5 minute read

Rosévin till sommarens sjömat

I KÖKET

Rosévin!

Rosévinet hade förr en oförtjänt dålig stämpel. Blanda ihop rött och vitt vin, hur svårt kan det vara? För inte så länge sedan fanns det som bäst bara ett rosévin på krogarnas vinlistor. Idag har rosévinet släppts in i finrummet.

Oftast blandar man inte rött och vitt för att göra rosévin, utan vinet får sin färg genom en teknik där färgämnet dras ut (extraheras) ur skalet på blå druvor. Tekniken kallas att man macererar. Skalet får helt enkelt ligga med under en kort tid i början av tillverkningen. Beroende på hur länge skalen ligger med samt vilken sorts druva det är, så blir vinet allt från ljust laxrosa till mörkare rosa, nästan mer åt jordgubbssaft. Enda området där det faktiskt är tillåtet att hälla i lite rött vin i det vita för att skapa rosé är i Champagne. Fast idag har många även där börjat att macerera ur färgen ur skalen istället för att blanda vin.

Den ljusrosa varianten är mer elegant, och har lite mer fräshör och syra i sig än den mörkröda. Den brukar också ha smak av mineralitet, röda vinbär, citrus, hallon och jordgubbar. Den här stilen av rosévin gjorde man förr i framför allt södra Frankrike, Provence. Den mörkare stilen på rosé brukar ha lägre syra i sig vilket gör att vinet känns lite sötmognare. Ligger skalet med en längre tid så dras, utöver färg, även en del tanniner ut ur skalet. Detta kan göra att vinet kan få en besk eller bitter ton. För att undvika dessa negativa smaker så behöver man ibland tillsätta lite extra socker vilket gör att det kan bli lite för sött och tappa den friska fräscha stilen. Smak av solmogna jordgubbar, svarta vinbär och björnbär brukar vara tydlig i dessa viner. Självklart finns det varianter där vinet är mörkrosa men ändå är torrt som viner från Tavel.

Med andra ord så finns det många olika smakstilar på rosévin. Vilken som är bäst beror på om vinet ska drickas som sällskapsvin eller om det ska drickas Le Petit Beret till mat. Oavsett mår de flesta roséviner bra av att serveras riktigt kalla. Nedan kommer några rosévinstips och passande maträtter till. Smaklig spis! Château Paradis 5

2

Niklas Steinwall är utbildad sommelier och har många års erfarenhet av mat och dryck i kombination.

Leitz rosé

4 3

Lauzerais

Pierre Olivier Rosé

1

Sallad Nicoise 1 Dryck: Pierre Olivier Rosé Prestige Brut, artnr 76086 Kostar 99 kr. Mousserande rosévin med frisk smak av hallon, smultron och örter. Alkoholfritt: Le Petit Béret, artnr. 19026 Kostar 89 kr. Bärig och frisk med smak av röda bär, 2 citrus och rabarber.

Niklas Steinwall

Sötpotatiswraps

Dryck: Les Lauzeraies, artnr. 2724 kostar 129 kr. Fruktigt vin från klassiska området Tavel i Rhônedalen. Mörk i färgen men torr och frisk med smak av mogna jordgubbar, granatäpple, körsbär och persika. Alkoholfritt: Leitz Eins Zwei Zero Rosé, artnr. 19024 4 Kostar 69 kr. Frisk frukt av vattenmelon, jordgubbar, hallon och örter. Recept: http://sjomatsframjandet.se/recept/fisk-och-sotpotatiswrap/ 3

Grillad havskatt med fänkå ls-och citronsallad Dryck: Château Paradis, artnr 78829 5 Kostar 129 kr. Torr Provencerosé med fräsch smak av citrus, apelsin, tropisk frukt och viss örtighet. Alkoholfritt: Cognato, artnr. 19009 Kostar 45 kr. Fruktig med inslag av persika, vattenmelon, 6 smultron, blodgrape och viss örtighet.

Recept: http://sjomatsframjandet.se/recept/grillad-havskatt-med-fankals-ochcitronsallad/

Cognato

Lyxigt god rosé!

Laurent Perrier Cuvée Rosé Brut Artnr 74804, kostar 649 kr. Bernard de Nonancourt var först ut bland champagnehusen att 1968 göra roséchampagne med hjälp av att extrahera färg från skalen och inte blanda i rött vin i färdig champagne. Denna torra roséchampagne har typiska toner av brödighet, äpple, citrus som blandas upp med härliga toner av röda vinbär, hallon och jordgubbar.

INSJÖNYTT

Timade händelser i insjön sedan sist

Det går inte att undvika att kommentera hur det usla viruset påverkat insjöfiskenäringen efter tre månader in i denna eländiga händelse.

Konstateras att det i mars månad började bli riktigt svårt att sälja våra produkter. I varje fall till priser som gav lönsamhet. Men våra producenter höll spontant nere utbudet, vilket gjorde att prisfallet hejdades och nu i maj börjar det se hyggligt ut igen, förutom på någon enstaka art som fortfarande släpar rejält prismässigt. Ser ut som att vi kommer att klara av det hela, åtminstone i ekonomiskt hänseende!

Vi ser glädjande nog samma sak i havsfisket med exempelvis havskräftan, där fiskets organisationer agerade tillfällig myndighet och ordnade kvotering av landningarna själva. Bra jobbat! Vi längtar efter att resten av samhället också skall repa sig.

I vår har vi också fått ett beslut av förvaltaren i Vänern om ett jättelikt fredningsområde i östra delen för att skydda den vilda laxen. Oron från myndigheten var stor att gösfiskeredskapen innebär bifångster av eventuellt återstående spillra av vildlax. Fiskarena vet själva att bifångsterna i bottensatta nät är marginella, med det är som vanligt inte så lätt att se verkligheten från skrivbordsperspektivet.

Man förbjöd dock inte allmänhetens nät- och trollingfiske. Fisketrycket riktat mot laxen har därmed istället ökat markant i fredningsområdet, liksom trycket på konsumentmarknaden i området från ett fritidsfiske som blivit nya yrkesfisket. Ett mycket konstigt beslut.

Fiskenäringen i Europa har haft god hjälp av beslut om specifika stöd för den samhällsviktiga fiskenäringen som är i pandemikris. Det är synnerligen glädjande att samtliga stater i Europa sett till att hjälpa sina fiskeföretag i rätt tid genom att utnyttja de medel för stillaliggande på grund av epidemin som EU snabbt ställt till förfogande. Detta har inneburit att stor del av insjöfisket legat stilla och utbudet utifrån på exempelvis gös varit litet. Bra jobbat i EU och staternas fiskerimyndigheter! Tråkigt nog ville inte Sverige använda sig av stilleståndstödet från EU. Men vi får glädjas över att våra kollegor i resten av Europa får en bra start när handeln kommer igång igen.

Tänker mycket på att våra produkter verkligen hållit måttet och fortfarande uppskattas och är efterfrågade även i riktigt allvarlig kris. Känns tryggt för framtiden.

This article is from: