bibelstudium-kv-1-2020

DANIEL Första kvartalet 2020

Huvudförfattare: Elias Brasil de Souza Översättare: Aila Annala

Skandinaviska Bokförlaget

1 – 2020 BIBELSTUDIUM FÖR SABBATSSKOLAN

Utges av Skandinaviska Bokförlaget, Stockholm © 2019 Ansvarig utgivare: Rainer Refsbäck Den engelska originalutgåvan © 2019 General Conference of Seventh-day Adventists.

Samtliga rättigheter förbehållna.

Ingen del av denna publikation får på något sätt reproduceras utan tillstånd från utgivaren.

Originalets titel: Daniel Huvudförfattare detta kvartal: Elias Brasil de Souza Internationell redaktör: Clifford Goldstein Svensk redaktör: Rainer Refsbäck rainer.refsback@adventist.se Översättare: Aila Annala Formgivning: Susan Bolling Illustrationer: Lars Justinen Bild på framsidan: CanStockPhoto Inc. Sumerisk kilskrift på ett stenfragment.

Fragmentet hittades i ruinerna av paradgatan i gamla Babylon i Irak.

MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN Redaktör: Susan Bolling

Tryck: Åtta.45 tryckeri, Järfälla, 2019 ISSN 0349-375-X Om inte annat anges är bibelcitaten hämtade från: Bibel 2000: copyright © 1999 Svenska Bibelsällskapet.

FB: Svenska Folkbibeln: copyright © 1996, 1998, 2015 Stiftelsen Svenska Folkbibeln och Stiftelsen Biblicum. nuB: nuBibeln, 2015 © Biblica, Inc. Versindelningen i studierna följer den indelning som används i de svenska Bibelöversättningarna.

2

Bibelstudium för sabbatsskolan arbetas under ledning av en utvärderingskommitté för bibelstudiemanus som utses av Sjundedags Adventistsamfundets generalkonferens och vars medlemmar är rådgivande redaktörer från hela världen.

Studiehäftet återspeglar kommitténs arbete och inte enbart eller nödvändigtvis författarens åsikter.

Den svenska utgåvan har bearbetats av följande redaktionskommitté: Per Bolling Vivianne Carlsson David Cederström Lina Frank Nils-Erik Lundberg Karin Rudholm

PRENUMERERA

Hela året 330 kr (Sverige) PlusGiro: 934 – 0 Glöm inte att skriva avsändare Enstaka häfte (två kvartal): 195 kr Använd gärna plusgirotalongen som är bifogad i häftet.

Observera dock att talongen inte har ett OCR-nummer anknutet till din prenumeration.

Vänligen fyll i ditt namn som avsändare.

Kan även prenumereras via www.skandinaviskabokforlaget.se Är du osäker på när din prenumeration löper ut?

Eller har du andra frågor angående din prenumeration?

Kontakta prenumerationavdelningen: prenumeration@adventist .se eller 08-545 297 70.

FÖRSTA KVARTALET 2020

Innehåll Solens nedgång ………….…................................…...................................

Inledning ……………………………...........................................................

4 6

1.

Från läsning till förståelse | 29 december – 4 januari .........................

9

2.

Från Jerusalem till Babylon | 5–11 januari …....................................

19

3.

Från mysterium till uppenbarelse | 12–18 januari ..............................

29

4.

Från den brinnande ugnen till palatset | 19–25 januari .....................

39

5.

Från högmod till ödmjukhet | 26 januari – 1 februari …...................

49

6.

Från arrogans till fördärv | 2–8 februari ...........................................

59

7.

Från lejongropen till änglarnas grop | 9–15 februari …….................

69

8.

Från stormigt hav till himlens moln | 16–22 februari ….................

79

9.

Från orenhet till renhet | 23–29 februari ...........................................

89

10. Från bekännelse till förtröstan | 1–7 mars .........................................

99

11. Från kamp till seger | 8–14 mars …...................................................

109

12. Från norr och söder till det härliga landet | 15–21 mars ....................

119

13. Från stoft till stjärnorna | 22–28 mars ..............................................

129

Så används sabbatsskolgåvorna ………….….......................................…….

Bibelläsningsplan ……………………………...............................................

138 141

3

Solens nedgång

JANUARI

FEBRUARI

MARS

4

3 jan

10 jan 17 jan

24 jan 31 jan

Lund

15.45 15.55 16.08 16.21 16.36

Göteborg

15.36 15.47 16.01 16.16 16.32

Stockholm

14.58 15.10 15.25 15.42 15.59

Östersund

14.30 14.46 15.05 15.27 15.49

Luleå

13.19 13.41 14.06 14.32 14.48

Helsingfors

15.26 15.39 15.54 16.11 16.29

Uleåborg

14.24 14.41 15.04 15.28 15.53

7 feb

14 feb 21 feb

28 feb

Lund

16.51 17.07 17.22 17.37

Göteborg

16.49 17.05 17.22 17.38

Stockholm

16.17 16.35 16.53 17.10

Östersund

16.11 16.33 16.54 17.15

Luleå

15.24 15.50 16.14 16.38

Helsingfors

16.48 17.06 17.25 17.43

Uleåborg

16.18 16.42 17.06 17.29

6 mars 13 mars 20 mars 27 mars Lund

17.51 18.06 18.20 18.34

Göteborg

17.54 18.10 18.25 18.41

Stockholm

17.28 17.45 18.01 18.18

Östersund

17.36 17.56 18.16 18.36

Luleå

17.01 17.24 17.46 18.09

Helsingfors

18.01 18.18 18.36 18.53

Uleåborg

17.51 18.13 18.35 18.57

DANIEL

5

INLEDNING

Daniel, den sista tiden profet Elias Brasil de Souza, kvartalets huvudförfattare

Kring sekelskiftet mellan 1800-talet och 1900-talet genomsyrades Västvärlden av en känsla av optimism. Genom vetenskapen och teknologin gjorde mänskligheten framsteg mot en gyllene tidsålder, en framtid av förunderliga möjligheter, när krig, sjukdomar, fattigdom och hunger äntligen skulle ta slut. Det var i varje fall förhoppningen.

Givetvis visade 1900-talet att detta hopp inte bara var dumt utan också naivt. Detta förklarar varför vi inte trädde in i 2000-talet med någon stor känsla av optimism om en bättre framtid.

Utifrån ett världsligt perspektiv verkar världen fortfarande befinna sig i ett sorgligt tillstånd, och dessvärre finns det få förutsättningar till någon förbättring.

Människorna verkar precis lika benägna till girighet, förtryck, våld, imperialism, exploatering och självförstörelse nu som våra förfäder var i tidigare tidsåldrar.

Många av våra teknologiska framsteg har ibland tjänat människorna väl men de ha samtidigt bidragit till vår girighet, vårt förtryck, våld, vår imperialism, exploatering och självförstörelse.

Ingenting av detta borde naturligtvis förvåna oss med tanke på texter som:

”Hjärtat är bedrägligast av allt, det är oförbätterligt – vem kan förstå det?” (Jer. 17:9), och: ”Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike, och det blir hungersnöd och jordbävning på den ena platsen efter den andra” (Matt. 24:7).

Men mitt i all denna förtvivlan och olycka har vi ändå Daniels bok, vårt studium för detta kvartal, en bok som är särskilt relevant för oss som lever i et getz, ”den sista tiden” (Dan. 12:9). Det beror på att på Danielsbokens heliga sidor har vi kraftfulla, rationella, trosstärkande belägg inte bara för vår egen tro på Gud utan på Herren Jesus Kristus och hans död på korset, liksom löftet om hans återkomst och allt vad det innebär.

Tänk på det. Genom hela Danielsboken (kap. 2, 7, 8, 11) har vi, från olika infallsvinklar, följande serie världsriken: Babylonien, Medien-Persien, Grekland, Rom och Guds eviga rike efter Jesus andra ankomst. Utifrån vårt perspektiv idag, när vi lever som vi gör, kan vi se att alla dessa världsriken har kommit och gått som det var förutsagt. Eller när det gäller Rom kom det och består, åtminstone just nu, så som Daniel skrev. Det avbildas i fötterna och tårna i Dan. 2:33,

Elias Brasil de Souza tjänstgör som direktor för Adventistsamfundets Generalkonferens Biblical Research Institute. Han har en filosofie doktorsgrad i Gamla testamentets exegetik och teologi från Andrews University.

6

41 och 42 och visar sig i de europeiska nationerna som fortfarande är splittrade liksom i själva den romerska kyrkan.

Därmed har vi en bekräftelse på att den bibliska profetian är lika omfattande och fast som den var för dem som levde på Babylons, Greklands eller i det tidigaste Roms tid.

Där vi lever på den profetiska tidsskalan kan vi också se att Daniel hade rätt om alla dessa riken. Därför har vi ännu mer anledning att lita på Gud när det gäller det enda som återstår att komma: Guds eviga rike efter Jesus återkomst.

Ja, Daniels bok förblir ett kraftfullt, trosstärkande dokument, särskilt för adventister. På dess sidor finner vi verser som är avgörande för vårt samfund, särskilt i Dan. 8:14: ”Efter 2 300 kvällar och morgnar kommer templet att få sin upprättelse.” Denna text är en parallell till Dan. 7:22, 26, 27 som visar att efter den stora himmelska domen som ger ”den Högstes heliga deras rätt” upprättas Guds eviga rike. I kontrast till de flyktiga jordiska rikena består det för evigt.

Men vid sidan om ”den stora bilden” ser vi ändå hur nära Kristus kan vara var och en av oss. Från kung Nebukadnessars dröm till Daniels befrielse från lejongropen visar boken oss Guds immanens, dvs. hans närhet till oss, som Daniel sade till den ogudaktige kungen Belshassar att Gud ”har ditt liv och ditt öde i sin makt” (Dan. 5:23).

Kort sagt förblir Daniels bok, vårt studium detta kvartal, vad den var när den skrevs för tusentals år sedan: en kraftfull uppenbarelse av vår Herre Jesus Kristus kärlek och karaktär.

MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN TRETTONDE SABBATEN Den 28 mars 2020 Det här kvartalet kommer den trettonde sabbatens missionsgåvor att användas till speciellt utvalda projekt inom Centraleuropeiska divisionen. Divisionens ansvarsområde omfattar tjugo länder: Andorra, Österrike, Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Gibraltar, Italien, Liechtenstein, Luxemburg, Malta, Monaco, Portugal, Rumänien, San Marino, Slovakien, Spanien, Schweiz och Vatikanstaten.

Ländernas totala befolkning är 338,1 miljoner människor av vilka 178 453 är adventister. Det motsvarar ungefär en adventist per 1 895 invånare.

Den trettonde sabbatens gåvor kommer att användas till att genomföra varsitt projekt i Spanien, Tyskland, Tjeckien-Slovakien och Bulgarien.

I Bibelstudiet kan du läsa berättelser som har skrivits av Andrew McChesney från Adventist Mission. Han säger: ”Gud gör stora saker i denna region.

Medan jag reste i Europa och gjorde intervjuer hörde jag häpnadsväckande berättelser om änglar, drömmar, underverk och mycket mer. Varje möte som skedde när Gud ingrep på ovanliga sätt ledde till samma resultat — en eller flera personer drogs till Jesus. Det känns spännande att få återberätta dessa berättelser för er!”

På facebook.com/missionquarterlies finns direktlänkar till bilder och videoklipp som hör till den kommande sabbatens missionsberättelse.

Länken till Adventist Missions hemsida är: https://www.adventistmission.org.

Här finns veckans missionsberättelse på engelska för både vuxna och barn, samt bilder, nyheter och information.

I Bibelstudium har tre berättelser skrivits av ADRA Sverige.

7

MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN | SABBATEN DEN 4 JANUARI 2020

Nyårsunderverket I Bulgarien är nyårsafton landets största helg. Ett år kom tre kvinnor som är medlemmar i Sofias västra adventistförsamling överens om att de skulle be för sina släktingar som inte var kristna. De bestämde att de skulle be var för sig i sina hem klockan halv tolv och återigen kvart över tolv under nyårsnatten.

Den 31 december firade Maria Bachvarova nyår tillsammans med sin man och vuxna son. Trettio minuter före tolvslaget lämnade hon firandet en stund och bad till Gud att hennes man och son skulle lära känna Jesus. Sedan kom hon ihåg sin lillebror Nikolai. Hon hade inbjudit honom att fira nyår tillsammans med familjen.

Men han hade inte visat sig.

Nikolai var en trevlig man som var flitig och ärlig. Men han hade drabbats av en rad motgångar. Tidigare hade han varit framgångsrik och ägt ett företag.

Sedan hade han gått i konkurs, och hans fru hade lämnat honom. Nästan utfattig fick han jobb som säkerhetsvakt.

Maria bad för Nikolai i 25 minuter, återvände sedan till familjefirandet i 20 minuter. Sedan bad hon för Nikolai igen.

Nikolai hörde inte av sig den natten.

Men nästa dag hälsade han på hos Maria, och då hade han något att berätta för henne. Under nyårsnatten skulle han ta ett arbetspass. Men när han kom till jobbet fick han oväntat ledigt. Nikolai beslutade då att åka hem till Maria och gick till den närmaste spårvagnshållplatsen.

Han väntade i två timmar, men det kom ingen spårvagn.

Plötsligt öppnades ett fönster i ett nybyggt hyreshus bakom Nikolai. En man

och kvinna ropade ner till honom och inbjöd honom hem till sig.

Lägenheten var trevligt möblerad, och Nikolai fick sätta sig i en mjuk fåtölj.

Senare fick han äta en utsökt måltid. Hans värdar spelade makedonisk musik som råkade vara hans favoritmusik. Under sina år som företagsledare hade han utvecklat en smak för fina saker. Och nu under kvällen njöt han av sitt gamla sätt att leva.

På morgonen väckte hans värdar honom och berättade att en taxi som de redan hade betalat väntade utanför. Innan han gick gav de honom 50 bulgariska lev, eller ungefär 280 kronor.

Maria grät när Nikolai hade berättat klart. ”Gud tog hand om dig igår kväll”, sa hon. Hon gav Nikolai en Bibel och en kristen bok som hon ville att han skulle ge till paret nästa gång han passerade deras hem på väg till jobbet. ”Säg tack till dem från mig”, sa hon.

Men f lera dagar senare fick Maria Bibeln och boken tillbaka. ”Det var märkligt”, sa Nikolai. ”Jag gick tillbaka till hyreshuset, men det var inte klart invändigt.

Ingen bor i huset ännu.”

Byggnaden var tom. I det ögonblicket förstod Maria att Gud hade sänt änglar för att ta hand om brodern som var ensam på nyårsaftonen. Gud hade besvarat hennes böner för honom.

Efter underverket som han upplevde 2012 började Nikolai följa med sin syster till kyrkan. Gud hör oss när vi ber för våra nära och kära som inte har lärt känna honom. Och precis som i Marias och Nikolais fall kan han svara på märkliga sätt.

AV ADVENTIST MISSION, USA | BULGARIEN | CENTRALEUROPEISKA DIVISIONEN

8

1

Från läsning till förståelse INFÖR SABBATEN DEN 4 JANUARI 2020 ”Filippos skyndade fram, och när han hörde mannen läsa profeten Jesaja frågade han: ’Förstår du vad du läser?’ ” (Apg. 8:30).

VECKANS HUVUDTEXTER Luk. 24:25–27; 2 Pet. 3:11–13; Jona 3:3–10; 4 Mos. 14:34; Dan. 9:23; 10:11, 12.

INLEDNING Vårt samfund föddes inom ramen av Daniels bok, som är vårt studium för detta kvartal. När vi börjar studera den bör vi ha följande punkter i tankarna som utgör vägledning för vårt studium: För det första bör vi alltid komma ihåg att Kristus är centrumet i Daniels bok, precis som han är det i hela Bibeln.

För det andra är Daniels bok organiserad på ett sätt som visar litterär skönhet och hjälper oss att förstå dess huvudbudskap.

För det tredje behöver vi förstå skillnaden mellan klassiska och apokalyptiska profetior. Det hjälper oss att skilja mellan Daniels profetior och profetiorna som gav av andra som Jesaja, Amos och Jeremia.

För det fjärde: när vi studerar Daniels tidsprofetior bör vi förstå att de omfattar långa tidsperioder och mäts i enlighet med år-dagprincipen.

För det femte ska vi betona att Daniels bok inte bara innehåller profetisk information utan är djupt relevant för vårt eget liv idag.

Studiematerial för den 29 december 2019 – 4 januari 2020 9

SÖNDAGEN DEN 29 DECEMBER 2019

KRISTUS, DANIELSBOKENS CENTRUM FRÅGA Läs Luk. 24:25–27; Joh. 5:39 och 2 Kor. 1:19, 20. På vilka sätt är Kristus Bibelns centrum?

Det råder ingen tvekan om att Jesus är hela Bibelns centrum. Det gäller även Daniels bok. T.ex. visar kapitel 1, om än på ett begränsat och ofullständigt sätt, att Daniels erfarenhet är jämförbar med Kristus erfarenhet, som lämnade himlen för att leva i denna syndfulla värld och konfrontera mörkrets makter. Vidare har Daniel och hans vänner från ovan fått gåvan av en kristuslik visdom för att kunna bemöta den babyloniska kulturens utmaningar. Kapitel 2 beskriver bilden av den sista tidens (eskatologiska) sten som antyder att Kristus rike till slut ersätter alla världens riken. Kapitel 3 visar Kristus som går med sina trogna tjänare i den brinnande ugnen. Kapitel 4 visar hur Gud tar bort Nebukadnessar från hans rike för en tid för att kungen ska förstå att ”den Högste råder över människors riken” (Dan. 4:22). Uttrycket påminner oss om att Kristus, ”en som liknar en människa”, får herraväldet och riket, vilket beskrivs i Dan. 7.

Kapitel 5 visar kung Belshassars undergång och Babylons fall för perserna den där syndfulla festnatten. Detta förutspår att Satan kommer att bli besegrad och den sista tidens Babylon kommer att utplånas av Kristus och hans änglar. Kapitel 6 visar sammansvärjningen mot Daniel som påminner om de falska anklagelser som översteprästerna riktade mot Jesus. Och precis som kung Dareios förgäves försökte rädda Daniel försökte Pilatus förgäves rädda Jesus (Matt. 27:17–24). Kapitel 7 beskriver Kristus som Människosonen som får riket och herraväldet över sitt folk. Kapitel 8 visar honom som präst i den himmelska helgedomen. Kapitel 9 beskriver Kristus som offret vars död återigen bekräftar förbundet mellan Gud och hans folk. Kapitlen 10–12 presenterar honom som Mikael, överbefälhavaren, som strider mot ondskans styrkor och segerrikt räddar Guds folk, även från dödens makt.

Låt oss alltså hålla i tankarna att Kristus är central för Daniels bok. I varje kapitel i boken finns en erfarenhet eller tanke som pekar på Kristus.

FÖR EFTERTANKE Hur kan vi lära oss att hålla Kristus som centrum i våra liv, både mitt i strider och prövningar eller ibland i tider av lycka och framgång? Varför är det viktigt att göra detta?

10

MÅNDAGEN DEN 30 DECEMBER 2019

DANIELSBOKENS UPPBYGGNAD Kapitel 2–7 i Daniels bok är skrivna på arameiska, medan resten av kapitlen är skrivna på hebreiska. Kapitlen på arameiska uppvisar följande struktur som lyfter fram det centrala budskapet där och i hela boken: A. B. C. C’.

B’.

A’.

Nebukadnessars syn om fyra riken (Dan. 2) Gud räddar Daniels vänner från den brinnande ugnen (Dan. 3) Domen över Nebukadnessar (Dan. 4) Domen över Belshassar (Dan. 5) Gud räddar Daniel från lejongropen (Dan. 6) Daniels syn om fyra riken (Dan. 7)

Denna sorts litterära arrangemang lyfter fram huvudpoängen genom att placera den i mitten av strukturen. Här är det C och C’ (Dan. 4 och 5). Gud tar riket från Nebukadnessar (för tillfället) och från Belshassar (permanent). Därför är betoningen i kap. 2–7 på Guds suveränitet över jordens riken då han upprättar och avlägsnar dem.

Ett av de effektivaste sätten att förmedla ett budskap är att upprepa det. T.ex. ger Gud farao två drömmar om Egyptens omedelbara framtid (1 Mos. 41:1–7). I den första drömmen äts sju feta kor upp av sju magra. I den andra äts sju friska ax upp av sju ax som är tunna och torra. Båda har samma poäng: sju års överflöd följs av sju års nöd.

I Daniels bok använder Gud också upprepning. Där finns fyra profetiska cirklar som upprepar samma grundstruktur. Till slut visar den Guds yttersta suveränitet. Varje profetisk skiss har olika perspektiv, men alla täcker de samma historiska period, från profetens tid till slutet, som följande diagram visar: Dan. 2

Dan. 7

Dan. 8, 9

Dan. 10–12

Babylon Babylon Medien-Persien

Medien-Persien

Medien-Persien

Medien-Persien

Grekland Grekland Grekland Grekland Rom Rom Rom Rom Guds rike upprättas

Dom ny jord

Rening av helgedomen

Mikael träder fram

FÖR EFTERTANKE Vilket fantastiskt hopp ger dessa texter oss på längre sikt? Dan. 2:44; Ps. 9:7–12; 2 Pet. 3:11–13.

11

TISDAGEN DEN 31 DECEMBER 2019

DANIELS APOKALYPTISKA PROFETIOR Danielsbokens profetiska syner är av en annan natur än de flesta profetiska budskapen från Gamla testamentets profeter. Daniels profetior tillhör kategorin apokalyptiska profetior, medan de flesta andra profetiorna i Gamla testamentet tillhör kategorin klassiska profetior.

En grundläggande förståelse av skillnaden mellan dem är avgörande för en korrekt förståelse av den bibliska profetian.

Apokalyptiska profetior visar vissa särdrag som skiljer dem från de s.k. klassiska profetiorna: Syner och drömmar. I apokalyptiska profetior använder Gud huvudsakligen drömmar och syner för att förmedla sitt budskap till profeten. I klassiska profetior får profeten ett budskap, ”så säger Herren”, som kan omfatta syner. Uttrycket förekommer i lite olika varianter ca 1 600 gånger hos de klassiska profeterna.

Sammansatt symbolik. I klassiska profetior är symboliken begränsad och omfattar huvudsakligen symboler från det verkliga livet. I apokalyptiska profetior visar Gud symboler och bilder bortom den mänskliga världens verklighet, som hybriddjur eller monster med vingar och horn.

Guds suveränitet och ovillkorlighet. Uppfyllelsen av klassiska profetior är ofta beroende av människans gensvar i samband med Guds förbund med Israel. Apokalyptiska profetior är ovillkorliga. Där visar Gud världsrikenas uppgång och fall från Daniels tid till tidens slut. Denna sorts profetia vilar på Guds förutvetande och suveränitet och de uppfylls oberoende av människans val.

FRÅGA Läs Jona 3:3–10. Är det en klassisk profetia? Motivera ditt svar.

Hur är det med Dan. 7:6?

Det kan vara till stor hjälp att känna till breda profetiska typer som klassisk och apokalyptisk profetia. För det första visar de att Gud använder olika sätt att kommunicera profetisk sanning (Heb. 1:1).

För det andra hjälper den kunskapen oss också att sätta större värde på Bibelns skönhet och komplexitet. För det tredje hjälper denna kunskap oss att tolka Bibelns profetior så att de stämmer överens med hela Bibeln och ”rätt utlägger sanningens ord” (2 Tim. 2:15).

FÖR EFTERTANKE Utifrån texter som Hos. 3:4, 5, Am. 8:11 och Sak. 9:1 förväntar sig en del kristna att världshistoriens sista händelser ska utspelas i Mellanöstern. Vad är det för fel med den tolkningen? Hur kan kännedom om skillnaden mellan apokalyptisk och klassisk profetia bidra till klarhet här?

12

ONSDAGEN DEN 1 JANUARI 2020

GUDS TIDSKALA Ytterligare en sak som vi behöver hålla i tankarna i studiet av Daniels bok är att de apokalyptiska profetiorna kan studeras utifrån historiska händelser. Vi kan kalla det för det historiska tolkningssättet, och det kan bättre förstås om det jämförs med de motsatta synsätten – preterism, futurism och idealism.

Preterism tenderar att se de profetiska händelserna i Daniels bok som någonting som har hänt i det förflutna. Futurism menar att profetiorna fortfarande gäller framtiden. Idealism i sin tur vidhåller att apokalyptiska profetior är symboler för allmänna andliga verkligheter utan några historiska referenspunkter.

Det historiska tolkningssättet menar däremot att i apokalyptiska profetior uppenbarar Gud en obruten sekvens av händelser i historien från profetens tid till den sista tiden. När vi studerar Daniels bok ser vi att varje viktig syn i boken (Dan. 2, 7, 8, 11) upprepar det historiska skeendet från olika perspektiv och med nya detaljer.

Adventistpionjärerna, Ellen White medräknad, förstod de bibliska profetiorna i Daniels bok och Uppenbarelseboken utifrån ett historiskt perspektiv.

FRÅGA Läs 4 Mos. 14:34 och Hes. 4:5, 6. Vad står ”dag” vanligtvis för i det profetiska språkbruket?

När vi studerar Daniels bok bör vi alltså hålla i tankarna att den profetiska tiden mäts utifrån år-dag-principen, dvs. att en profetisk dag vanligtvis står för ett år i historisk tid. Därför bör alltså profetian om de 2 300 kvällarna och morgnarna förstås som 2 300 år (Dan. 8:14). På motsvarande sätt bör de 70 veckorna förstås som 490 år (Dan. 9:24–27).

Denna tidsskala känns rätt av flera uppenbara skäl: 1) Eftersom synerna är symboliska bör också de antydda tiderna vara symboliska. 2) Då de beskrivna händelserna i synerna äger rum under långa tidsperioder, t.o.m. fram till ”den sista tiden”, bör tider som gäller dessa profetior också tolkas i enlighet med detta. 3) År-dagprincipen bekräftas av Daniels bok. Ett tydligt exempel kommer från 70-veckorsprofetian som sträckte sig från kung Artaxerxes till Jesus ankomst som Messias. Det mest uppenbara och riktiga sättet att förstå de profetiska tidsperioderna i Daniels bok är alltså att tolka dem i enlighet med år-dag-principen.

FÖR EFTERTANKE Vissa av dessa profetior täcker hundratals, t.o.m. tusentals år. Vad lär det oss om uthållighet?

13

TORSDAGEN DEN 2 JANUARI 2020

DANIELSBOKENS RELEVANS IDAG Daniel bok skrevs för mer än 2 500 år sedan, men den förblir djupt aktuell för Guds folk på 2000-talet. Vi ska se på tre områden där den kan vara relevant för oss.

Gud förblir suverän över våra liv. Även när någonting går fel förblir Gud suverän, och genom de mänskliga handlingarnas nyckfullhet verkar han för sina barns bästa. Daniels erfarenhet i Babylon påminner om det som Josef upplevde i Egypten och Ester i Persien. Dessa tre unga människor var fångar i främmande länder och stod under hedniska makters välde. I vanliga åskådares ögon kan de ha verkat svaga och övergivna av Gud. Men Herren styrkte dem och använde dem på kraftfulla sätt. När vi möter prövningar, lidanden och motstånd kan vi se tillbaka på vad Gud gjorde för Daniel, Josef och Ester. Vi kan vara helt övertygade om att Herren förblir vår Herre och har inte övergett oss ens i våra prövningar och frestelser.

Gud styr historiens gång. Emellanåt känner vi oss oroliga eftersom vi lever i en förvirrad och mållös värld som är full av synd och våld.

Men Daniels budskap är att Gud har kontrollen. I vartenda kapitel betonas budskapet att Gud styr historiens gång. Som Ellen White säger: ”I mänsklighetens historia ser det ut som om folkens tillväxt och rikenas uppgång och fall berott på människornas egen vilja och skicklighet. Det verkar som om det är deras kraft, ärelystnad och godtycklighet som i hög grad har avgjort det som skett. Men i Guds ord dras ridån åt sidan, och i hela skådespelet med människornas intressen, makt och känslor, ser vi en nådig Gud som stilla och tålmodigt utför sin vilja” (Vägen till mognad, s. 190).

Gud ger en förebild för sitt folk i den sista tiden. Daniel och hans vänner tjänar som förebilder för ett liv i ett samhälle med en världsbild som ofta står mot den bibliska. När de pressades till kompromisser med sin tro och böja sig för det babyloniska systemet på områden där de kunde ha förnekat sin överlåtelse till Herren förblev de trogna mot Guds Ord. Deras erfarenhet och trohet och absoluta hängivenhet till Herren uppmuntrar oss när vi möter motstånd och t.o.m. förföljelse för evangeliets skull. Samtidigt visar Daniel att det är möjligt att bidra till staten och samhället och förbli överlåten till Herren.

FÖR EFTERTANKE Läs Dan. 9:23, 10:11, 12 och Matt. 10:29–31. Vad säger dessa texter om Guds intresse för våra personliga strider?

14

FREDAGEN DEN 3 JANUARI 2020 STUDIEHJÄLP ”Bibeln gavs för att leda alla rätt som ville lära känna sin Skapares vilja. Gud gav människan det profetiska ordet. Änglar, ja, t.o.m.

Kristus själv kom för att undervisa Daniel och Johannes om det som snart skulle ske. Dessa viktiga händelser som gäller vår frälsning skulle inte insvepas i mystik. De blev inte uppenbarade för att förvirra och vilseleda dem som uppriktigt söker efter sanning. Herren sa genom profeten Habackuk: ’Skriv ner synen och gör den tydlig på tavlor så att den lätt kan läsas’ (Hab. 2:2). Guds ord är tydligt för alla som studerar det under bön. Varje uppriktig människa kommer att nå fram till sanningens ljus. ’Ljus bryter fram för den rättfärdige’ (Ps. 97:11). Inget kyrkosamfund kan växa till i helgelse om medlemmarna inte allvarligt söker efter sanningen som efter dolda skatter” (Ellen White: Från mörker till ljus s. 607–617). ”Studera Daniels och hans vänners historia. Fastän de levde där de levde och från alla sidor mötte frestelser att ge upp, ärade och förhärligade de Gud i det dagliga livet. De beslutade att undvika allt ont.

De vägrade att ställa sig på fiendens sida. Gud belönade deras fasta lojalitet med rika välsignelser” (Manuscript Releases [No. 224], vol. 4, Ellen G. White Estate, 1990, s. 169, 170).

SAMTALSSTART Vad har Daniels bok betytt för dig? Hur har den välsignat dig?

FÖRBÖN Be att det här kvartalets studier ska hjälpa er att bättre förstå hur Gud leder världens historia och även era liv.

15

SAMTALSFRÅGOR 1. När vi studerar Daniels bok kommer en kraftfull poäng fram. Gud är inte bara suverän över alla nationer, utan han har också nära kännedom om var och en av oss, även på det djupaste planet. Som vi t.ex. ska se i Dan. 2 kunde Gud ge en hednisk kung en dröm. Att kunna komma in i någons sinne när han sover och ge en dröm visar en närhet som vi inte ens kan börja föreställa oss. Men som vi samtidigt ska se visar drömmens natur att Gud har den yttersta kontrollen även över världens mäktiga riken och vet hur allting kommer att sluta. Vilken tröst och vilket hopp finner vi från dessa verklighetsbeskrivningar? Hur känns det samtidigt för dig att veta att Herren är så nära att han vet även dina tankar? Varför blir löftet om korset i detta sammanhang så viktigt?

2. Samtala i studiegruppen om skillnaden mellan klassisk och apokalyptisk profetia.

Vilka ytterligare exempel på de båda finner ni i Bibeln?

16 16

17

MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN | SABBATEN DEN 11 JANUARI 2020

Mirakelkyrkan 2015 blev Stoyan Petkov pastor för Sofias Västra Adventistkyrka. Församlingen firade sina gudstjänster i en evangelisk kyrkas lokaler. I två år bad Stoyan om att adventistförsamlingen skulle få en egen kyrka.

Kyrkan som församlingen hyrde var utmärkt placerat. Men det fanns andra problem. Adventistförsamlingen firade gudstjänst på sabbaterna, men det var allt. De höll inga bönemöten, inga barnprogram eller utåtriktade program som t.ex. matlagningskurser.

Stoyan frågade ägarna till den evangeliska kyrkan om adventistförsamlingen kunde hyra byggnaden under veckan. Men ägarna avböjde utan förklaring.

Sedan bestämde sig Stoyan för att leta efter en ny plats åt församlingen. Han kammade igenom grannskapet. Ingenting.

Han startade en bönegrupp för att be Gud om hjälp och ledning. Månader gick.

I mars 2017 slutade Stoyan leta. I stället meddelade han i en gudstjänst att församlingen skulle hålla en påskkonsert.

Församlingen hade ingen kör, och Stoyan hade inte bokat någon lokal för konserten.

Men ungdomarna i församlingen hjälpte gärna till och bildade en kör, och Stoyan lyckades hyra en möteslokal med 50 sittplatser. Men dagen före konserten sa hyresvärden att han hade hyrt ut lokalen till någon annan.

Stoyan gick en vända på stan och bad.

Han gick förbi ett köpcentrum med många lediga butiker. Det gav honom en idé. Han ringde ägaren, och till sin förvåning fick han hyra en ledig butik för konserten.

Konserten blev en stor succé.

När kyrkans medlemmar sedan stä-

dade efter konserten kom ägaren förbi. ”Ni är intressanta människor”, sa han. ”Jag förväntade mig massor av buller och skrik, men ni är skötsamma.”

Eftersom församlingen behövde en plats att samlas regelbundet erbjöd ägaren sig att riva en vägg och göra en stor lokal av två butiker. Han erbjöd också en tredje butik på ett annat våningsplan där församlingen kunde hålla program för barnen.

Församlingen skulle få samlas oftare, och hyran var lägre än för kyrkan.

När Sofias Västra Adventkyrka hade flyttat till köpcentret utvecklades deras verksamhet snabbt. De startade hälsokurser, matlagningskurser och barnprogram.

Fem personer blev döpta under det första året.

Köpcentret upplevde också förändringar som följd. Nya hyresgäster flyttade in, och det en gång tomma köpcentret var nu fullt av liv och aktivitet. Detta gick inte ägarens uppmärksamhet förbi.

Men församlingen behövde fortfarande egna lokaler. Pastorn förstod att hyran inte alltid skulle vara låg. Dessutom hade församlingen snabbt växt till 120 medlemmar, och lokalerna i köpcentrumet började bli för trånga.

Det var då som Adventistsamfundets ledning i Bulgarien berättade för Stoyan att eftersom hans församling behövde en egen kyrka hade den valts som ett av det första kvartalets speciella missionsprojekt år 2020. Stoyan säger att allt vände när han slutade oroa sig för att hitta nya lokaler åt församlingen och istället koncentrade sig på att sprida evangeliet som är vår viktigaste uppgift. ”Gud ordnade med nya lokaler åt oss när det blev dags”, säger Stoyan.

