till tabeller med riktvärden.

PK-beräkning används för att hitta lämpliga växtnäringsprodukter för din gård. Det ger samtidigt en beräkning av bortförsel och tillförsel av fosfor och kalium. Verktyget använder du för att planera produktval och se hur ditt val påverkar växtnäringsbalansen i olika grödor och i växtföljden.

sikt. Har du höga värden ger rekommendationen ett underskott och det blir ekonomisk positivt att spara in på PKgödslingen.

Prioritera den unga plantan Direktavkastningen av en PK­gödsling är den extra skörd du får av årets gröda när du gödslar med fosfor och kalium. Störst direktavkastning får du alltid vid kombisådd med NPK. Det beror på en synergieffekt mellan P och K samt att den unga plantan med sitt mycket begränsade rotsystem ofta har svårt att får tag på den fosfor som krävs för god tillväxt. Störst utväxling av fosfor och kalium får du i vårsäd, därefter kommer raps följt av höstkorn, höstvete och råg. Prioritera rätt grödor och fält med låga markvärden. /

* Kirchmann, H., Börjesson, G., Bolinder, A., Djodjic, F. 2020. Soil properties currently limiting crop yields in Swedish agriculture – An analysis of 90 yield survey districts and 10 longterm field experiments. European Journal of Agronomy, 120, 126–132.

** Mellansvensk växtodlingskonferens

2021, Kirchmann, H. Vilka påverkbara markegenskaper begränsar skördarna idag? http://www.forsoken.se/Konferens/Mellansvenska/2020/2020.htm

Alltför låga P-AL-värden kräver fosforgödsling oavsett gröda

Skördeeffekt av gödsling på hösten med fosfor i höstvete. Vid lägre markvärden av fosfor (P-AL) får gödsling en direkt positiv effekt på avkastningen även för höstvete som generellt är tolerant mot låga P-AL-tal. Höstvetets potentiellt stora rotvolym ökar kontaktytan mot svårrörlig fosfor och därmed upptaget, men är tillgången på fosfor alltför låg har tillförsel ändå en klart positiv skördehöjande effekt. Källa: Yaras tolkning av försöksserierna L3-3091, R3-3006, R3-3008 och R3-3039.

Regenerativt jordbruk är ett begrepp som får allt större betydelse världen över. Det har ingen definitiv definition och har sin uppkomst i klimat och under förhållanden som är långt ifrån våra svenska. Att tillämpa ”God lantmannased” är en god start för att utveckla konceptet även för svenskt lantbruk.