En vital jord är en fertil jord

Globalt ligger stort fokus på regenerativt jordbruk hos många av världens största livsmedelsproducenter och mejerier. De ser odlingsformen som en av vägarna till ett CO2­neutralt jordbruk som påverkar omgivande miljö så lite som möjligt och samtidigt ger en god lönsamhet för lantbrukarna.

Ingen regenerativ definition

Det finns ännu inte en fastställd definition av vad regenerativt jordbruk är. Den generella övergripande definitionen bygger på principer och metoder som i praktiken har till syfte att: förbättra jordens vitalitet, öka grödornas motståndskraft mot klimatbetingade faktorer, öka biologisk mångfald, förbättra jordens och växters vattenhushållning samt stimulera metabolismen för bättre utnyttjande av näringsämnen.

Denna generella definition kan tolkas på flera olika sätt – t. ex. menar en del ekologer och biodynamiker att en av hörnstenarna i det regenerativa jordbruket är att undvika konventionella bekämpningsmedel och mineralgödsel.

Regenerativt jordbruk har sitt ursprung i andra delar av världen med annat klimat och andra jordar och där jorden är mer utarmad än i Sverige. Det gör att tolkningen av metoderna inte är direkt möjliga att överföra till svenska förhållanden.

Som en god lantmannased Andra vill dock mena att dessa principer redan är en del av begreppet ”God lantmannased”. Innebörden i denna är att vi ska sköta och förbättra jordens vitalitet, undgå markpackning, säkerställa ett visst mått av biologisk mångfald, använda oss av fång­ eller mellangrödor som marktäckning efter årets skörd etc. Dessutom ska vi optimalt utnyttja näringsämnena i mineralgödsel och naturgödsel och försöka utnyttja jordens mikroorganismer för att hjälpa växterna att ta upp så mycket näring som möjligt.

Öka kolinlagring

Genom att störa jorden så lite som möjligt, genom till exempel minskad jordbearbetning, samt att öka mängden skörderester kommer jordens innehåll av kol att öka. Genom att utnyttja flera typer av fång­ och mellangrödor kan marken hållas bevuxen under hela året, vilket gör att mängden organiskt material ökar i jorden.

Effektivt utnyttjande av kväve har länge varit en viktig del av svenskt jordbruk.

Regler om bevuxen mark och stöd för fånggrödor för att minska kväveutlakning ger också en mer regenerativ odling. Det gäller även anpassning av kvävegivan efter förfrukt, skörd och årsmån. Regelverk kring hantering av stallgödsel har också medfört att kväveeffektiviteten ökat över tid. I ett europeiskt perspektiv har svenskt lantbruk redan ett av de högsta utnyttjandena av kväve i odlingssystemet – men mer finns att göra.

Stöds av försök och forskning Traditionella växtnäringsbalanser är positivt för regenerativt jordbruk. Samtidigt optimeras användningen av mineralgödsel med hjälp av försök och forskning kring vilken växtnäring och vilket gödslingskoncept som passar bäst till respektive gröda och växtföljd.

Teknik för att utnyttja tillförd växtnäring så effektivt som möjligt är en viktig komponent. Till exempel ökar kombisådd av NPKS till vårsådda grödor effektiviteten och skördeutbytet av tillförd fosfor och kväve. Kombinationen av kväve och fosfor ökar också kväveeffektiviteten sannolikt genom att fosfor förbättrar rotutvecklingen och därmed förmågan att tömma markprofilen på näring. Även balanserad gödsling kan vara klart positiv.

Jordens mående är allt

En vital jord är också en fertil jord med potential för höga skördar. Det handlar om mängden daggmaskar och markens innehåll av organisk substans, packningsgrad och vattenhållande förmåga. Många lantbrukare kan instämma i att nedmyllning av halm under flera år är ett utmärkt sätt att förbättra en jord som är svår att bearbeta och som även har en tendens till jordpackning.

Det regenerativa jordbruket vill inte utesluta nedmyllning av halm i jorden, men söker metoder för att öka mängden av exempelvis organisk substans som ett mera integrerat sätt i odlingen med så lite jordbearbetning som möjligt. Till exempel genom att med flera olika fångoch mellangrödor ytterligare bidra till mer mikrobiell aktivitet i jorden. Ökad andel vall i växtodlingsväxtföljden skulle naturligtvis vara mycket positiv i detta avseende, men det kräver också utveckling av lönsam avsättning.

Biologisk mångfald i fokus

I det regenerativa jordbruket söker man sig mot en större biologisk mångfald. En av de mer extrema formerna är Agroforestry, där växtodlingsgrödan odlas mellan rader av träd eller som radodling, där olika grödor odlas växelvis i rader eller smala band i marken. Men det är knappast det som kommer att bli något större inslag i svensk växtodling.

Viktigast är att försöka utnyttja möjligheterna med en varierande växtföljd för att minska användningen av pesticider. Det förebygger problem med ogräs och skadegörare. En annan viktig insats för all odling i världen är att genom optimal odling skapa förutsättningar för höga skördar. Det minskar trycket på att odla upp ny areal för att försörja världens befolkning.

Mervärdet måste betala sig För att kunna uppnå alla fördelar med regenerativt jordbruk, är det nödvändigt att de svenska lantbrukarna inte står ensamma med ökade kostnader och osäkerheten vid implementering av det regenerativa jordbruket. Det är därför viktigt att det finns en struktur och en modell för kalkylering för att fastslå mervärdet på grödor som har odlats enligt det regenerativa jordbrukets principer och att sätta kronor och ören på dem.

Om livsmedelstillverkarna uppnår fördelar genom t. ex. mindre CO2belastning i slutprodukten som en följd av regenerativt jordbruk, ska detta återspeglas i avräkningen till jordbruket. När detta sker, kommer implementeringen av det regenerativa jordbruket att accelerera i en betydande omfattning och hela samhället tar ett gemensamt ansvar för våra jordar och en långsiktigt hållbar matproduktion. /

Yaras definition av regenerativt jordbruk:

”Ett systematiskt sätt att vidareutveckla en bärkraftig jordbruksproduktion, som positivt påverkar natur och klimat inom fem genomgående teman: klimat, jordens vitalitet, resursutnyttjande, biologisk mångfald samt möjlighet att upprätthålla ett högt produktionsresultat och en god ekonomi genom ett regenerativt jordbruk.”

Biologisk mångfald

Jordens vitalitet

Resursutnyttjande

Högt produktionsresultat och en god ekonomi

Øystein E. Jørem

Norge konstaterade att baserat på biomassakarta och kväveupptagskartan från juli borde han aldrig ha begränsat N-Sensorn varken uppåt eller nedåt. Bäst