AV ADVENTIST MISSION, USA | BULGARIEN | CENTRALEUROPEISKA DIVISIONEN

18

2

Från Jerusalem till Babylon INFÖR SABBATEN DEN 11 JANUARI 2020 ”Gud hade gett de fyra unga männen kunskap och insikt i skrifter och vishet av alla slag, och Daniel förstod sig på allt vad syner och drömmar heter” (Dan. 1:17).

VECKANS HUVUDTEXTER 2 Kung. 21:10–16; Dan. 1; Gal. 2:19, 20; Matt. 16:24–26; 2 Kor. 4:17; Jak. 1:5.

INLEDNING Bibeln skäms inte för att visa den fallna mänsklighetens svagheter.

Från 1 Mos. 3 och framåt avslöjas öppet den mänskliga syndfullheten och dess sorgliga konsekvenser. Samtidigt ser vi också människor som visar stor trohet mot Gud, även när de starkt dras till att vara allt annat än trogna. Några av de starkaste exemplen på detta slags trohet finner vi i Daniels bok.

Men när vi studerar Daniel behöver vi komma ihåg att bokens sanna hjälte är Gud. Vi är så vana vid berättelser som betonar Daniels och hans vänners trohet att vi kan glömma att upphöja Guds trofasthet som ledde och uppehöll dessa fyra unga män när de mötte det babyloniska imperiets makt och lockelser. Att vara trogen är tillräckligt utmanande i ens eget land och hem, för att inte tala om pressen i ett främmande land, i en främmande kultur och religion. Men mänskliga hjältar möter dessa utmaningar eftersom de likt aposteln Paulus vet vem de tror på (2 Tim. 1:12). Det är honom de litar på.

Studiematerial för den 5 – 11 januari 2020 19

SÖNDAGEN DEN 5 JANUARI 2020

GUDS SUVERÄNITET Vid första ögonkastet börjar Daniels bok med en märklig notering om ett nederlag. Juda har kapitulerat för Nebukadnessar och tempelföremålen har förts från Jerusalem till Shinars land. Shinar förekommer i 1 Mos. 11:2 som platsen för Babels torn. Det är ett olycksbådande tecken, då det anknyter till ett projekt som handlade om öppet motstånd mot Gud. Men även om Babels byggare misslyckades med sina avsikter att nå upp till himlen ser det ut som om Nebukadnessar och hans gudar, som fanns i landet Shinar, hade besegrat Israels Gud. Ändå gör början av Daniels bok det klart att Jerusalems nederlag inte beror på den babyloniske kungens överlägsna makt, utan det har skett därför att ”Herren gav Jojakim, kungen av Juda, i hans [Nebukadnessars] våld” (Dan. 1:2). Mycket tidigare meddelade Gud att om hans folk skulle glömma honom och bryta förbundet skulle han skicka dem som fångar till ett främmande land. Alltså vet Daniel att bakom och bortom Babylons militära makt leder himlens Gud historiens gång. Det är denna klara uppfattning om Guds suveränitet som uppehåller dessa unga män och ger dem styrka och mod att möta det babyloniska imperiets frestelser och tryck.

FRÅGA Läs 2 Kung. 21:10–16; 24:18–20 och Jer. 3:13. Varför lämnade Gud Juda och Jerusalem åt babylonierna?

När vi möter 2000-talets utmaningar behöver vi återfå den uppfattning om Gud som Daniels bok så livfullt återspeglar. Enligt den driver Gud inte bara historiens krafter genom sin suveränitet, utan han griper också nådigt in i sitt folks liv för att ge dem den avgörande hjälpen i nödens tider. Senare ska vi se att i den sista tiden ska Gud göra för sitt folk detsamma som han gjorde för de hebreiska fångarna, oavsett vilka attacker som de och deras tro utsätts för.

FÖR EFTERTANKE Vilka utmaningar möter din tro nu, antingen från yttre källor eller inifrån i församlingen, eller utifrån dina egna brister och karaktärsfel? Hur kan du lära dig att luta dig mot Guds kraft som hjälper dig att komma över vad det än är du har framför dig?

20

MÅNDAGEN DEN 6 JANUARI 2020

TRO SOM PRÖVAS FRÅGA Läs Dan. 1. Vilken press sätts på dessa unga män för att de ska ge upp?

Vid ankomsten till Babylon måste dessa unga män möta en högst allvarlig utmaning för sin tro och övertygelse: de utses till att få en specialutbildning för att tjäna kungen. Forntida kungar rekryterade ofta några av sina bästa fångar till tjänst i det kungliga palatset, för att därigenom vända deras lojalitet till sig och gudarna i riket som hade tillfångatagit dem. Hela processen var verkligen avsedd att åstadkomma någon sorts omvändelse och indoktrinering som skulle leda till en förändrad världsbild. Som en del av processen ändrades de hebreiska fångarnas namn. Ett namn betecknar en förändring av ägandeskap och öde. Genom att ge fångarna ett nytt namn avsåg alltså babylonierna att hävda sin auktoritet över dem och tvinga dem att ta till sig Babylons värderingar och kultur. Deras ursprungliga namn som pekar på Israels Gud ersätts av namn som hedrar hedniska gudomar. Dessutom bestämmer kungen sig för att de unga männen ska äta vid hans bord. Att äta vid kungens bord hade djupgående konsekvenser i de gamla tiderna. Det innebar odelbar lojalitet mot kungen och återspeglade beroende av honom. Eftersom maten vanligtvis hade offrats till rikets gud eller gudar hade det också en djup religiös betydelse att man åt den. Uppenbarligen innebar det att man accepterade och deltog i kungens sätt att tillbe.

Alltså finner Daniel och hans vänner sig i utmanande omständigheter. Att förbli trogna mot Gud och överleva imperiets väldiga makt förutsätter ingenting mindre än ett mirakel. För att göra det ännu mer komplicerat stod själva staden Babylon som ett monumentalt uttryck för mänskliga prestationer. De babyloniska templens arkitektoniska skönhet, de hängande trädgårdarna och Eufratfloden som slingrade sig genom staden gav en bild av en oöverträffad makt och härlighet. Daniel och hans vänner erbjuds ett tillfälle till karriär och möjlighet att njuta av systemets förmåner och rikedom. De kan sluta att vara hebreiska fångar och bli kungliga tjänstemän. Ska de kompromissa med sina principer och träda in på härlighetens lätta väg?

FÖR EFTERTANKE På vilka sätt kunde dessa pojkar ha rationaliserat ett beslut att kompromissa med sin övertygelse? På vilka sätt kan du möta liknande utmaningar nu, även om de är mer subtila?

21

TISDAGEN DEN 7 JANUARI 2020

FAST BESLUT FRÅGA Läs Dan. 1:7–20. Vilka två faktorer ser vi verksamma här: Daniels fria vilja och Guds ingripande? Vilken viktig princip finns här också?

Det visar sig att de fyra hebreiska fångarna inte motsätter sig sina babyloniska namn. Sannolikt finns det inget de kan göra åt det, förutom att använda sina hebreiska namn sinsemellan. Men när det handlar om mat och vin från kungens bord har de makt över att äta det eller inte. Därför är deras fria val mycket viktigt här.

Men om en tjänsteman kan ändra deras namn kan han också ändra deras meny. Det finns två sannolika skäl till att de fyra inte vill äta från kungens bord.

För det första kan maten på kungens bord innehålla orent kött (3 Mos. 11). För det andra offras maten först som en avgudamåltid och skickas sedan till kungen för att ätas. När Daniel gör det klart, utan några svepskäl eller undanflykter, att hans begäran har en religiös motivation, dvs. palatsets mat kan göra honom och hans vänner orena (Dan. 1:8), är han mycket modig.

När vi ser på kontakten mellan Daniel och den babyloniske tjänstemannen är det några viktiga punkter som sticker ut. För det första verkar Daniel ha en god förståelse av tjänstemannens svåra situation, så han föreslår ett test. Tio dagar med alternativa måltider bör visa effekterna av dieten tillräckligt bra och därmed dämpa tjänstemannens fruktan. För det andra kommer Daniels visshet om positiva resultat inom en så kort tid från en absolut förtröstan på Gud. För det tredje påverkas Daniels val kanske också av att vegetarisk mat och vatten pekar tillbaka på den mat som Gud gav människan i skapelsen (1 Mos. 1:29), ett faktum som också kan ha påverkat Daniels val. Vad skulle nämligen kunna vara en bättre kost än den som Gud ursprungligen gav oss?

FÖR EFTERTANKE Vad är det som är så viktigt i Daniels fria val och som öppnar vägen för Gud att handla som han gör (se Dan. 1:9)? Vilka lärdomar kan vi få av detta om vikten av våra egna val? Hur bör vår förtröstan på Gud påverka våra val?

22

ONSDAGEN DEN 8 JANUARI 2020

UTAN LYTE OCH KLOKA Daniel och hans kamrater är utvalda till kunglig tjänst eftersom de passar in i det mönster som Nebukadnessar har bestämt. Enligt kungen ska palatsets tjänstemän vara ”utan lyte, ståtliga att se på” (Dan. 1:4). Intressant nog skulle offren och de som tjänstgjorde i helgedomen vara felfria (3 Mos. 22:17–25; 21:16–24). Den babyloniske kungen tycks jämföra sig själv med Israels Gud såtillvida att han kräver liknande kvalifikationer av dem som tjänstgör i hans palats. Å andra sidan kan sådana kvalifikationer oavsiktligt antyda att Daniel och hans kamrater var levande offer för Gud när de mötte det babyloniska imperiets utmaningar.

FRÅGA Läs Gal. 2:19, 20; Matt. 16:24–26; 2 Kor. 4:17. Vad säger dessa verser oss om hur vi kan förbli trogna mitt i allehanda frestelser vi möter?

Gud hedrar de fyra hebreiska fångarnas lojalitet, och i slutet av deras tiodagars provperiod ser de friskare och mer välnärda ut än de övriga studenterna som hade ätit från kungens bord. Dessutom hade Gud ”gett de fyra unga männen kunskap och insikt i skrifter och vishet av alla slag, och Daniel förstod sig på allt vad syner och drömmar heter” (Dan. 1:17). Denna gåva kommer att spela en betydande roll i Daniels profetiska tjänst.

Precis som Gud hedrar sina tjänares tro i det babyloniska hovet ger han oss vishet när vi möter utmaningar i vår värld. Från Daniels och hans kamraters erfarenhet lär vi att det verkligen är möjligt att förbli ofördärvad av de korrumperande sakerna i vårt samhälle. Vi lär oss också att vi inte behöver isolera oss från samhället och dess kulturella liv för att tjäna Gud. Daniel och hans kamrater levde inte bara mitt i en kultur byggd på lögner, misstag och myter, utan de blev också inskolade i dessa. Ändå förblev de trogna.

FÖR EFTERTANKE Var vi än lever möter vi utmaningar att förbli trogna mot det vi tror, mitt ibland kulturella och sociala inflytanden som är mot den tron.

Identifiera negativa inflytanden i din kultur och fråga dig själv: Hur bra står jag emot dem?

23

TORSDAGEN DEN 9 JANUARI 2020

SLUTLIGT PROV FRÅGA Läs Dan. 1:17–21. Vad är nyckeln till de fyra männens framgång?

(Se även Job 38:36; Ords. 2:6; Jak. 1:5.)

Efter tre års utbildning vid ”det babyloniska universitetet” förs de fyra hebreerna inför kungen för en slutgiltig examination. De är inte bara friskare än de övriga studenterna utan överträffar dem i kunskap och vishet. De fyra tas genast i kungens tjänst. Vi bör inte glömma att denna ”kunskap och vishet” utan tvekan innehöll hedendom. Men de lär sig det ändå, och uppenbarligen gör de det också väl, även om de inte tror på det.

Nebukadnessar kanske tänker att den prestationen kunde ha något att göra med palatsets kost och det utbildningsprogram som de fyra studenterna hade gått igenom. Men Daniel och hans vänner vet, och berättelsen visar tydligt, att deras överlägsna prestation inte står i någon tacksamhetsskuld till det babyloniska systemet. Allting kommer från Gud. Vilket kraftfullt exempel på vad Gud kan göra för dem som förtröstar på honom! Vi bör inte frukta mediers, regeringars eller andra institutioners överväldigande makt som kan hota att förgöra vår identitet som Guds barn. När vi sätter vår tillit till Gud kan vi vara säkra på att han kan upprätthålla oss i svåra stunder och skydda oss mot alla odds. Nyckeln för oss är att göra de rätta valen när vi konfronteras med något som utmanar vår tro.

När vi ser på Dan. 1 får vi några viktiga lärdomar om Gud: 1) Gud har kontroll över historien. 2) Gud ger vishet så att vi kan orientera oss i den fientliga miljön i vår kultur och vårt samhälle. 3) Gud hedrar dem som förtröstar på honom genom en inre övertygelse och livsstil.

Kapitlet avslutas med ett påpekande om att ”Daniel var kvar ända till Kyros första regeringsår” (Dan. 1:21). Att Kyros nämns här är betydelsefullt: det ger en glimt av hopp mitt i erfarenheten av fångenskap. Kyros är utvald av Gud till att befria hans folk och låta dem återvända till Jerusalem. Kapitlet börjar med ett nederlag och exil men avslutas med en glimt av hopp och hemkomst. Detta är vår Gud: även mitt i de svåraste stunderna av vårt liv öppnar han alltid ett hoppets fönster så att vi kan se den härlighet och glädje som ligger bortom lidandet och smärtan.

24

FREDAGEN DEN 10 JANUARI 2020 STUDIEHJÄLP ”Daniel och hans vänner i Babel levde under gynnsammare förhållanden än vad Josef gjorde under sina första år i Egypten, men de karaktärsprov de utsattes för var säkert inte mindre påfrestande.

Några ungdomar av kunglig släkt fördes bort från sina tämligen enkla judiska hem till den praktfulla babyloniska huvudstaden. De kallades till kungens palats där de valdes ut för speciella uppdrag. I det kungliga hovet som överflödade av lyx var den moraliska standarden inte särskilt hög och ungdomarna utsattes för stora frestelser varje dag.

De babyloniska segerherrarna tyckte sig kunna bevisa att deras religion och traditioner var överlägsna den hebreiska religionen och de hebreiska traditionerna. Bevisen var många, påpekade de, och hänvisade till att de som tillbad Herren nu var fångar i Babylon, att kärlen från Guds hus nu stod i de babyloniska gudarnas tempel och att Israels kung var babyloniernas fånge.

Guds avsikt var att de förödmjukelser som israeliterna utsattes för på grund av att de inte följde Guds bud, skulle bli ett bevis för babylonierna om hans överhöghet, om hans buds helighet och om de säkra följderna av lydnad. Men det vittnesbördet kunde han bara ge genom dem som var trogna mot honom” (Ellen White: Vägen till mognad, s. 66, 67).

SAMTALSSTART Har människor i din omgivning ifrågasatt din tro någon gång? Vad gjorde du då? Vad blev resultatet?

FÖRBÖN Be att Gud ska ge er mod och kraft att vara trogna när er tro utmanas.

25

SAMTALSFRÅGOR 1. Samtala i studiegruppen om olika kulturella och sociala utmaningar ni möter som kristna i ert samhälle. Vilka är de, och hur kan församlingen i sin helhet lära sig att bemöta dem?

2. Tänk hur lätt det kunde ha varit för Daniel och de övriga att kompromissa sin tro.

Babylonierna var ju erövrarna. Den judiska nationen var besegrad. Vilka fler ”bevis” behövdes för att veta att de babyloniska ”gudarna” var större än Israels Gud, och därmed för att Daniel och hans kamrater skulle acceptera detta faktum? Vilka viktiga bibliska sanningar kan de i så fall ha hållit fast vid som hjälpte dem att klara av denna tid? (Se Jer. 5:19; 7:22–34.) Vad bör detta säga oss om hur viktigt det är att vi kan våra Biblar och förstår sanningen för vår tid?

3. Varför är troheten mot Herren som vi försöker tjäna så viktig, inte bara för oss själva utan för dem som vi vittnar för om Herrens karaktär?

26

27 27

MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN | SABBATEN DEN 18 JANUARI 2020

Inte längre fattig och underkuvad Fatema berättar: ”Min man är murare, och när han har arbete har vi det bra.

Men på senare tid har det funnits för lite arbete för min man, och eftersom vi har barn har min oro och ängslan blivit nästan outhärdlig. Tänk om jag skulle kunna göra någonting för att också kunna hjälpa familjen! Men jag har ingen utbildning, och som en underkuvad kvinna är det inte möjligt för mig att arbeta utanför hemmet. Jag lider så av att se mina barn hungriga och i dåliga kläder.” ”Under flera år har ADRA arbetat i min by med olika grupper. Jag vågade inte gå dit, eftersom jag förstod att ADRA är en kristen organisation. Men flera av mina kvinnliga grannar gick till gruppen, och det märkliga var att dessa kvinnor började få egna inkomster. De stod rakare och vågade titta människor i ögonen när de pratade. De stod t.o.m. upp och diskuterade i byrådet. Ingen av dem pratade om att ADRA hade försökt omvända dem. Det var t.o.m. så att flera av dem som undervisade i olika ämnen var muslimer. Till slut tog min desperation överhanden, och jag ville lära mig någonting som kunde hjälpa mig att få möjlighet att köpa mat åt mina barn.”

Till slut vågade Fatema, som bor i Charakona by i Mymensingh i Bangladesh, gå till ADRA-gruppen för att höra vad ADRA hade att säga. ”Jag började lära mig så mycket”, berättar hon. ”Jag fick veta hur jag kunde hålla mina barn friska och lokala örter som kunde hjälpa dem när de var sjuka. ADRA visade hur

vi kan odla trots att vi inte har stora jordlotter och hur vi kan använda naturlig gödsel för att få bättre skördar. Jag började med mina egna köksodlingar och med att göra naturlig gödsel för att sälja.

Det gav så bra resultat och var mycket lätt att sälja. Jag blev plötsligt en del av lösningen för vår familjs brist på mat och livsnödvändigheter!”

Men det var inte slut här. ADRA insåg att Fatema också skulle kunna bli en bra barnmorska, och hon fick möjlighet att utbilda sig. I hennes del av landet anlitar man ofta lokala ”barnmorskor” som inte har någon utbildning förutom att de själva har fött barn. I Bangladesh dör därför många mödrar och barn under förlossningen.

Genom att lära kvinnor som Fatema om förlossningar är det möjligt att rädda många liv. Fatema älskar sitt nya arbete. ”ADRA har inte bara räddat mig och min familj”, säger hon. ”Genom mig har de också räddat många andra, både i den här generationen och i nästa. Jag är så tacksam för allt jag har lärt mig och för att jag får möjlighet att bidra till att ta min familj ur fattigdom. Tack vare min nya ställning känner jag mig inte underkuvad längre. Jag står rak idag och är så glad när jag tänker på en mycket ljusare framtid!”

I Psaltaren 41:2, 3 står det: ”Salig är den som bryr sig om den fattige! H erren ska befria honom på olyckans dag. H erren ska bevara honom och hålla honom vid liv, han ska skattas lycklig i landet” (Svenska Folkbibeln 2015).

AV SIRI BJERKAN KARLSSON | ADRA SVERIGE | BANGLADESH

28

3

Från mysterium till uppenbarelse INFÖR SABBATEN DEN 18 JANUARI 2020 ”Välsignat är Guds namn från evighet till evighet: visheten och kraften är hans” (Dan. 2:20).

HUVUDTEXTER Dan. 2:1–16; Apg. 17:28; Dan. 2:17–49; Ps. 138; Joh. 15:5; 5 Mos. 32:4; 1 Pet. 2:4.

INLEDNING I de grönländska vattnen finns det isberg av olika storlekar. Ibland rör sig de små isflaken i en riktning och de massiva i en annan. Det som händer är att vindarna på ytan drar de små, medan de stora ismassorna drivs av djupa havsströmmar. När vi ser på nationernas uppgång och fall genom historien liknar det ytliga vindar och havsströmmar. Vindarna står för allting föränderligt och oförutsägbart, precis som människans vilja. Men samtidigt med dessa vindpustar och fläktar verkar en annan kraft, och den är till och med starkare än och mycket lik havsströmmarna. Det är den säkra rörelsen från Guds visa och allsmäktiga syften. Som Ellen White sade: ”Men precis som stjärnorna följer sina bestämda banor i sina oändliga kretslopp visste Guds syften inte om någon brådska eller försening” (Messias, s. 30). Även om nationernas, ideologiernas och de politiska partiernas uppgång och fall bara verkar ha skett av mänskliga impulser visar Dan. 2 att det faktiskt är himlens Gud som rör den mänskliga historien mot dess stora slutmål.

Studiematerial för den 12 – 18 januari 2020 29

SÖNDAGEN DEN 12 JANUARI 2020

GUDS IMMANENS FRÅGA Läs Dan. 2:1–16. Vilka kriser möter hebreerna p.g.a. den dröm Herren ger kungen?

Drömmar togs på allvar i den forntida världen. När en dröm verkade förutspå någonting ont antydde den ofta en katastrof. Därför är det förståeligt att Nebukadnessar blir så ängslig för drömmen som han inte längre kan komma ihåg, vilket gör det hela ännu mer olycksbådande. Babyloniens experter trodde att gudarna kunde uppenbara tolkningen av drömmar, men när det handlar om den här drömmen i Daniels bok finns det ingenting som experterna kan göra eftersom kungen hade glömt den. Om de fick veta vad drömmen innehöll skulle de kunna komma med en tolkning som behagade kungen. Men i denna säregna situation är drömexperterna oförmögna att tala om för kungen vad han har drömt. Därför måste de medge att det ”är så svårt att ingen kan utföra det, ingen utom gudarna, och de bor inte bland de dödliga” (Dan. 2:11). Överväldigad av frustration befaller kungen att alla de visa männen i Babylon ska dödas. Ett sådant folkmord var inte okänt i den forntida världen. Historiska källor bekräftar att p.g.a. en konspiration avrättade Dareios I alla magikerna, och Xerxes lät döda ingenjörerna som hade byggt en bro som kollapsade. När Nebukadnessar utfärdar sitt påbud har Daniel och hans vänner just avslutat sin utbildning och blivit upptagna i kretsen av kungens experter. Därför gäller kungens påbud även dem. Grundtexten antyder faktiskt att avrättningen påbörjades direkt, och Daniel och hans vänner skulle stå i tur. Men ”då vände sig Daniel med kloka och välvalda ord” (Dan. 2:14) till Arjok, som var ansvarig för avrättningarna. Daniel ber kungen själv om tid för att kunna lösa gåtan med drömmen. Fastän kungen har anklagat magikerna för att försöka vinna ”tid” ger han, intressant nog, den ”tid” som Daniel ber om. Daniel håller säkert med magikerna om att ingen människa kan avslöja en sådan hemlighet, men profeten känner också en Gud som kan uppenbara både drömmens innehåll och uttydning.

FÖR EFTERTANKE Teologerna talar om Guds ”immanens”, att fastän han är skild från skapelsen kan han fortfarande vara så nära den. Vad lär vi oss om just hur nära Gud kan vara av att han ger kung Nebukadnessar en dröm? (Se även Apg. 17:28.)

30

MÅNDAGEN DEN 13 JANUARI 2020

BÖNEN Daniel tar genast med sig sina tre vänner till en bönestund och förklarar för dem att de ska avrättas om inte Gud uppenbarar drömmen för dem. Närhelst vi möter ett stort problem bör vi också inse att vår Gud är stor nog att bemöta även de mest omöjliga utmaningarna.

FRÅGA Läs Dan. 2:17–23. Vilka är de två sorters böner som bes här?

I detta kapitel nämns två typer av bön. Den första är en vädjan där Daniel ber Gud att uppenbara drömmens innehåll och tolkning (Dan. 2:17–19). Orden i denna bön återges inte, men vi får veta att Daniel och hans vänner bönfaller ”himlens Gud att visa barmhärtighet och låta dem veta hemligheten, så att inte han och hans kamrater och alla andra visa i Babylon skulle mista livet” (Dan. 2:18). Medan de ber svarar Gud på deras vädjan och visar innehållet och uttydningen av kungens dröm. Vi kan vara förvissade om att närhelst vi söker ”himlens Gud” blir också våra böner hörda, även om vi inte är i samma dramatiska situation som här. Daniels Gud är ju också vår Gud. Som reaktion på bönesvaret från Gud brister Daniel och hans vänner ut i en tacksägelsebön och lovprisning. De prisar Gud som källan till visdom och för att han har kontroll över naturen och den politiska historien. Här kan vi lära oss en viktig läxa. När vi ber och vädjar till Gud om så mycket, hur ofta prisar och tackar vi honom för att han har svarat? Jesus erfarenhet med de tio spetälska är en träffande illustration på människans otacksamhet. Bara en av alla de tio helade kommer tillbaka ”för att ge Gud ära” (Luk. 17:18).

Daniels reaktion påminner inte bara om vikten av tacksägelse och lovprisning utan visar också karaktären hos Gud som vi ber till. När vi ber till honom kan vi lita på att han gör det som är bäst för oss, och därför bör vi alltid prisa och tacka honom.

FÖR EFTERTANKE Läs Ps. 138. Vad kan du lära dig från den tacksägelsebönen som hjälper dig att vara tacksam inför Gud, oavsett dina omständigheter?

31

TISDAGEN DEN 14 JANUARI 2020

STATYN – 1 FRÅGA Läs Dan. 2:24–30. Vad säger Daniel här som är så viktigt för oss att alltid komma ihåg? (Se även Joh. 15:5.)

Som svar på bönen visar Gud drömmens innehåll och uttydning.

Daniel tvekar inte att tala om för kungen att lösningen på gåtan kommer från ”himlens Gud”. Innan Daniel rapporterar om drömmens innehåll och uttydning nämner han kungens outtalade tankar och bekymmer när han låg sömnlös på sin bädd. Informationen om omständigheterna betonar ytterligare budskapets tillförlitlighet, eftersom en sådan information bara var känd av kungen och måste ha kommit till Daniel från en övernaturlig makt. Men när Daniel berättar mer om drömmen riskerar han att skapa en ny kris, eftersom drömmen inte nödvändigtvis är goda nyheter för kungen.

FRÅGA Läs Dan. 2:31–49. Vad säger drömmen om Nebukadnessars rikes öde?

I drömmen ser kungen en majestätisk staty: ”Huvudet på statyn var av rent guld, bröstet och armarna av silver, buken och höfterna av koppar, benen av järn, fötterna delvis av järn, delvis av lera” (Dan. 2:32, 33). Till slut träffade en sten ”statyns fötter av järn och lera och krossade dem” (Dan. 2:34). Hela konstruktionen krossades och fördes bort av vinden. Daniel förklarar att de olika metallerna står för riken som följer och ersätter varandra under historiens gång. För Nebukadnessar är budskapet klart: Babylonien med all sin makt och härlighet kommer att försvinna och ersättas av ett annat rike, som i sin tur följs av andra, tills ett rike av en helt annan natur ersätter dem alla: Guds eviga rike, som består för evigt.

FÖR EFTERTANKE Tänk på hur flyktigt och kortvarigt allt mänskligt är. Vad bör det lära oss om det fantastiska hopp som vi har i Jesus, och endast i Jesus (se Joh. 6:54; 2 Kor. 4:18)?

32

ONSDAGEN DEN 15 JANUARI 2020

STATYN – 2 FRÅGA Läs på nytt drömmen och dess uttydning (Dan. 2:31–49). Vad lär det oss om Guds förutvetande om världshistorien?

Profetian i Nebukadnessars dröm ger en överblick och fungerar som måttstock med vilken man kan närma sig de mer detaljerade profetiorna i Dan. 7, 8, 11. Dan. 2 är inte heller någon villkorlig profetia.

Den är en apokalyptisk profetia: en definitiv förutsägelse om vad Gud förutsåg och om vad han faktiskt skulle låta ske i framtiden.

1. Det gyllene huvudet står för Babylon (626–539 f.Kr.). Ingen annan metall skulle faktiskt bättre kunna representera det babyloniska imperiet än guld. Bibeln kallar det för ”en gyllene bägare” (Jer. 51:7; jfr Upp. 18:16). Den antike historikern Herodotos rapporterar att ett överflöd av guld fyllde staden.

2. Bröst och armar av silver står för Medien-Persien (539–331 f.Kr.).

Liksom silver är mindre värt än guld uppnådde det medo-persiska riket aldrig samma härlighet som Babylonien. Silvret var dessutom en lämplig symbol för perserna eftersom de använde det i sitt skattesystem.

3. Buken och höfterna av koppar symboliserar Grekland (331–168 f.Kr.). Hes. 27:13 säger att grekerna använde kopparkärl som handelsvara. De grekiska soldaterna var kända för sin utrustning av koppar, som deras hjälmar, sköldar och stridsyxor var gjorda av.

Herodotos säger att i de invaderande grekerna såg Psammetichos I av Egypten uppfyllelsen av ett orakel som förutspådde ”män i koppar komma från havet.”

4. Benen av järn är en träffande beskrivning på Rom (168 f.Kr.–476 e.Kr.). Som Daniel förklarade representerade järnet Romarrikets förkrossande makt som varade längre än något av de tidigare rikena.

Järn var en perfekt metall för att representera det riket.

5. Fötterna delvis av järn, delvis av lera representerar ett delat Europa (476 e.Kr.– Jesus återkomst). Blandningen av järn och lera är en träffande bild på det som hände efter Romarrikets splittring. Fastän det har gjorts många försök att ena Europa, allt från äktenskap mellan kungahusen till det nuvarande EU, har splittring och oenighet bestått, och enligt denna profetia kommer det att förbli så fram tills att Gud upprättar sitt eviga rike.

33

TORSDAGEN DEN 16 JANUARI 2020

STENEN FRÅGA Läs Dan. 2:34, 35, 44, 45. Vad lär dessa verser oss om världens slutgiltiga öde?

Drömmen koncentrerar sig på det som händer ”i kommande dagar” (Dan. 2:28). Hur mäktiga och rika de än kan ha varit är riken av metall (och lera) ingenting annat än ett preludium inför upprättandet av ett rike av sten. Metaller och lera kan i viss mån vara tillverkade av människor, men stenen i drömmen kommer utan människohänders beröring. Med andra ord: alla de tidigare rikena möter sitt slut, men riket som stenen representerar består för evigt. Bilden på en klippa symboliserar ofta Gud (t.ex. 5 Mos. 32:4; 1 Sam. 2:2; Ps. 18:32), och stenen kan på samma sätt representera Messias (Ps. 118:22; 1 Pet. 2:4, 7). Alltså finns det ingen lämpligare symbol för upprättandet av Guds eviga rike än bilden av en sten.

Somliga menar att riket av sten upprättades under Jesus jordiska verksamhet och att förkunnelsen av evangeliet står som en indikation på att Guds rike har tagit över hela världen. Men riket av sten blir till först efter att de fyra andra rikena har fallit och mänsklighetens historia har nått tiden för de delade rikena som fötterna och tårna representerar i statyn. Detta faktum utesluter att profetian uppfylldes under det första århundradet, eftersom Jesus jordiska verksamhet ägde rum under Roms, det fjärde rikets, välde.

Stenen förberedde väg för ett berg: ”Men stenen som hade träffat statyn blev till ett stort berg, som uppfyllde hela jorden” (Dan. 2:35).

Ett sådant berg påminner om berget Sion där templet stod, den konkreta representationen av Guds jordiska rike under Gamla testamentets tid. Intressant nog blir stenen som lossnade från berget själv till ett berg. Detta berg, som enligt texten redan finns, pekar med största sannolikhet på det himmelska Sion, den himmelska helgedomen, dit Kristus kommer för att upprätta sitt eviga rike. I det Jerusalem som kommer ner från himlen (Upp. 21:1–22:5) finner detta rike sin slutgiltiga uppfyllelse.

FÖR EFTERTANKE Dan. 2 har hittills haft rätt i fråga om alla dessa riken. Varför är det då så logiskt och förståndigt att lita på dess profetia om det slutliga, Guds eviga rike? Varför är det så irrationellt att inte tro på profetian?

34

FREDAGEN DEN 17 JANUARI 2020 STUDIEHJÄLP Det är viktigt att statyn i Dan. 2 är gjord av guld och silver, metal�ler som är relaterade till ekonomisk makt. Statyn är också gjord av koppar och järn som användes till verktyg och vapen, och lera som användes i den gamla världen till litterära behov och hushållsbehov.

Alltså ger statyn en levande bild av mänskligheten och dess prestationer. Mest träffande är att de olika anatomiska delarna av statyn ger ordningsföljden för världsrikena och till slut oenigheten som består under de sista dagarna av mänsklighetens historia. Men det beskrivs uttryckligen att stenen inte var gjord av ”någon hand” (Dan. 2:45), en kraftfull påminnelse om det övernaturliga slut som kommer till denna temporära värld och dess mänskliga prestationer. ”För det mänskliga ögat utan hjälp kan mänsklighetens historia verka vara ett kaotiskt spel av krafter och motkrafter … [Ändå] försäkrar Daniel oss om att bakom allt detta står Gud och ser på det och verkar inom det för att nå det han ser är bäst” (William H. Shea: Daniel: A Reader›s Guide, Nampa, ID: Pacific Press, 2005, s. 98).

SAMTALSSTART Dagens studium handlar om hur Gud leder det som händer i världen.

Har Gud lett i ditt liv? Berätta gärna hur han har gjort det.

FÖRBÖN Be att ni ska vara villiga att låta Gud leda er i alla livets händelser.

35

SAMTALSFRÅGOR 1. Visst är det gott att veta att mitt i allt kaos och lidande i den här världen har Gud den yttersta kontrollen och kommer att leda allting till ett härligt slut. Vad är vår roll fram till dess när vi försöker göra allt det goda vi kan för att lindra lidandet som finns i den fallna världen?

2. Hur förklarar vi Daniels och fångarnas nära samarbete med och lojalitet mot en hednisk ledare som hade skadat Daniels eget folk så mycket?

3. Som vi såg har somliga menat att stenen som kom utan någon människas beröring syftar på evangeliets spridning i världen. Det kan inte vara riktigt av flera skäl, medräknat Dan. 2:35 som säger att stenen krossar de tidigare nationerna, och de ”fördes bort av vinden och stod ingenstans att finna”. Detta hände inte efter korset. Vidare försöker man ibland identifiera stenens rike med kyrkan. Det misslyckas därför att stenen ersätter alla andra former av mänskligt välde. Det är ett rike som omfattar hela världen. Varför är då Jesus andra ankomst den enda giltiga tolkningen för det som stenen gör i tidens slut?

36

37

MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN | SABBATEN DEN 25 JANUARI 2020

Tåg, lastbilar och sabbat Den tioårige pojken lyssnade till sin första predikan i Adventkyrkan. Pastorn berättade om en brevbärare som hittade ett brev adresserat till jultomten. En liten pojke hade skrivit brevet, och han längtade efter att få ett leksakståg. Brevbäraren hade inga egna barn, och han bestämde sig för att köpa ett leksakståg till pojken, som blev glad över att få gåvan!

Som barn hade Rosen Nakov också längtat efter att få ett leksakståg. Berättelsen rörde vid hans hjärta, och han kom tillbaka till kyrkan nästa sabbat. Han blev vän med människorna i församlingen och lärde känna Jesus.

