Oberoende rapport om odlad norsk lax

Odlad lax bra för vår hälsa

Oberoende rapport om norsk odlad lax

Norsk odlad lax är den mest populära matfisken på svenska middagsbord. Hela 95% av den lax vi äter är odlad från Norge och i volym blir det cirka 35 000 ton per år. Som jämförelse äter vi exempelvis bara hälften så mycket torsk. Trots laxens popularitet, eller kanske just därför, har den funnits under luppen i många år. Kritiska röster har höjts som rör hälsa och klimat. Är kritiken befogad? Nu finns svar i en oberoende rapport om den odlade norska laxen.

Animalisk livsmedelsproduktion påverkar vår hälsa och vårt klimat. Det skiljer sig dock ganska mycket mellan olika platser på klotet. Lax är inget undantag. Ta användandet av antibiotika, till exempel. Mellan 2014-2016 stod Norge för 53 procent av laxodlingen i världen och 0,06 procent av användning av antimikrobiella substanser, där antibiotika ingår, i global laxodling. Att jämföras med Chile som står för 35 procent av laxproduktionen men 96 procent av användning av antimikrobiella substanser. Det var flera decennier sedan antibiotika var ett problem i norsk laxodling, ändå lever de negativa uppfattningarna kvar, år efter år i artiklar och annan media.

En oberoende studie

Granskande dokumentärer, tidningsartiklar, debattinlägg och bloggar har diskuterat laxens inverkan på hälsan och klimat. För konsumenten har det varit omöjligt att veta vad som är sant eller falskt.

Med denna bakgrund beslutade Fiskbranschens Riksförbund (FR) att ge statliga RISE, Research Institutes of Sweden, i uppdrag att under våren 2020 sammanställa vetenskaplig fakta och data kring tre centrala frågor:

• Hur hälsosamt är det att äta lax? • Innehåller lax oönskade ämnen i oroande halter? • Hur klimatsmart är det att äta lax?

Norsk odlad lax är hälsosam

Livsmedelsverket rekommenderar oss att äta fisk två till tre gånger i veckan, varav fet fisk minst en gång, vilket är baserat på sjömatens dokumenterade hälsoeffekter.

Odlad lax bidrar enligt rapporten med flera betydelsefulla näringsämnen i den svenska kosten. Baserat på EU:s villkor för näringspåståenden har odlad lax ett högt innehåll av omega-3-fettsyror, vitamin D och selen. Alla tre näringsämnen har positiva effekter för hälsan. Exempelvis bedöms ett lågt intag av omega-3 fettsyror vara en av de tio främsta kostrelaterade riskfaktorerna med störst inverkan på sjukdom och för tidig död.

Fiskkonsumtion kopplats till bland annat minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, inflammatoriska sjukdomar och vissa typer av cancer.

– Vår genomgång av forskningsläget visar alltså att odlad lax har ett högt innehåll av flera näringsämnen som kopplas till positiva hälsoeffekter och som många svenskar äter mindre än rekommenderat av. Samtidigt kan vi konstatera att innehållet av oönskade ämnen i odlad lax, så som dioxiner, tungmetaller, antibiotika och pesticider ligger långt under respektive gränsvärde, säger Elinor Hallström, forskare vid RISE och en av rapportens författare.

Fodrets sammansättning avspeglas i slutprodukten

Den odlade laxen kritiserades tidigare för att den fick foder som innehöll mycket vildfisk. Det var mestadels arter vi som konsumenter inte äter, men kritiken fanns ändå.

När man istället blandade i större andel vegetabilier i fodret blev kritiken att lax kom att innehålla en för liten mängd omega-3 fettsyror.

Under de senaste 30 åren har andelen marina råvaror i laxfoder gått från 90 procent 1990 till cirka 30 procent idag. Som man förstår går det inte att behålla samma höga andel omega-3 i foder när fiskmängden minskar. Det måste bli en kompromiss. Med dagens fodersammansättning är laxen trots allt rik på omega-3. Lax innehåller (per 100 g) 1,8 g omega-3. Det kan jämföras med 0,1 g i nötkött, 0,1 g i fläskkött, 0,2 g i kyckling.

Sjunkande halter av oönskade ämnen i odlad lax


Vi kan, som redan nämnts, konstatera att det är en missuppfattning att odlad lax innehåller höga halter av oönskade ämnen. Rapporten slår fast att odlad lax innehåller mycket låga halter av alla tungmetaller och att nivåerna för dioxiner och PCB ligger långt under gränsvärdena. – Halterna av både oönskade ämnen och omega-3-fettsyror har minskat i takt med att andelen fiskmjöl och fiskolja i fodret sjunkit, säger Elinor Hallström.

