Kombinationen av kvävestyrningsverktyg är receptet för Esplunda Lantbruk

Ägare Pelle Nilsson, verksamhetsledare Gustav Anzén och växtodlingsansvarig Alexia von Ehrenheim arbetar aktivt med flera olika kvävestyrningsverktyg för att optimera skörden på Esplunda Lantbruk. – Olika verktyg kompletterar varandra – alla behövs, menar de samfällt. Foto: Pär Andersson

För att hitta rätt kvävegiva, i rätt tid, arbetar Esplunda Lantbruk aktivt med flera olika kvävestyrningsverktyg. Där ett verktyg inte fungerar, kan ett annat vara lösningen. Erfarenhet och egna bedömningar behövs också för att landa i rätt beslut.

Av Pär Andersson

Esplunda utanför Enköping är en gård med gamla anor. Släktgården har funnits i familjen sedan 1547 och idag drivs lantbruksföretaget av ägaren Per ”Pelle” Nilsson som är femtonde generationen i rakt nedstigande led. Verksamheten har vuxit successivt under åren och idag har moderföretaget Esplunda Lantbruk 16 anställda och består bland annat av växtodling på 1 800 hektar, 640 suggor i smågrisproduktion, uppfödning av 9 000 rapsgrisar och ett 40­tal dikor.

Spekulerar om framtiden

Växtodlingen är hjärtat i verksamheten och kvävegödslingen är nyckeln till en optimerad skörd. För några år sedan markkarterade man hela arealen för att få underlag till styrfiler för att variera inte bara kvävegivan utan även exempelvis kalk och fosfor. Man använder sig av Nollrutor, Maxrutor, Yara N­Tester samt de digitala plattformerna Atfarm och Yara N­Sensor. Sedan någon månad tillbaka är dessutom Alexia von Ehrenheim deltidsanställd som växtodlingsansvarig.

− Att arbeta med alla de här kvävestyrningsverktygen är min huvuduppgift kan man säga. Kvävegödslingen är ju ett helt avgörande moment och årets stora fråga för många lantbrukare. Det handlar om att se in i framtiden och det går inte att träffa rätt varje gång. Vi beaktar dåtiden, kollar på nuläget och spekulerar om framtiden. Lite som att handla på börsen, säger hon och skrattar.

”The million dollar question”

− Vi blir bättre och bättre på att träffa rätt med kvävegödslingen. Vi har kommit till en nivå när det är så komplext att vi behöver ha med Alexia som har huvudfokus på de här frågorna i företaget. Vi vill vara i spets på området och det har nog aldrig varit viktigare än i år att få utväxling av varje kilo insatt kväve. Att lägga på tio kilo kväve extra kostade kanske 90 spänn per hektar tidigare. Nu handlar det om flera hundralappar. Helt surrealistiskt egentligen, säger Pelle.

För att analysera ett fält använder sig Alexia vanligtvis av flera olika kvävestyrningsverktyg. Oftast börjar hon med att bedöma Nollrutorna, sedan mäter hon med Yara N­Tester och kväve­ stickor för att slutligen undersöka satellitdatan i Atfarm.

− Alla de här verktygen är till stor hjälp, men med alla hjälpmedel följer en osäkerhet. Efter alla mätningar och kalibreringar måste man också stoppa in uppskattad markleverans och förväntad skörd i beräkningen. Det är alltid viktiga faktorer och verkligen ”the million dollar question”. Hade du haft svaren på de frågorna hade du vetat exakt hur mycket kväve du behöver tillföra för att pricka helt rätt. Så där har du den riktiga utmaningen, menar Alexia.

Alla verktyg kan behövas Pelle lägger till att nederbörd och temperatur är andra yttre faktorer som måste beaktas.

− Som ett exempel beslutar vi att lägga på 40 kilo före axgång, men så kommer det inget regn och grödan backar. Då ligger kvävet där och vi har kastat pengarna i sjön. I alla fall om inte kommande gröda kan ta upp en del av kvävet. Där har du vågskålen – hur mycket ska vi satsa och när? Kvävestyrningsverktygen ger inte hela svaret, men är viktiga redskap, påpekar Pelle.

Alexia ger ett exempel på när olika kvävestyrningsverktyg kompletterade varandra:

− Förra året hade vi en del utvintrat höstvete i ett område och där N­Sensorn tidigare varit viktig hade den plötsligt jätteproblem och ville lägga en massa kväve där det inte växte något och det hade ju blivit helt fel. Då jobbade vi med Atfarms satellitbilder i stället på det fältet och då blev det bra. Vill man ligga i framkant i de här frågorna måste man ha alla de här verktygen med sig för att ha vingelmånen, säger hon.

Med i Gårdsinitiativet Sedan 2022 är Esplunda Lantbruk med i HKScan och Yaras hållbarhetssatsning Gårdsinitiativet. Syftet är att utveckla och optimera gårdarnas kvävegödselanvändning.

− Mindsetet med kvävekontroll och anpassning har vi haft sedan länge. Vi har till exempel jobbat med N­Sensorn i 15 år. Men att vi är med i Gårdsinitiativet kompletterar och stimulerar vårt arbete med att ta hand om jorden på bästa sätt, menar Pelle.

− Upplägget bygger på inspiration snarare än kontroll och det tycker jag är rätt väg att gå i sådana här utvecklingsprojekt. Vi vill arbeta så klimatsmart som möjligt med den nyaste tekniken och de bästa verktygen. Det känns också fint att få kommunicera arbetet som vi gör i svenskt lantbruk till konsumenterna, avslutar Alexia. /

Växtodlingen