Efter gymnasiet måste Rosen anmäla sig för att göra sin obligatoriska värnplikt.

Han hade två val: han kunde ta värvning som soldat i två år, eller arbeta i en fabrik i fem år. Han valde fabriken.

Minst tio adventister arbetade på en stor lastbilsfabrik i Sofia, och Rosen valde att arbeta där under sin vapenfritjänst.

I fabriken träffade han en adventist som föreslog att de skulle arbeta tillsammans på avdelningen som installerade motorer i lastbilarna.

Rosen gick till fabrikskontoret för att ansöka om platsen. En chef tittade på Rosens meriter och såg att han hade erfarenhet som bilmekaniker. ”Men varför ansöker du om det jobbet?” frågade han. ”Du bör reparera lastbilsmotorer i garaget. Det är du kvalificerad till.”

Rosen frågade genast om man fick ledigt på lördagarna på det jobbet. ”Ja”, svarade chefen. ”Arbetsveckan där är måndag till fredag.”

Han sände Rosen till personalav-

delningen för att skriva på papperen för tjänsten. Men på personalavdelningen sa en chef: ”Varför ansöker du om att reparera lastbilsmotorer? Du skulle behövas i fabriksbutiken för småmotorer.”

På Rosens första dag i fabriksbutiken fick han veta att bara sex andra personer arbetade där med småmotorerna. På lunchrasten frågade en av hans nya medarbetare: ”Så vem är det du känner som har kontakter bland högsta ledningen?” ”Vad menar du?” frågade Rosen. ”Du känner väl också någon i högsta ledningen som hjälpte dig skaffa detta jobb”, sa en annan medarbetare.

Rosen fick veta att arbetet med småmotorer var ett eftertraktat jobb på fabriken. De flesta av de tusentals anställda på fabriken var engagerade i svåra, smutsiga arbetsuppgifter. Men arbetet med småmotorer var relativt lätt och rent. Alla Rosens medarbetare hade fått sina jobb tack vare sina kontakter i ledningen.

Rosen insåg att Gud hade ordnat och gett honom en speciell uppgift. Tvärs över cafeterian väntade en av Rosens medarbetare på ett svar. ”Min vän är Jesus”, svarade Rosen.

Från den dagen visste alla i butiken och garaget att Rosen var kristen och adventist. ”Många adventister arbetade i fabriken, men inga av dem arbetade med småmotorer”, berättade Rosen i en intervju. ”Men tydligen behövde Gud mig där. Gud rörde vid mitt hjärta genom berättelsen om leksakståget som jag hörde som barn.

Kanske ville han att jag skulle arbeta i småmotorbutiken för att nå någon annans hjärta. Jag ber och hoppas att det blev så.”

AV ADVENTIST MISSION, USA | BULGARIEN | CENTRALEUROPEISKA DIVISIONEN

38

4

Från den brinnande ugnen till palatset INFÖR SABBATEN DEN 25 JANUARI 2020 ”Om den Gud som vi dyrkar kan rädda oss ur den brin nande ugnen och ur ditt våld, konung, så räddar han oss” (Dan. 3:17).

VECKANS HUVUDTEXTER Dan. 3; Upp. 13:11–18; 2 Mos. 20:3–6; 5 Mos. 6:4; 1 Kor. 15:12–26; Heb. 11.

INLEDNING ”Dessa ungdomar, fyllda av den heliga Anden, förklarade alltså för hela nationen sin tro att han som de tillbad är den ende sanne och levande Guden. Denna uppvisning av deras tro var den mest lysande presentationen av deras principer. För att inpränta i avgudadyrkarna den levande Gudens kraft och storhet måste hans tjänare visa sin egen vördnad för Gud. De behövde bevisa att han är den enda som är föremål för deras vördnad och tillbedjan, och ingen hänsyn, inte ens viljan att bevara sitt liv, kan få dem till den minsta form av avgudadyrkan. Dessa lärdomar har ett direkt och avgörande samband med vår erfarenhet i denna sista tid” (Ellen White: In Heavenly Places, s. 149). Även om dödshot p.g.a. tillbedjan kan verka höra till en förvetenskaplig och vidskeplig tid visar Bibeln att i den sista tiden kommer något liknande att hända, när världen har ”kommit tillräckligt långt”, och då blir det världsomfattande. Därmed kan vi från studiet av denna berättelse få insikter i sådant som Bibeln säger att Guds trogna kommer att få möta.

Studiematerial för den 19 – 25 januari 2020 39

SÖNDAGEN DEN 19 JANUARI 2020

DEN GYLLENE STATYN FRÅGA Läs Dan. 3:1–7. Vilka motiv hade möjligtvis fått kungen till att göra denna staty?

Ungefär tjugo år kan ha gått mellan drömmen och byggandet av statyn. Ändå verkar det som om kungen inte längre kan glömma drömmen och det faktum att Babylon är dömt till att ersättas av andra makter. Kungen är inte nöjd med att bara vara det gyllene huvudet utan vill bli representerad av en hel staty av guld för att meddela för sina undersåtar att hans rike ska bestå genom historien.

Denna högmodiga attityd påminner om dem som byggde Babels torn, och som i sin arrogans försökte utmana Gud själv. Nebukadnessar är inte mindre arrogant här. Han har uträttat mycket som Babylons härskare och kan inte leva med tanken att hans rike ska gå under. Så i sin självupphöjelse bygger han en staty för att visa sin makt och pröva sina undersåtars lojalitet. Även om det kanske inte står klart huruvida statyn är avsedd att representera kungen eller en gudom bör vi hålla i tankarna att i antiken var gränsen mellan religion och politik ofta oklar, om den nu över huvud taget fanns.

Vi bör också komma ihåg att Nebukadnessar hade haft två tillfällen att lära känna den sanne Guden. Först prövar han de unga hebreerna och finner dem tio gånger visare än de övriga lärda i Babylon. Senare, när alla andra experter har misslyckats med att påminna honom om hans dröm talar Daniel om för honom hans tankar, drömmen och dess uttydning. Till slut inser kungen att Daniels Gud är överlägsen. Men förvånansvärt nog hindrar inte dessa tidigare teologiska lärdomar Nebukadnessar från att återfalla i avguderi. Varför? Mest sannolikt beror det på högmod. Syndiga människor motsätter sig det faktum att deras materiella och intellektuella prestationer är meningslösa och dömda till att förgås. Vi kan ibland agera som Nebukadnessar när vi fäster för mycket uppmärksamhet vid våra egna prestationer och glömmer hur meningslösa de kan vara inför evigheten.

FÖR EFTERTANKE Hur kan vi lära oss att inte falla, ens på allra minsta sätt, i samma fälla som Nebukadnessar?

40

MÅNDAGEN DEN 20 JANUARI 2020

MANING TILL TILLBEDJAN FRÅGA Läs Dan. 3:8–15 och Upp. 13:11–18. Vilka paralleller kan vi se mellan det som händer på Daniels tid och det som kommer att hända i framtiden?

Den gyllene statyn på Duraslätten, vars akkadiska namn betyder ”en befäst plats”, ger intrycket att området med en mur omkring är som en mäktig helgedom. Som om det inte var nog kan ugnen i närheten mycket väl ge tanken på ett altare. Babylonisk musik blir då en given del av liturgin. Sju typer av musikinstrument räknas upp som om de skulle stå för fullheten och effektiviteten i programmet för tillbedjan.

Idag bombarderas vi från alla håll med maningar till att anta nya livsstilar, nya ideologier och till att förkasta vår överlåtelse till Guds auktoritet som den uttrycks i hans Ord och istället underkasta oss vår tids tronföljare av det babyloniska imperiet. Världens lockelser känns tidvis överväldigande, men vi bör komma ihåg att vår yttersta lojalitet tillhör Gud, vår Skapare.

Enligt den profetiska kalendern lever vi i den sista tiden av jordens historia. Upp. 13 låter oss veta att jordens invånare manas att tillbe odjurets bild. Den makten ”ser till att alla, höga och låga, rika och fattiga, fria och slavar, får ett märke på högra handen eller på pannan” (Upp. 13:16).

Sex kategorier människor sägs underkasta sig odjurets bild: ”höga och låga, rika och fattiga, fria och slavar.” Odjurets tal, 666, betonar också siffran sex. Detta visar att statyn som Nebukadnessar reste bara är en illustration på vad det eskatologiska Babylon kommer att göra i den sista tiden (se Dan. 3:1 i FB för bilden av sex och sextio). Därför gör vi klokt i att fästa vår uppmärksamhet vid det som lyser igenom i denna berättelse och hur Gud i sin allmakt styr det som händer i världen.

FÖR EFTERTANKE Tillbedjan är inte bara att böja sig ner inför något eller någon och öppet bekänna sin lojalitet. Vilka andra, mer obemärkta sätt kan vi finna som leder till tillbedjan av någonting annat än vår Herre?

41

TISDAGEN DEN 21 JANUARI 2020

ELDPROVET För dessa tre hebreer var tillbedjan av statyn på kungens befallning en uppenbar motsats till tempelgudstjänsten i Jerusalem som de hade varit med om under sina tidigare år. Fastän de var imperiets tjänstemän och lojala mot kungen satte deras lojalitet mot Gud gränser för lojaliteten mot människor. Visst är de villiga att tjäna kungen som trogna administratörer, men de kan inte delta i denna ceremoni.

FRÅGA Läs 2 Mos. 20:3–6 och 5 Mos. 6:4. Vad finns det i dessa texter som måste ha påverkat dessa mäns ställningstagande?

Alla människorna följde kungens instruktioner när de hörde ljudet från musikinstrumenten. De böjde sig ner och tillbad den gyllene statyn. Bara de tre, Shadrak, Meshak och Aved-Nego, vågade vägra att lyda kungen. Genast gick några babylonier och berättade det för kungen. De försökte väcka kungens vrede genom att säga: 1) det var kungen själv som satt dessa tre unga män över provinsen Babylon; 2) de judiska männen tjänar inte kungens gudar; 3) de tillber inte den gyllene statyn som kungen har ställt upp (Dan. 3:12). Men trots sitt raseri mot de tre ger kungen dem en chans till. Kungen är villig att återupprepa hela proceduren så att dessa tre kan omvärdera sin inställning och tillbe statyn. Skulle de vägra kommer de att bli kastade i den brinnande ugnen. Nebukadnessar avslutar sin vädjan högst arrogant: ”Vilken gud kan då rädda er ur mitt våld?” (Dan. 3:15).

Med övernaturligt mod svarar de kungen: ”Om den Gud som vi dyrkar kan rädda oss ur den brinnande ugnen och ur ditt våld, konung, så räddar han oss. Om inte, skall du veta att vi ändå aldrig kommer att dyrka dina gudar eller tillbe den gyllene staty som du har rest” (Dan. 3:17, 18).

FÖR EFTERTANKE Fastän de vet att Gud kan befria dem har de inga garantier för att han kommer att göra det. Men de vägrar att lyda kungens befallning, trots att de vet att de kan bli brända levande. Vad lär vi oss av den sortens tro?

42

ONSDAGEN DEN 22 JANUARI 2020

DEN FJÄRDE MANNEN FRÅGA Läs Dan. 3:19–27. Vad händer? Vem är den nya personen i elden?

Efter att ha kastat de trogna hebreerna i elden blir Nebukadnessar förbryllad över en fjärde person i ugnen. Så långt kungen kan veta identifierar han den fjärde som ”en gudason” (Dan. 3:25, NB).

Kungen kan inte säga så mycket mer, men vi vet vem den fjärde personen är. Han uppenbarar sig för Abraham inför Sodoms och Gomorras förstörelse, kämpar med Jakob vid Jabboks vadställe och visar sig för Mose i en brinnande buske. Han är Jesus Kristus före sitt människoblivande och har kommit för att vara med sitt folk i deras svårigheter.

Ellen White säger: ”Men Herren glömde inte de sina. När de som hans vittnen kastades i den brinnande ugnen, visade Frälsaren sig personligen, och tillsammans gick de i elden. I Herrens närvaro, Herren över hetta och kyla, miste lågorna sin kraft att bränna” (Prophets and Kings, s. 508, 509).

Gud säger: ”När du går genom vatten är jag med dig, vattenmassorna skall inte dränka dig. När du går genom eld skall du inte bli svedd, lågorna skall inte bränna dig” (Jes. 43:2).

Fastän vi älskar berättelser som dessa väcker de en fråga om andra som inte mirakulöst blir räddade när de blir förföljda för sin tro. Dessa män känner säkert Jesajas och Sakarjas erfarenhet. De blev dödade av ogudaktiga kungar. Genom hela den heliga historien ända in i vår tid har kristna uthärdat fruktansvärt lidande. Här i världen har det inte slutat för dem med att de blev befriade genom ett underverk utan i en smärtsam död. Här har vi ett fall där de trogna blir räddade på ett mirakulöst sätt, men som vi vet händer inte sådant i vanliga fall.

FÖR EFTERTANKE Å andra sidan: vad är den mirakulösa räddning som alla Guds trogna kommer att få, oberoende av sitt öde här i världen?

(Se 1 Kor. 15:12–26.)

43

TORSDAGEN DEN 23 JANUARI 2020

HEMLIGHETEN TILL EN SÅDAN TRO När vi tänker på Shadraks, Meshaks och Aved-Negos erfarenhet kan vi fråga oss själva: Vad är hemligheten till en så stark tro? Hur kunde de vara villiga att bli levande brända hellre än tillbe statyn? Tänk på alla de sätt de kunde ha gett en förnuftig förklaring till att de kunde böja sig för att visa att de underkastade sig kungens befallning. Trots insikten om att de kunde ha dött, liksom många andra har gjort, förblev de ändå fasta.

FRÅGA Läs Heb. 11. Vad lär det oss om vad tro är?

För att utveckla en sådan tro behöver vi förstå vad tro är. Vissa har en kvantitativ uppfattning om tro och mäter sin tro utifrån de svar som de verkar få från Gud. De kommer till ett köpcentrum och ber om en parkeringsplats. Om de råkar hitta en när de kommer dit drar de slutsatsen att de har en stark tro. Om alla rutorna är upptagna kan de tänka att deras tro inte är stark nog för att Gud ska svara på deras böner. Denna förståelse av tro blir farlig eftersom den försöker manipulera Gud och inte räknar med hans suveränitet och vishet.

Sann tro som Daniels vänner verkligen visade mäts genom kvaliteten i vår relation med Gud och hur den leder till absolut förtröstan på honom. Äkta tro försöker inte böja Guds vilja till att bekräfta vår vilja utan överlåter vår vilja till hans. Som vi sett vet de hebreiska männen inte exakt vad Gud har tänkt för dem när de bestämmer sig för att utmana kungen och förbli trogna mot Gud. De bestämmer sig för att göra det rätta oavsett konsekvenserna. Det är vad som verkligen karakteriserar en mogen tro. Vi visar verklig tro när vi ber Herren om det vi önskar men förtröstar på att han gör det som är bäst för oss, även om vi inte för tillfället förstår vad som händer och varför.

FÖR EFTERTANKE På vilka sätt kan vi dagligen utöva en tro, även i ”det lilla”, som kan bidra till att vår tro växer och blir redo för större utmaningar med tiden? Varför är proven i ”det lilla” på många sätt de viktigaste?

44

FREDAGEN DEN 24 JANUARI 2020 STUDIEHJÄLP ”Det är viktiga lärdomar som kan hämtas från de hebreiska ungdomarnas erfarenhet på Duraslätten. I vår tid kommer många av Guds tjänare som är oskyldiga till onda gärningar att överlämnas till att lida förödmjukelse och kränkning i händerna på dem som är inspirerade av Satan och som därför är fyllda av avund och religiös intolerans. Människors vrede kommer särskilt att rikta sig mot dem som helgar sabbaten enligt fjärde budet. Till slut kommer ett allomfattande påbud att de förtjänar döden.

Nödens tid för Guds folk manar till en tro som inte vacklar. Hans barn måste visa att han är den enda som de tillber, och att ingen hänsyn, inte ens till själva livet, kan få dem till minsta eftergift för falsk tillbedjan. För det lojala hjärtat kommer syndiga, dödliga människors påbud att sjunka till att bli betydelselösa vid sidan om den evige Gudens ord. Sanningen kommer att bli åtlydd även om det resulterar i fångenskap eller exil eller död” (Ellen White: Prophets and Kings, s. 512, 513).

SAMTALSSTART Att stå upp för det som är sant och rätt är inte alltid lätt. Dela med dig av någon händelse – liten eller stor – där du valde sida.

FÖRBÖN Be för dem som just nu utstår svåra prövningar för sin tros skull. Be även för varandra, om nåd att vara trogna i det lilla.

45

SAMTALSFRÅG0R 1. Läs 1 Pet. 1:3–9. Varför räddar Gud några från lidandet men inte andra? Eller är svaren på sådana frågor någonting som vi helt enkelt inte kommer att få nu? Varför behöver vi förtrösta på Guds godhet när vi blir besvikna för att en mirakulös räddning inte inträffar?

2. Vilka lärdomar skulle vi ändå kunna få av denna händelse om den hade slutat med hebréernas död i den brinnande ugnen?

3. Tänk på vår förståelse av den sista tidens händelser. Vad kommer att bli det yttre tecknet, eller frågan, kring vilken vår tillbedjan kretsar? Vad bör detta säga oss om hur viktig sabbaten verkligen är?

4. Läs Luk. 16:10. På vilket sätt hjälper Kristus ord här oss att förstå vad det betyder att leva av tro?

5. Läs på nytt Dan. 3:15 där Nebukadnessar säger: ”Vilken gud kan då rädda er ur mitt våld?” Hur skulle du svara på den frågan?

46

47

MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN | SABBATEN DEN 1 FEBRUARI 2020

Cykelturen på Sicilien Salvina Mazza var 13 år gammal när hennes pappa bad henne att följa med på en cykeltur på Sicilien. Men utflykten blev inte så kul som ni kanske kan tro. ”En familj i byn Rosolini har bett om hjälp att förstå Bibeln”, hade Salvinas pappa sagt. ”Följ med så att du kan lära dig att berätta för människor om Jesus.”

De skulle cykla drygt fyra mil och fick sällskap av en vän, Giovanni Giallanza, som hade introducerat Salvinas pappa till Adventkyrkan efter att i Belgien själv ha fått lära sig om adventister.

Så småningom kom de två männen och flickan fram till familjens hem i Rosolini. Grannarna tittade nyfiket ut genom dörrar och fönster. ”Vilka är dessa främlingar?” frågade någon. ”Vad gör de här?” sa en annan.

Grannarna följde med besökarna in, och det blev trångt i huset. Mannen som hade bjudit dit pappa ställde en fråga.

Salvinas pappa öppnade sin Bibel och visade svaret. Mannen hade fler frågor som pappa också svarade på från Bibeln.

Två kvinnor verkade inte vara nöjda med de svar som pappa gav, och de lämnade huset. Cirka 20 minuter senare kom två välklädda män med portföljer in genom dörren. Efter att ha lyssnat en kort stund sa en av dem till den andra: ”Det finns inget olagligt som händer här.

De pratar bara om Bibeln.”

De två männen gick sin väg. De var poliser som hade skickats dit av de två kvinnorna.

Tre timmar senare slutade mötet.

”Om du vill studera mer, kan du låta mig få veta, så ska jag återvända”, lovade pappa.

Utanför huset klev Salvina på cykeln för att åka hem till Ragusa. Till hennes förvåning stod det hundratals människor längs vägen. ”Pappa, pågår det en kyrklig festival här idag?” frågade hon. ”På sätt och vis”, svarade han. ”Det är en stor tillställning som pågår – och det är på grund av oss!”

Folk plockade upp stenar och kastade dem på de tre cyklisterna. ”Vi får trampa så hårt vi orkar”, sa Salvinas pappa.

När de var på ett säkert avstånd stannade pappa för att se om någon hade blivit skadad. Alla tre hade sluppit att träffas av stenarna. De böjde sina huvuden och pappa bad högt: ”Tack, Gud, för att du skyddade oss.”

Salvinas pappa hette Carmelo Mazza. Han råkade ut för många svårigheter när han berättade om sin tro. Han cyklade runt på Sicilien och arbetade som fotograf efter Andra världskriget.

Men han blev inte avskräckt av stenkastarpubliken 1946 eller av andra som hotade honom. Han och Giovanni grundade den första Adventkyrkan i Ragusa år 1952, och senare grundade de även kyrkor i Mazzarrone, Modica och Vittoria.

Idag är Salvina 85 år, men hon minns cykelturen väl. ”Det var ett stort mirakel som jag aldrig kommer att glömma”, säger hon. ”Efter det var jag aldrig rädd för att berätta om Jesus.”

AV ADVENTIST MISSION, USA | ITALIEN | CENTRALEUROPEISKA DIVISIONEN

48

5

Från högmod till ödmjukhet INFÖR SABBATEN DEN 1 FEBRUARI 2020 ”Väldiga är hans tecken, mäktiga hans under! Hans rike är ett evigt rike, hans välde varar från släkte till släkte ” (Dan. 3:33).

VECKANS HUVUDTEXTER Dan. 4; Ords. 14:31. 2 Kung. 20:2–5; Jona 3:10; Fil. 2:1–11.

INLEDNING Högmod har sagts vara den sanna ursprungliga synden. Den visade sig först hos Djävulen, som från början var en ängel i de himmelska gårdarna. Gud säger till Hesekiel: ”Din skönhet gjorde dig högmodig, och du förödde din vishet och storhet. Då kastade jag dig ner till marken och lämnade dig att beskådas av andra kungar” (Hes. 28:17).

Högmod ledde till den lysande ängelns fall, och han använder nu sitt högmod till att leda ner otaliga andra på fördärvets väg. Alla är vi fallna människor, och vi är beroende av Gud för själva vår existens.

Alla gåvor vi har, allt vi kan uträtta med de gåvorna, kommer bara från Gud. Hur skulle vi därför våga vara högmodiga, skrytsamma eller arroganta när det i verkligheten borde vara ödmjukheten som styr allt vi gör?

Det tar lång tid för Nebukadnessar att förstå vikten av ödmjukhet. Inte ens uppenbarelsen av den fjärde mannen i ugnen (se förra veckans studium) kunde ändra hans livs inriktning. Först när Gud tar bort hans rike och skickar honom till att leva med djuren ute på fältet inser kungen sitt verkliga tillstånd.

Studiematerial för den 26 januari – 1 februari 2020 49

SÖNDAGEN DEN 26 JANUARI 2020

DETTA ÄR DET STORA BABYLON FRÅGA Läs Dan. 4:1–30. Vad händer kungen och varför?

Gud ger Nebukadnessar ännu en dröm. Den här gången glömmer inte kungen den. Men eftersom de babyloniska experterna misslyckas igen kallar kungen på Daniel för att han ska uttyda den.

I drömmen ser kungen ett stort träd som når upp till himlen och en himmelsk varelse som befaller att trädet ska huggas ner. Bara stubben och rötterna lämnades kvar i jorden, och de skulle fuktas av himlens dagg. Men det som måste ha bekymrat Nebukadnessar var den del av drömmen där den himmelska varelsen sade: ”Han skall förvandlas: han skall få ett djurs sinne i stället för en människas, och så skall sju tider förgå” (Dan. 4:13). Daniel inser allvaret i drömmen och uttrycker artigt en önskan att drömmen skulle syfta på kungens fiender. Men i trohet mot drömmens budskap säger Daniel att drömmen faktiskt syftar på kungen själv.

Träd används ofta som symbol i Bibeln för kungar, nationer och riken (Hes. 17; 31; Hos. 14; Sak. 11:1, 2; Luk. 23:31). Alltså är det stora trädet en lämplig bild på en arrogant kung. Gud ger Nebukadnessar herravälde och makt. Gång på gång inser han ändå inte att allt han har kommer från Gud. FRÅGA Koncentrera dig på Dan. 4:27. Vad säger kungen som visar att han fortfarande inte begriper Herrens varning?

Det som kanske är så farligt med högmod är att det kan få oss att glömma hur beroende vi är av Gud i allting. När vi en gång glömmer det står vi på en farlig andlig grund.

FÖR EFTERTANKE Vad har du åstadkommit i ditt liv? Kan du vara stolt över det utan att vara högmodig? I så fall, hur?

50

MÅNDAGEN DEN 27 JANUARI 2020

PROFETENS VARNING FRÅGA Läs Dan. 4:24. Förutom varningen för det som ska komma, vad säger Daniel att kungen bör göra, och varför? (Se även Ords. 14:31).

Daniel uttyder inte bara drömmen, utan han visar också Nebukadnessar på en väg ut ur hans situation: ”Konung, följ mitt råd: utplåna din synd genom att göra gott och din skuld genom barmhärtighet mot de fattiga, så kan din lycka bestå” (Dan. 4:24).

Nebukadnessar utför ett massivt arbete när han bygger Babylon. Trädgårdar, kanalsystem och hundratals tempel och andra byggnadsprojekt omvandlar staden till ett av den gamla världens underverk. Men en sådan glans och skönhet är åtminstone till en del åstadkommen genom exploatering av slavarnas kraft och försummelse av de fattiga. Därför förhindrar Nebukadnessars stolthet honom inte bara från att erkänna Gud utan som konsekvens gör det honom också likgiltig mot de hjälpbehövande. Med tanke på Guds särskilda omsorg om de fattiga är det inte överraskande att bland alla andra möjliga synder som Daniel kunde ha lyft fram för kungen väljer han synden att försumma de fattiga.

Budskapet till Nebukadnessar är inte på något sätt nytt. Gamla testamentets profeter varnade ofta folket för att förtrycka de fattiga. En av de främsta bland synderna som för kungen till exil är faktiskt försummelse av de nödställda. Medlidande med de fattiga är ju det högsta uttrycket för kristen välgörenhet, och omvänt utgör exploatering och försummelse av de fattiga en attack mot Gud själv.

I omsorgen om de nödställda erkänner vi att Gud äger allting, vilket innebär att vi inte är ägare utan bara förvaltare av Guds egendom.

Genom att tjäna andra med våra ägodelar ärar vi Gud och erkänner hans herravälde. Det är Guds ägarskap som ytterst bör bestämma värdet av materiella ägodelar och hur de används. Det är där som Nebukadnessar handlar fel, och även vi riskerar detsamma om vi inte erkänner att Gud är herre över allt vi har åstadkommit och erkänner denna verklighet genom att hjälpa de nödställda.

51

TISDAGEN DEN 28 JANUARI 2020

DEN HÖGSTE RÅDER… Trots uppmaningen att ångra sig och söka Guds förlåtelse får Nebukadnessars envisa högmod det himmelska påbudet att bli verkställt (Dan. 4:25–30). När kungen går i sitt palats och prisar sig själv för vad han har åstadkommit drabbas han av ett mentalt tillstånd som tvingar honom bort från det kungliga palatset. Han kan ha fått ett patologisk mentalt tillstånd som kallas klinisk lykantropi eller zoantropi. Ett sådant tillstånd får patienten att bete sig som ett djur. I moderna tider har denna sjukdom kallats ”artdysfori”, en känsla att ens kropp tillhör fel art, och därav önskan att uppföra sig som ett djur.

FRÅGA Läs 2 Kung. 20:2–5; Jona 3:10; Jer. 18:7, 8. Vad säger dessa texter oss om kungens möjlighet att förhindra straffet?

Tyvärr fick Nebukadnessar lära sig den hårda vägen. När han blev insatt som kung hade han ingen förmåga att begrunda sin relation till Gud. När han sedan berövas sin kungliga auktoritet och skickas ut till ett liv bland markens djur ger Gud honom möjlighet att erkänna sitt totala beroende av honom. Den yttersta lärdom som Gud vill ge den arrogante kungen är att ”det är himlen som har makten” (Dan. 4:23). Domen över kungen har faktiskt ett ännu större syfte i Guds plan som så tydligt uttrycks i budskapet från himlen: ”…för att de som lever skall inse att den Högste råder över människors riken och att han ger dem åt vem han vill” (Dan. 4:14).

Med andra ord skulle den uppfostran som Nebukadnessar fick också vara en lärdom för oss. Eftersom vi tillhör ”de som lever ” bör vi fästa bättre uppmärksamhet vid den lärdom som vi förväntas ta till oss: ”att den Högste råder över människors riken”.

FÖR EFTERTANKE Varför är vetskapen om att den Högste råder en så viktig lärdom för oss? Hur bör denna kunskap t.ex. påverka vårt sätt att handskas med dem som vi har makt över?

52

ONSDAGEN DEN 29 JANUARI 2020

LYFTA UPP ÖGONEN MOT HIMLEN FRÅGA Läs Dan. 4:31–34. Hur och varför förändras allting för kungen?

Gud låter Nebukadnessar drabbas av en märklig sjukdom, men till slut återupprättar Gud honom till ett sunt mentalt tillstånd. Intressant nog ändras allting när kungen efter de sju åren som profeten förutsagt lyfter sina ögon mot himlen (Dan. 4:31). ”I sju år väckte Nebukadnessar häpnad bland alla sina undersåtar; i sju år var han förödmjukad inför hela världen. Sedan återupprättades hans förstånd, han såg upp mot himlen och insåg en gudomlig hand i sitt straff. I ett offentligt tillkännagivande tillstod han sin skuld och Guds stora nåd i återupprättelsen” (Ellen White: Prophets and Kings, s. 520).

Utan tvekan kan stora förändringar komma när vi lyfter upp våra ögon mot himlen. Så snart kungens förstånd kommer tillbaka ger han belägg för att han har lärt sig denna läxa.

Men denna berättelse handlar inte så mycket om Nebukadnessar som om Guds nåd. Kungen har missat tre tidigare tillfällen att acceptera Israels Gud som Herre över hans liv. Han får sådana tillfällen när han erkänner den osedvanliga visdomen hos de fyra unga judeiska fångarna (Dan. 1), när Daniel uttyder hans dröm (Dan. 2), och när de tre hebreiska männen räddas från den brinnande ugnen (Dan. 3). För om inte den räddningen gör honom ödmjuk, vad kan då göra det? Trots härskarens envishet ger Gud honom en fjärde möjlighet, vinner till slut kungens hjärta och återupprättar honom till hans kungliga tjänst (Dan. 4). Som fallet Nebukadnessar illustrerar ger Gud den ena möjligheten efter den andra för att återupprätta oss till en rätt relation med honom. Århundraden senare skrev Paulus att Gud ”vill att alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen” (1 Tim. 2:4). Vi ser i denna berättelse ett kraftfullt exempel på den sanningen.

FÖR EFTERTANKE På vilka sätt har Gud ödmjukat dig? Vad lärde du dig av de erfarenheterna? Vilka förändringar kan du behöva göra för att undvika behovet av den läxan på nytt?

53

TORSDAGEN DEN 30 JANUARI 2020

ÖDMJUK OCH TACKSAM FRÅGA Den ångrande kungen säger: ”Alla på jorden är att räkna för intet” (Dan. 4:32). Vilken viktig poäng har han, med tanke på sammanhanget?

Hur vet vi att Nebukadnessar verkligen genuint accepterar den sanne Guden? Ett viktigt belägg finner vi i det faktum att Nebukadnessar själv är författare till Dan. 4. Det mesta av detta kapitel verkar faktiskt vara en avskrift av ett brev som kungen distribuerade i sitt vidsträckta rike. I detta brev berättar han om sitt högmod och sin sjukdom och erkänner ödmjukt Guds ingripande i hans liv. Antikens monarker skrev sällan något ofördelaktigt om sig själva. Praktiskt taget alla gamla kungliga dokument som vi känner till förhärligar kungen. Ett dokument som detta, där kungen medger sitt högmod och sitt djurlika beteende, pekar på en äkta omvändelse. Dessutom agerar kungen som en missionär genom att skriva ett brev som återger hans erfarenhet och där han ödmjukt erkänner Guds överhöghet.

Han kan inte längre hålla för sig själv vad han har erfarit och lärt från den sanne Guden. Det vi sett här i kungens bön och lovprisning (Dan. 4:31–34) visar verkligheten i hans erfarenhet.

Kungen har nu nya värderingar och kan erkänna den mänskliga maktens begränsningar. I en djupsinnig tacksägelsebön upphöjer kungen Daniels Guds makt och erkänner: ”Alla på jorden är att räkna för intet” (Dan. 4:32). Det vill säga att i sig själva har människor inget att skryta över. Denna sista glimt av Nebukadnessar i Daniels bok visar en ödmjuk och tacksam kung som sjunger Guds lov och varnar oss för högmod.

Naturligtvis fortsätter Gud att förvandla människoliv idag. Oavsett hur högmodiga eller syndiga människor kan vara finns det nåd och kraft hos Gud att omvända upproriska syndare till att bli barn till himlens Gud. FÖR EFTERTANKE Läs Fil. 2:1–11. Vad finner vi där som borde ta bort högmodet från våra liv?

54

FREDAGEN DEN 31 JANUARI 2020 STUDIEHJÄLP ”Den en gång högmodige monarken hade blivit ett ödmjukt Guds barn, den tyranniske, dominante härskaren en vis och medkänslig kung. Han som hade förnekat och hånat himlens Gud erkände nu den Högstes kraft och sökte ivrigt att främja fruktan för Jahve och sina undersåtars lycka. När Nebukadnessar blev tillrättavisad av kungarnas Kung och herrarnas Herre hade han till slut lärt sig läxan som alla härskare behöver lära sig, nämligen att sann storhet består av sann godhet. Han bekände Herren som den levande Guden och sade: ’Nu vill jag, Nebukadnessar, prisa, upphöja och förhärliga himlens konung, ty allt han gör är rätt och rättvist, och de högmodiga har han makt att kväsa.’

Guds syfte att världens största rike skulle visa hans lov var nu fullföljt. Detta offentliga uttalande där Nebukadnessar erkände Guds nåd och godhet och auktoritet var den sista akten i hans liv som återges i den heliga historien” (Ellen White: Prophets and Kings, s. 521).

SAMTALSSTART Hur skulle världen se ut om alla var ödmjuka?

FÖRBÖN Be om ett kristuslikt sinnelag, om Guds Andes fortsatta verk i vars och ens liv.

55

SAMTALSFRÅGOR 1. ”Högmod leder till allt annat ont: det är sinnets fullständiga anti-Gud-tillstånd.

Känns detta överdrivet för dig? Tänk i så fall efter … Ju mer högmod någon har, desto mer ogillar han det hos andra. Om du verkligen vill upptäcka hur högmodig du är, är det enklaste sättet att du frågar dig själv: ’Hur mycket ogillar jag att andra åsidosätter mig, eller vägrar att lägga märke till mig, eller blandar sig i, eller överbeskyddar mig, eller avvisar mig?’ Poängen är att vars och ens högmod konkurrerar med alla andras högmod. Det är därför jag ville göra ett så stort väsen på en fest eftersom jag är så irriterad över att någon annan gör det. Två som köpslår är aldrig överens” (C. S. Lewis: Mere Christianity, New York: Touchstone, 1996, s.

110). Vad säger Lewis här som kanske kan hjälpa dig att se högmodet i ditt eget liv?

2. Temat i detta kapitel, liksom i några föregående, är Guds överhöghet. Varför är det ett så viktigt ämne att förstå? Vilken roll spelar sabbaten för att hjälpa oss att förstå denna viktiga sanning?

56

57

MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN | SABBATEN DEN 8 FEBRUARI 2020

Från by till palats Fadern exploderade av ilska när 16-åriga Vincenzo Mazza kom hem till deras by på Sicilien och berättade att han hade blivit adventist och ville utbilda sig till att bli pastor. ”Om du gör det, kom inte hem”, skrek pappan, en fattig veteran från Andra världskriget som hade uppfostrat sina fem barn mycket strikt.

Ingen kunde föreställa sig då att Vincenzo en dag skulle leda Adventistsamfundet i Italien och studera Bibeln med landets president.

Faderns hot avskräckte inte Vincenzo. Han reste till adventistseminariet, Villa Aurora, i Florens. Men vid ankomsten fick han veta att han inte kunde anmäla sig utan pengar, och det fanns inget arbete som han kunde få.

Besviken gick han ensam i liten trädgård på seminariets mark. Han bad desperat.

Plötsligt hörde han en viskning i örat: ”Känn efter i skjortfickan”, sa den.

I fickan fanns en papperslapp med adressen till en tysk familj som Vincenzo av en slump hade lärt känna i Florens.

Familjen hade inbjudit honom att besöka dem i Karlsruhe i Tyskland.

Vincenzo kom ihåg att det fanns ett adventistseminarium i Tyskland, i staden Darmstadt. Han hade precis råd att köpa en enkelbiljett till Karlsruhe som låg ca tio mil söder om Darmstadt.

Vincenzo åkte tåg till Karlsruhe där han stannade en natt och berättade för familjen om sin önskan att studera vid seminariet. Familjen köpte en tågbiljett till Darmstadt åt honom.

Tonåringen anlände utan pengar,

utan att kunna tyska, och utan väganvisningar till seminariet. Han gick i flera timmar och letade förgäves efter skolan.

Solen började gå ner, och han var kall och rädd. Osäker på vad han skulle göra grät han och bad till Gud om hjälp. ”Hej, unge man!” sa en vänlig röst. ”Vad letar du efter?”

Vincenzo hade inte hört någon närma sig. Han såg upp. Framför honom stod en gammal man med vitt hår. Den gamle mannen talade tyska, men det gick att förstå allt som han sa. ”Jag letar efter adventistseminariet”, svarade Vincenzo på italienska. ”Jag ska berätta för dig hur du kommer dit”, sa den gamle mannen, och gav Vincenzo detaljerade väganvisningar på tyska. Vincenzo började gå i rätt riktning, men efter några steg vände han sig om. Den snälla främlingen var borta.

Vincenzo hittade seminariet och förklarade sin situation för lärarna. De skrev in honom och han fick arbete. Efter sina studier arbetade Vincenzo som pastor i många år, både i Tyskland och i Italien. Han var samfundsledare i Italien från 1995 till sin pensionering år 2000.

Som ledare för Adventistsamfundet i Italien skrev Vincenzo 1997 ett brev till landets president Oscar Luigi Scalfaro.

Presidenten inbjöd Vincenzo att besöka honom i presidentpalatset. De blev goda vänner.

Idag är Vincenzo 72 år och har framskriden Parkinsons sjukdom. Men han är fortfarande pastor i sitt hjärta och lägger upp korta predikningar på sin Facebooksida.

AV ADVENTIST MISSION, USA | ITALIEN | CENTRALEUROPEISKA DIVISIONEN

58

6

Från arrogans till fördärv INFÖR SABBATEN DEN 8 FEBRUARI 2020 ”Han låter år och tider skifta, han avsätter kungar och tillsätter kungar, han ger de visa deras vishet, de kloka deras förstånd” (Dan. 2:21).

VECKANS HUVUDTEXTER Dan. 5; Upp. 17:4–6; Ps. 96:5; Kol. 1:15–17; Rom. 1:16–32; Pred. 8:11; Upp. 14:8.

INLEDNING I Dan. 5 ger Guds Ord ett kraftfullt exempel på mänskligt högmod som slutar på ett häpnadsväckande och dramatiskt sätt. Fastän man kan säga att det tar Nebukadnessar lång tid att lära sig sin läxa så lärde han den i alla fall. Hans sonson Belshassar gör inte det. Genom att använda templets föremål i palatsets orgier vanhelgade han dem.

En sådan vanhelgande handling är inte bara en utmaning mot Gud utan också en attack mot honom. När Belshassar fyller sina synders mått agerar han på många sätt likt det lilla hornet (se Dan. 8) som attackerade grunderna i Guds helgedom. Genom att ta herraväldet från Belshassar förebildar Gud vad han ska göra mot sitt folks fiender i den sista tiden. Händelserna som står omtalade i Dan. 5 ägde rum 539 f.Kr., natten då Babylon föll för den medo-persiska armén. Här sker den övergång från guld till silver som förutsagts i Dan. 2. Ännu en gång blir det uppenbart att Gud råder över det som händer i världen.

Studiematerial för den 2 – 8 februari 2020 59

SÖNDAGEN DEN 2 FEBRUARI 2020

BELSHASSARS FEST FRÅGA Läs Dan. 5:1–4 och 1:1, 2. Vad gör Belshassar här som är så ont?

Hur visar det hans sanna karaktär? Jämför hans handlingar med Upp. 17:4–6. Vilka paralleller finner du?

Kungen befaller att de heliga kärlen från Jerusalems tempel ska användas som dryckeskärl. Nebukadnessar tog dem från Jerusalems tempel men ställde dem i sin guds hus, vilket visar att han åtminstone respekterade deras heliga status. Men Belshassar gör de heliga kärlen till dricksglas på det mest profana sätt.

När de drack ur dem prisade Belshassars stormän ”sina gudar av guld och silver, koppar och järn, trä och sten” (Dan. 5:4). Det är värt att notera de sex sorters material som användes. Babylonierna använde ett räknesystem som var baserat på siffran 60, i motsats till decimalsystemet som är baserat på siffran 10. De sex kategorierna av gudar representerar totaliteten av de babyloniska gudomarna och därmed fullheten av det babyloniska religiösa systemet. Intressant nog följer ordningen i uppräkningen av materialen ordningen hos delarna i statyn i Nebukadnessars dröm, förutom trä i stället för lera. Som i drömmen kommer stenen sist, även om den här syftar på material som avgudarna var gjorda av, men stenen påminner ändå om Guds dom över världsrikena (se Dan. 2:44, 45) som Babylon symboliserar.

Festen står som en träffande beskrivning på den sista tidens Babylon som vi ser i Uppenbarelseboken. Likt Belshassar håller kvinnan i den sista tiden ett guldkärl och erbjuder oren dryck till nationerna. Med andra ord lockar det moderna Babylon genom falska läror och förvrängd tillbedjan till det onda (Upp. 17:4–6).

Hon är likgiltig för domen som snart kommer att falla över henne.

En dag kommer domen.

FÖR EFTERTANKE På vilka sätt vanhelgar vårt samhälle och vår kultur sanningen i Guds Ord? Hur kan vi akta oss för att ta del i det, ens utan att vi kanske själva tänker på det? Ta med dig ditt svar till studiegruppen på sabbaten.

60

MÅNDAGEN DEN 3 FEBRUARI 2020

EN OBJUDEN GÄST FRÅGA Läs Dan. 5:5–8. Vad händer, och varför svarar kungen som han gör? På vilka sätt är denna berättelse en parallell till Dan. 2, och varför är parallellen viktig? (Se Ps. 96:5; Kol. 1:15–17.)

Som Nebukadnessar gör i de föregående kriserna (Dan. 2:2; 4:7) kallar Belshassar på besvärjarna, stjärntydarna och teckentydarna för att uttyda den mystiska skriften. För att försäkra sig om att de ska göra sitt bästa utlovar kungen enastående belöningar: 1) purpurkläder, som de kungliga bar i gamla tider (Est. 8:15); 2) en gyllene kedja om halsen, ett tecken på en hög social ställning (1 Mos. 41:42); och 3) att bli den tredje härskaren i riket. Denna sista belöning återspeglar noggrant de historiska omständigheterna i Babylon vid den tiden. Eftersom Belshassar var den andre härskaren och medregenten med sin far, Nabonidus, erbjuder han den tredje maktpositionen.

Men trots frestande belöningar misslyckas teckentydarna återigen att ge en förklaring.

Utöver alla sina synder försöker kungen finna visdom på fel ställe. De babyloniska experterna kan inte avslöja meningen med budskapet. Det är skrivet på deras språk, arameiska, som vi ska se imorgon, men de kan inte få ut någon mening av orden. Det kan påminna om det som Herren säger genom Jesaja: ”Då är det slut med de visas vishet, de förnuftigas förnuft är borta” (Jes. 29:14). Efter att ha citerat denna vers säger aposteln Paulus: ”Var finns nu de visa, de skriftlärda och denna världens kloka huvuden? Har inte Gud gjort världens vishet till dårskap? Ty eftersom världen, omgiven av Guds vishet, inte lärde känna Gud genom visheten, beslöt Gud att genom dårskapen i förkunnelsen rädda dem som tror” (1 Kor. 1:20, 21).

Vissa sanningar är för viktiga för att lämnas till människor för att de ska försöka förstå dem själva. Därför är det istället Gud som uppenbarar dem för oss.

FÖR EFTERTANKE Tänk på de kommande belöningarna och hur värdelösa de verkligen var med tanke på vad som snart skulle ske. Vad borde det säga oss om hur flyktigt allting i världen kan vara och varför vi alltid behöver hålla evighetsperspektivet i tankarna i allt vi gör?

61

TISDAGEN DEN 4 FEBRUARI 2020

DROTTNINGEN KOMMER FRÅGA Läs Dan. 5:9–12. Vad säger drottningen om Daniel som kungen redan borde ha vetat? Vad säger det om honom att han inte verkar vara medveten om Daniels existens?

När det uppstår förvirring i bankettsalen p.g.a. den mystiska skriften på väggen kommer drottningen och ger den förvirrade kungen vägledning. Hon påminner kungen om Daniel, vars förmåga att uttyda drömmar och lösa gåtor hade visat sig under Nebukadnessars tid. Om Belshassar var lika förståndig som sin företrädare skulle han ha vetat vart han kunde vända sig för att få veta vad denna mystiska skrift betydde. Drottningens ingripande visar sig vara nödvändigt för kungen, som vid det här laget inte verkar ha någon aning om vad han ska göra. Hennes ord låter som en tillrättavisning till Belshassar för att han har förbisett den ende i riket som kan uttyda den mystiska skriften. Hon ger också kungen en muntlig resumé om Daniel: profeten har den helige Gudens Ande, ljus och förståelse och gudomlig visdom, en utomordentlig ande, kunskap. Han har förstånd, kan uttyda drömmar, lösa gåtor och förklara mysterier. Han var ledare för spåmännen, besvärjarna, stjärntydarna och teckentydarna på Nebukadnessars tid (Dan. 5:11, 12).

Nu kan vi åter undra varför Belshassar hade ignorerat Daniel.

Texten ger inget direkt svar på frågan, men vi antar att efter att ha tjänat kungen åtminstone fram till hans tredje regeringsår (Dan. 8:1, 27) är Daniel inte längre i aktiv tjänst. Han är kanske omkring 80 år gammal, och kungen kan ha velat ersätta det gamla ledarskapet med en yngre generation. Kungen kan också ha beslutat att ignorera Daniel eftersom han inte ville överlåta sig själv åt Daniels Gud. Men oavsett orsaken eller kombinationen av orsaker förblir det slående att någon av Daniels rang kunde glömmas bort så snart.

FÖR EFTERTANKE Läs Rom. 1:16–32. På vilka sätt ser vi att principen i dessa texter visar sig, inte bara i denna berättelse utan också i världen idag?

62

ONSDAGEN DEN 5 FEBRUARI 2020

”VÄGD PÅ EN VÅG OCH BEFUNNEN FÖR LÄTT” FRÅGA Läs Dan. 5:13–28. Vilken orsak ger Daniel till att kungen snart ska dö?

Tvingad av omständigheterna går kungen med på att konsultera Daniel, men han verkar göra det motvilligt. Det kan säga mer om kungens attityd mot Daniels Gud än mot Daniel själv.

Daniels svar till kungen säger i sin tur mycket om Daniels prioriteringar och karaktär. Det är också sannolikt att Daniel, som vet vad de mystiska orden betyder, inser hur värdelös belöningen verkligen är.

Daniel anklagar sedan kungen för tre saker.

För det första har Belshassar helt ignorerat Nebukadnessars erfarenhet. Annars skulle han ha ångrat sig och ödmjukat sig som sin företrädare.

För det andra har Belshassar använt tempelföremålen till att dricka vin och prisa sina avgudar. Här nämner Daniel de sex sorters material som användes till att göra avgudar, i samma ordning som tidigare.

För det tredje har kungen inte ärat ”den Gud som har ditt liv och ditt öde i sin makt” (Dan. 5:23).

Efter att ha tagit upp kungens misstag går Daniel vidare med uttydningen. Nu lär vi oss att den gudomliga graffitin består av tre arameiska verb (varav det första upprepas). Deras grundbetydelse borde ha varit känd för kungen och hans vise: MENE: ”räknat”, TEKEL: ”vägt”, och PERES: ”delat”.

Med den medo-persiska armén vid Babylons portar måste kungen och de vise ha misstänkt att det fanns något olycksbådande i skriften, men de vise vågar inte säga något obehagligt till kungen.

Bara Daniel visar sig vara kapabel att avkoda det aktuella budskapet till ett meningsfullt konstaterande för att ge dess fulla mening till Belshassar: ”Mene – Gud har räknat ditt rikes dagar och gjort slut på det. Tekel – du är vägd på en våg och befunnen för lätt. Peres – ditt rike har delats och givits åt meder och perser” (Dan. 5:27, 28).

Inte precis några ord om tröst och glädje.

FÖR EFTERTANKE Domen kommer snabbt över kungen. Hur kan vi lära oss att förtrösta på Gud när rättvisa och dom ännu inte har kommit? (Se Pred. 3:17; 8:11; Matt. 12:36; Rom. 14:12.)

63

TORSDAGEN DEN 6 FEBRUARI 2020

BABYLONS FALL FRÅGA Läs Dan. 5:29–31; Upp. 14:8; 16:19 och 18:2. Vad kan vi lära oss av Belshassars Babylon som pekar på den sista tidens Babylon?

Vilka fel Belshassar än har håller han sitt ord. Trots dåliga nyheter är han nöjd med Daniels uttydning och ger därför honom de utlovade gåvorna. Det visar sig att genom att medge sanningen i Daniels budskap erkänner kungen outtalat att Daniels Gud är verklig. Intressant nog accepterar Daniel nu de gåvor som han tidigare sagt nej till, kanske därför att de inte längre kan påverka hans uttydning. Dessutom är sådana gåvor nu värdelösa eftersom riket håller på att falla. Så kanske av artighet tar profeten emot belöningarna, i vetskap om att han bara kommer att vara den tredje härskaren i riket under några få timmar.

Precis som profeten meddelat faller Babylon. Det gör det också snabbt. Medan kungen och hans hov dricker faller staden utan någon strid. Enligt historikern Herodotos grävde perserna en kanal för att avleda Eufratfloden och tågade in i staden på flodbottnen. Samma natt dödas Belshassar. Hans far, kung Nabonidus, har redan lämnat staden och överlämnade sig senare till de nya härskarna. Så har det största imperiet som mänskligheten dittills hade känt till mött sitt slut. Babylon, det gyllene huvudet, finns inte mer. ”Belshassar hade fått många tillfällen att lära känna Gud och göra hans vilja. Han hade sett sin farfar Nebukadnessar bli utvisad från människors samhälle. Han hade sett den högmodige monarkens förhärligade intellekt tas bort av honom som gett det. Han hade sett kungen hur kungen drevs från sitt rike och bli en följeslagare till markens djur. Men Belshassars kärlek till nöje och självupphöjelse förstörde de lärdomar som han aldrig borde ha glömt, och han begick synder som liknade dem som förde med sig domar över Nebukadnessar. Han förkastade de tillfällen som han nådigt gavs och vägrade att ta vara på tillfällen som fanns inom räckhåll för att bekanta sig med sanningen” (Ellen White: Bible Echo, 25 april 1898).

FÖR EFTERTANKE Vilka tillfällen har vi för att ”bekanta oss med sanningen”? Vad innebär det? När kan vi säga att vi har bekantat oss med all den sanning som vi behöver känna till?

64

FREDAGEN DEN 7 FEBRUARI 2020 STUDIEHJÄLP Stora fester var vanliga i den gamla världens hov. Kungar älskade överflödande och lyxiga fester för att visa sin storhet och trovärdighet. Även om vi inte vet alla detaljer om denna särskilda fest vet vi att den ägde rum när Medien-Persiens armé gick till anfall mot Babylon.

Men mänskligt talat fanns det ingen anledning till oro. Babylon hade befästa murar, mat för många år, och rikligt med vatten, eftersom Eufratfloden rann genom stadens centrum. Så kung Belshassar ser inga problem med att hålla en fest medan fienden omringar staden.

Han beordrar också ett omfattande firande som snart sjunker ner i en orgie. Vilket kraftfullt vittnesbörd är inte detta om människans övermod, särskilt i kontrast till Herrens makt! Genom Daniel talar Gud om för kungen att trots att han har fått många tillfällen har han inte lärt känna sanningen: ”Men du har inte ärat den Gud som har ditt liv och ditt öde i sin makt” (Dan. 5:23). ”Nationernas historia talar till oss idag. Till varje nation och varje individ har Gud gett en plats i sin stora plan. Idag prövas människor och nationer med lod handen på honom som inte gör några misstag. Alla bestämmer sitt öde genom sitt eget val, och Gud råder över allting för att fullfölja sina syften” (Ellen White: Prophets and Kings, s. 536).

SAMTALSSTART Vad är det som gör att vi människor allt för lätt blundar för problem och hot för att istället fortsätta som vanligt?

FÖRBÖN Herre, hjälp oss att hålla minnet av din ledning levande i oss.

65

SAMTALSFRÅGOR 1. Samtala i studiegruppen om svaren på söndagens fråga om hur samhället och kulturen vanhelgar Guds sanning. På vilka sätt sker det, och hur bör vi som samfund och som individer reagera på det?

2. Vad lär denna berättelse oss om att frälsningen inte handlar så mycket om vad vi vet utan hur vi reagerar på det vi vet? (Se Dan. 5:22.)

3. Läs Dan. 5:23. Vilka viktiga andliga principer finns där? Hur varnar texten t.ex. för olydnad mot Gud? Eller vad lär den oss om Gud som inte bara Skaparen utan också Uppehållaren av vår existens?

4. Redan innan Belshassar förstod ordens betydelse var han förskräckt (Dan. 5:6).

Vad säger det oss om vad det innebär att leva med dåligt samvete?

66

67

MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN | SABBATEN DEN 15 FEBRUARI 2020

Ett förvandlat liv Margret och hennes man John är båda i 50-årsåldern. De är föräldrar till åtta barn. I över 20 år bodde de i ett internflyktingläger i norra delen av Uganda.

Där upplevde de alltför mycket våld, utnyttjande och hopplöshet! När gerillaledaren Koni och hans armé drevs bort från området fick de möjlighet att komma tillbaka till sitt riktiga hem.

Det fanns ingenting kvar, så de fick bygga en enkel hydda. Men i internflyktinglägret hade de inte fått lära sig att odla eller läsa och skriva. Därför var de inte säkra på vad de skulle göra för att överleva. Som så många andra började de dricka alkohol för att glömma sina sorger.

Hemma i hyddan försökte familjen hitta mat i skogen. Barnen var ofta hungriga och sjuka. Livet var en misär!

Det var bara när de drack som John och Margret kände att de i alla fall kunde glömma sina problem, om än för en liten tid.

Några av Margrets och Johns vänner berättade att de hade börjat gå på ADRA-gruppens möten i byn. De sa att mötena var bra, och att de fick kunskaper som kunde hjälpa dem att överleva.

Margret var intresserad men inte John.

Vad kunde någon göra för dem genom att prata?

På något sätt fick Margret med sig John på ett möte. I mötet förklarade ADRA-medarbetarna farorna med alkohol. Margret och John tittade på varandra och skrattade. De var säkra på att ADRA-medarbetarna själva drack alkohol. Vad kunde de säga till dem?

Men när medarbetarna pratade om hur fattig man blir av att dricka blev det

för starkt för Margret när hon tänkte på det elände som hon kallade liv. ”När jag och min man gick för att dricka den kvällen beslutade vi oss för att det var sista gången vi skulle dricka alkohol!” säger hon.

I gruppen fick Margret återigen lära sig läsa och skriva. ”Jag hade gått sex år i skolan tidigare, men jag skakade varje gång jag höll i en penna!” säger hon. ”Genom psykosocialt stöd började jag förstå varför, och orden och siffrorna började komma tillbaka. Tack vare stödet jag fick behövde jag inte längre alkoholen!” ”Min hälsa blev så mycket bättre”, fortsätter hon. ”Jag lärde mig att spara varje vecka och fick idéer om hur vi kunde starta inkomstskapande verksamheter. Vi lärde oss värdet av sheanötter som finns vilda i området och som används i fina krämer och smink.

Vi samlade nötter och sålde dem, köpte höns och började lära oss hur vi kunde plantera grödor som vi kunde ha för egen konsumtion och för försäljning.” ”Vi sålde en del höns och köpte två getter”, berättar Margret. ”Sedan fick vi killingar, och vi har sålt sex stycken. Jag tog ett lån från gruppen och köpte oxar som hjälper oss att plöja åkrarna där vi nu planterar sojabönor, ris och majs.

Idag har vi två oxspann och två plogar.

Vi hyr ut dem för att få mer inkomster.

Vi har också en egen ’kvarn’ där vi mal sojabönor och majs.” ”Tack vare ADRA har vi stora planer för framtiden”, avslutar Margret. ”ADRA har helt förändrat våra liv. Det är sant som de säger: ’ADRA förändrar världen, ett liv i taget’!”

AV SIRI BJERKAN KARLSSON | ADRA SVERIGE | UGANDA

68

7

Från lejongropen till änglarnas grop INFÖR SABBATEN DEN 15 FEBRUARI 2020 Nyckeltext: ”Då försökte ministrarna och satraperna finna något ämbetsbrott att anklaga honom för men lyckades inte: Daniel var så pålitlig att man inte kunde beslå honom med minsta fel eller oegentlighet” (Dan. 6:4).

VECKANS HUVUDTEXTER Dan. 6; 1 Sam. 18:6–9; Matt. 6:6; Apg. 5:27–32; Mark. 6:14–29; Heb. 11:35–38.

INLEDNING Efter att Medien-Persien övertagit Babylon inser medern Dareios Daniels visdom och inbjuder honom att ingå i den nya regeringen.

Den åldrande profeten är så framgångsrik i sina offentliga uppdrag att den nye kungen utser honom till en ledande administratör i hela den medo-persiska regeringen.

Men som kapitlet visar möter Daniel konsekvenserna av det som med rätta kan kallas den ursprungliga synden, avundsjukan. Men innan berättelsen slutar kan vi se att Daniel är trogen, inte bara i sina sekulära uppdrag under Medien-Persien utan också mot sin Gud, vilket är ännu viktigare. Vi kan vara säkra på att hans trohet mot Gud till en stor del också påverkar hans trohet på dessa andra områden.

Daniels erfarenhet av förföljelse tjänar som ett mönster för Guds folk i den sista tiden. Berättelsen antyder inte att Guds folk slipper prövningar och lidanden. Men vad den garanterar är att i striden mot ondskan ska det goda segra till slut, och Gud kommer till slut att rättfärdiga sitt folk.

Studiematerial för den 9 – 15 februari 2020 69

SÖNDAGEN DEN 9 FEBRUARI 2020

AVUNDSJUKA MÄNNISKOR Även i himlen, i en fullkomlig miljö, känner Satan avund mot Jesus. ”Satan var avundsjuk och missunnsam mot Jesus Kristus. Men när alla änglarna böjde sig inför Jesus för att erkänna hans överlägsenhet och höga auktoritet och rättvisa styre böjde han sig ner med dem, men hans hjärta var fyllt av avund och hat” (Ellen White: The Story of Redemption, s. 14). Avund är en så farlig känsla att omhulda att i själva de tio budorden finns det, vid sidan om förbud mot mord och stöld, ett bud mot begär (se 2 Mos. 20:17).

FRÅGA Läs Dan. 6:1–5; 1 Mos. 37:11 och 1 Sam. 18:6–9. Vilken roll spelar avundsjukan i alla dessa berättelser?

Daniels administrativa förmågor imponerar på kungen men väcker avund hos de övriga tjänstemännen. Därför sammansvärjer de sig för att bli av med honom genom att anklaga honom för korruption.

Men hur de än söker finner de inget fel i Daniels tjänsteutövning. ”Då försökte ministrarna och satraperna finna något ämbetsbrott att anklaga honom för men lyckades inte: Daniel var så pålitlig att man inte kunde beslå honom med minsta fel eller oegentlighet” (Dan. 6:4).

Daniel är klanderfri. Det finns ingenting som tjänstemännen kan göra för att rikta någon falsk anklagelse mot honom. Men de inser också hur trogen Daniel är mot sin Gud och hur lydig han är mot sin Guds lag. Snart inser de att för att komma åt Daniel behöver de skapa en situation där Daniel ställs inför dilemmat att antingen lyda sin Guds lag eller imperiets lag. Utifrån vad de har lärt sig om Daniel är de absolut övertygade om att under rätt omständigheter kommer han att hålla sig till sin Guds lag och inte imperiets. Vilket vittnesbörd är inte detta om Daniels trohet!

FÖR EFTERTANKE Hur har du fått kämpa mot avundsjuka av olika slag, och hur har du hanterat det? Varför är avundsjukan en så dödlig och förlamande andlig brist?

70

MÅNDAGEN DEN 10 FEBRUARI 2020

SAMMANSVÄRJNING MOT DANIEL FRÅGA Läs Dan. 6:6–9. Vad är tanken bakom detta påbud? Hur spelar det på kungens fåfänga?

Dareios kan verka dum när han utfärdar ett påbud som han snart önskar återkalla. Han faller i tjänstemännens snara, eftersom de är smarta nog att spela på de politiska omständigheterna i det nyligen upprättade riket. Dareios har decentraliserat regeringen och har i stället etthundratjugo satraper för att göra administrationen mer effektiv. Men det innebär en del risker i det långa loppet. En inflytelserik guvernör kan lätt få igång ett uppror och splittra riket. Därför verkar en lag som tvingar alla att tillbe kungen under trettio dagar som en bra strategi för att skapa lojalitet mot kungen och därmed förebygga alla sorters konspirationer. Men tjänstemännen vilseleder kungen genom att hävda att ett sådant förslag har ”alla” ministrars, guvernörers, satrapers, rådgivares och ståthållares stöd – en uppenbar osanning, eftersom Daniel inte är medräknad. Dessutom kan det ha varit lockande för kungen att bli behandlad som en gud.

Ingenting tyder på att de persiska kungarna någonsin krävde någon gudomlig status. Ändå kan påbudet vara avsett att göra kungen till den enda representanten för gudarna under trettio dagar; alltså skulle böner till gudarna gå genom honom. Tyvärr undersöker kungen inte motiven bakom förslaget. Därför inser han inte att lagen som skulle förebygga konspirationer i själva verket var en konspiration för att skada Daniel.

Två aspekter av denna lag förtjänar vår uppmärksamhet. För det första är straffet för överträdelsen att kastas i lejongropen. Eftersom denna sorts straff inte finns bekräftad någon annanstans kan det ha varit ett tillfälligt förslag av Daniels fiender. Monarkerna i det forntida Mellanöstern höll lejon i grottor för att släppa ut dem vid speciella tillfällen för jakt. Så det var ingen brist på lejon som kunde attackera vem som helst som vågade bryta mot kungens påbud. För det andra kunde inte påbudet ändras. Den oåterkalleliga naturen hos ”Persiens och Mediens lagar” nämns också i Est. 1:19 och 8:8.

Diodorus Siculus, en forntida grekisk historiker, nämner ett tillfälle då Dareios III (inte att förväxla med den Dareios som nämns i Daniels bok) ändrade sig men inte längre kunde återkalla en dödsdom som han hade uttalat över en oskyldig man.

71

TISDAGEN DEN 11 FEBRUARI 2020

DANIELS BÖN ”Nej, när du ber, gå då in i din kammare, stäng dörren och be sedan till din fader som är i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig” (Matt. 6:6).

FRÅGA Läs Dan. 6:10. Varför ber Daniel inte helt enkelt tyst utan att någon ser honom?

Daniel är en erfaren statsman, men framför allt är han Guds tjänare.

Som sådan är han den enda i regeringen som kan förstå vad som ligger bakom kungens påbud. För Dareios innebär det ett tillfälle att stärka rikets enhet, men för konspiratörerna är det en strategi för att bli av med Daniel.

Naturligtvis finns de verkliga orsakerna och motiven till sammansvärjningen i den kosmiska striden mellan Gud och ondskans makter. Vid denna tid (539 f.Kr.) har Daniel bara fått synerna som återges i Dan. 7 (553 f.Kr.) och 8 (551 f.Kr.). Så han kan förstå att det kungliga påbudet inte bara är en fråga om mänsklig politik utan att det är en del av detta kosmiska krig. Synen om Människosonen som ger riket till den Högstes folk och den tröstande hjälpen från ängeln som uttyder den (Dan. 7) kan ha gett honom mod att bemöta den förestående krisen. Han kan också ha reflekterat över sina kamraters erfarenhet när de var modiga nog att utmana Nebukadnessars påbud (Dan. 3).

Därför ändrar han inte på sina andaktsvanor utan fortsätter som vanligt att be tre gånger om dagen vänd mot Jerusalem. Trots förbudet att be till någon människa eller gud förutom kungen gör Daniel inga försök att dölja eller hemlighålla sitt böneliv under dessa kritiska trettio dagar. Han utgör också en absolut minoritet eftersom han är den ende, bland dussintals guvernörer och andra tjänstemän, som befinner sig på kollisionskurs med det kungliga påbudet. Genom sitt öppna böneliv visar han att hans lojalitet mot Gud kommer före hans lojalitet mot kungen och hans oåterkalleliga påbud.

FÖR EFTERTANKE Läs Apg. 5:27–32. Uppmaningen i de verserna är tydlig. Men när vi går emot mänsklig lag, varför behöver vi då alltid försäkra oss om att det vi gör verkligen är Guds vilja? (För tänk på människor som har dött hellre än att svika en tro eller ett trossystem som vi anser vara fel!)

72

ONSDAGEN DEN 12 FEBRUARI 2020

I LEJONGROPEN FRÅGA Läs Dan. 6:11–23. Vad säger kungen till Daniel som visar vilket kraftfullt vittne Daniel är för Gud? De sammansvurna upptäckte snart att Daniel bad. Han gjorde alltså precis det som påbudet förbjöd. När de kommer inför kungen med sin anklagelse hänvisar de till Daniel på ett förringande sätt: ”Daniel, en av de fångna judarna” (Dan. 6:13). I deras ögon är en av de ledande tjänstemännen i riket, kungens favorit, inget mer än ”en fånge”. Dessutom utpekar de Daniel som motståndare mot kungen: han ”bryr sig varken om dig eller om det påbud som du har utfärdat”. Nu inser kungen att han har blivit lurad när han undertecknade påbudet. Texten säger att ”han föresatte sig att rädda Daniel; ända till solnedgången försökte han finna en utväg att hjälpa honom” (Dan. 6:14). Men det finns inget han kan göra för att rädda profeten från straffet. Medernas och persernas oåterkalleliga lag måste til�lämpas bokstavligt. Därför beordrar kungen, om än motvilligt, att Daniel ska kastas till lejonen. Men när Dareios gör det uttrycker han samtidigt en glimt av hopp, som låter som en bön: ”Den gud som du ständigt dyrkar må rädda dig!” (Dan. 6:16).

Bibeltexten säger inte vad Daniel gör bland lejonen, men man kan anta att han ber. Gud hedrar Daniels tro genom att sända sin ängel för att beskydda honom. På morgonen är Daniel oskadd och redo att återuppta sina sysslor i regeringen. Ellen White säger: ”Gud hindrade inte Daniels fiender från att kasta honom i lejongropen.

Han tillät onda änglar och onda män att fullfölja sina syften så långt.

Men det skedde för att han skulle göra sin tjänares befrielse ännu mer anmärkningsvärd och göra nederlaget ännu mer fullständigt för dem som var sanningens och rättfärdighetens fiender” (Prophets and Kings, s. 544).

FÖR EFTERTANKE Denna berättelse har ett lyckligt slut (åtminstone för Daniel). Men vad gör vi med berättelser, även i Bibeln (se t.ex. Mark. 6:14–29) som inte slutar med en befrielse här? Hur ska vi förstå dem?

73

TORSDAGEN DEN 13 FEBRUARI 2020

UPPRÄTTELSE FRÅGA Läs Dan. 6:24–28. Vilket vittnesbörd ger kungen om Gud? En viktig poäng i berättelsen är det faktum att Dareios prisar Gud och inser hans överhöghet. Det är en vändpunkt, en klimax, av alla lovprisningar och erkännanden som getts Gud i de tidigare kapitlen (Dan. 2:20–23; 3:28, 29; 4:1–3, 33, 34). Likt Nebukadnessar reagerar Dareios på Daniels befrielse genom att prisa Gud. Men han gör även mer: han vänder på sitt tidigare påbud och ”befaller att Daniels gud skall vördas och fruktas” (Dan. 6:26).

Ja, Daniel är mirakulöst räddad, hans trohet är belönad, ondskan har blivit straffad och Guds ära och makt har blivit bekräftad. Men det vi ser här är ett miniexempel på det som ska hända på en världsomfattande skala: Guds folk ska befrias, det onda straffas och Herren bekräftas inför världsalltet.

FRÅGA Läs Dan. 6:24. Vad finner vi som ganska problematiskt i denna vers, och varför?

Det finns dock ett störande problem: såvitt vi vet var hustrur och barn oskyldiga, men de fick ändå lida samma öde som de skyldiga. Hur kan vi förklara det som verkar vara missbruk av rättvisan?

För det första bör vi notera att handlingen är beslutad och tillämpad av kungen i enlighet med den persiska lagen, där det ingick att de kriminellas familjer straffades. Enligt en forntida princip var hela familjen ansvarig för en familjemedlems brott. Detta innebär inte att det var rätt utan bara att berättelsen stämmer överens med vad vi vet om den persiska lagen.

För det andra bör vi lägga märke till att den bibliska berättelsen återger händelsen men bifaller inte kungens agerande. Bibeln förbjuder faktiskt att barnen dödas på grund av sina föräldrars synder (5 Mos. 24:16).

FÖR EFTERTANKE Vilken tröst kan du finna i texter som 1 Kor. 4:5 när du möter sådana orättvisor som här och av många andra slag? Vad säger den texten, och varför är poängen där så viktig?

74

FREDAGEN DEN 14 FEBRUARI 2020 STUDIEHJÄLP Daniels befrielse står omnämnd i Heb. 11, kapitlet om trons hjältar.