Klimatavtryck

– När man räknar klimatavtryck per näringsinnehåll istället för per kilo har den odlade laxen lägst klimatavtryck. Detta på grund av sitt höga näringsinnehåll. Flera av de näringsämnen vi får i oss genom att äta lax, exempelvis vitamin D, jod, selen och omega-3 fettsyror, finns inte alls eller i lägre halter i annan mat, säger Friederike Ziegler, forskare vid RISE och en av rapportens författare.

Fodrets sammansättning och mängd avgör den odlade laxens klimatavtryck. Ungefär 30 procent av fodret i den lax som odlas i Norge kommer från marina råvaror som fiskmjöl och fiskolja medan 70 procent består av vegetabiliska ingredienser såsom soja, solrosor, raps, majs, bondbönor och vete. (Läs gärna mer om de olika aspekterna kring klimatavtrycket i rapporten)

Fler frågor kring odlad lax

RISE poängterar avslutningsvis att det finns fler viktiga aspekter att analysera kring norsk odlad lax men att det inte ingick i just den här rapporten. Till exempel omfattas inte djurhälsa, djurvälfärd, övergödning eller effekter på vilda bestånd. – Omfattningen av den här rapporten avsåg att vi skulle ge klarhet i de frågeställningar som är vanligast bland svenska konsumenter. Men vi ska se över möjligheterna att ge RISE i uppdrag att titta på fler aspekter, säger Krishan Kent, Fiskbranschens Riksförbund.

Hela rapporten finns att läsa på www.fiskbranschen.se

Karin Fagerståhl

Om RISE Research Institutes of Sweden RISE är Sveriges forskningsinstitut och innovationspartner. I internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor bidrar vi till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE är ett oberoende, statligt forskningsinstitut som erbjuder unik expertis och ett 100-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtidssäkra teknologier, produkter och tjänster.

Visste du att

På en yta om ett hektar kan en musselodling ge en skörd om cirka 300 ton musslor per 18 månader (västkusten). Det ger i sin tur en reduktion om 3 ton kväve och 300 kilo fosfor.

Fakta Blå odling i Sverige

I Sverige fanns det 2019, 49 aktiva odlingar verksamma inom matfiskproduktion. 31 stycken i norra Sverige, 13 i södra Sverige och 5 i östra Sverige. Därtill fanns 5 musselodlingar, 5 kräftodlingar och 1 ostronodling. Den totala produktionen av matfisk i Sverige skattas till 9600 ton (2019) i beräknad hel färskvikt. 8600 ton eller 90 procent har producerats i Norra Sveriges 31 odlingar.

Odlingssystem

Det vanligaste sättet att odla matfisk är i nätkassar, i en sjö, vattendrag eller i havet längst kusten. Matfisk kan även odlas på land i recirkulerande system RAS (Recirculation Aquaculture Systems).

Sättfiskodling

Utöver odling av arter för konsumtion odlas också sättfisk. Under 2019 fanns 48 aktiva sättfiskodlingar. Produktionen innebär att man föder upp fisk som ska sättas ut i naturvatten eller sättas in på en annan vattenbruksanläggning för att tillväxa. Fisk och kräftor sätts ut i sjöar och vattendrag för att: • Bevara och stödja hotade arter • Återföra arter som försvunnit från området • Kompensera bortfallet av naturproducerad laxfisk på grund av kraftverksbyggen • Förbättra fisket

Sättfisk föds i huvudsak upp i dammar och bassänger. Både naturdammar och gjutna betongdammar används. I gjutna dammar kan fisk även födas upp inomhus. Regnbåge och öring är de vanligaste arterna som produceras för utsättning. Även sättkräftor odlas.

Odling globalt

2020 står EU för endast 2,5 procent av den globala vattenbruksproduktionen. Fisk från vattenbruk står för 18 procent av fiskkonsumtionen i Europa, medan motsvarande siffra globalt är 46 procent. Behovet av att utveckla vattenbruket i Europa är alltså stort.

Kina är absolut världsledande när det gäller fiskodling. 2018 stod Kina för 57,93% av världsproduktionen av odlad sjömat (alger ej inräknat) medan Norge stod för 1,65% vilket var nästan lika mycket som resten av EU producerade (1,66%).

Källa: Svenskt vattenbruk, Jorbruksverket och FAO, The State of World Fisheries and Aquaculture 2020 Foto: Minna Johansson

Arter som odlas i Sverige

Regnbåge Röding Kräftor Abborre Gös Clarias Tilapia Stör Ål Makroalger Ostron Blåmusslor Vannameiräkor