Gårdsfisk satsar stort

Stora planer för Gårdsfisk

Fiskbonde. Föda upp fisk på kontrakt. Ta tillvara på överskottet av näringsämnen och använda i jordbruket. Gårdsfisk AB utanför Kristianstad i Skåne har skapat ett unikt koncept att applicera för alla som är intresserade – och har en bondgård med åkermark. Men det hela började lite mer traditionellt.

Ända sedan start 2013 har Gårdsfisk fått mycket uppmärksamhet kring sin satsning att odla fisk på land. Kanske inte främst för ett landbaserat odlingssystem i sig, utan snarare idén att ta tillvara både tomma gårdsbyggnader och alla de erfarenheter Gårdsfisks ägare skaffat sig genom åren, både dyra misstag och framgångsrika insikter. Tidigt insåg man även vikten av att tänka storskaligt.

Det lite mer traditionella akvaponik (landbaserad fiskodling och odling av grönsaker i symbios) var det första som Johan Ljungquist, marinbiolog och Mikael Olenmark Dessalles, grundarna av Gårdsfisk, testade i ett studentprojekt. – För husbehov och för primärproduktion av grönsaker är akvaponi en bra idé, men är man ute efter större volymer fisk behövs också större arealer mark för att fullt ut ta tillvara den näring som bildas vid fiskodling, menar Johan och Mikael. Det är här det unika jordbrukskonceptet skapades.

Fiskuppfödning istället för fiskodling Gårdsfisk affärsmodell är kontraktsuppfödning, en modell som är vanlig inom andra grenar av primärproduktionen, som till exempel kyckling eller gris. Fisk har helt enkelt blivit ett nytt lantbruksdjur. De har som första aktör i Sverige, och kanske till och med i världen, integrerat vattenbruket i lantbruket. Men man vill hellre kalla det fiskuppfödning än odling, det är ju tros allt inte vegetabilier i vattentankarna. Arterna de satsat på är clarias och tilapia. Tilapian har i sin tur fått två nya godkända och registrerade namn, Rödstrimma® och Svartstrimma® .

Att det är sötvattensfisk man valt att föda upp har flera fördelar. De är varmvattenlevande och växer snabbt vilket kräver mindre energi. Sötvattnet kan sedan användas på åkermarken och inga näringsämnen går till spillo.

Gårdfisk på landet – målet är i hela landet För två år sedan bjöd Johan och Mikael in drygt 160 lantbrukare från hela landet för en presentation av det nya konceptet. De vände sig till aktiva lantbrukare, intresserade av att föda upp fisk på ett hållbart sätt.

Det blev napp direkt. Redan efter ett par veckor kontrakterades det första företaget, Maltesholms Fisk AB, ett lantbruk inte långt från Gårdsfisk i Skåne.

De startade sin produktion under hösten 2019 och levererade sin första fisk redan 2020. Nu vill de skala upp sin produktion och sedan ett par veckor har de fått miljötillståndet godkänt, så nu kan de fortsätta att växa. Gårdsfisk ställer flera krav på de som ska använda konceptet, som är avsett för att producera världens mest hållbara fisk. Ett av dem är att ha ”lagom” stora enheter. För att kunna producera mellan 100 och 300 ton fisk krävs det tillgång på arealer på mellan 25 och 75 hektar.

– Vi ställer krav på näringsbalans och att man har behov av kväve och fosfor i närområdet på till exempel odlingsmark. Vi vill minska beroendet och importen av handelsgödsel och vi vill inte heller att värdefulla resurser transporteras onödigt långt. Därför tror vi på att ha fler gårdar snarare än att bygga upp en jätteanläggning någonstans, säger Johan.

Från matfisk till yngelproduktion Idag har Gårdsfisk ytterligare 12 stallar kontrakterade vilka producerar 400 ton fisk vardera. Planen är att ytterligare fem företag är kontrakterade om tre år. Det kan också bli fler om de får lite flyt i sina tillståndsärenden.

På frågan om vilken av fiskarna som är mest populär svarar Johan att före pandemin såldes mest Rödstrimma som är mer av en restaurangfisk. Nu har det svängt över till clarias. Idag producerar inte Gårdsfisk någon matfisk längre utan har ställt om till att producera yngel och småfisk till sina lantbrukare istället.

– Vi har väldigt högt satta mål där Gårdsfisk och Sverige ska kunna bli självförsörjande på fisk och även kunna exportera framöver. När vi kommit över tröskeln på 10 000 ton fisk tror vi oss kunna öka snabbare, säger Johan Ljungquist.

BLÅ MAT

Nytt från Blå Mat

Den nyligen startade centrumbildningen Blå Mat – centrum för framtidens sjömat, syftar till att utveckla hållbara lösningar och produkter från fiske och vattenbruk. Det senare innefattar all odling av vattenlevande organismer, så förutom fisk även kräftdjur, musslor, ostron, sjögurkor och alger.

Att odla fisk i Sverige bedöms av många som en framtidsnäring och kan möjliggöras i stora delar av vårat land med hjälp av olika typer av odlingstekniker, framför allt öppna och/eller halvslutna kassar eller landbaserade slutna odlingar. Dock har fiskodling i Sverige av många olika anledningar inte nått de produktionsvolymer som offentliga utredningar och politiker visat på. Mer kunskap och fler goda exempel på hållbara lösningar behövs, och Blå Mat har flera aktiviteter och projekt planerade som rör utveckling av hållbar fiskodling. I ett av projekten kommer samodling av olika arter i svensk marin miljö att studeras, så kallad IMTA (Integrated Multi-trophic aquaculture). I dessa system utnyttjas näringsläckage från fiskodling av andra arter som samtidigt som de växer renar vattnet genom assimilering av näringsämnen.

I ett annat projekt kommer samspelet mellan fiskodling och växtodling studeras. Det har visat sig att växter som får fiskgödsel växer väldigt bra. Detta beror inte bara på innehållet av närsalter, utan också bioaktiva substanser, som antagligen kommer från fiskarnas tarmflora. Projektet kommer även att studera hur nya hållbara foder påverkar fiskens tillväxt, välfärd och tarmflora. Slutligen studeras också tillväxt och kvalitet hos samodlade växter.

I Sverige odlas ca 2 000 ton musslor årligen och det skördas och odlas ca 17 ton av vårt inhemska ostron samt det främmande stillahavsostronet. Expansion av ostronodlingen i Sverige hämmas idag av dålig tillgång till yngel då odlarna vid havsbaserad insamling av yngel får in exemplar av både det inhemska och det främmande ostronet, ofta i förhållandet 1:9. Landbaserad kläckeriproduktion har också visat sig vara komplicerad och kan inte förse industrin med en tillförlitlig källa till yngel. Metoder för att adressera detta problem kommer att utvecklas inom Blå mat. Mer specifikt kommer fokus ligga på produktion av yngel av vårt inhemska ostron i lågintensiva yngelproduktionssystem baserat på traditionell damm-odling.