Där står det bland andra händelser att profeterna ”kunde täppa till lejonens gap” (11:33). Det är underbart, men vi bör hålla i tankarna att trons hjältar inte bara är de som har kommit undan döden som Daniel, utan också de som har lidit och dött modigt, som Heb. 11 också säger. Gud kallar somliga till att vittna genom sitt liv och andra till att vittna genom sin död. Därför innebär inte berättelsen om Daniels befrielse att alla är garanterade en befrielse, vilket vi lär oss av många män och kvinnor som dött martyrdöden på grund av sin tro på Jesus. Men Daniels mirakulösa befrielse visar att Gud råder över allting och att till slut kommer han att befria alla sina barn från syndens och dödens makt. Detta framgår klart av de följande kapitlen i Daniels bok.

SAMTALSSTART Kristnas förhållande till rådande kultur och sociala normer kan skifta över tid. Vad vore några bra guidande principer då man ställs inför dilemmat att välja mellan Guds väg och världsliga förväntningar?

FÖRBÖN Gud, ge oss mod att vara dig trogen.

75

SAMTALSFRÅGOR 1. Fransmannen Jean Paul Sartre skrev en gång att ”det bästa sättet att beskriva människans övergripande projekt är att säga att människan är den varelse vars projekt är att vara Gud” (Jean Paul Sartre: Being and Nothingness: A Phenomenological Essay on Ontology, Washington Square Press, 1956, s. 724). Hur hjälper detta oss att förstå, åtminstone på ett plan, varför kungen faller i en fälla? Varför behöver vi alla, oberoende av vår ställning i livet, akta oss för denna farliga benägenhet, hur obemärkt den än kan komma? På vilka andra sätt kan vi vilja vara som Gud? 2. Vilken sorts vittnesbörd ger vi andra när det gäller vår trohet mot Gud och hans lag? Skulle de som känner dig tänka att du skulle stå för din tro även om det kostade dig ditt arbete eller till och med ditt liv?

3. Vad ser du hos Daniel som gör honom till en person som Gud kan använda effektivt för sina syften? Hur kan du med Herrens hjälp utveckla mer av sådana karaktärsdrag?

4. På vilka sätt kunde Daniel ha rättfärdigat ett beslut att ändra på sina sätt att be på grund av påbudet? Eller skulle det ha varit en farlig kompromiss? I så fall, hur?

76

77

MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN | SABBATEN DEN 22 FEBRUARI 2020

Ateist och missionär Ingenting engagerade Jan Haugg mer än hans entusiasm över att rädda miljön.

Som 18-årig elev på gymnasiet hade han gått med i ett tyskt politiskt parti som sökte lösningar på de globala miljöproblemen.

Under universitetsåren visade Jan sina vänner filmer som handlade om miljön. Han försökte göra sitt eget liv grönare genom sina val i fråga om mat, resor, rengöringsmedel och så vidare. I lägenheten som han delade med rumskamrater gick han ofta runt och släckte lamporna till de andras irritation. Han var missionär utan Jesus. Hans religion gick ut på att rädda miljön.

Efter studietiden fick Jan en praktikplats på en miljövänlig bank i Oslo. Strax efter flytten till Oslo insåg Jan att han var omgiven av sjundedagsadventister.

Hans nya rumskamrat var en adventist i ett litet rum i ett kyrkligt ägt boende för adventister som studerade. Jan var inbiten ateist från f.d. Östtyskland. Över 60 procent av befolkningen i den delen av Tyskland säger sig vara ateister. ”Jag är glad över att ha någonstans att bo”, tänkte Jan. ”Säkert försöker de att omvända mig, men jag vet vad jag tror på.”

Det gick tre månader. Jan gillade adventistungdomarna, och de var vänliga mot honom även när han fuskade och försökte bryta mot husreglerna angående alkohol.

En dag blev Jan inbjuden att följa med 50 unga adventister på en båttur i södra Norge. Han njöt av utflykten och blev glad över att ungdomarna visade intresse för att skydda miljön.

Då frågade en av ungdomsledarna, Joakim Hjortland, om Jan hade lust att studera Bibeln tillsammans med honom.

Jan var absolut inte intresserad, men han ville inte vara oartig. Han försökte komma på en bra ursäkt. ”Tyvärr, jag har ingen Bibel”, sa han.

Senare insåg han att det var den mest misslyckade ursäkt som han kunde ha gett. Han var omgiven av människor med Biblar. Inom några ögonblick höll han i en Bibel.

För att tro på Bibeln måste en person först tro att den är Guds Ord. Joakim öppnade Bibeln till Daniel 2. Jan kunde historia och lyssnade med förvåning på Daniels profetia om Babylon, MedienPersien, Grekland och Rom. Han visste att dagens Europa är splittrat, precis som statyns fötter av järn och lera beskriver det.

I Oslo hjälpte adventistvänner Jan att hitta bibliska svar på frågor om syndens ursprung och hur han kunde tro på Bibelns beskrivning av skapelsen istället för evolutionen. Dagen kom när han bestämde sig för att ge sitt hjärta till Gud. ”Jag ville aldrig bli kristen, men bevisen vägde för tungt”, säger han.

Idag är Jan 30 år och utbildar sig till pastor vid Bogenhofen högskola i Österrike. Efter sin examen hoppas han kunna berätta om Jesus för ateister och miljöaktivister i östra Tyskland. ”Jag vill särskilt nå människor inom den gröna rörelsen. Människor som vill rädda världen genom sin egen styrka”, förklarar han. ”Om de bara kände Jesus kunde deras ansträngningar kanaliseras i rätt riktning”.

AV ADVENTIST MISSION, USA | TYSKLAND | CENTRALEUROPEISKA DIVISIONEN

78

8

Från stormigt hav till himlens moln INFÖR SABBATEN DEN 22 FEBRUARI 2020 ”Och herradömet, väldet och storheten hos rikena under himlen skall ges åt det folk som är den Högstes heliga. Deras rike skall vara ett evigt rike, som alla välden kommer att tjäna och lyda” (Dan. 7:27).

VECKANS HUVUDTEXTER Dan. 7; 2 Thess. 2:1–12; Rom. 8:1; Mark. 13:26; Luk. 9:26; 12:8; 1 Tim. 2:5.

Synen i Dan. 7, studiet för denna vecka, är en parallell till drömmen i Dan. 2. För det första kommer synen på natten och beskriver havet som rörs av fyra vindar. Mörkret och vattnen antyder skapelsen, men här verkar skapelsen på något sätt störas eller vara under attack. För det andra är djuren i synen orena eller hybrider, vilket står för att man har våldfört sig på den skapade ordningen. För det tredje beskrivs djuren som att de utövar makt. De verkar därmed ha lagt beslag på den makt som Gud gav Adam i Eden. För det fjärde återupprättas Guds herravälde i och med Människosonens ankomst och ges till dem som det rättmätigt tillhör. Det som Adam förlorade i trädgården återupprättar Människosonen vid den himmelska domen.

Beskrivningen ovan ger en översikt över de bibliska bilder som löper i bakgrunden av denna högst symboliska syn. Lyckligtvis förklaras några av synens viktiga detaljer av ängeln så att vi kan förstå huvuddragen av denna häpnadsväckande profetia.

Studiematerial för den 16 – 22 februari 2020 79

SÖNDAGEN DEN 16 FEBRUARI 2020

FYRA DJUR FRÅGA Läs Dan. 7. Vad är det väsentliga Daniel får se, och vad handlar synen om?

Varje djur som Daniel får se motsvarar en del av statyn som Nebukadnessar såg, men nu ges mer detaljer om varje rike. Visst är det intressant att varelser som symboliserar hedniska nationer är orena djur. Förutom det fjärde beskriver Daniel också djuren på ett sätt som liknar några redan kända djur. Djuren är inga godtyckliga symboler, utan vart och ett bär egenskaper eller poänger som på något sätt handlar om de riken de representerar.

Lejon: Ett lejon är den mest passande representanten för Babylon.

Lejon med vingar prydde palatsväggar och andra babyloniska konstverk. Lejonet i synen fick sina vingar avslitna, ställdes upp på sina ben som en människa och fick en människas förstånd. Denna process symboliserar det babyloniska rikets förfall under dess senare kungar.

Björn. Björnen representerar det medo-persiska imperiet. Att den reste sig till hälften antyder persernas överlägsenhet över mederna.

De tre revbenen i dess gap står för de tre viktigaste erövringarna som det medo-persiska riket gjorde: Lydien, Babylon och Egypten.

Leopard. Den snabba leoparden står för det grekiska imperiet som Alexander den store upprättade. De fyra vingarna gör detta djur ännu snabbare, en träffande beskrivning på Alexander den store som på några få år lade hela den då kända världen under sitt välde.

Det fruktansvärda, skräckinjagande och omåttligt starka djuret. De föregående väsendena påminner bara om de nämnda djuren, men detta är ett unikt väsen. De första beskrivs alltså ”som ett lejon” eller ”likt en björn”, men detta beskrivs inte likna någonting. Detta djur med flera horn visar sig också mer fruktansvärt och skräckinjagande än de föregående. Som sådant är det en träffande beskrivning på det hedniska Rom som erövrade, härskade över och trampade ner världen under sina järnfötter.

FÖR EFTERTANKE Alla dessa årtusenden av mänsklig historia har kommit och gått, precis som det var förutsagt. Hur mycket tröst kan du finna i vetskapen om att Gud råder över all klagan, oro och ibland rent kaos? Vad lär det oss om Bibelns tillförlitlighet?

80

MÅNDAGEN DEN 17 FEBRUARI 2020

DET LILLA HORNET FRÅGA Läs Dan. 7:7, 8, 19–25. Vilken makt är det lilla hornet som reser sig direkt från och förblir en del av det fjärde djuret?

Igår lärde vi oss att det fruktansvärda djuret med tio horn som härskar över världen med stor grymhet representerar det hedniska Rom. Nu behöver vi betrakta det lilla hornet och den makt det representerar. Som synen illustrerar har det fjärde djuret tio horn, varav tre lossnade för att bereda plats för det lilla hornet. Detta horn har en människas ögon och talar ”skrytsamt” (Dan. 7:8 nuB). Det står klart att det lilla hornet uppstår ur den enhet som det fruktansvärda djuret representerar, det hedniska Rom. På ett sätt utökar och fortsätter hornet vissa drag av det hedniska Rom. Det är bara ett senare stadium av samma makt.

Daniel ser detta andra horn föra krig mot de heliga. Ängeln förklarar för honom att detta horn är en kung som gör tre olagliga saker: 1) talar skrytsamt mot den Högste, 2) förföljer den Högstes heliga, 3) vill ändra på tider och lagar. Som en konsekvens av detta lämnas de heliga i hans hand. Sedan ger ängeln en tidsram för det lilla hornets verksamhet: en tid och två tider och en halv tid. I det profetiska språket betyder ordet tid här ”år”. Alltså är detta en period på tre och ett halvt profetiska år, som enligt år-dag-principen antyder en period på 1260 år. Under denna tid går det lilla hornet till attack mot Gud, förföljer de heliga och försöker ändra på Guds lag.

FÖR EFTERTANKE Läs 2 Thess. 2:1–12. Vilka likheter finns det mellan laglöshetens människa och det lilla hornet? Vilken makt tror vi omtalas här och varför? Vad är den enda makten som uppstod ur det hedniska Rom men som förblir en del av Rom, en makt som sträcker sig från tiden för det hedniska Rom till världens slut och som alltså finns än idag?

81

TISDAGEN DEN 18 FEBRUARI 2020

TRONSTOLAR SÄTTS FRAM Efter synen om de fyra djuren och det lilla hornets aktiviteter ser profeten en domsscen i himlen (Dan. 7:9, 10, 13, 14). När rätten samlas sätts tronstolar fram, och ”en uråldrig man” sätter sig ner. Som den himmelska scenen visar betjänar tusen och åter tusen himmelska varelser honom, domare sätter sig, och böcker öppnas.

Det är viktigt att lägga märke till att denna dom sker efter de 1260 åren dådet lilla hornet är verksamt (538–1798, se fredagens studium) men före Guds slutliga rikes upprättande. Tre gånger upprepas faktiskt följande sekvenser i synen: Det lilla hornets fas (538–1798) Den himmelska domen Guds eviga rike FRÅGA Läs Dan. 7:13, 14, 21, 22, 26, 27. På vilka sätt gagnar domen Guds folk?

Gamla testamentet beskriver flera domshandlingar i helgedomen och templet, men domen som åsyftas här är annorlunda. Den är en kosmisk dom som inte bara gäller det lilla hornet utan också den Högstes heliga, som till slut får riket.

Dan. 7 beskriver inte domen eller ger detaljer om dess början eller slut. Men texten antyder att domen äger rum efter det lilla hornets attack mot Gud och hans folk. Poängen här är då att betona början av en dom med kosmiska proportioner. Från Dan. 8 och 9 (se de kommande veckorna) lär vi oss om tiden för domens början och att denna dom är relaterad till återupprättelsen av den himmelska helgedomen på den himmelska stora försoningsdagen. Lärdomen här är att det sker en dom i himlen före Jesus återkomst, och den blir till Guds folks fördel (Dan. 7:22).

FÖR EFTERTANKE Varför är en förståelse av vad Jesus har gjort för oss på korset så central för den trygghet vi har på domens dag? Vilket hopp skulle vi ha, eller ens kunna ha, utan korset? (Se Rom. 8:1.)

82

ONSDAGEN DEN 19 FEBRUARI 2020

MÄNNISKOSONENS ANKOMST FRÅGA Läs Dan. 7:13. Vem är Människosonen här, och hur identifierar du honom? (Se även Mark. 13:26; Matt. 8:20; 9:6; Luk. 9:26; 12:8.)

När domen fortgår träder den viktigaste personen fram på scenen: ”en som liknade en människa” (”en som liknade en människoson”, FB). Vem är han? Först framträder han som en himmelsk gestalt, men som han beskrivs har han också mänskliga drag. Alltså är han en både gudomlig och mänsklig individ som kommer att spela en aktiv roll i domen. För det andra är Människosonen som kommer med himlens moln en viktig bild på Jesus andra ankomst i Nya testamentet. Men i Dan. 7:13 beskrivs han specifikt, inte som att han kommer ner från himlen till jorden utan rör sig horisontellt från en plats i himlen till en annan för att träda fram inför den uråldrige. För det tredje antyder Människosonens ankomst med himlens moln en synlig manifestation av Herren. Men i denna bild finns också något som påminner om översteprästen som är omgiven av ett moln av rökelse när han träder in i det allra heligaste på försoningsdagen för att upprätta helgedomen.

Människosonen är också kunglig. ”Åt honom gavs makt, ära och herravälde, så att människor av alla folk, nationer och språk skulle tjäna honom. Hans välde är evigt, det skall aldrig upphöra, och hans rike skall aldrig gå under” (Dan. 7:14). Verbet ”tjäna” kan också betyda ”tillbe”. Det förekommer nio gånger i kapitel 1–7 (Dan. 3:12, 14, 17, 18, 28; 6:16, 20; 7:14, 27) och omfattar tanken att ge en gudom äran. Det religiösa systemet som det lilla hornet representerar förstör den sanna gudstillbedjan. Detta är en konsekvens av försöket att ändra på Guds lag. Domen som beskrivs här visar att sann tillbedjan till slut återupprättas. Påvedömets gudstjänstsystem placerar, bland annat, en fallen människa som medlare mellan Gud och människan.

Daniel visar att den enda medlaren som kan representera människan inför Gud är Människosonen. Som det står i Bibeln: ”Gud är en, och en är förmedlaren mellan Gud och människor, människan Kristus Jesus” (1 Tim. 2:5).

FÖR EFTERTANKE Varför är det, utifrån allt vi läst i Bibeln om Jesus liv och karaktär, så förtröstansfullt att veta att han är så central i domen som beskrivs här?

83

TORSDAGEN DEN 20 FEBRUARI 2020

DEN HÖGSTES HELIGA FRÅGA Vad händer med Guds folk enligt följande texter? Dan. 7:18, 21, 22, 25, 27. ”Den Högstes heliga” avser Guds folk. De attackeras av den makt som det lilla hornet representerar. Eftersom de håller fast vid sin trohet till Guds Ord förföljs de under påvedömets herravälde. Kristna förföljs också under det hedniska Roms tid (av det fjärde djuret), men förföljelsen som nämns i Dan. 7:25 är det lilla hornets förföljelse av kristna, och den uppstår först efter det att det hedniska Roms tid är över.

Men Guds folk ska inte utsättas för världsliga makters förtryck för alltid. Guds rike ersätter världens riken. Intressant nog gavs i synen ”makt, ära och herravälde” (Dan. 7:14) åt Människosonen, men i ängelns tolkning är det ”de heliga” som får riket (Dan. 7:18). Det är ingen motsägelse. Eftersom Människosonen är relaterad till Gud och mänskligheten, tillhör hans seger också dem som han representerar.

När översteprästen frågar Jesus om han är Messias, Guds Son, pekar Jesus på Ps. 110:1 och Dan. 7:13, 14 och säger: ”Det är jag, och ni skall få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma bland himlens moln” (Mark. 14:62). Därför är Jesus den som representerar oss vid den himmelska domstolen. Han har redan besegrat mörkrets makter och delar med sig av sin seger till dem som närmar sig honom.

Därför finns det ingen anledning till fruktan. Som aposteln Paulus så träffande säger: ”Nej, över allt detta triumferar vi genom honom som har visat oss sin kärlek. Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår herre” (Rom. 8:37–39).

FÖR EFTERTANKE Se hur noggrant Daniels syn beskriver historien tusentals år i förväg. Hur bör det hjälpa oss att lita på alla Guds löften om framtiden?

84

FREDAGEN DEN 21 FEBRUARI 2020 STUDIEHJÄLP En snabb titt på historien visar att efter Romarrikets fall, som kom på grund av anfall från barbarer i norr, drog biskopen i Rom nytta av de tre barbariska stammarnas uppror, och år 538 upprättade han sig själv som den enda makten i Rom. I denna process tog han på sig flera institutionella och politiska funktioner från den romerske kejsaren.

Utifrån detta växte påvemakten med sin världsliga och religiösa makt fram tills att den avsattes av Napoleon 1798. Detta innebar inte slutet för Rom utan bara för den specificerade tiden för förföljelse. Påven menade sig inte bara vara Kristus ställföreträdare utan införde också flera läror och sedvänjor som är mot Bibeln. Skärselden, bot, bikt, och ändringen av sabbatsbudet till söndagen finns bland många andra ändringar av tider och lagar som påvemakten införde. ”I sin egen kraft kan människan inte bemöta fiendens anklagelser. Hon står inför Gud i sina kläder som är befläckade av synden och bekänner sin skuld. Men Jesus, vår försvarare, lägger fram en verksam vädjan för alla som genom ånger och tro har överlämnat omsorgen om sina själar till honom. Han vädjar för dem, och genom Golgatas mäktiga argument besegrar han anklagaren. Hans fullkomliga lydnad för Guds lag har gett honom all makt i himlen och på jorden, och han gör anspråk på sin Faders nåd och försoning för den fallna människan. Till sitt folks anklagare säger han: ’Herren skall tillrättavisa dig, Anklagare, ja, han som har utvalt Jerusalem skall tillrättavisa dig. Är inte denne man en brand ryckt ur elden?’ (Sak. 3:2). Och till dem som i tro litar på honom ger han en försäkran: ’Jag befriar dig från din skuld, och du skall kläs i högtidsdräkt’ (Sak. 3:4)” (Ellen White: Prophets and Kings, s. 586, 587).

SAMTALSSTART I Bibelns apokalyptiska böcker stöter vi ofta på tidsuttryck som kan ge oss en fördjupad förståelse av den symbolik som används (se t.ex.

Dan. 7:25). Är du en människa som lägger stor vikt vid datum och tider, eller lägger du störst vikt vid det som händer just nu?

FÖRBÖN Tacka Gud för den seger som redan har vunnits för alla dem som förblir i Jesus Kristus. Be för att svårigheter inte ska skrämma bort människor från Kristus, utan stärka människor i deras övertygelse om att Jesus är sanningen.

85

SAMTALSFRÅGOR 1. Se på nytt på det lilla hornets särdrag, makten som uppstår och förblir en del av det fjärde djuret, Rom. Vilken var den enda makten som uppstod ur det hedniska Rom för många århundraden sedan, och som har förföljt Guds folk och som finns kvar än idag? Varför bör denna klara identifikation beskydda oss för spekulationer kring dess identitet, medräknat tanken att det lilla hornet syftar tillbaka på en hednisk grekisk kung som försvann från historien för mer än ett och ett halvt århundrade före Jesus första ankomst? Hur bör dessa klara identifikationspunkter också beskydda oss för tron att det lilla hornet är någon kommande, framtida makt?

86

87

MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN | SABBATEN DEN 29 FEBRUARI 2020

50 000 euros Dante Marvin Herrmann studerade vid Adventistsamfundets högskola i Spanien. Han hade läst färdigt sitt första år, men det hade inte varit enkelt. Och han hade använt det sista av sina besparingar när han betalade sina studieavgifter på cirka 5 000 euro. Utöver att studera på heltid hade Dante arbetat för att tjäna ytterligare 5 000 euro för att försörja sin fru och deras två små söner.

Nu måste han lösa hur han skulle betala för nästa studieår. Det fanns en möjlighet för honom att arbeta som litteraturevangelist under sommarlovet.

Dante hade inte något emot det hårda arbetet. Men han hade hellre velat tillbringa sommarlovet med att besöka församlingar och berätta för människor om hur han, en tatuerad tysk, hade lämnat bakom sig ett liv som narkoman på Kanarieöarna och blivit kristen och adventist. Men det skulle innebära att han inte hann tjäna pengar till sina studier.

Dante kände att han måste prata med Gud om sina ekonomiska problem. ”Pappa, det första året på skolan har gått bra. Jag har fått bra betyg, och jag vet att du har kallat mig hit”, bad han.

Dante kallade alltid Gud för “pappa” när han bad. ”Pappa, jag vet att en del elever får stipendier. Snälla, hjälp mig att få ett sådant. Jag vill inte arbeta som litteraturevangelist med fokus på att tjäna pengar. Jag vill predika om Jesus. Men jag behöver tid och frihet att resa om jag ska kunna göra detta. Och jag har inga pengar kvar.”

Dante kände en liten röst inom sig som svarade: ”Hur mycket pengar behöver du?” ”Låt mig tänka efter”, sa Dante.”Jag

har fem år kvar i skolan, och varje studieår kommer att kosta 10 000 euro. Så jag behöver 50 000 euro. ”Då så, Dante”, sa rösten. ”Tror du att jag kan ge dem till dig?” ”Jag är tacksam om du hjälper mig att tro”, svarade Dante. ”Och jag tackar dig redan nu för de 50 000 euro.”

Tio minuter senare hade Dante fått 50 000 euro. När han hade bett gick han till gästrummet för att prata med sin mamma som var på besök hos honom.

Hon satt på sängen och höll sin mobil i handen. ”Dante, du kommer inte att tro vad som just har hänt”, sa hon. ”Du vet att jag har försökt sälja mitt hus i Tyskland i tio år. Nu finns det plötsligt någon som vill köpa det, och han har erbjudit 50 000 euro mer än utgångspriset.”

Dante visste inte hur han skulle svara. Han kunde ju inte säga: ”Det är mina pengar som jag precis har bett Gud om.”

Så han fick säga något i stil med att det var roligt att huset äntligen hade blivit sålt. Sedan fick han ursäkta sig och dra sig undan en stund för att be och fundera.

När Dante kom tillbaka satt hans mamma kvar på sängen. ”Dante, jag har tänkt på en sak”, sa hon. ”Jag tror att det skulle vara bäst om jag gav dig de extra pengarna så att du kan betala dina skolavgifter.”

Idag är Dante 36 år, och han är klar med sitt andra år på skolan. Dante säger: ”Gud leder oss när vi följer honom och tror på honom. Han berättar inte hela sin plan för våra liv på en gång. Han ber oss bara att lita på att han kommer att gripa in när tiden är den rätta.”

AV ADVENTIST MISSION, USA | SPANIEN | CENTRALEUROPEISKA DIVISIONEN

88

9

Från orenhet till renhet INFÖR SABBATEN DEN 29 FEBRUARI 2020 ”Denne svarade honom: ’Efter 2 300 kvällar och morgnar kommer templet att få sin upprättelse’ ” (Dan. 8:14).

VECKANS HUVUDTEXTER Dan. 8; Dan. 2:38; 1 Mos. 11:4; 3 Mos 16; Heb. 9:23–28.

INLEDNING Synen som Dan. 8 berättar om gavs till profeten år 548/547 f.Kr. Den ger några betydelsefulla förklaringar till domen som Dan. 7 talar om. Till skillnad från synen i Dan. 2 och 7 utelämnar Dan. 8 Babylon och börjar med Medien-Persien, eftersom Babylon vid denna tid var på nedgång och perserna höll på att ta över som nästa världsmakt. Synen i Dan. 8 är en parallell till synen i kapitel 7.

Språket och symbolerna i Dan. 8 förändras eftersom den inriktar sig på upprättelsen av den himmelska helgedomen i samband med den himmelska försoningsdagen. Alltså är kapitel åttas särskilda bidrag dess koncentration på den himmelska helgedomens aspekter. Medan Dan. 7 visar den himmelska rättegången och Människosonen som får riket, visar Dan. 8 hur den himmelska helgedomen upprättas.

Som parallellerna i dessa två kapitel antyder beskrivs upprättelsen av den himmelska helgedomen i Dan. 8 som motsvarigheten tilldomsscenen i kapitel 7.

Studiematerial för den 23 – 29 februari 2020 89

SÖNDAGEN DEN 23 FEBRUARI 2020

BAGGEN OCH BOCKEN FRÅGA Läs Dan. 8. Vad handlar denna syn om och vilka paralleller finns där till Dan. 2 och 7?

Som i Dan. 2 och 7 får vi här ytterligare en syn om världsrikenas uppgång och fall, men med en annan sorts symbolik. Denna symbolik är direkt relaterad till Guds helgedom. I detta fall används symbolerna av en bagge och en bock på grund av de har samband med försoningsdagen i helgedomstjänsten, en domens tid för det gamla Israel. Baggar och bockar användes som dagliga offer i helgedomstjänsten. Men bara på försoningsdagen nämns de tillsammans. Därför är dessa två djur avsiktligt valda här för att påminna om försoningsdagen, som är huvudpunkten i synen.

När synen fortskrider ser Daniel en bagge som stångar mot tre olika riktningar: mot väster, norr och söder (Dan. 8:4). Denna tredubbla rörelse antyder hur dess makt växte: ”Inget djur kunde stå emot den och ingen kunde rädda något ur dess våld: den gjorde vad den ville och fick stor makt” (Dan. 8:4). Som ängeln förklarar representerar baggen med två horn det medo-persiska riket (Dan. 8:20), och de tre riktningarna pekade sannolikt på de tre huvudsakliga erövringarna som denna världsmakt gjorde.

Sedan kommer en bock med ett stort horn. Den representerar det grekiska imperiet under Alexander den store (Dan. 8:21). Att bocken far fram ”utan att vidröra marken” (Dan. 8:5) betyder att den rör sig snabbt. Denna symbolik beskriver snabbheten i Alexanders erövring, som i Dan. 7 beskrivs med hjälp av en leopard med vingar. Men som profetian säger: ”Bocken fick en väldig makt, men när den var som starkast bröts det stora hornet av” (Dan. 8:8) och gav plats för fyra horn, som växte åt alla väderstreck. Detta går i uppfyllelse när Alexander dör i Babylon i juni 323 f.Kr., vid trettiotre års ålder, och hans rike delas mellan hans fyra generaler.

FÖR EFTERTANKE Mellan Dan. 2:38 och 8:20, 21 namnges tre av de fyra riken som uppenbaras i synerna. Hur bör detta häpnadsväckande faktum bekräfta att vi tolkar de här profetiorna på rätt sätt?

90

MÅNDAGEN DEN 24 FEBRUARI 2020

DET LILLA HORNETS UPPKOMST FRÅGA Läs Dan. 8:8–12 noggrant. I vilka riktningar rör sig detta lilla horn, och varför är detta viktigt att förstå?

Efter beskrivningen av de fyra hornen som sprider sig i de olika väderstrecken säger bibeltexten att ur ett av dem uppstod ett litet horn.

Frågan här är om detta horn/denna makt kommer från ett av de fyra hornen, som, liksom vi såg igår, representerar Alexanders generaler, eller från en av de fyra vindarna. Grundtextens grammatiska struktur antyder att detta horn kommer från en av himlens fyra vindar.

Eftersom denna makt uppstår efter det grekiska imperiet och dess fyra delar är det en vanlig tolkning att detta horn är Rom, först det hedniska och sedan det påvliga. ”Detta lilla horn representerar Rom med dess två faser, hednisk och påvlig. Daniel såg Rom först i dess hedniska, kejserliga fas och sedan i dess påvliga, som fortsätter ända till vår egen tid och till framtiden” (The Seventh-day Adventist Bible Commentary, vol. 4, s. 841).

Enligt bibeltexten rörde sig det lilla hornet först horisontellt, ”växte sig mycket stort, mot söder, mot öster och mot det härliga landet” (Dan. 8:9). Dessa tre riktningar motsvarar de tre huvudområden som föll under det hedniska Roms välde.

När det lilla hornet blir huvudskådespelaren i synen förtjänar dess vertikala expansion detaljerad uppmärksamhet. I detta avseende motsvarar hornet det lilla hornet i Dan. 7, som följande jämförelse visar: (1) Båda hornen är små i början (Dan. 7:8; 8:9). 2) Senare blir de båda större (Dan. 7:20; 8:9.). 3) Båda makterna förföljer (Dan. 7:21, 25; 8:10, 24). 4) Båda upphöjer sig själva och hädar (Dan. 7:8, 20, 25; 8:10, 11, 25). 5) Båda riktar sig mot Guds folk (Dan. 7:25; 8:24). 6) Båda har något i sina aktiviteter som skissas i profetisk tid (Dan. 7:25; 8:13, 14). 7) Båda sträcker sig till den sista tiden (Dan. 7:25, 26; 8:17, 19). 8) Båda möter en övernaturlig undergång (Dan. 7:11, 26; 8:25). Till sist: eftersom det lilla hornet i Dan. 7 måste representera påvemakten, måste det lilla hornets tillväxt i Dan. 8 representera samma makt. Liksom i Dan. 2 och 7 är alltså den sista viktiga makten Rom, både det hedniska och det påvliga.

91

TISDAGEN DEN 25 FEBRUARI 2020

ATTACKEN MOT HELGEDOMEN FRÅGA Läs Dan. 8:10–12. Vilken sorts aktivitet beskrivs det lilla hornet ägna sig åt här?

I Dan. 8:10 försöker det lilla hornet återupprepa byggarnas strävan från Babel, men nu på det andliga planet (1 Mos. 11:4). Orden ”här” och ”stjärnor” kan syfta på Guds folk i Gamla testamentet. Israel nämns som Herrens här (2 Mos. 12:41). Även Daniel beskriver Guds trogna som strålande stjärnor (Dan. 12:3). Detta är uppenbarligen ingen attack mot bokstavliga himlakroppar utan en förföljelse av Guds folk, vars ”hemland är himlen” (Fil. 3:20). Fastän tusentals kristna har mördats av hedniska härskare koncentrerar man sig nu på det lilla hornets vertikala aktiviteter. Den yttersta uppfyllelsen av denna profetia måste vara kopplad till det påvliga Rom och dess förföljelse genom tiderna.

Dan. 8:11 talar också om ”härens furste” som i övrigt i Daniel benämns som ”den som är smord” (Dan. 9:25), ”er änglafurste, Mikael” (Dan. 10:21 ) och ”Mikael, den stora änglafursten” (Dan. 12:1).

Ingen annan än Jesus kan åsyftas med dessa benämningar. Han är den tidigare nämnda ”härens furste” och vår överstepräst i himlen.

Därför fördunklar påvemakten och det religiösa systemet den representerar Jesus översteprästerliga roll och försöker ta över den.

I Dan. 8:11 förekommer ”det dagliga offret” i samband med den jordiska helgedomen. Det syftar på olika delar av den rituella tjänsten som utfördes kontinuerligt, offren och förbönen medräknade.

Det är genom denna tjänst som syndarna får förlåtelse och synderna hanteras i helgedomen. Detta jordiska system representerar Kristus medlartjänst i den himmelska helgedomen. Som profetian förutsäger byter påvemakten ut Kristus medlartjänst mot prästernas. Genom en sådan falsk gudstjänst tar det lilla hornet bort Kristus medlartjänst och kastar symboliskt ner platsen för Kristus helgedom.

Han ”slog sanningen till marken och hade framgång i vad den gjorde” (Dan. 8:12). Jesus säger att han är sanningen (Joh. 14:6) och pekar också på Guds Ord som sanning (Joh. 17:17). Påvemakten har däremot förhindrat bibelöversättningen till folkets språk, sätter tolkningen av Bibeln under kyrkans auktoritet och placerar traditionen vid sidan av Bibeln som en överlägsen trosregel.

FÖR EFTERTANKE Vad bör detta studium säga oss om hur dyrbar och viktig kunskap om den bibliska sanningen verkligen är, i motsats till mänskliga traditioner?

92

ONSDAGEN DEN 26 FEBRUARI 2020

UPPRÄTTELSEN AV HELGEDOMEN FRÅGA Läs Dan. 8:14. Vad händer här?

Efter hornets förödande attack meddelas att helgedomen ska upprättas. För att förstå detta budskap behöver vi hålla i tankarna att upprättelsen av helgedomen som nämns i Dan. 8:14 kan jämföras med domsscenen som nämns i Dan. 7:9–14. Då domen äger rum i himlen måste helgedomen också vara där. Medan Dan. 7 beskriver Guds ingripande i och relation till mänskliga förehavanden utifrån ett juridiskt perspektiv beskriver Dan. 8 samma händelse utifrån helgedomsperspektivet.

Den jordiska helgedomen var konstruerad efter sin himmelska motsvarighet och var en illustration av övergripande drag i frälsningsplanen. Varje dag kom syndare med sina offer till helgedomen, där människor fick förlåtelse för de synder de bekände när synderna i en bemärkelse fördes in i helgedomen (3 Mos. 16:16). Därmed blev helgedomen oren. Därför behövdes en regelbunden rening av helgedomen från de synder som förts dit. Det kallades den stora försoningsdagen och ägde rum en gång om året (se 3 Mos. 16).

Varför skulle den himmelska helgedomen behöva rening/återupprättelse? Som en analogi kan vi säga att de synder som blivit förlåtna genom tro på Jesus har ”överförts” till den himmelska helgedomen, precis som israeliternas synder förflyttades till den jordiska helgedomen (Heb. 9:23). På den jordiska försoningsdagen slaktades mängder av djur som symbol på Jesus kommande död, och så kunde syndarna bestå på försoningsdagen.

