Storspigg i Östersjön

Storspigg i Östersjön – gissel eller resurs?

En kartläggning av storspigg i Östersjön visar att beståndet är mycket större än vad man först trott. Kanske är det inte många som ägnat denna lilla fisk någon uppmärksamhet men forskare tror idag att det kan bli en art i Östersjön att räkna med – på gott och ont. Forskarna kommer därför att inkludera arten i framtida övervakningsprogram och räknar med att den kommer att ingå vid förvaltningen av Östersjöns ekosystem och fiske.

Storspiggen har vi hållit ögonen på sedan många år tillbaka men varken forskning eller förvaltning har tagit den på allvar, förrän nu. Dess roll i Östersjöns ekosystem har varit relativt okänd men flera studier visar att arten kan påverka rekryteringen av rovfiskar som gädda, abborre och torsk längs kusten. Dels genom att storspiggen äter rovfiskens ägg och yngel och dels genom att storspigg, unga abborrar och unga gäddor konkurrerar om samma föda, säger Rolf Gydemo, före detta länsfiskekonsulent på Gotland.

Rolf är en av de som arbetat brett med förvaltningsåtgärder av de lokala arterna kring Gotland men som också intresserat sig för det historiska fisket, beredning av fångst och marknaden lokalt. – I värsta fall kan storspiggen vara rombärande tre gånger varje sommar. Om det då inte finns rovfiskar som äter dessa ägg eller yngel, kan beståndet explodera i antal, säger Rolf Gydemo.

Petter Tibblin, biträdande lektor i fiskekologi, vid Linnéuniversitetet i Kalmar menar också att storspiggen kan påverka rekryteringen av rovfisk. Man har i alla fall tydligt sett detta i interaktionerna mellan gäddyngel och storspigg. Om det blir en tidig kläckning av spiggyngel så hinner dessa bli tillräckligt stora för att ta för sig av gäddyngel när de kläcker ut senare – I projektet BIOMAN kommer vi att försöka decimera mängden spigg lokalt i lekområden med hjälp av ryssjefisken och studera effekterna av detta, säger Petter Tibblin.

Färre storspigg kan ge renare vatten Storspiggen kan också förstärka övergödningens effekter genom att den äter upp de smådjur som annars skulle beta bort trådalgerna i grunda skärgårdsvikar. Detta leder till en ökad tillväxt av alger och vidare, till ökad nedbrytning av organiskt material och syrefria bottnar. Längre ut i Östersjön konkurrerar storspiggen dessutom om föda med sill och skarpsill.

Även om det inte finns ett riktat övervakningsprogram för storspiggen, visar en studie på SLU (Aqua) att under åren 2001 – 2014 utgjorde storspiggen nästan 10 % av den totala biomassan av fisk i den fria vattenmassan.

”I Aktiebolaget Fettindustris stora spiggoljefabrik i Karlshamn, som har varit stängd på grund af att de illaluktande gaserna hotade förpesta staden, har nu en förbränningsugn uppförts hvarigenom gaserna oskadliggöras hvarvid driften återupptagits”. Tidningen Vestkusten, nummer 13, 25 mars 1920.

Kan storspiggen komma tillbaka som en resurs? – Man räknar med att analyserna av storspiggens bestånd kan ligga till grund för en förvaltning av ett eventuellt framtida kommersiellt fiske efter storspigg, menar Jens Olsson, forskare på SLU. Spiggen skulle kunna användas som foderfisk, och eventuellt för utvinning av nyttiga fettsyror. Samtidigt skulle ett fiske kunna vara en miljöåtgärd för att avlägsna näring från Östersjön. För att ett riktat fiske mot storspigg ska kunna bli verklighet och bedrivas långsiktigt hållbart, krävs dock undersökningar som utvärderar risker för oönskade bifångster och andra möjliga negativa effekter på miljön, säger Jens Olsson.

– Redan idag har vi pelagiska fartyg som, under rätt förutsättningar kan få stora fångster av storspigg, meddelar Anton Paulrud, vd på producentorganisationen Swedish Pelagic Federation. Vanligtvis håller sig spiggen nära ytan men vid starka vindar söker den sig nedåt. Ganska nyligen fångade ett av våra pelagiska fartyg cirka 190 ton spigg på djupare vatten. Hela volymen gick i detta fall till foder. Men vi ser naturligtvis en stor potential i mer värdefull användning till exempel inom hälso- eller medicinområdet då storspiggens fett innehåller både nyttiga fettsyror och karotenoider, säger Anton Paulrud. Ilona Miglavs