Mulljordar har högre utsläpp av växthusgaser jämfört med mineraljordar, eftersom det finns mycket kol bundet och kväveleveransen är högre. Foto: Jens Blomquist
Bevuxen och dränerad åker minskar växthusgaserna Klimatförändringar pågår, men som odlare kan du delvis motverka genom odlingsåtgärderna. Av Magnus Jeppsson, Yara
Växthusgaser (GHG efter engelskans Green House Gas) finns och har alltid funnits i atmosfären. De är ett resultat av naturliga processer, bortsett från de GHG som insatsmedel i odlingen baserade på fossilt bränsle ger. Räknat på 1 kilo svenskproducerat vetemjöl står den fos sila delen för cirka 60 %* av utsläppen, men här fokuserar vi på resterande 40 %* och de viktigaste naturliga käl lorna till GHG från åker.. CO2-ekvivalenter jämför effekt Växthusgaser från åker kan delas in i
Koldioxidekvivalenter Utsläpp av olika växthusgasers effekt räknas om till kg kol dioxidekvivalenter (kg CO2e) där 1 kg metan = 34 kg CO2e och 1 kg lustgas = 298 kg CO2e i ett hundraårsperspektiv (GWP100).
16
|
© Yara • Växtpressen 1/2021
direkta lustgasavgångar till atmosfären, och indirekta avgångar av lustgas som bildas när ammoniak och nitrat som förlorats från jordbruksmark omsätts i andra delar av ekosystemet. Till växt husgaserna räknas också koldioxid samt metan. För att värdera olika gasers påverkan jämförs de med koldioxid i ett mått som kallas koldioxidekvivalenter (se faktaruta).
…resultat av naturliga processer…” Lustgas avgörs av nitrat och syre Koldioxid avgår från marken främst genom att organiskt lagrat kol bryts ned av mikroorganismer. Förutsättningar som gynnar mikrobiell aktivitet gynnar även växternas tillväxt och upptag av koldioxid. På så sätt kan en åker samla kol samtidigt som den avger koldioxid. Lustgas bildas också av mikro organismer när de omsätter kväve. Den huvudsakliga lustgasavgången sker i två olika mikrobiella processer för att
omvandla kväve (se faktaruta). Hur mycket lustgas som avgår beror främst av tillgången av nitrat, syre och lätt omsättbart organiskt material samt på
Bildning av lustgas i marken – två huvudprocesser NO N2O NH4+ Nitrifikation
NO N2O NO3-
Denitrifikation
N2
Vanliga jordbakterier och svampar som lever på att bryta ner organiskt material kan vid tillfällen av syrebrist använda nitrat i cellandningen, eftersom vissa organismer kan använda just nitrat istället för syre vid sin andning. Då omvandlas/reduceras nitratet först till lustgas och sedan vidare till vanlig kvävgas. Bildning av kvävgas innebär en förlust av växttillgängligt kväve från marken. Denitrifikation är möjlig först om det finns tillgängligt nitratkväve, om syretillgången i marken är låg, samt om det finns nedbrytbart organiskt material som förser organismerna med energi.