Som det var på försoningsdagen då den jordiska helgedomen renades, hur mycket mer är det inte så med den himmelska, då bara Kristus blod kan hjälpa oss genom domen. Reningen/återupprättelsen av helgedomen i Dan. 8:14 är en motsvarighet till den jordiska tjänsten, vars grundläggande budskap är: som syndare behöver vi Messias blod för att få förlåtelse för våra synder och kunna stå inför domen.

FRÅGA Läs Heb. 9:23–28. Hur uppenbarar dessa verser den frälsning vi har i Jesus genom hans offer för oss?

93

TORSDAGEN DEN 27 FEBRUARI 2020

DEN PROFETISKA TIDTABELLEN FRÅGA Läs Dan. 8:13. Vilken fråga ställs här? Hur hjälper den oss att förstå svaret i nästa vers?

Hur bestäms tiden för de 2300 kvällarna och morgnarna? För det första behöver vi notera att först får Daniel se baggen och bocken, som åtföljdes av det lilla hornets handlingar och skador som det orsakade.

Sedan vänder synen till en fråga som uttalas i Dan. 8:13. Frågan gäller speciellt vad som händer i slutet av denna profetiska tid, inte hur länge den varar. Dessutom kan en sådan tidsperiod inte begränsas enbart till hur länge det lilla hornets handlingar pågår, eftersom ordet syn omfattar allt från baggen till det lilla hornets handlingar. Så det måste vara en lång period av faktisk historisk tid.

På frågan: ”Hur lång tid avser synen?” (baggen [Medien-Persien], bocken [Grekland], och det lilla hornet och dess aktiviteter [Rom, hedniskt, påvligt]), svarade den andra himmelska varelsen: ”Efter 2300 kvällar och morgnar kommer templet att få sin upprättelse” (Dan. 8:14). Som vi redan har noterat är denna period så lång eftersom den börjar på det medo-persiska rikets tid och sträcker sig över det grekiska rikets och det hedniska och påvliga Roms tid, tusentals år. Enligt den historiska tolkningsmetoden (se studium 11) bör denna period räknas utifrån år-dag-principen, alltså att 2300 kvällar och morgnar motsvarar 2300 år. Annars skulle de 2300 dagarna bara bli lite mer än sex år, en omöjligt kort tid för alla händelserna i synen.

Därför måste man utgå från år-dag-principen.

Dan. 8 ger ingen information för att vi ska kunna räkna ut början av denna tidsperiod, som naturligtvis också skulle ge dess slutpunkt.

Men Dan. 9 ger viktig information (se nästa veckas studium).

FÖR EFTERTANKE De 2300 åren i denna profetia utgör den längsta tidsprofetian i Bibeln. Tänk på det: 2300 år! Det är en lång tid, särskilt i jämförelse med hur länge vi lever nu. Hur kan denna kontrast hjälpa oss att vara uthålliga inför Gud och i vår egen väntan på tiden för de sista händelserna?

94

FREDAGEN DEN 28 FEBRUARI 2020 STUDIEHJÄLP Här nedan finns det en tabell som sammanfattar det vi har sett så här långt beträffande rikena i Dan. 2, 7, 8. Vad säger detta oss om upprättelsen av helgedomen?

Dan. 2 Dan. 7 Dan. 8 Babylon Babylon Medien-Persien Medien-Persien Medien-Persien Grekland Grekland Grekland Hedniskt Rom Hedniskt Rom Hedniskt Rom Påvligt Rom Påvligt Rom Påvligt Rom

Dom i himlen Helgedomen upprättas Jesus andra ankomst Jesus andra ankomst Jesus andra ankomst [Sten utan [De heliga får riket] [Förstörs utan människohand] människohand] Som vi kan se här finns det paralleller mellan dessa kapitel. Det är inte bara nationerna som beskrivs parallellt med varandra. Domsscenen i Dan. 7 som kommer efter de 1260 åren (538 f.Kr. – 1798 e.Kr) av det påvliga Rom, är en direkt parallell till upprättelsen av helgedomen i Dan. 8 och som också sker efter Rom. Kort sagt är denna himmelska dom i Dan. 7, som leder till världens slut, densamma som upprättelsen av helgedomen i Dan. 8. Vi får två olika beskrivningar av samma sak, och båda inträffar de efter de 1260 årens förföljelse som det lilla hornet orsakar.

SAMTALSSTART I Hebreerbrevet 9:26 står det bland annat att Jesus kom för att offra sig själv vid ”tidsåldrarnas slut”, alltså i en bemärkelse i den ”sista tiden”. Vad säger det om mänsklig tidsuppfattning, och hur vi bör se på vår egen tidsålder?

FÖRBÖN Mänskligt liv innebär mycket lidande. Be för en konflikt som pågår just nu, antingen internationellt eller på hemmaplan. Reflektera över Guds löfte om att gripa in för att upprätta sitt rike.

95

SAMTALSFRÅGOR 1. Hur visar tabellen ovan att upprättelsen av helgedomen, som motsvarar domen i Dan. 7, måste ske någon gång efter de 1260 årens profetia om det lilla hornet, och ändå före upprättandet av Guds slutliga rike?

2. Profetian i Dan. 8 beskriver historien som någonting våldsamt och fullt av ondska.

De två djuren som symboliserar två världsriken kämpar mot varandra (Dan. 8:23– 25). Bibeln gör här inga försök att förringa att lidandet är en verklighet i den här världen. Hur bör det hjälpa oss att förtrösta på Gud och hans godhet trots ondskans verklighet som vi ser runt omkring oss?

96

97

MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN | SABBATEN DEN 7 MARS 2020

Samma dröm i tio år Endast tre adventistbarn gick i grundskolan utanför Rumäniens huvudstad Bukarest. Alla tre var elever i Laurentiu Stefan Drugas åttondeklass, och det dröjde inte länge förrän de inbjöd honom till adventkyrkan. Laurentiu lärde känna Jesus där och blev döpt.

En önskan grodde inom honom att bli pastor. Adventisthögskolan i Bukarest hade bara 20 studieplatser. Laurentiu måste få ett bra resultat på inträdesprovet. Han gick in i klassrummet, satte sig vid ett stort bord och skrev provet.

Han placerade sig som 21:a. ”Inga problem”, sa han till sina föräldrar. ”Jag får försöka igen nästa år.”

Under året var han dock inte lika mån om sitt andliga liv. Laurentiu flyttade till Spanien och blev byggnadsarbetare. Han gifte sig och gled längre bort från Gud. I 23-årsåldern träffade han en släkting som var adventist och som också arbetade i Spanien. Laurentiu mindes sin första kärlek till Gud och sin önskan att bli pastor. Han och hans hustru bestämde sig för att bli döpta.

Laurentiu började undra hur han skulle planera sitt nya liv. ”Gud”, bad han, ”vad är din plan för mig?”

Två nätter efter dopet drömde Laurentiu att han gick in i ett klassrum, satte sig vid ett stort bord och tittade ner på ett papper. Till hans skräck insåg han att han skrev ett matteprov som han inte hade studerat inför. I samma ögonblick vaknade han. Klockan var tre på morgonen. ”Det var bara en dröm”, tänkte han.

När han somnade om fick han en helt annan dröm. Den här gången stod han i predikstolen i sin församling i

Madrid. Människor lyssnade med stort intresse. Frid strömmade igenom honom, och han kände Guds närvaro.

Nästa kväll bad han som vanligt: ”Gud, vad är din plan för mig?”

Han somnade, drömde att han gick in i ett klassrum och satte sig vid ett stort bord. Han tittade ner och såg att han höll i ett språkprov i rumänska. Han hade inte studerat på ett år. Det kändes helt tomt i hjärnan, och han fick panik. En stund senare satt han dock vid ett annat bord. Nu log han och talade till en grupp människor som lyssnade med intresse.

Han kände sig lycklig och upplevde Guds närvaro.

Han fick liknande drömmar nästan varje natt. Klassrummet var alltid detsamma, men provet varierade. Han var aldrig förberedd för provet. Sedan förändrades platsen till en kyrka, ett annat bord, eller en skara människor. Han undervisade och kände Guds närvaro.

Efter ungefär tre månader undrade Laurentiu om det var Guds mening att han skulle bli pastor. ”Men hur ska det gå till?” frågade han Gud. ”Jag är gift och har en familj att försörja.”

Först efter tio år berättade Laurentiu för sin hustru om drömmarna. ”Du måste studera vid seminariet”, sa hon.

Tre månader senare flyttade Laurentiu, hans hustru, och deras nioåriga son till Sagunto Adventist College. Efter den dagen slutade drömmarna.

Laurentiu går nu sitt andra år på pastorsutbildningen. ”Jag saknar verkligen inte den första delen av mina gamla drömmar”, säger han. ”Den andra delen är nu verklighet i mitt liv.”

AV ADVENTIST MISSION, USA | SPANIEN | CENTRALEUROPEISKA DIVISIONEN

98

10

Från bekännelse till förtröstan INFÖR SABBATEN DEN 7 MARS 2020 ”Herre, hör! Herre, förlåt! Herre, lyssna och grip in! För din egen skull, min Gud, dröj inte, ty över din stad och ditt folk har ditt namn utropats!” (Dan 9:19).

VECKANS HUVUDTEXTER Dan. 9; Jer. 25:11, 12; 29:10; 2 Kung. 19:15–19; Matt. 5:16; Jak. 5:16.

INLEDNING I Dan. 9 finns en av de mest underbara bönerna i Bibeln. I sitt livs avgörande stunder väljer Daniel att be för att hantera utmaningarna som han har framför sig. När Daniel och hans kollegor skulle dödas på grund av den hedniske kungens dröm, kommer Daniel till sin Gud i bön (Dan. 2). När ett kungligt påbud förbjuder böner till någon Gud förutom kungen fortsätter Daniel att be sina dagliga böner vänd mot Jerusalem (Dan. 6). När vi då tänker på bönen i Dan. 9 behöver vi komma ihåg att synen om de 2300 kvällarna och morgnarna i Dan. 8 har påverkat profeten starkt. Trots att de övergripande dragen av profetian förklarades kan Daniel inte förstå tidsperioden i dialogen mellan de två himmelska varelserna: ”Efter 2300 kvällar och morgnar kommer templet att få sin upprättelse” (Bibel 2000). ”Tvåtusentrehundra kvällar och morgnar. Sedan ska helgedomen renas och återställas” (Dan. 8:14, FB). Det är först nu i kap. 9 som mer ljus ges profeten, och även den här gången sker det som svar på en uppriktig bön.

Studiematerial för den 1 – 7 mars 2020 99

SÖNDAGEN DEN 1 MARS 2020

GUDS ORDS CENTRALA PLATS FRÅGA Läs Dan. 9:1, 2. Daniel säger att det var i i Skrifterna som han uppmärksammade den profetia som han studerar så noggrant.

Vilken eller vilka av Bibelns böcker kan han ha syftat på?

När vi ser på denna bön står det klart att den uppstår från ett djupt studium av Guds tidigare uppenbarelse till Mose och profeterna.

Daniel har lärt sig ur Jeremias bokrulle att hans fångenskap ska vara i sjuttio år (se Jer. 25:11, 12; 29:10) och förstår hur viktig den stund i historien han lever i är.

Låt oss tänka på att Daniel ber denna bön 539 f.Kr., året då det persiska riket ersätter Babylon. Alltså har nästan sjuttio år gått sedan Nebukadnessar erövrade Jerusalem och förstörde templet.

Därför ska Guds folk, enligt Jeremias profetia, snart återvända till sitt hemland. Daniel litar på Guds Ord och vet att någonting betydelsefullt håller på att hända hans folk, och att precis som Gud lovat i sitt Ord ska exilen i Babylon snart vara över och judarna återvända hem.

Från det studium av de skrifter som Daniel har tillgång till inser han också hur allvarliga hans folks synder är. Eftersom de hade brutit förbundet och skadat sin relation till Gud, blev den oundvikliga konsekvensen därför exil (3 Mos. 26:14–45). Alltså är det studiet av Guds uppenbarelse som ger Daniel en insikt om att det är bråttom med att vädja till Gud för folket.

När vi närmar oss världshistoriens sista tid behöver vi mer än någonsin studera och leva efter Guds Ord. Bara Bibeln kan ge oss en tillförlitlig förklaring till den värld vi lever i. Bibeln berättar ju om den stora striden mellan gott och ont och uppenbarar att mänsklighetens historia slutar med utplåning av ondskan och upprättandet av Guds eviga rike. Ju mer vi studerar Bibeln desto bättre kan vi förstå situationen i världen idag och vår plats i den, liksom våra skäl till att hoppas i en värld som inget hopp har att ge.

FÖR EFTERTANKE Hur hjälper Bibeln oss att till en viss del förstå den värld, som i sig så lätt kan verka meningslös?

100

MÅNDAGEN DEN 2 MARS 2020

EN VÄDJAN OM NÅD FRÅGA Läs Dan. 9:3–19. Från vilken utgångspunkt vädjar Daniel om nåd?

Vi bör särskilt lägga märke till några saker i denna bön.

För det första: ingenstans i sin bön ber Daniel om någon förklaring till de olyckor som drabbade judafolket. Han vet orsaken. Det centrala i bönen är faktiskt att Daniel själv återger orsaken: ”vi har inte lyssnat till din röst och inte handlat efter den vägledning du gav oss genom dina tjänare profeterna” (Dan. 9:10). Senast vi lämnade en Daniel som inte förstod någonting var i slutet av kapitel 8. Där säger han att han inte förstår synen om de 2300 kvällarna och morgnarna (Dan. 8:27).

Den andra poängen är att denna bön är en vädjan om Guds nåd och villighet att förlåta sitt folk trots att de har syndat och gjort det onda. I ett avseende ser vi här en kraftfull återspegling av evangeliet, syndiga människor som inte har några egna meriter men som ändå söker den nåd som de inte är värda och den förlåtelse som de inte har gjort sig förtjänta av. Är inte detta ett exempel på den situation som vi alla befinner oss i inför Gud? FRÅGA Läs Dan. 9:18, 19. Vilken ytterligare anledning ger Daniel till att Herren ska besvara hans bön? Ännu en aspekt av Daniels bön är värd att nämna: Daniels vädjan att ära Guds namn. Det vill säga: bönen är inte motiverad av Daniels egen eller hans folks fördel utan sker för Guds egen skull (Dan. 9:17–19). Med andra ord behöver bönen beviljas för att Guds namn ska äras.

FÖR EFTERTANKE Läs 2 Kung. 19:15–19. På vilka sätt liknar Hiskias bön Daniels?

Vad säger Matt. 5:16 om hur även vi kan ära Gud?

101

TISDAGEN DEN 3 MARS 2020

VÄRDET AV FÖRBÖN FRÅGA Läs Dan. 9:5–13. Vad är det betydelsefulla i att Daniel fortsätter att säga att ”vi” har handlat fel och därmed innefattar sig själv i de synder som ytterst medfört en sådan katastrof för nationen?

Daniels bön är bara en bland många andra viktiga förböner i Bibeln.

Sådana böner berör Guds hjärta, avvärjer dom och för i stället in befrielse från fiender. När Gud är redo att förgöra hela den judiska nationen hejdar Moses bön hans hand (2 Mos. 32:7–14; 4 Mos. 14:10–25). Även när allvarlig torka håller på att förgöra landet svarar Gud på Elias bön och låter ösregnet återuppliva landet (1 Kung. 18).

När vi ber för familjemedlemmar, vänner och andra människor eller situationer hör Gud våra böner och kan gripa in. Ibland kan svaret ta längre tid, men vi kan vara övertygade om att Gud aldrig glömmer sina barns behov (se Jak. 5:16).

Här spelar Daniel en förebedjares eller medlares roll mellan Gud och folket. Genom sitt studium av Skrifterna inser profeten hur syndigt folket har blivit i sina överträdelser av Guds lag och i sin vägran att höra Guds varningar. Daniel inser alltså deras desperata andliga tillstånd och ber om helande och förlåtelse. Men profeten identifierar också sig själv med sitt folk. I vissa avseenden illustrerar Daniel Kristus roll som vår förebedjare (Joh. 17). Men där finns en radikal skillnad: Kristus är utan synd (Heb. 4:15) och har därför inget behov av att bekänna sin egen synd eller offra för att få förlåtelse (Heb. 7:26, 27). Men han identifierar sig själv på ett unikt sätt med syndarna: ”Han som inte visste vad synd var, honom gjorde Gud till ett med synden för vår skull, för att vi genom honom skulle bli till ett med Guds rättfärdighet” (2 Kor. 5:21).

FÖR EFTERTANKE ”Även om du samlade ihop allt som är gott och heligt och ädelt och älskvärt hos människan och sedan presenterade det för Guds änglar som en del av frälsningen skulle det förkastas som ett skambud” (Ellen White: Faith and Works, s. 24). Vad lär dessa ord oss om vårt behov av en medlare?

102

ONSDAGEN DEN 4 MARS 2020

MESSIAS GÄRNING Daniels förbön koncentrerar sig på två saker: folkets synder och Jerusalems ödeläggelse. Gud svarar också på dessa två böner. Genom Messias gärning ska folket återlösas och helgedomen smörjas. Men de två bönerna besvaras på sådana sätt som går bortom Daniels närmaste historiska horisont: Messias gärning ska gagna hela människosläktet.

FRÅGA Läs Dan. 9:21–27. Vilket verk skulle utföras under de sjuttio veckornas tidsperiod? Varför kan bara Jesus göra det?

1. Ondskan ska ”hejdas”. Det hebreiska ordet för ”ondska” (pesha´) antyder medvetna brott av en person i lägre ställning mot en annan person i en högre ställning (t.ex. Ords. 28:24). Ordet används också i Bibeln om öppet motstånd mot Gud (Hes. 2:3).

Men genom Jesus blod krossas upproret mot Gud och människan erbjuds förtjänsterna från Golgota.

2. Synden ska ”stävjas”. I verbet ingår tanken att ”försegla” och betyder här att synden är förlåten. Sedan syndafallet har människan varit oförmögen att leva upp till Guds krav, men Messias tar hand om våra misslyckanden.

3. ”Skulden sonas.” Som Paulus säger: ”ty Gud beslöt att låta all fullhet bo i honom och att genom hans blod på korset stifta fred och försona allt med sig genom honom och till honom, allt på jorden och allt i himlen” (Kol. 1:19, 20). Även här kan bara Jesus förverkliga detta.

4. ”den eviga rättfärdigheten kommer i dagen”. Kristus tog vår plats på korset och gav därmed oss det välsignade tillståndet att ”ställas rätt” inför Gud. Bara genom tro kan vi få denna rättfärdighet som kommer från Gud. 5. ”den profetiska synen förseglas.” När Kristus offrade sig själv förseglades de av Gamla testamentets profetior som pekade på hans försoningsgärning i den betydelsen att de gick i uppfyllelse.

6. ”det allra heligaste invigs.” Det allra heligaste är här inte en människa utan en plats. Uttrycket syftar på att Kristus medlartjänst i den himmelska helgedomen börjar (Heb. 8:1).

103

TORSDAGEN DEN 5 MARS 2020

DEN PROFETISKA KALENDERN Vid slutet av synen om de 2300 kvällarna och morgnarna är profeten förbryllad eftersom han inte kan förstå den (Dan. 8:27). Tio år senare kommer Gabriel för att hjälpa Daniel att ”förstå” synen (Dan. 9:23).

Denna senare uppenbarelse ger information som saknats och avslöjar att Messias gärning ska utföras mot slutet av de sjuttio veckorna. Enligt år-dag-principen och de förutsagda händelserna måste de sjuttio veckorna förstås som 490 år. Startpunkten för den tiden är påbudet att Jerusalem skulle återuppbyggas (Dan. 9:25). Detta påbud gavs av kung Artaxerxes år 457 f.Kr. Det låter judarna under Esras ledarskap återuppbygga Jerusalem (Esra 7). Enligt bibeltexten är de sjuttio veckorna ”bestämda”, eller ”avskurna”. Det antyder att tiden 490 år har skurits av från en längre tidsperiod, de 2300 åren som synen i kapitel 8 talar om. Därav följer att de 2300 åren och de 490 åren måste ha samma startpunkt, nämligen 457 f.Kr. Profetian om de sjuttio veckorna är uppdelad i tre delar: sju veckor, sextiotvå veckor och den sjuttionde veckan.

De sju veckorna (49 år) syftar med största sannolikhet på tiden för Jerusalems återuppbyggnad. Efter dessa sju veckor följer sextiotvå veckor (434 år) som leder fram till ”den som är smord till furste” (Dan. 9:25). 483 år efter Artaxerxes påbud, år 27 e.Kr. döps Jesus, Messias, och smörjs av den heliga Anden till sitt messianska uppdrag.

Under den sjuttionde årsveckan äger andra viktiga händelser rum: 1) då ”kommer han som är smord att förgöras” (Dan. 9:26), vilket syftar på Kristus död. 2) Messias kommer ”att sluta ett starkt förbund med många” (Dan. 9:27). Detta är Jesus och apostlarnas speciella uppdrag för den judiska nationen under den sista ”veckan”, åren 27– 34. 3) ”Under en halv vecka avskaffar han både slaktoffer och matoffer” (Dan. 9:27). Tre och ett halvt år efter sitt dop (i mitten av veckan) för Jesus offersystemet till dess slut, på så sätt att det inte längre har någon profetisk betydelse. Han gör det genom att offra sig själv som ett slutgiltigt och fullkomligt offer i det nya förbundet. Därför behövs det inte längre några djuroffer. Den sista veckan av profetian om de 70 veckorna slutar år 34 när Stefanos dör martyrdöden och evangeliet börjar spridas inte bara till judarna utan också till hedningarna.

FÖR EFTERTANKE Läs Dan. 9:24–27. Även i samband med det fantastiska hoppet och löftet om Messias läser vi om våld, krig, ödeläggelse. Hur kan detta hjälpa oss att lita på att även mitt bland livets olyckor finns det fortfarande ett hopp?

104

FREDAGEN DEN 6 MARS 2020 STUDIEHJÄLP Nedan finns en tabell som förklarar hur de 70 veckornas profetia i Dan. 9:24–27 binder den samman med och utgör startpunkten för profetian om de 2300 kvällarna och morgnarna i Dan. 8:14. Om du räknar 2300 år från 457 f.Kr. (och räknar med att något år 0 inte finns) kommer du fram till år 1844. Eller om du räknar de resterande 1810 åren från år 34 e.Kr. (2300 år minus 490 år) kommer du också till 1844. Därmed kan återupprättelsen av helgedomen i Dan. 8:14 visas börja 1844.

Lägg också märke till att 1844 passar ihop med det vi såg i Dan. 7 och 8. Alltså sker domen i Dan. 7, som är lika med upprättelsen av helgedomen i Dan. 8 (se de två senaste veckornas studium), efter de 1260 åren av förföljelse (Dan. 7:25) och före Jesus andra ankomst och upprättandet av hans eviga rike (Upp. 14:7 FB).

490 år 34 e.Kr. 457 f.Kr.

2.300 DAGAR (2.300 ÅR) 1.800 år

1844

SAMTALSSTART Vilka är de främsta upplevelserna du har av bönesvar från Gud? FÖRBÖN Be också om att klarare förstå profetiorna om Jesus som Kristus, d.v.s. Messias.

105

SAMTALSFRÅGOR 1. Bibelforskare har sagt, och det med rätta, att de 2300 dagarnas profetia och de 70 veckornas profetia faktiskt är en och samma profetia. Varför säger de så? Vilka belägg finner ni som stöd för det påståendet?

2. Vad kan vi lära oss av Daniels förbön som hjälper oss i våra förböner?

3. Jesus offer för oss är vårt enda hopp. Hur kan detta hjälpa oss att hålla oss ödmjuka, och ännu viktigare, göra oss mer kärleksfulla och förlåtande gentemot andra?

Vad kan Luk. 7:40–47 säga oss?

4. Se på hur central Bibeln är för Daniels bön och hopp. Nationen har ju blivit våldsamt slagen, folket har förts till fångenskap, deras land har blivit förhärjat och deras huvudstad är förstörd. Ändå har Daniel ett hopp att trots allt detta kommer folket att återvända hem. Var kan han ha fått detta hopp om inte från Bibeln och Guds löften som står skrivna där? Hur kan detta hjälpa oss med det hopp som vi också kan ha genom löftena i Bibeln?

106

107

MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN | SABBATEN DEN 14 MARS 2020

Hon fick ett nytt liv Sedan 2013 har ADRA Sverige arbetat med ett hiv- och aidsprogram i ett av områdena i Namibia där Adventistsamfundet har mer än 20 000 medlemmar. Det är också ett område som har mycket hög hiv-prevalens. Detta beror delvis på att området ligger som en korsning mellan Zambia, Zimbabwe och Botswana, och trafiken mellan dessa länder är mycket omfattande. Många barn som föds är hivpositiva.

27-åriga Albania var ett av dem. Hon var bara ett barn när hon fick reda på att hon bar på ett mycket farligt virus, att hon var tvungen att äta mediciner men att hon inte fick berätta för någon om viruset! Hon växte upp med en stor skam över någonting som hon inte alls hade orsakat.

När hon blev äldre började hon förstå lite mer om viruset som härjade i hennes kropp. Skulle hon någonsin få känna sig ”normal”? Tanken på att föra viruset vidare till sina egna barn gjorde att hon drog sig undan förhållanden. Hon ville inte att hennes barn skulle få uppleva det hon hade upplevt.

I Katima hörde hon talas om att en organisation som kallades ADRA hade startat ungdomsgrupper där man kunde få stöd och samtala om hiv. Albania ville inte alls gå till gruppen. Men när en av hennes väninnor (som kände till hennes hemlighet) sa att hon tänkte bli medlem i gruppen, tog Albania mod till sig och gick dit för att ta reda på vad de pratade om.

Hon blev så förvånad när hon hörde ledarna prata om att det var möjligt att leva ett positivt hivpositivt liv! Kunde de läsa hennes tankar? Hon lyssnade noga

och fick veta att det fanns möjlighet att få personliga samtal med en rådgivare.

Då kunde hon få stöd med medicineringen och lära sig hur hon själv skulle kunna bli mamma utan att föra viruset vidare.

Ett hopp väcktes i Albanias hjärta.

Hon gick som på små moln efter det första mötet. Hon var inte bara en bärare av virus – hon var en människa, en människa som hade fått ett litet, spirande hopp för framtiden!

Efter rådgivningstimmarna och samtal kring medicinering började ett helt nytt liv för Albania. Hon började ta medicinerna som hon skulle, började äta bättre, och hennes självkänsla växte när hon märkte att hennes hälsa blev bättre för varje dag som gick.

Samtalen med rådgivaren gjorde att hoppet som växte inom henne till slut blev till glädje. Hon var värdefull! Hon kunde göra någonting med sitt liv. För första gången insåg hon att hon kunde hjälpa andra genom att berätta om sin egen erfarenhet. Hon visste ju hur andra hivpositiva ungdomar kände sig, men det fanns hopp!

Idag är Albania en av ADRA:s ungdomsrådgivare. Hon berättar för unga människor om hur hennes eget liv var innan och efter att ADRA gav henne människovärdet tillbaka och hon kunde börja leva livet fullt ut.

Projektet som ADRA bedriver i Namibia heter ”Youth Alive” (Levande ungdomar), och för Albania och alla dem som hon ger råd till har detta blivit en verklighet. De hon möter förstår att de är älskade, värdefulla och har en levande framtid att se fram emot!

AV SIRI BJERKAN KARLSSON | ADRA SVERIGE | KATIMA I NAMIBIA 108

11

Från kamp till seger INFÖR SABBATEN DEN 14 MARS 2020 ” ’Var inte rädd, du högt älskade’, sade han, ’allt skall gå väl. Var stark, var stark!’ När han talade med mig blev jag frimodigare och sade: ’Tala, herre, nu har du styrkt mig’ ” (Dan. 10:19).

VECKANS HUVUDTEXTER Ef. 6:12; Dan. 10; Esra 4:1–5; Jos. 5:13–15; Upp. 1:12–18; Kol. 2:15; Rom 8:37–39.

INLEDNING Dan. 10 inleder Daniels avslutande syn, som fortsätter i kap. 11 och 12. Vi får information om att denna syn gäller ”stora vedermödor” (Dan. 10:1). Medan Dan. 11 benar ut några detaljer av dessa vedermödor visar kap. 10 dess andliga dimensioner och uppenbarar att bakom scenerna av jordiska strider rasar en andlig konflikt av kosmiska proportioner. När vi studerar detta kapitel ska vi se att när vi ber blir vi engagerade i denna kosmiska konflikt på ett sätt som har djupa konsekvenser. Men vi är inte ensamma i våra strider; Jesus själv strider mot Satan för oss. Vi lär oss att den slutliga strid vi är inblandade i är inte mot jordiska, mänskliga makter utan mot mörkrets makter.

Aposteln Paulus uttryckte det så här århundraden efter Daniel: ”Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa utan mot härskarna, mot makterna, mot herrarna över denna mörkrets värld, mot ondskans andekrafter i himlarymderna” (Ef. 6:12). Ytterst vilar vår framgång i striden på Jesus Kristus, som ensam har besegrat Satan på korset.

Studiematerial för den 8 – 14 mars 2020 109

SÖNDAGEN DEN 8 MARS 2020

ÄNNU EN GÅNG FASTA OCH BÖN FRÅGA Läs Dan. 10:1–3. Vad finner vi återigen att Daniel gör?

Daniel beskriver inte orsakerna till sin långa tid av sorg. Men en sådan intensiv förbön är mest sannolikt motiverad av judarnas situation när de just hade återvänt från Babylon till Palestina.

FRÅGA Läs Esra 4:1–5. Vilka utmaningar möter judarna vid deras återkomst?

Vi vet från Esra 4:1–5 att judarna vid denna tid möter starkt motstånd när de försöker återuppbygga templet. Samarierna sänder falska rapporter till det persiska hovet och försöker få kungen att stoppa bygget. I mötet med sådana kriser vädjar Daniel till Gud under tre veckor om att Gud ska påverka Kyros så att denne låter arbetet fortsätta.

Vid denna tid är Daniel troligen nära nittio år gammal. Han tänker inte på sig själv utan på sitt folk och de utmaningar de möter.

Han håller ut i bönen i tre hela veckor innan han får något svar från Gud. Under denna tid äter profeten en mycket mager kost, avstår från läckerheter och även vin. Han är totalt ointresserad av sin egen bekvämlighet och sitt utseende och djupt koncentrerad på hur hans landsmän har det i Jerusalem hundratals mil därifrån.

När vi ser på Daniels böneliv får vi några värdefulla lärdomar.

För det första bör vi hålla ut i bönen, även när det vi ber om inte besvaras på en gång. För det andra bör vi ägna tid till att be för andra. Det är någonting speciellt med förböner. Kom ihåg att ”när Job bad för sina vänner återupprättade Herren honom” (Job 42:10).

För det tredje påverkar bönen Gud att göra någonting konkret och verkligt. Så låt oss alltid be, och låt oss be alla sorters böner. När vi möter outhärdliga prövningar, stora problem och överväldigande utmaningar, låt oss ta våra bördor till Gud i bön (Ef. 6:18).

FÖR EFTERTANKE Läs Dan. 10:12. Vad säger detta oss om bönen som en objektiv erfarenhet som får Gud att göra något snarare än en subjektiv upplevelse som får oss att må bra inför Gud?

110

MÅNDAGEN DEN 9 MARS 2020

SYNEN OM FURSTEN FRÅGA Läs Dan. 10:4–9. Vad upplever Daniel här?

När Daniel beskriver sin upplevelse kan vi knappast föreställa oss den överväldigande härlighet han ser. Mannen han ser (Dan. 10:5, 6) liknar den som ”liknade en människa” och beskrivs i synen om den himmelska domen (Dan. 7:13). Hans linnekläder liknar prästernas klädsel (3 Mos. 16:4), något som liknar den ”härens furste” som beskrivs i samband med den himmelska helgedomen (Dan. 8). Guld förknippas också med prästerliga emblem som ett tecken på kunglig värdighet. Slutligen beskriver jämförelsen av detta väsen med blixt, eld, koppar och en stark röst att han är en övernaturlig varelse.

Detta är någon med prästerliga, kungliga och militära attribut.

Denna gestalt visar också intressanta likheter med den himmelska varelse som visade sig för Josua strax innan striden mot Jeriko (Jos. 5:13, 14). Josua ser ”en anförare för Herrens här”. ”Anförare”, sar, är här samma ord som i Dan. 10:21 översätts ”änglafurste”, syftande på Mikael. Men en närmare parallell finns mellan Daniel och Uppenbarelseboken.

FRÅGA Vilka likheter finner vi mellan Daniels syn om Gud i Dan. 10 och synerna i Jos. 5:13–15 och Upp. 1:12–18?

Enligt Daniel grips de män som är med honom av skräck, och Daniel själv mister sin kraft och faller i vanmakt ner till marken.

Manifestationen av Guds närvaro överväldigar honom helt enkelt.

Vad Daniels direkta fruktan än är visar hans syn att Gud har kontroll över historiens gång. Vi ser faktiskt att när synen fortskrider ger Gud Daniel en skiss över mänsklighetens historia från profetens tid till upprättandet av Guds rike (Dan. 11 och 12).

FÖR EFTERTANKE Om Herren, som vi sett om och om igen i Danielsboken, har kontroll över mänsklighetens historia, vad kan han då inte göra i våra personliga liv?

111

TISDAGEN DEN 10 MARS 2020

VIDRÖRD AV EN ÄNGEL FRÅGA Läs Dan. 10:10–19. Vad händer varje gång ängeln rör vid Daniel? Överväldigad av det gudomliga ljusets glans faller profeten ner.

Då närmar sig en ängel, rör vid honom och tröstar honom. När vi läser berättelsen kan vi lägga märke till att ängeln vidrör Daniel tre gånger.

Den första beröringen får Daniel att resa sig och höra de tröstande orden från himlen: ”Var inte rädd, Daniel. Ända sedan den dag du började söka efter insikt och ödmjuka dig inför din Gud har dina ord blivit hörda. För dina ords skull har jag kommit” (Dan. 10:12).

Daniels bön har satt himlarna i rörelse. För oss kommer detta som en försäkran om att Gud hör våra böner, en stor tröst i tider av nöd.

Den andra beröringen får Daniel att tala. Profeten tömmer ut sina ord inför Herren och uttrycker sina känslor av fruktan och bävan: ”Herre, synen var så plågsam att jag inte har någon styrka kvar.

Hur skulle jag, din ödmjuke tjänare, kunna tala med en sådan som du? Mina krafter är slut och jag kan inte längre andas” (Dan. 10:16, 17). Gud inte bara talar till oss utan vill att vi öppnar vår mun så att vi kan berätta för honom om våra känslor, behov och ambitioner.

Den tredje beröringen ger Daniel styrka. När han inser sin otillräcklighet rör ängeln vid honom och tröstar honom med Guds frid: ” ’Var inte rädd, du högt älskade’, sade han, ’allt skall gå väl.

Var stark, var stark!’ ” Kom ihåg att ängeln är sänd till Daniel som svar på hans böner, för att ge honom insikt och förstånd. Med andra ord är synen som följer i kapitel 11 avsedd för att uppmuntra Daniel som svar på hans klagan och böner över den nuvarande situationen i Jerusalem. Med Gud vid vår sida kan vi finna frid även när vi möter motgång. Hans kärleksfulla beröring gör det möjligt för oss att se på framtiden med hopp.

