Ny undersökning om spårbarhetssystemet

Ny undersökning bekräftar problematiken

kring HaV:s spårbarhetssystem

Två år har gått. De ekonomiska och praktiska problemen kvarstår kring det av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) införda spårbarhetssystem, som sjösattes i januari 2019. Ett system som Sverige är ensamt om, alla andra länder uppfyller EUs krav på spårbarhet utan liknande system. Den vägen hade Sverige också kunnat gå. Istället skapades ett tvingande spårbarhetssystem där viten utfärdas till de som inte följer reglerna.

Branschen har hela tiden varit tydliga med att poängtera att spårbarhet i sig är av yttersta vikt. Men att spårbarhet har funnits i branschen även tidigare både genom livsmedelslagstiftningen och utifrån de krav som ställs vid livsmedelscertifieringar. Därför har frågan sedan 2015 varit: Varför införa ett system som inte är nödvändigt och som dessutom medför stora kostnader, mycket merarbete och konkurrensnackdelar för företagen i Sverige?

Då Fiskbranschens Riksförbund (FR) under åren som gått, inte fått gehör på önskemål om förändring från HaV, har FR valt att vända sig direkt till regeringen, det vill säga Näringsdepartementet. De har nu i sin tur gett Stadskontoret* i uppgift att analysera spårbarhetssystemets legitimitet samt effekterna av införandet, för de svenska aktörerna i branschen. – Detta är ett viktigt steg framåt, säger Krishan Kent, ordförande i FR som nu hoppas på en omfattande genomgång av historik och syftet med nuvarande system. Sverige har tydliga mål inom livsmedelsstrategin för en ökad självförsörjningsgrad, fler arbeten och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion, menar Krishan. Det är därför helt oförståeligt att svenska myndigheter väljer att investera 100-tals miljoner i ett system utan att leverera nytta, varken i främjandet av dessa mål eller i ökad spårbarhet i motsvarande grad. Vi förväntar oss nu att regeringen med riksdagens stöd återgår till ett system som är konkurrensneutralt och bygger på ett upplägg som övriga medlemsländer i EU har, säger Krishan Kent.

Stadskontoret beräknar vara klara med sitt arbete i september i år.

Enkätundersökning Under tiden har Fiskbranschens Riksförbund gjort en färsk enkätundersökning hos 70 företag som idag är knutna till systemet. 60% medlemmar och 40% icke medlemmar är tillfrågade om hur de upplever spårbarhetssystemet ur ett ekonomiskt, administrativt och konkurrensutsatt perspektiv.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att svaren varit tämligen samstämmiga om att systemets nytta inte står i paritet med kostnader och arbetsinsats.

Man kan även konstatera att flera verksamheter angett att tvingandet av att använda systemet lett till att verksamheten faktiskt skadats, fått mindre konkurrenskraft och att sortimentet till konsument riskerar att förtunnas. I svaren utläser vi också bland annat att: • Spårbarhetssystemet inte förenklar kommunikationen mellan aktörerna i relation till kostnad och arbetsinsats. • Information är möjlig att överföra mellan aktörerna även utan nuvarande spårbarhetssystem. • 20% av de tillfrågade har fått viten eller anmärkningar från

HaV trots att uppgifterna som efterfrågats funnits tillgängliga i företagets egna system. • Segmentet livsmedelsgrossister/detaljhandel anger att de använder färre leverantörer till följd av införandet av spårbarhetssystemet, vilket indikerar konsekvenser för marknadstillträdet för tidigare led.

Kustnära fisket väljs bort Fisket drabbas inte i lika hög grad av spårbarhetssystemet som aktörerna längre fram i kedjan gör. Däremot påverkas framförallt det småskaliga fisket ekonomiskt då deras kunder väljer bort dem. Små volymer och många partier från olika båtar ger för mycket administrativt arbete för fiskets uppköpare. Det småskaliga fisket mister därmed sitt kundunderlag och riskerar att försvinna på sikt.

Hela undersökningen kommer att presenteras längre fram i vår av Fiskbranschens Riksförbund.

*Statskontoret är regeringens oberoende utredningsresurs som analyserar statlig och statligt finansierad verksamhet. De analyserar verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv, redovisar effekter av statliga åtgärder och ger underlag för omprövning och effektivisering.