FÖR EFTERTANKE ”I vårt vardagliga arbete kan himlen vara mycket nära oss” (Ellen White: Messias, s. 39). Hur ofta tänker du på hur nära sammankopplade himlen och jorden är? På vilka sätt skulle du leva annorlunda om du alltid höll denna sanning vid liv i ditt hjärta och sinne?

112

ONSDAGEN DEN 11 MARS 2020

DEN STORA STRIDEN FRÅGA Läs Dan. 10:20, 21. Vad uppenbaras för Daniel här?

Den himmelska budbäraren drar undan förhänget och visar Daniel den kosmiska striden som lyser genom den mänskliga historiens scener. Så snart Daniel börjar be startar en andlig strid mellan himlen och jorden. Himmelska varelser börjar kämpa mot Persiens kung för att han ska låta judarna fortsätta med tempelbygget. Vi vet från inledningen av Dan. 10 att Persiens kung är Kyros. Men den mänsklige kungen kan inte med egna krafter komma med något betydande motstånd mot den himmelska varelsen. Detta antyder att bakom den mänsklige kungen står en andlig agent som påverkar Kyros att stoppa judarna från att återuppbygga templet.

En liknande situation uppstår i Hes. 28 där kungen av Tyros står för Satan, den andliga makten bakom den stadens mänskliga kung.

Alltså bör det inte vara förvånande att Persiens kungar som Mikael kommer för att strida mot även omfattar Satan och hans änglar.

Detta visar att det mänskliga motståndet mot återuppbyggandet av templet i Jerusalem har en motsvarighet i den andliga världen.

FRÅGA Läs Dan. 10:13. Vilken sorts strid beskrivs här? ”När Satan försöker påverka de högsta makterna i det medo-persiska riket till att visa sitt ogillande av Guds folk arbetade änglarna samtidigt för de landsförvisade. Denna strid var något som hela himlen var intresserad av. Genom profeten Daniel får vi en glimt av denna mäktiga kamp mellan det godas och det ondas krafter. I tre veckor brottades Gabriel med mörkrets makter och försökte motverka de inflytanden som var verksamma i Kyros sinne. Innan kampen slutade kom Kristus själv till Gabriels hjälp. ’Fursten över Persiens rike stod emot mig under tjugoen dagar’, säger Gabriel. ’Då kom Mikael, en av de förnämsta furstarna, till min hjälp, och jag blev kvar där hos Persiens kungar’ (Dan. 10:13). Allt som himlen kunde göra för Guds folk gjordes också. Till slut blev segern vunnen; fiendens styrkor hölls tillbaka under hela Kyros tid, och även under hans son Cambyse, som regerade ungefär sju och ett halvt år” (Ellen White: Prophets and Kings, s. 571, 572).

113

TORSDAGEN DEN 12 MARS 2020

EN SEGERRIK FURSTE Den mest framstående i Daniels bok är han som först sades ”liknade en människoson” (Dan. 7:13, nuB) eller ”härens furste” (Dan. 8:11).

Till slut får vi lära oss att han heter Mikael (Dan. 10:12), som betyder ”vem är lik Gud?” Han kommer till Gabriels hjälp i striden mot den persiske kungen (Dan. 10:13). Ängeln hänvisar till denna himmelska varelse som ”er änglafurste Mikael” (Dan. 10:21), nämligen Guds folks furste. Mikael visar sig senare i Daniels bok som den som beskyddar Guds folk (Dan. 12:1). I Jud. 9 lär vi oss att Mikael, som också kallades ärkeängel, strider mot Satan och uppväcker Mose.

Upp. 12:7 visar att Mikael står som ledare för den himmelska hären, som slår Satan och hans fallna änglar. Alltså är Mikael ingen annan än Jesus Kristus. Liksom det persiska riket har en överbefälhavare, en andlig styrka som står bakom dess mänskliga ledare, så har Guds folk i Mikael sin överbefälhavare, som träder in i striden och segrar i det kosmiska kriget för deras skull.

FRÅGA Läs Kol. 2:15. Hur har Jesus segrat i den kosmiska striden?

När vi möter ondskans makter kan vi tro på Jesus som vår försvarare.

Han besegrar Satan i början av sin offentliga verksamhet. Under sitt jordiska liv besegrar han Satan i prövningarna i öknen. Han strider mot demoniska makter och befriar sitt folk från mörkrets makter.

Jesus besegrar det onda även när det döljer sig bakom Petrus försök att hindra honom att gå mot Golgota. I sina sista ord till lärjungarna talar Jesus om sin nära förestående död som en kamp som ska kulminera i en avgörande seger över Satan: ”Nu faller domen över denna världen, nu skall denna världens härskare fördrivas. Och när jag blir upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig” (Joh. 12:31, 32).

Ibland ser vi oss omkring, och allting verkar mycket dåligt. Våld, omoral, korruption och sjukdomar finns överallt. En fiende som inte är av kött och blod angriper oss från alla sidor. Men oavsett hur svåra de strider är som vi måste utkämpa, strider Jesus för oss och står som vår Furste och Överstepräst i den himmelska helgedomen.

FÖR EFTERTANKE Läs Rom. 8:37–39. Hur kan vi göra löftet om att vinna seger till en verklig erfarenhet i våra egna kristna liv?

114

FREDAGEN DEN 13 MARS 2020 STUDIEHJÄLP ”I tre veckor brottades Gabriel med mörkrets makter och försökte motverka de inflytanden som var verksamma i Kyros sinne ... Till slut blev segern vunnen; fiendens styrkor hölls tillbaka under hela Kyros tid, och även under hans son Cambyses” (Ellen White: Prophets and Kings, s. 572). ”Vilken stor ära som visas Daniel från himlens Majestät! Han tröstar sin bävande tjänare och försäkrar honom att hans bön har blivit hörd i himlen. Som svar på denna intensiva vädjan sändes ängeln Gabriel till att påverka den persiske kungens hjärta. Monarken hade motsatt sig Guds Andes påverkan under tre veckor då Daniel fastade och bad, men himlens Furste, ärkeängeln Mikael, sändes till att omvända den envise kungens hjärta till att agera som svar på Daniels bön” (Ellen White: The Sanctified Life, s. 51).

SAMTALSSTART Vad anser du är jobbigast med att leva?

FÖRBÖN Skriv gärna ner konkret olika områden där du vill be Jesus segra i ditt liv.

115

SAMTALSFRÅGOR 1. Fastän vi inte är de första i den kristna historien att se denna sanning, förespråkar vi som adventister starkt temat om ”den stora striden”, tanken att hela världsalltet är en del av en allomfattande strid mellan Kristus och Satan. Vi tror att varje människa verkligen är inblandad i denna strid. Andra, även sekulära människor, har talat om hur verklig någon form av strid är där vi alla är inblandade. Vad har varit din egen erfarenhet av den stora striden? Hur har du upplevt att den visar sig i ditt eget liv? Vad har du lärt dig som kan hjälpa även andra som kämpar?

2. Läs Ef. 6:10–18. Lägg märke till de militära bilder som Paulus använder här. Vilka ”krigsinstruktioner” ges här för oss i den stora striden?

3. I Dan. 10:11 sägs Daniel för andra gången vara ”högt älskad”, hamudot. Vad säger detta oss om det nära sambandet, även känslomässigt, mellan himlen och jorden?

Tänk på hur radikalt annorlunda denna verklighet är när vi jämför detta med den vanliga ateistiska synen i den moderna världen. Vilket hopp erbjuds vi av denna bibliska syn som finns i Daniels bok?

116

117

MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN | SABBATEN DEN 21 MARS 2020

Gud i fängelset Jag är en 20-årig okänd person i Rumänien, och jag älskar att läsa personliga vittnesbörd.

När jag första gången träffade en adventistpastor frågade han mig: ”Vilken typ av böcker tycker du om att läsa?”

Jag berättade titeln på den senaste boken som jag hade läst. Det var en sann berättelse som en kristen författare hade skrivit om sitt liv. En vecka senare kom pastorn tillbaka och gav mig flera liknande böcker. En dag skulle jag vilja skriva en berättelse om mitt eget liv.

Om jag skrev min egen berättelse skulle jag börja med de lyckliga ögonblicken i min barndom. Jag skulle tala om min första skoldag. Det var en lycklig dag. Min gammelfarmor tog mig till skolan och hjälpte mig senare med mina läxor hemma.

Min gammelfarmor och min gammelfarfar älskade mig mycket. Jag bodde hos dem tills gammelfarmor dog och jag blev gripen och sattes i fängelse.

Om jag skrev min egen berättelse skulle jag berätta om de lyckliga ögonblicken jag har upplevt i fängelset. Jag skulle beskriva de goda människor som jag har träffat, som adventistpastorn som kommer hit en gång i veckan för att lära mig och andra unga brottslingar om livet och Gud. Pastorn tar med sig tre adventistungdomar som studerar vid universitetet, och de visar oss Power-

Point-presentationer. Jag hoppade av skolan efter åttan, så allt som de visar är nytt och intressant. De berättar för oss från Bibeln. Vi ber och pratar också.

Om jag skrev min egen berättelse skulle jag ta med den svåraste tiden i mitt liv. Det var tiden mellan att jag blev gripen i 17-årsåldern till min dom och början på ett tolvårigt fängelsestraff. Jag var så ensam. Gammefarfar var sjuk.

Ingen annan från min familj besökte mig, och ingen anlitade en advokat för att företräda mig.

Men allt förändrades när jag blev dömd och kom till det här fängelset.

Några av fångvaktarna är trevliga, särskilt kvinnan som har fått i uppdrag att hjälpa mig att återuppbygga mitt liv.

Adventisterna som besöker oss är vänliga. De lär mig att se framåt och att lita på Gud. Det är viktigt för mig. Jag har suttit i fängelse i tre år och sju månader och kan bli villkorligt frigiven om två år.

Om jag skrev min egen berättelse skulle jag berätta om min familjs ekonomiska svårigheter. Jag skulle skriva om hur många våldsamma saker som hände i mitt liv ledde till att jag sitter i fängelse.

Efter min frigivning skulle jag vilja ha min egen familj. Jag vill göra något gott av resten av mitt liv. Men idag är jag bara en 20-årig okänd person som älskar att läsa personliga vittnesbörd och som en dag skulle vilja skriva sitt eget.

AV ADVENTIST MISSION, USA | RUMÄNIEN | CENTRALEUROPEISKA DIVISIONEN

118

12

Från norr och söder till det härliga landet INFÖR SABBATEN DEN 21 MARS 2020 ”Några av de insiktsfulla kommer på fall för att andra skall luttras, rensas och renas, ända till den sista tiden. Ty den utsatta tiden är ännu inte inne” (Dan. 11:35).

VECKANS HUVUDTEXTER Dan. 11; Dan. 8:3–8, 20–22; Jes. 46:9, 10; Dan. 8:9, 23; Matt. 27:33– 50.

INLEDNING Innan vi börjar med detta utmanande kapitel, behöver vi lyfta fram några punkter. För det första är Dan. 11 en parallell till de övergripande profetiorna i de tidigare kapitlen i Daniels bok. Precis som i kap. 2, 7, 8 och 9 sträcker sig därför det profetiska budskapet från profetens tid till den sista tiden. För det andra presenteras världsmakterna i tur och ordning, dessa makter som ofta förtrycker Guds folk. För det tredje når varje profetisk beskrivning sin höjdpunkt i ett lyckligt slut. I Dan. 2 krossar stenen statyn. I Dan. 7 får Människosonen riket, och i Dan. 8 och 9 upprättas den himmelska helgedomen genom Messias verk.

Kap. 11 följer dessa grundläggande punkter. För det första börjar det med de persiska kungarna och diskuterar deras öden och den sista tiden, när kungen i norr attackerar Guds heliga berg. För det andra beskrivs följden av strider mellan kungen i norr och kungen i söder och hur de påverkar Guds folk. För det tredje slutar det lyckligt när kungen i norr möter sin undergång på ”den heliga härlighetens berg” (Dan. 11:45). Ett sådant positivt slut är ett tecken på ondskans slut och Guds eviga rikes upprättande.

Studiematerial för den 15 – 21 mars 2020 119

SÖNDAGEN DEN 15 MARS 2020

PROFETIOR OM PERSIEN OCH GREKLAND FRÅGA Läs Dan. 11:1–4. Vad ser vi i texten som påminner oss om några tidigare profetior i Daniels bok?

Gabriel säger till Daniel att ytterligare tre kungar ska uppstå från Persien. De följs av en fjärde kung, som kommer att vara den rikaste av alla och som ska utmana grekerna. Efter Kyros kommer alltså följande tre kungar att ha makt över Persien: Kambyses (530–522 f.Kr.), den falske Smerdis (522 f.Kr.), och Dareios I (522–486 f.Kr.).

Den fjärde kungen är Xerxes, som nämns i Esters bok. Han är mycket rik (Est. 1:1–7) och skickar iväg en enorm armé för att invadera Grekland, precis som profetian förutsäger. Men trots sin makt slås han tillbaka av en mindre styrka modiga grekiska soldater.

Det är inte svårt att känna igen Alexander den Store som den mäktige kung som uppstår i Dan. 11:3 och som blir den enväldige härskaren i den forntida världen. Vid 32 års ålder dör han utan att lämna efter sig någon arvtagare som kan härska över riket. Riket delas då mellan hans fyra generaler: Seleukos får makten över Syrien och Mesopotamien, Ptolemaios över Egypten, Lysimachos över Thrakien och delar av Mindre Asien, och Kassandros över Makedonien och Grekland.

FRÅGA Jämför Dan. 11:2–4 med Dan. 8:3–8, 20–22. Hur kan dessa texter hjälpa oss att identifiera Alexander som den makt som nämns här?

Vad kan vi lära oss av dessa namn, dateringar, platser och historiska händelser? För det första visar de att profetian går i uppfyllelse, precis som den gudomlige budbäraren har sagt. Guds Ord tar aldrig fel. För det andra att Gud är Herre över historien. Det kan verka som om tronföljden av politiska makter, ledare och riken drivs av kejsares, diktatorers och allehanda politikers ambitioner. Men Bibeln visar att det är Gud som har den yttersta kontrollen. Han är den som rör historiens hjul i enlighet med sina gudomliga syften, vilket slutligen leder till att ondskan utplånas och Guds eviga rike upprättas.

120

MÅNDAGEN DEN 16 MARS 2020

PROFETIOR OM SYRIEN OCH EGYPTEN FRÅGA Läs Dan. 11:5–14. Vad är det som uppenbaras här?

Vid Alexander den Stores död delades det stora grekiska imperiet upp mellan hans fyra generaler. Två av dem, Seleukos i Syrien (norr) och Ptolemaios i Egypten (söder) lyckades upprätta dynastier som kämpade mot varandra för att få makt över landet.

De flesta som studerar Bibeln anser att krigen mellan kungen i norr och kungen i söder, som förutsägs i Dan. 11:5–14, syftar på de många striderna mellan dessa två dynastier. Enligt profetian skulle ett försök göras att ena dessa två dynastier genom äktenskap, men den alliansen skulle bli kortlivad (Dan. 11:6). Enligt historiska källor gifte sig Antiochus II Theos (261–246 f.Kr.) sonson Seleukos med Berenice, dotter till den egyptiske kungen Ptolemaios II Filadelfos.

Men den överenskommelsen höll inte och konflikten, som direkt påverkade Guds folk, återupptogs. Daniel 11 handlar alltså om några viktiga händelser som påverkar Guds folk under århundradena efter att profeten Daniel hade lämnat scenen. Återigen kan vi fråga oss varför Herren i förväg uppenbarar alla dessa detaljer om kampen om herraväldet mellan olika riken i den delen av världen. Orsaken är enkel: dessa krig påverkar Guds folk. Herren ger alltså i förväg besked om de många utmaningar som hans folk ska möta under åren som kommer. Gud är också Herre över historien. När vi jämför profetian med de historiska händelserna kan vi återigen se att det profetiska ordet gått i uppfyllelse, precis som det förutsagts. Den Gud som förutsäger förändringarna i dessa hellenistiska riken som strider mot varandra, är också den Gud som känner till framtiden. Han är värd vår förtröstan och tro. Han är en stor Gud, inte en avgud tillverkad ur människans fantasi. Han styr inte bara händelserna i historien. Han kan också styra våra liv, om vi låter honom göra det.

FÖR EFTERTANKE Läs Jes. 46:9, 10. Vilken grundläggande kristen teologi finns i dessa två verser? Vad kan ge oss hopp? Tänk hur skrämmande vers tio skulle vara om Gud inte var vänlig och kärleksfull utan istället hämndlysten och grym.

121

TISDAGEN DEN 17 MARS 2020

ROM OCH FÖRBUNDSFURSTEN FRÅGA Läs Dan. 11:16–28. Texten är svår, men vilka bilder kan du finna som förekommer på andra ställen i Daniel?

Dan. 11:16 verkar beskriva en förflyttning av makt från de hellenistiska kungarna till det hedniska Rom: ”Angriparen gör vad han behagar, utan att någon kan stå emot honom. Han sätter sig fast i det härliga landet och underkuvar det.” Det härliga landet är Jerusalem, ett område där det forna Israel funnits, och den nya makten som tar över området är det hedniska Rom. Samma händelse representeras också av det lilla hornets horisontella tillväxt som når till det härliga landet (Dan. 8:9). Den aktuella världsmakten här är uppenbarligen det hedniska Rom. Även andra ledtrådar i bibeltexten styrker detta. T.ex. måste ”en skatteindrivare” syfta på kejsar Augustus. Det är under hans regeringstid som Jesus föds, när Maria och Josef reser till Betlehem för skattskrivningen (Dan. 11:20). Enligt profetian ska han också efterträdas av ”en föraktlig människa” (Dan. 11:21). Historien visar att Augustus efterträddes av Tiberius, hans adoptivson. Tiberius är känd för att ha varit en självcentrerad och föraktlig människa.

Det starkaste beviset är dock att det enligt bibeltexten var under Tiberius regeringstid som ”förbundsfursten” krossades (Dan. 11:22).

Detta syftar uttryckligen på Jesus korsfästelse. För Jesus, eller ”den som är smord till furste” (Dan. 9:25; se även Matt. 27:33–50), dödades under Tiberius regeringstid. Den här hänvisningen till Jesus som ”förbundsfursten” är en kraftfull markering som visar förloppet av historiska händelser. Det ger återigen läsarna kraftfulla bevis på Guds häpnadsväckande förhandskännedom. Eftersom Gud har haft rätt i allt som tidigare förekommit i dessa profetior kan vi säkert också lita på honom i allt han säger ska hända i framtiden.

FÖR EFTERTANKE Mitt i alla politiska och historiska händelser uppenbaras Jesus från Nasaret, ”förbundsfursten”. Vad säger detta om Jesus betydelse i Bibeln?

122

ONSDAGEN DEN 18 MARS 2020

NÄSTA MAKT FRÅGA Läs Dan. 11:29–39. Vad är det för makt som uppstår efter det hedniska Rom? Dan. 11:29–39 syftar på ett nytt maktsystem. Detta system är en fortsättning av det hedniska Romarriket och ärver några egenskaper från sin företrädare, men samtidigt verkar det vara annorlunda i vissa avseenden. Bibeltexten säger att ”denna gång går det inte som den förra” (Dan. 11:29). Lite längre fram står det att det agerar som en religiös makt. Dess mål är huvudsakligen en attack mot Gud och hans folk. Vi ska se på några av denne kungs handlingar.

För det första: han ”låter sin vrede gå ut över det heliga förbundet” (Dan. 11:30). Det syftar på Guds frälsningsförbund som denne kung alltså motsätter sig.

För det andra ska denne kung skaffa styrkor som vill ”kränka tempelborgen, avskaffa det dagliga offret” (Dan. 11:31). I parallelltexten i Dan. 8 står det att det lilla hornet ”berövade honom det dagliga offret och vanhelgade tempelplatsen” (Dan. 8:11). Detta skulle därför kunna tolkas som en andlig attack mot Kristus tjänst i den himmelska helgedomen.

För det tredje: som en del av attacken mot helgedomen sätter denna makt upp ”den vanhelgande skändligheten” i Guds tempel.

Parallelluttrycket ”den vanhelgande överträdelsen” (Dan. 8:13) pekar på det lilla hornets avfälliga och upproriska handlingar.

För det fjärde förföljer denna makt Guds folk: ”Några av de insiktsfulla kommer på fall för att andra skall luttras, rensas och renas, ända till den sista tiden” (Dan. 11:35). Detta påminner om det lilla hornet som ”kastade några ur hären och några av stjärnorna ner till jorden och trampade på dem” (Dan. 8:10; jfr 7:25).

För det femte ska denne kung ”upphöja sig själv och göra sig större än alla gudar. Han ska uttala oerhörda ord mot den högste Guden” (Dan. 11:36). Inte oväntat sägs det också om det lilla hornet att det ska ”tala stora ord” (Dan. 7:8) även mot Gud (Dan. 7:25).

FÖR EFTERTANKE Ytterligare likheter skulle kunna nämnas. Men med tanke på vad vi läst i Dan. 7 och 8, vem är då denna makt? Varför är det så viktigt för oss att veta vem det är?

123

TORSDAGEN DEN 19 MARS 2020

DE SISTA HÄNDELSERNA FRÅGA Läs Dan. 11:40–45. Vad händer här?

Uttrycken som följer hjälper oss att förstå denna text: Den sista tiden. Uttrycket förekommer bara i Daniel (Dan. 8:17; 11:35, 40; 12:4, 9). Studiet av Daniels profetior antyder att den sista tiden omfattar tiden från påvemaktens fall 1798 till de dödas uppståndelse (Dan. 12:2).

Kungen i norr. Benämningen syftar först geografiskt på den seleukidiska dynastin, men sedan hänvisar den även till det hedniska och till sist det påvliga Rom. Den beskriver alltså inte en geografisk plats utan en andlig fiende till Guds folk. Dessutom representerar kungen i norr en motpol till den sanne Guden, som i Bibeln symboliskt förknippas med norr (Jes. 14:13).

Kungen i söder. Benämningen syftar först på den ptolemaiska dynastin i Egypten, söder om det heliga landet. Men senare i profetian får den en teologisk dimension och förknippas av vissa bibelforskare med ateism. När Ellen White kommenterar hänvisningen till Egypten i Upp. 11:8 säger hon: ”Detta är ateism” (Från mörker till ljus, s. 235).

Den heliga härlighetens berg. På Gamla testamentets tid syftade uttrycket på Sion, Israels huvudstad och hjärta, geografiskt beläget i det utlovade landet. Efter korset definieras Guds folk inte längre av etniska eller geografiska gränser. Därför måste det heliga berget vara en symbol för Guds folk runt om i världen.

Kanske kan vi alltså tolka händelserna så här: 1) Kungen i söder attackerar kungen norr: den franska revolutionen försökte utradera religionen och besegra påvedömet, men misslyckades. 2) Kungen i norr attackerar och besegrar kungen i söder: de religiösa styrkorna under påvens och hans allierades ledning besegrar till slut ateismens styrkor och formar en koalition mot den besegrade fienden. 3) Edom, Moab och Ammons framstående folk kommer undan: några av dem som ursprungligen inte räknas med bland Guds sanna folk förenar sig med dem i sista stund. 4) Kungen i norr förbereder en attack mot det heliga berget men möter sin undergång: ondskans makter förgörs och Guds rike upprättas.

FÖR EFTERTANKE Vilken tröst ger det att veta att Gud och hans folk till slut kommer att segra?

124

FREDAGEN DEN 20 MARS 2020 STUDIEHJÄLP Det är intressant att Martin Luther, åtminstone i hänvisningen till Dan. 11:29–39, identifierade ”den vanhelgande skändligheten” i Dan. 11:31 med påvemakten och dess läror och sedvänjor. Sambandet mellan Dan. 11 och 7 och 8 bekräftar den uppfattning som Luther och många andra protestantiska kommentatorer har haft: att påvedömet och dess lära är den historiska uppfyllelsen av dessa profetior. Ellen White säger: ”Ingen kyrka inom gränserna för den romersk-katolska rättsskipningen fick tillfälle att under någon längre tid ostört få glädja sig åt samvetsfrihet. Så snart påvedömet fått makten sträckte den ut sina armar för att slå ner alla som vägrade att erkänna dess makt. Det ena kyrkosamfundet efter det andra böjde sig för dess välde” (Ellen White: Från mörker till ljus, s. 58, 59).

SAMTALSSTART Hur ser du på världsutvecklingen idag? Kan vi se hur Bibelns profetior uppfylls?

FÖRBÖN Be att Jesus ska komma tillbaka snart och upprätta sitt rike.

125

SAMTALSFRÅGOR 1. Hur kan vi vara hänsynsfulla gentemot andra utan att kompromissa Bibelns undervisning när det gäller Roms roll i den sista tiden? Vilka andra faktorer än Rom finns det som kan påverka oss på liknande sätt?

2. I Dan. 11:33 står det: ”De av folket som nått insikt skall vägleda många men själva under en kort tid falla offer för svärd och eld, fångenskap och plundring.” Vad blir ödet för några bland Guds trogna folk? Vad gör de innan de dör? Vad betyder det för oss idag?

3. I Dan. 11:36 står det: ”Kungen kommer att handla som han behagar. Han skall upphöja sig själv och göra sig större än alla gudar. Han skall uttala oerhörda ord mot den högste Guden och ha framgång, tills vredens tid är ute, ty det som är beslutat måste ske.” Vem och vad påminner detta dig om? (Se Jes. 14:12–17; se även 2 Thess. 2:1–4.)

4. Dan. 11:27, 29 och 35 talar om lammo`ed, ”intill den bestämda tiden”. Vad säger detta oss, igen, om Guds kontroll över historien?

126

127

MISSIONSNYTT FRÅN HELA VÄRLDEN | SABBATEN DEN 28 MARS 2020

Peters församling De 2 000 invånarna i en romerbosättning i Slovakien betraktade sig som kristna. Men ingen av dem gick i kyrkan.

Ingen hade någonsin läst Bibeln.

Efter Slovakiens självständighet år 1993 började olika missionärer komma till Rakúsy-bosättningen. Peter Mižigar var mer intresserad av att uppträda i sitt band än att lyssna till missionärerna.

Han spelade basgitarr vid bröllop och begravningar. Vanligtvis brukade bandmedlemmarna, inklusive Peters lillebror Pavol, använda bandets inkomster till att köpa alkohol. Men Peter som körde bilen drack aldrig under ett uppträdande.

I sitt nyktra tillstånd märkte Peter att varje uppträdande slutade i ett berusat slagsmål, t.o.m. på begravningar. När en berusad publik i Tjeckien anföll Peter och de andra musikerna bestämde sig Peter och hans bror för att sluta spela offentligt.

Pavol hade lyssnat på kristen musik.

Och snart spelade Peter, Pavol och de andra bandmedlemmarna kristen musik hemma hos Pavol. En dag upptäckte Peter en Bibel som låg på bordet. ”Vad är det här för bok?” frågade han och plockade upp den.

Pavol ryckte bort den. ”Det är inget för dig”, sa han. Pavol studerade Bibeln och ville inte berätta om det.

Medan Pavol och de andra spelade stack Peter Bibeln under armen och gick.

Hemma läste han Bibeln, först Uppenbarelseboken och sedan evangelierna. Efter ett tag erkände han för sin bror att han hade tagit Bibeln.

En dag läste Petrus Markusevangeliet 16:16, där Jesus säger: ”Den som tror

och blir döpt skall räddas.” Han stängde Bibeln och öppnade den. Samma vers stirrade tillbaka på honom. ”Den som tror och blir döpt skall räddas.” Peter grep tag i Bibeln och sprang till sin brors hus. ”Du måste döpa mig!” ropade han. Pavol var tveksam, men Peter var bestämd. De två bröderna och deras två vänner vadade ner i en meterdjup bäck utanför bosättningen och döpte varandra. De bekände sina synder för Gud och upplevde förlåtelse.

De fyra vännerna bestämde sig för att studera Bibeln tillsammans varje dag.

Andra personer anslöt sig till gruppen.

Ofta trängdes mellan 50 till 100 människor ihop sig i Peters vardagsrum.

Under ett sent kvällsmöte fångades Peters uppmärksamhet av Markusevangeliet 16:9, som börjar: ”När Jesus hade uppstått på morgonen efter sabbaten ...”.

Peter kom ihåg att Jesus och hans lärjungar hade vilat på den sjunde dagen, lördagen. Han undrade varför missionärerna som besökte hans bosättning firade söndagen.

En dag berättade Peter om sina funderingar för en främling som var på besök hos en släkting. Mannen, Josif, råkade vara adventist. Han kunde berätta för Peter att det fanns kristna som firade den bibliska vilodagen.

Peters vardagsrum blev en adventisthemförsamling. 2018 byggdes det en Adventkyrka i bosättningens utkanter.

Varje sabbat brukar ca 100 mötesbesökare komma dit, och kyrkan är fullsatt.

Detta är församlingen som Gud byggde från grunden i Peters hem.

TRETTONDE SABBATEN | SLOVAKIEN | CENTRALEUROPEISKA DIVISIONEN

128

13

Från stoft till stjärnorna INFÖR SABBATEN DEN 28 MARS 2020 ”De som nått insikt skall lysa som det ljusa himlavalvet, de som fört många till rättfärdighet skall stråla som stjärnorna, alltid och evigt” (Dan. 12:3).

VECKANS HUVUDTEXTER Dan. 12; Rom. 8:34; Luk. 10:20; Rom. 8:18; Heb. 2:14, 15; Joh. 14:29; Upp. 11:3.

INLEDNING Daniels bok börjar med att Nebukadnessar invaderar Juda och tar med fångar till Babylon. Men boken slutar med att Mikael träder fram för att befria Guds folk från den sista tidens Babylon. Här, liksom genom hela Daniels bok, visar det sig att Gud sist och slutligen ordnar allt till det bästa för sitt folk.

Daniel och hans kamrater förblir trogna mot Gud och visar en unik visdom mitt ibland fångenskapens prövningar och utmaningar.

När Guds folk i den sista tiden möter prövningar kommer de också att förbli trogna på samma sätt, särskilt i ”en tid av betryck som aldrig förr från det att folket föddes och intill den tiden” (Dan. 12:1). Likt Daniel och hans vänner i Babylon kommer de att visa visdom och förstånd. De kommer inte bara att uppleva visdom som en personlig dygd. Konsekvensen av visdomen blir istället att de är hängivna i att leda andra till rättfärdighet. Några kommer att dö eller dödas, och därmed återvända till stoftet, men de kommer att uppstå till evigheten. ”Många av dem som sover i mullen skall vakna, några till evigt liv” (Dan. 12:2).

Studiematerial för den 22 – 28 mars 2020 129

SÖNDAGEN DEN 22 MARS 2020

MIKAEL, VÅR FURSTE FRÅGA Läs Dan. 12:1. Vem förändrar historiens gång i den sista tiden?

Hur hjälper Rom. 8:34 och Heb. 7:25 oss att förstå vad denna text betyder?

Varje kapitel i Daniels bok har hittills börjat med att nämna en hednisk nation. Dan. 12 börjar också med en härskare, men till skillnad från alla andra kapitel är härskaren en gudomlig furste som reser sig för att befria Guds folk från sina fiender.

En återkoppling till kap. 10 visar att Mikael är samma mäktiga himmelska varelse som visar sig för Daniel vid Tigrisfloden. Här kommer han som Guds folks himmelska representant. Han visar sig också på andra ställen i Daniel som en som liknar en människa (Dan. 7), härens furste (Dan. 8), den som är smord till furste (Dan. 9). Mikael, vars namn betyder ”vem är lik Gud?” måste därför vara Jesus själv.

Det är viktigt att lägga märket till tiden för Mikaels ingripande.

Enligt Dan. 12:1 sker det ”på den tiden” (FB). Det syftar på den tid som just nämnts i Dan. 11:40–45. Det är tiden som sträcker sig från påvedömets fall 1798 till de dödas uppståndelse i den sista tiden (Dan. 12:2).

Det står i texten att Mikael ska ”träda fram” [vars grundbetydelse i hebreiskan är ”stå, stå upp”, övers. anm.]. Det gör han i egenskap av ”den store fursten som beskyddar ditt folk” (Dan. 12:1 nuB).

Det påminner om domsscenen i Dan. 7:9–14. Mikael ”står” där som en advokat i en himmelsk domstol. Som Människoson träder han fram inför den uråldrige som Guds folks representant i domen före Jesus återkomst (Dan. 7:9–14). Han är den som har makt att slå ner Guds fiender och att representera Guds folk i den himmelska domstolen.

FÖR EFTERTANKE Vad betyder det att Mikael träder fram för oss, även nu? Vilket hopp ger det alla oss syndare?

130

MÅNDAGEN DEN 23 MARS 2020

SKRIVNA I BOKEN FRÅGA Dan. 12:1 talar om dem som är ”skrivna i boken.” Vad innebär det?

Tiden för Mikaels ingripande beskrivs också som ”en tid av betryck som aldrig förr”. Detta motsvarar den tid då Guds Ande dras undan från det upproriska människosläktet. Då kommer de sju sista plågorna, som uttryck för Guds vrede över nationerna, att utgjutas över den sista tidens Babylon (Upp. 16; 18:20–24) och mörkrets makter släpps över världen. Ellen White skriver om denna tid: ”Då kommer Satan att störta jordens invånare in i den sista stora prövningen. När Guds änglar inte längre håller tillbaka människornas fruktansvärda lidelser kommer alla stridens element att släppas lösa. Hela världen kommer att uppleva en mer fruktansvärd ödeläggelse än den som en gång drabbade det forntida Jerusalem (Ellen White: Från mörker till ljus, s. 529).

Men Guds folk befrias under denna fruktansvärda tid, eftersom de i domen före Jesus återkomst som har pågått i den himmelska domstolen har visat att de redan har blivit frikända av Jesus, den himmelske översteprästen, och deras namn har skrivits i livets bok.

Bibeln nämner två sorters himmelska böcker. Den ena innehåller namnen på dem som tillhör Herren och kallas ibland livets bok (2 Mos. 32:32; Luk. 10:20; Ps. 69:28; Fil. 4:3; Upp. 17:8). Bibeln nämner även böcker som innehåller människors gärningar (Ps. 56:8; Mal. 3:16; Jes. 65:6). Dessa böcker ger en trygghet i att Gud inte har glömt de rättfärdiga, och inte heller vad de fått utstå. Allt detta är upptecknat i böckerna. Gud har alltså kontrollen, han är rättvis, och det är han som ska döma – inte vi (Rom 12:19). Detta himmelska arkiv ger också rättsliga bevis för hela universum att vi tillhör Jesus och har därför rätt till skydd under tiden av betryck.

När det gäller våra egna synder står det: ”Jag skall förlåta dem deras orättfärdighet, och deras synder skall jag aldrig mer komma ihåg” (Heb. 8:12). Våra synder är förpassade till havets botten (Mika 7:19). När vi överlåter våra liv åt Kristus skrivs våra namn i livets bok, och på grund av vad Jesus har gjort så är vi frikända (Upp. 13:8). ”Sannerligen, jag säger er: den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han faller inte under domen utan har övergått från döden till livet” (Joh. 5:24).

FÖR EFTERTANKE Vad gör det möjligt för oss att få våra namn skrivna i livets bok? Ta med dig ditt svar till studiegruppen på sabbaten.

131

TISDAGEN DEN 24 MARS 2020

UPPSTÅNDELSEN FRÅGA Läs Dan. 12:2, 3. Vilken händelse talar han om här? Vad säger texten om döden?

Daniel ger den antagligen tydligaste hänvisningen till uppståndelsen i Gamla testamentet. Verserna lyfter fram flera viktiga poänger.

För det första: som metaforen ”sover” antyder har människan ingen odödlig själ. Människan är en odelbar enhet av kropp, sinne och ande. I döden förblir personen omedveten fram till uppståndelsen.

För det andra pekar texten på den kommande uppståndelsen som något som sker i omvänd ordning jämfört med det som är syndens konsekvens. ”Mullen” i Dan. 12:2 är i hebreiskan här en ovanlig kombination av ”jord” och ”stoft”, ”stoftets jord”. Ordvalet pekar tillbaka på 1 Mos. 3:19, det enda ytterligare stället där ”jord” står före ”stoft”. Det antyder att uttalandet om döden som gjordes vid Adams fall här kommer att ske i omvänd ordning. Döden kan inte längre behålla sitt grepp. Som Paulus säger: ”Döden är uppslukad och segern är vunnen” (1 Kor. 15:54).

FRÅGA Läs Rom. 8:18 och Heb. 2:14, 15. Av vilka anledningar behöver vi inte vara rädda för döden?

Döden förstör allting och får det att ta slut. Men vi får löftet att döden inte har det sista ordet för de trogna. Döden är en besegrad fiende. När Kristus bryter dödens band och kommer levande ut från graven, ger han döden dödsstöten. Nu kan vi se bortom dödens tillfälliga verklighet mot den slutliga verklighet som består av livet vi får av Gud i Kristus. Eftersom Mikael ”träder fram” (se Dan. 12:1) kommer också de som tillhör honom att stå upp. De uppstår från ”stoftets jord” för att lysa som stjärnor för evigt.

FÖR EFTERTANKE Vilken skillnad gör löftet om uppståndelsen vid tidens slut för dig i ditt liv? Vad säger det om vad som är viktigast i livet?

132

ONSDAGEN DEN 25 MARS 2020

DEN FÖRSEGLADE BOKEN FRÅGA Läs Dan. 12:4. Varför ska Daniels bok förseglas fram till den sista tiden?

Som avslutning på bokens huvuddel (Dan. 10:1–12:4) får profeten befallningen att försegla bokrullen fram till den sista tiden. I samma andetag förutsäger ängeln: ”Många kommer att avfalla [forska i den, FB, det hebreiska verbet shut kan tolkas olika, övers. anm.], men kunskapen skall tillta” (Dan. 12:4). En del som studerar Daniels bok har tagit detta som en förutsägelse om vetenskapens framsteg, vilket också skulle kunna ingå i tanken, men sammanhanget verkar antyda ett studium av själva Danielsboken. När vi ser tillbaka på historien lägger vi märke till att Daniels bok har förblivit svårtolkad i århundraden. Den kan ha varit känd och utforskad på sina håll, men vissa av dess viktiga lärdomar och profetior har förblivit dolda. T.ex. har upprättelsen av den himmelska helgedomen, domen, det lilla hornets identitet och handlingar, tillsammans med tidsramen för dessa profetior, varit långt ifrån klara.

Från den protestantiska reformationen och framåt har dock allt fler börjat studera Daniels bok. Men det var först i den sista tiden den till slut öppnades och dess innehåll avslöjades mer fullständigt.

Som Ellen White skriver: ”Men från år 1798 har förseglingen avlägsnats från Daniels bok. Kunskapen om profetiorna har blivit omfattande. Många har förkunnat det allvarliga budskapet att domens dag är nära” (Ellen White: Från mörker till ljus, s. 311). ”I slutet av 1800talet och i början av 1900-talet väcktes ett nytt intresse för Daniels och Uppenbarelsebokens profetior på olika håll i världen. Studiet av dessa profetior ledde till en utbredd tro på att Kristus andra ankomst var nära. Många förkunnare i England, Joseph Wolff i Mellanöstern, Manuel Lacunza i Sydamerika, och William Miller i USA, tillsammans med en skara andra som studerade profetior, förklarade utifrån sina studier av Daniels profetior att Jesus andra ankomst var nära.

Idag har denna övertygelse blivit en drivkraft i en världsomfattande rörelse” (The Seventh-day Adventist Bible Commentary, vol. 4, s. 879).

FÖR EFTERTANKE Vi som lever idag har den stora förmånen att kunna titta tillbaka på historien och se hur dessa historiska profetior av Daniel har gått i uppfyllelse. På vilket sätt kan det vara till hjälp för oss när det gäller att lita på alla Guds löften?

133

TORSDAGEN DEN 26 MARS 2020

VÄNTANS TID FRÅGA Läs Dan. 12:5–13. Hur avslutas boken?

Intressant nog äger den sista scenen rum vid ”floden”, Tigris, platsen för Daniels sista stora syn (Dan. 10:4). Men ordet som används här är inte det vanliga hebreiska ordet för ”flod” [nahar] utan je´or, som vanligtvis syftar på Nilen. Detta påminner oss om Israels uttåg från Egypten och visar att precis som Herren befriade Israel kommer han att befria sitt folk i den sista tiden.

Den profetiska tidtabellen är given. Den första, ”en tid, två tider och en halv tid”, svarar på frågan: ”Hur länge dröjer slutet, då dessa under sker?” (Dan. 12:6). ”Under” syftar på det som beskrivs i synen i Dan. 11, som utvecklar tankegången i Dan. 7 och 8. Mer specifikt nämndes denna tidsperiod i Dan. 7:25 och senare i Upp. 11:3; 12:6, 14 och 13:5. Det motsvarar också de 1260 åren för påvemakten, från 538 till 1798. Dan. 11:32–35 syftar på samma förföljelse utan att nämna hur länge den varar.

De två övriga tidsperioderna, 1290 och 1335 dagar, svarar på frågan: ”vad blir slutet på allt detta?”, som Daniel ställer till mannen i linnekläder. Båda dessa tidsperioder börjar med att ”det dagliga offret” avskaffas och ”den vanhelgande skändligheten” sätts upp.

I studiet av Dan. 8 såg vi att ”det dagliga offret” syftar på Kristus ständiga medling som ersattes av ett falskt system för tillbedjan där prästerna tar över Kristus medlartjänst. År 508 konverterade Clovis, den franske kungen, till katolicismen. Denna viktiga händelse banade väg för föreningen mellan kyrka och stat, som fortsatte genom medeltiden. 1290 ”dagar” senare, år 1798, greps påven under den franske kejsaren Napoleon. Utifrån detta resonemang slutar sedan de 1335 dagarna, den sista profetiska tidsperioden i Daniel, år 1843.

Det var tiden för den milleritiska rörelsen och förnyat studium av Bibelns profetior. Det var en tid av väntan på och hopp om Jesus nära förestående ankomst.

FÖR EFTERTANKE I hela Daniel bok ser vi två saker: Guds folk som förföljs, och Guds folk som till slut rättfärdigas och räddas. Vilken betydelse har det för oss i de prövningar vi möter idag?

134

FREDAGEN DEN 27 MARS 2020 STUDIEHJÄLP ”Profeten beskriver en rad händelser som följer efter varandra ända fram till det att domen börjar. Detta är framför allt fallet i Daniels bok. Men den del av profetian som gäller den sista tiden bjöd Herren honom att dölja och försegla till den ”sista tiden”. Före den tiden kunde budskapet om domen, som byggde på uppfyllelsen av dessa profetior, inte förkunnas. Men vid den ”sista tiden” säger profeten att många ska komma att ”forska i den och kunskapen ska bli stor” (Dan. 12:4).

Aposteln Paulus varnar församlingen och säger att den inte ska vänta Kristus ankomst på hans tid. Han sade att ”först måste avfallet komma och laglöshetens människa träda fram, fördärvets son” (2 Tess. 2:3). Vi kan inte vänta Herrens ankomst förrän efter det stora avfallet och den långa tidsperioden då ”laglöshetens människa” skulle regera. ”Laglöshetens människa”, som också skulle kal�las ”laglöshetens hemlighet”, ”fördärvets son” och den ”laglöse”, beskriver påvemakten. Den skulle enligt profetens upplysning härska i 1 260 år. Denna tidsperiod slutade år 1798. Kristus andra ankomst kunde inte inträffa före den tidpunkten. I sin förmaning inbegriper Paulus hela den kristna tidsåldern ända fram till år 1798. Först efter den tiden ska budskapet om Kristus andra ankomst förkunnas. (Ellen White: Från mörker till ljus, s. 310, 311).

SAMTALSSTART Längtar du efter att Jesus ska komma tillbaka? Känner du dig orolig eller trygg inför hans ankomst? Förklara gärna varför du känner som du gör.

FÖRBÖN Be att du ska få uppleva mer av glädjen i att veta att när du har tagit emot Jesus har du fått evigt liv.

135

SAMTALSFRÅGOR 1. Vilka risker finns det med att sätta datum för framtida händelser i den sista tiden?

Vad händer med mångas tro när dessa förutsagda händelser inte inträffar? Vilken viktig profetisk princip finns i Kristus ord i Joh. 14:29?

2. Vi lever i en tid med snabb kommunikation och häpnadsväckande vetenskapliga framsteg. På vilket sätt kan detta göra tanken om ”en tid av betryck som aldrig förr” svår att föreställa sig?

3. Samtala om era svar på måndagens sista frågor om evangeliet och den fantastiska sanningen om vad Jesus har gjort för oss. Vad skulle vi ha för hopp utan det?

136

137

Så används sabbatsskolgåvorna Sabbatsskolgåvorna som vi ger varje sabbat spelar en viktig roll i samfundets verksamhet. Tack vare de projekt som har genomförts med hjälp av dessa gåvor har miljontals människor funnit hopp, frälsning och ett bättre liv.

Gåvorna vi ger den trettonde sabbaten varje kvartal används på ett speciellt sätt. 25 % av dessa gåvor används till särskilda projekt inom en av samfundets världsdivisioner. Resten går till att stödja samfundets pågående arbete, precis som de gåvor vi ger varje vanlig sabbat.

Det här kvartalet går 25 % av den trettonde sabbatens missionsgåva till tre projekt i Centraleuropeiska divisionen.

VÄRLDSVITT ARBETE Samfundets arbete omfattar hela världen.

Det vill missionsberättelserna återspegla.

Därför berättar många av dem om hur människor i olika länder har kommit i kontakt med samfundet och fått sina liv förändrade.

Genom ADRA Sverige påverkas mellan en och två miljoner människor varje år. Deras liv förändras till det bättre.

ADRA:s verksamhet spänner över ett brett område. Men gemensamt för alla insatser är att man vill förbättra livet för dem som Jesus kallade för ”dessa minsta som är mina bröder” (Matt 25:40). Under 2018 förmedlade ADRA Sverige bistånd och katastrofhjälp för 38,4 miljoner kronor. Tack vare detta har samfundet kunnat förbättra levnadsförhållandena för över två miljoner människor bara under det året.

Som tidigare kvartal handlar tre av våra missionsberättelser om det arbete som ADRA Sverige stöder i låginkomstländer och hur det har bidragit till att ge människor ett bättre liv.

138

MISSIONSPROJEKT FÖRSTA KVARTALET 2020 Se kartan: 1. Bygga en till seminariebyggnad vid Sagunto Adventist College i Spanien.

2. Renovera huvudbyggnaden vid Marienhöhe-skolan i Darmstadt i Tyskland.

3. Starta ett utåtriktat program för att undervisa fattiga barn i Tjeckien och Slovakien.

4. Bygga en kyrka med tillhörande barncenter i Sofia i Bulgarien.

FRAMTIDA PROJEKT Nästa kvartals gåvor (andra kvartalet 2020) kommer att tillfalla Transeuropeiska divisionen. Med reservation för eventuella ändringar kommer projekten att bli: 1. Öppna ett ”center of influence” i Sortland i Norge.

2. Grunda en församling i Novi Beograd i Serbien.

3. Bygga en kyrka och ett ”center of influence” i Nicosia på Cypern.

Tredje kvartalet 2020 stöder vi speciella projekt i Västra-Centrala Afrika divisionen.

FÖRSAMLINGAR/GRUPPER UNIONER 54/10 Österrikiska unionen 118/104 Bulgariska unionen 191/42 Tjeckiska-Slovakiska unionen 164/46 Franska-Belgiska unionen 110/18 Italienska unionen 334/16 Nordtyska unionen 94/23 Portugisiska unionen 1.096/243 Rumänska unionen 219/16 Sydtyska unionen 110/54 Spanska unionen 54/6 Schweiziska unionen 2.544/578 Totalt

MEDLEMMAR 4.219 7.084 9.736 17.927 9.491 19.196 9.449 64.295 15.587 16.748 4.721 178.453

BEFOLKNING 8.809.000 7.076.000 16.031.000 76.972.000 61.012.000 47.642.377 10.294.000 19.596.000 35.459.623 46.687.000 8.548.000

338.127.000

Trettonde sabbatens missionsprojekt | 28 mars 2020

CENTRALEUROPEISKA DIVISIONEN

139

140

141

1 Mos 1-2; Ps 8, 19, 29, 33 Ps 93-101, 103-104 1 Mos 3-6 1 Mos 7-10 1 Mos 11-15 1 Mos 16-19 1 Mos 20-23 1 Mos 24-25 1 Mos 26-28 1 Mos 29-30 1 Mos 31-33 1 Mos 34-36 1 Mos 37-41 1 Mos 41-42 1 Mos 43-45 1 Mos 46-48 1 Mos 49-50; 1 Krön 1 Job 1-5 Job 6-10 Job 11-16 Job 17-21 Job 22-27 Job 28-31 Job 32-35 Job 36-39 Job 40-42; Ps 111-112 1 Krön 2; 2 Mos 1-2 2 Mos 3-5 2 Mos 6-8 2 Mos 9-11 2 Mos 12-13

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

2 Mos 14-16 2 Mos 17-20 2 Mos 31:18-33:23 2 Mos 34:24-25 2 Mos 26-28 2 Mos 29-31:17 2 Mos 35-37 2 Mos 38-40 4 Mos 1-2 4 Mos 3-4 4 Mos 5-6 4 Mos 7 4 Mos 8-10:28 3 Mos 1-4 3 Mos 5-7 3 Mos 8-9 2 Mos 21-23 4 Mos 10:29-13:33 4 Mos 14; 3 Mos 10-11 3 Mos 12-13 3 Mos 14-15 3 Mos 16-18 3 Mos 19-21 3 Mos 22-23 3 Mos 24-25 3 Mos 26-27 4 Mos 15-16 4 Mos 17-19

Februari 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

4 Mos 20-22 4 Mos 23-25 4 Mos 26-27 4 Mos 28-30 4 Mos 31-32 4 Mos 33-34 4 Mos 35-36 5 Mos 1-2 5 Mos 3-4 5 Mos 5-7 5 Mos 8-10 5 Mos 11-13 5 Mos 14-16 5 Mos 17-20 5 Mos 21-23 5 Mos 24-26, Ps 90 5 Mos 27-28 5 Mos 29-31 5 Mos 32-34 Ps 119:1-88 Ps 119:89-176 Jos 1-4 Jos 5-7 Jos 8-9 Jos 10-12 Jos 13-15:19 Jos 15:20-18:28 Jos 19-21 Jos 22-24 Ps 105-107 Dom 1-3

Mars

Du kan börja när du vill under året, bara kryssa för de dagar du har läst så vet du var du är någonstans. Men du kan också följa bibelåret efter kalendern.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

Januari

Läs hela Bibeln under ett år i den ordning den skrevs eller som händelserna inträffade i den bibliska historien!

Det kronologiska bibelåret

29.

30.

28.

27.

24.

25.

26.

19.

20.

21.

22.

23.

18.

17.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

April Dom 17-19 Dom 20-21 Dom 4-6 Dom 7, 8 Dom 9, 10 Rut Dom 11-13 Dom 14-16 1 Sam 1-3 1 Sam 4-7 1 Sam 8-11 1 Sam 12-14 1 Sam 15, 16; Ps 23 1 Sam 17, 18 1 Sam 19, 20; Ps 58, 59, 64 1 Sam 21; Ps 34, 56; 1 Sam 22; Ps 27, 52, 57 1 Sam 23; Ps 11, 31, 54, 63; 1 Sam 24; Ps 142, 143 1 Sam 25; Ps 120, 121; 1 Sam 26; Ps 16, 42, 43 1 Sam 27-30 Ps 78; 1 Krön 3, 4 1 Krön 5, 6 1 Krön 7-9 1 Krön 12:1-22; 1 Sam 31; 1 Krön 10; 2 Sam 1, 2; Ps 7 2 Sam 3-5; 1 Krön 11, 12:23-40 1 Krön 14; 2 Sam 6; 1 Krön 13-15 1 Krön 16, 17; 2 Sam 7; Ps 24, 132 1 Krön 18; 2 Sam 8, 9; Ps 60, 108 2 Sam 10, 1 Krön 19, 20; Ps 20, 21 2 Sam 11, 12; Ps 32, 51 2 Sam 13, 14 25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

10.

11.

12.

13.

9.

8.

6.

7.

1.

2.

3.

4.

5.

Maj 2 Sam 15-17 Ps 3-6, 61, 84 2 Sam 18, 19 2 Sam 20-22 2 Sam 23, 24; 1 Krön 21, 22 1 Krön 23-27 1 Kung 1; 1 Krön 28; Ps 72 1 Krön 29: 1 Kung 2; Ps 89 Ps 1, 2, 9, 10, 1215, 18 Ps 22, 25-26, 28, 30 Ps 35-40 Ps 41, 44, 45, 49 Ps 50, 53, 55, 62, 69, 70 Ps 71, 73, 77, 80 Ps 81, 82, 91, 92, 102 Ps 109, 110, 113-116 Ps 117, 118, 122, 123 2 Krön 1; 1 Kung 3, 4 Höga Visan 1 Kung 5-7 2 Krön 2-5 1 Kung 8 2 Krön 6-7 Ps 125, 131, 133, 134.

138-141 Ords 1-4 Ords 5-9 Ords 10-13 Ords 14-18 Ords 19-22 Ords 23-26 Ords 27-30 30.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

1.

Juni Ords 31; Ps 127, 128, 144; Ef 5:22-6:4 1 Kung 9; 2 Krön 8 2 Krön 9; 1 Kung 10, 11 Pred 1-5 Pred 6-12 2 Krön 10-12; 1 Kung 12 1 Kung 13-14 2 Krön 13-15 1 Kung 15, 2 Krön 16; 1 Kung 16 1 Kung 17-18 1 Kung 19-20 1 Kung 21; 2 Krön 17 1 Kung 22; 2 Krön 18 2 Kung 1-3 2 Krön 19-21; Ps 83 2 Kung 4, 5 2 Kung 6-8 2 Kung 9-10; 2 Krön 22 2 Kung 11-12: 2 Krön 23 2 Krön 24; 2 Kung 13-14 Jona 2 Krön 25-26; 2 Kung 15:1-17 Jes 1, 2 Amos 1-4 Amos 5-9 Hos 1-4 Hos 5-9 Hos 10-14 2 Kung 15:8-16:20; 2 Krön 27 Mika 1-4

142

Juli

Mika 5-7 2 Krön 28; Jes 3-4 Jes 5-8 Jes 9-12 Jes 13-15 Jes 16-19 Jes 20-23 Jes 24-28 Jes 29-31 Jes 32-35 2 Kung 17-18; 2 Krön 29 2 Krön 30,31 2 Kung 18:13-19:37 Jes 36, 37; 2 Krön 32:1-23 Ps 46-48, 75, 76, 124, 129 2 Kung 20; 2 Krön 32:24-33; Jes 38-39 Jes 40-42 Jes 43-46 Jes 47-50 Jes 51-55 Jes 56-60 Jes 61-65 Jes 66: 2 Kung 21; 2 Krön 33 Nahum 2 Kung 22; 2 Krön 34:1-28 Habakkuk Jer 1-3 Jer 4-6 Jer 14-16 Joel; 2 Kung 23:1-20; 2 Krön 34:29-33 Sefanja; 2 Kung 23:2125; 2 Krön 35:1-9

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

7.

2.

3.

4.

5.

6.

1.

Augusti

2 Kung 23:26-27; 2 Krön 35:20-36:4; Jer 17, 7 Jer 8-11 Dan 1-3 Jer 26, 35, 25 Jer 22:1-19, 18-20 Jer 36:1-4, 45, 36:5-32, 12; 2 Kung 24:1-16; 2 Krön 36:5-10 Jer 22:20-30, 13, 23; 2 Kung 24:17-20; 2 Krön 36:11-16 Jer 24, 29, 30 Jer 31, 27, 28 Jer 46-48; Obadja Jer 49-50 Jer 51 Hes 1-3; Ps 137 Hes 4-7 Hes 8-11 Hes 12-14 Hes 15, 16 Hes 17-19 Hes 20, 21 Hes 22, 23 Jer 37:1-15, 21, 34, 32:1-25 Jer 32:26-44, 33; Hes 24, 25 Jer 37:16-39:18 Hes 29:1-16, 30:1-19; 2 Kung 25; 2 Krön 36:17-21; Jer 52 Jer 40, 41 Jer 42-44 Ps 74, 79; Klag 1-2 Klag 3-5 Hes 27, 28, 30:20-26 Hes 26, 31, 32 Hes 33-35 30.

29.

28.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

September Hes 36, 37 Hes 38, 39 Hes 40, 41 Hes 42, 43 Hes 44-46 Hes 47, 48, 29:17-21 Dan 3-5 Dan 6, 7 Dan 8 Dan 9 Dan 10-12 2 Krön 36:22, 23; Esra 1-3; Ps 85, 126 Esra 4-6 Haggai; Sak 1-4 Sak 5-9 Sak 10-14 Ester 1-3 Ester 4-6 Ester 7-10 Esra 7-9 Esra 10; Neh 1, 2 Neh 3-5 Neh 6-8 Neh 9-11:14 Neh 11:15-13:31 Malaki Joh 1:1-18; Luk 1:1-4; Matt 1:1-17; Luk 3:23-28, 1:5-56 Matt 1:19-25; Luk 1:572:38; Matt 2; Luk 2:39-52 Matt 3:1-4:11; Mark 1:1-13; Luk 3:1-23, 4:1-13; Joh 1:19-51 Joh 2-4

Det kronologiska bibelåret utvecklades av den kände radioevangelisten H. M. S. Richards (1894–1985) som 1929 grundade radiotjänsten Voice of Prophecy (som i Sverige kom att heta ”Hoppets Röst”).

31.

26.

27.

28.

29.

30.

24.

25.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

16.

15.

12.

13.

14.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

Det kronologiska bibelåret

29.

30.

31.

26.

27.

28.

24.

25.

23.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

16.

13.

14.

15.

11.

12.

10.

9.

8.

6.

7.

3.

4.

5.

2.

1.

Oktober Joh 5: Luk 4:14-30; Matt 4:12-22; Mark 1:14-20; Luk 5:1-11 Mark 1:21-2:14; Luk 4:31-44, 5:12-28; Matt 8:1417, 4:23-25, 8:2-4, 9:2-9 Matt 12:1-21; Mark 2:23-3:19; Luk 6 Matt 5:1-8:1 Luk 7:1-10; Matt 8:5-13, 9:27-35; Luk 8:1-3, 7:11-17; Matt 12:22-50; Mark 3:20-35: Luk 11:14-32, 8:19-21 Matt 13:1-53; Mark 4:1-34; Luk 8:4-18 Matt 8:18-9:1, 9:10-26; Mark 4:35-5:43, 2:15-22 Luk 8:22-56, 5:29-39; Matt 11:2-30; Luk 7:18-35 Matt 9:36-11: 1; Mark 6:1-29; Matt 13:54-14:12; Luk 9:1-9 Matt 14:13-36; Mark 6:30-56; Luk 9:10-17; Joh 6:1-7:1 Matt 15:1-16:28; Mark 7:1-8:26 Matt 18; Mark 8:27-9:1, 9:30-35; Luk 9:18-27, 9:43-50 Matt 17:1-27; Mark 9:2-29; Luk 9:28-42 Joh 7:2-8:59 Joh 9:1-10:31; Matt 19:1-2: Mark 10:1; Luk 9:51-10:24 Luk 10:25-42; Joh 10:32-42; Luk 11:1-13, 11:3354, 12:1-34 Luk 12:35-14:35 Luk 15, 16 Luk 17:1-10; Joh 11; Luk 17:11-37 Matt 19:3-30; Mark 10:2-31; Luk 18:1-30 Matt 20; Mark 10:32-52; Luk 18:31-19:28 Matt 26:1-16; Mark 14:1-11; Luk 7:36-50; Joh 12:1-11 Matt 21:1-11, 21:18-22; Mark 11:1-14, 11:20-26; Luk 19:29-44; Joh 12:12-19; Matt 21:12-17; Mark 11:15-19; Luk 19:45-48 Matt 21:23-22:22: Mark 11:27-12:17; Luk 20:1-26 Man 22:23-23:39; Mark 12:18-44; Luk 20:2721:4 Joh 12:20-50; Matt 24; Mark 13 Luk 21:5-38; Matt 25 Matt 26:17-35; Mark 14:12-31: Luk 22:7-39: Joh 13 Joh 14-16 Joh 17; Ps 17, 69, 86-88 Matt 26:36-75; Mark 14:32-72; Luk 22:40-65: Joh 18:1-27 25.

26.

27.

28.

29.

30.

21.

22.

23.

24.

16.

17.

18.

19.

20.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

4.

3.

2.

1.

Luk 22:66-71; Matt 27:1, 27:3-10, 27:2, 27:11-14; Mark 15:1-5; Luk 23:1-5; Joh 18:28-38; Luk 23:612; Mark 15:6-47 Luk 23:13-56; Joh 18:39-19:42; Matt 27:15-66 Matt 28:1-15; Mark 16:1-11; Luk 24:1-12; Joh 20:1 -18; Luk 24:13-49; Mark 16:12-13; Joh 20:19-23 Joh 20:24-21:25; Matt 28:16-20; Mark 16:14-20; Luk 24:5053: Apg 1:1-11 Apg 1:12-3:26 Apg 4, 5 Apg 6, 7 Apg 8, 9 Apg 10, 11 Apg 12, 13 Apg 14, 15 Apg 16, 17 Jak 1-5 Apg 18:1-17; 1 Thess 2 Thess; Apg 18:1819:22; 1 Kor 1 1 Kor 2-5 1 Kor 6-8 1 Kor 9-11 1 Kor 12-14 Kor 15, 16; Apg 19:23-20:1 2 Kor 1-3 2 Kor 4-7:1 2 Kor 7:2-10:18 2 Kor 11-13; Apg 20:2-3 Gal 1-3 Gal 4-6 Rom 1, 2 Rom 3, 4 Rom 5-7 Rom 8, 9

November

31.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

5.

6.

7.

Rom 10, 11 Rom 12-14 Rom 15, 16 Apg 20:321:40 Apg 22-24 Apg 25-27 Apg 28; Ef 1-3 Ef 4-6 Kol Fil 1 Pet 2 Pet; Judas Filemon; Titus 1 Tim 2 Tim Heb 1-3 Heb 4-6 Heb 7-9 Heb 10, 11 Heb 12, 13 1 Joh 1-4 1 Joh 5; 2 Joh; 3 Joh Upp 1-3 Upp 4-7 Upp 8-11 Upp 12-15 Upp 16-18 Upp 19, 20 Upp 21, 22 Ps 65-68, 135, 136 Ps 145-150

December 1.

2.

3.

4.

143

M

ed denna hjälpreda kan du läsa igenom Bibeln under ett år. På de tre följande sidorna finner du Bibelns alla kapitel uppställda. Där kan du kryssa över alla kapitel som du läst.

För att läsa igenom hela Bibeln under ett år bör du läsa 3 1/2 kapitel varje dag.

De feta kapitelnumrena är ett urval kapitel som är viktigast för nybörjare och barn. Vill du läsa igenom alla dessa på ett år behöver du läsa 1 1/2 kapitel varje dag.

Läs Bibeln med eftertanke och under bön – då kommer du att förstå vad Gud vill visa dig genom sitt Ord. Job

Esra Neh. Ester

2 Krön.

1 Krön.

2 Kung.

1 Kung.

2 Sam.

1 Sam.

Rut

Dom.

Josua

5 Mos.

4 Mos.

3 Mos.

2 Mos.

1 Mos.

1 17 33 49 1 17 33 1 17 1 17 33 1 17 33 1 17 1 17 1 1 17 1 17 1 17 1 17 1 17 1 17 33 1 1 1 1 17 33

2 18 34 50 2 18 34 2 18 2 18 34 2 18 34 2 18 2 18 2 2 18 2 18 2 18 2 18 2 18 2 18 34 2 2 2 2 18 34

4 20 36 4 20 36 4 20 4 20 36 4 20 4 20 4 20 4 4 20 4 20 4 20 4 20 4 20 4 20 36 4 4 4 4 20 36

3 19 35 3 19 3 19 35 3 19 3 19 3 19 3 3 19 3 19 3 19 3 19 3 19 3 19 35 3 3 3 3 19 35 5 5 5 5 21 37

5 21 5 21 5 21 5 21 5 21 5 21

6 6 6 6 22 38

6 22 6 22 6 22 6 22 6 22 6 22

6 22 6

6 22

5 21 5 21 5 21

6 22 38 6 22 6 22

6 22 38

5 21 37 5 21 5 21

5 21 37

8 8 8 8 24 40

8 24 8 24 8 24

7 23 7 23 7 23 7 7 7 7 23 39

8 24 8 24 8

8 24 8

8 24

8 24 40 8 24 8 24

8 24 40

7 23 7 23 7

7 23 7

7 23

7 23 39 7 23 7 23

7 23 39

9 9 9 9 25 41

12 12 28

11 27

12 28 12 28

12

12

12 28 12

12

12

13 29

13

13 29 13 29

13

13

13 29 13

13

13

13 29

13 29

12 28 12 28

13

13 29

13 29 45

12

12 28

12 28 44

11

11 27 11 27

10 26 10 26 10 10 10 10 26 42

11

11

11 27 11

11

11

11 27

11 27 11 27

11 27

11 27 43

10

10

9 9 25 9 25 9 25

10 26 10

10

9

9 25 9

10

9

10 26

10 26 10 26

9 25 9 25 9 25

10 26

10 26 42

9 25

9 25 41

Gamla testamentet 3 19 35

15 31

15 31

14 30

14 30

15

15

15

15 31 15

15

15

15 31

15 31

15

15 31

15 31 47

14

14

14

14 30 14

14

14

14 30

14 30

14

14 30

14 30 46

16 32

16 32

16

16

16

16

16

16

16

16 32

16 32

16

16 32

16 32 48

144

Dan. Hos. Joel Amos Ob. Jona Mika Nah. Hab. Sef. Hag. Sak. Mal.

Hes.

Klag.

Jer.

Jes.

Pred.

Höga V.

Ords.

Ps.

1 17 33 49 65 81 97 113 129 145 1 17 1 1 1 17 33 49 65 1 17 33 49 1 1 17 33 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

2 2 2 2 2 2 2 2

2 18 34 50 66 82 98 114 130 146 2 18 2 2 2 18 34 50 66 2 18 34 50 2 2 18 34 2 2 2 2

4 4

3 3

5

5

5

4

4 4

3 3 3 3 3

5 5 21 37 5 5

6

6

6

6 22 38 6 6

6 22 38

5 21 37

3 19 35 51 3 3 19 35 3 3 3 3

4 20 36 52 4 4 20 36 4 4

6 22 38 54 70 86 102 118 134 150 6 22 6 6 6 22 38 54

7

7

7

7 23 39 7 7

7 23 39

8

8

8 24 40 8 8

8 24 40

9

9

9 25 41 9 9

10

10 26 42 10 10

10 26 42

10 26 42 58

9 25 41 57 9 25 41

10 26 10

11

11 27 43 11 11

11 27 43

11 27 43 59

11 27 11

12

12 28 44 12 12

12 28 44

12 28 44 60

12 28 12

13

13

13 29 45

13 29 45

13 29 45 61

13 29

8 24 8 8 8 24 40 56

7 23 7 7 7 23 39 55

9 25 9

8 9 10 11 12 13 24 25 26 27 28 29 40 41 42 43 44 45 56 57 58 59 60 61 72 73 74 75 76 77 88 89 90 91 92 93 104 105 106 107 108 109 120 121 122 123 124 125 136 137 138 139 140 141

7 23 39 55 71 87 103 119 135

Gamla testamentet

3 4 5 19 20 21 35 36 37 51 52 53 67 68 69 83 84 85 99 100 101 115 116 117 131 132 133 147 148 149 3 4 5 19 20 21 3 4 5 3 4 5 3 4 5 19 20 21 35 36 37 51 52 53

14

14

14 30 46

14 30 46

14 30 46 62

14 30

14 30 46 62 78 94 110 126 142

15 31 47

15 31 47

15 31 47 63

15 31

15 31 47 63 79 95 111 127 143

16 32 48

16 32 48

16 32 48 64

16

16 32 48 64 80 96 112 128 144

Upp.

1 17 1 1 17 1 17 1 17 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 17 2 18

3 19

3

3 3 3 3

2 2 2 2

2

3 19 3 3 19 3 19 3 19 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3

2 18 2 2 18 2 18 2 18 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2 2

4 20

4

4

4 4

4 4

4 20 4 4 20 4 20 4 20 4 4 4 4 4 4 4 4

5 21

5

5

5 5

5

5

5 21 5 5 21 5 21 5 21 5 5 5 5 5

6 22

6

7

7

7 23 7 7 7

6 22 6 6 6 6 6

6

7 23 7 7 23 7

6 22 6 6 22 6

8

8

8 24 8 8 8

8 24 8 8 24 8

9

9

9 25 9 9 9

9

9 25 9 9

10

10

10 26 10 10 10

10

10 26 10 10

11

11

11 27 11 11 11

11

11 27 11 11

Nya testamentet

12

12

12 28 12 12 12

12

12 28 12 12

13

14

14 14

13

14 13 13 13

14

14 14

14

13

13

13 13

13

Det fullständiga bibelkrysset finns tillgängligt på www.adventist.se under ”Du & Gud”.

Rom. 1 Kor. 2 Kor. Gal. Ef. Fil. Kol. 1 Thess.

2 Thess.

1 Tim. 2 Tim. Titus Filem.

Heb. 1 Pet. 2 Pet. 1 Joh. 2 Joh. 3 Joh. Jak. Jud.

Apg.

Joh.

Luk.

Mark.

Matt.

15

15 15

15

15

15 15

15

16

16 16

16

16

16 16

16