Så här blev årets fiskekvoter

Årets fiskekvoter Efterlängtat avtal men minskat fiske

Hårda och långdragna förhandlingar i samband med brexit har försenat besked om fiskekvoterna för 2021. Äntligen kan de svenska yrkesfiskarna andas ut efter att alla trilaterala och bilaterala förhandlingar mellan Storbritannien, Norge och EU är avslutade. Dessvärre kommer de svenska kvoterna för flera arter innebära ett minskat fiske.

Omfattande och komplext arbete ger kunskap Under året pågår ett kontinuerligt insamlande av fiskeridata med hjälp av yrkesfisket och fiskeriforskningen. Statusbedömningar utifrån rapporterade fångster och provfisken utgör grunden för allt hållbart nyttjande av fisk- och skaldjursbestånd. Dessa data ligger till grund för de kvoter som bestäms. I föregående nummer av Svensk Fisknäring beskrevs kortfattat den komplicerade process som omgärdar kvotbesluten. Råden

Kvoter i ton för de vanligaste arterna i Västerhavet 2021 (jämfört med 2020)

Torsk Skagerrak 265 (-10%) Torsk Kattegatt (Bifångst) 46 (-4%) Torsk Nordsjön, EU zon 13 (-24%) Torsk Nordsjön norsk zon 0 (2019 var kvoten här 382 ton) Kolja Skagerrak/Kattegatt Kolja Nordsjön, EU zon 250 (+20%) 169 (+18%)

Kummel Skagerrak/Kattegatt Rödspätta Skagerrak Rödspätta Kattegatt Sill Norska Havet

265 (+20%) 568 (-20%) 41 (-64%) 4832 (+11%) Sill Nordsjön EU zon 3449 (-12%) Sill Nordsjön EU zon ej konsum 36 (-14%) Sill Skagerrak/Kattegatt 9489 (-12%) Sill Skagerrak/Kattegatt (ej konsum) 916 (0%) Havskräfta Kattegatt 3250 (-10%) Räka Nordsjön EU zon 12 (-67%) Räka Nordsjön norsk zon 0 (-100%) Räka Skagerrak/Kattegatt 937 (-18%)

Kvoter för de vanligaste arterna i Östersjön 2021 (jämfört med 2020)

Sill Centrala Östersjön 32 626 (-36%) Sill Bottenhavet 11 712 (0%) Sill Västra Östersjön 280 (-50%) Lax Östersjön 26 469 st (+9%) Skarpsill Östersjön 42 517 (+6%) Torsk Västra Östersjön 622 (+5%) Torsk Östra Östersjön (bifångst) 138 (-70%) Rödspätta Östra Östersjön 391 (+5%) som ges av ICES (International Council for the Exploration of the Sea), som är det rådgivande organet för fisket inom Nordkalotten, är väldigt tekniska och man behöver vara väl insatt i fiskeribiologi för att kunna tillgodogöra sig den detaljerade informationen.

Varje kvoterad art förvaltas inom ett specifikt område och det är inte möjligt att slå samman bedömningar från olika områden, de måste redovisas var för sig. Det är Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) som arbetar som rådgivande organ samt med miljöanalyser av hög kvalitet, till stöd i förvaltningen av akvatiska system.

Äntligen besked om årets kvoter EU, Norge och Storbritannien har nu kommit överens om fördelningen av de gemensamt förvaltade viktiga fiskebestånden i Nordsjön, och hur kvoterna skall fördelas. Samtidigt har EU och Norge avslutat sina förhandlingar om de delade bestånden i Nordsjön och Skagerrak, och om kvotbyten (nationer kan byta kvoter med varandra).

Samtliga länder kom överens om att fortsätta genomföra en rad ytterligare åtgärder för att skydda vuxen och ung torsk, till exempel stängning av områden. EU kommer också att fortsätta att genomföra sitt specifika kontroll- och inspektionsprogram för att ytterligare minska fångsterna av yngre bestånd. Genom ett utökat samarbete kommer även Storbritannien och Norge att medverka i detta arbete.

Ett av resultatet av förhandlingarna är att de svenska yrkesfiskarna nu äntligen kan återuppta fisket i norska vatten, ett fiske som delvis avbröts den 31 december 2020.

Flerårsplanen för Östersjön Torsken är, och har alltid varit, en av de viktigaste fiskarterna för den svenska konsumenten. De flesta vet hur den ser ut och smakar. Därför är det naturligt att vi speciellt värnar om torsken. Det svenska torskfisket uppgår under 2021 till cirka 1 084 ton. Detta kan jämföras med det norska fisket som under samma period kommer att fiska cirka 900 355ton (Källa: Havforskningsinstituttet, Bergen).

Den 6 juli 2016 antog Europaparlamentet och EU-rådet en flerårig plan för förvaltningen av torsk, sill/ strömming och skarpsill i Östersjön (EU reglering 2016/1139). Planen har huvudsakligen varit att fisket senast 2020 ska bedrivas på ett sådant sätt att en maximal hållbar avkastning (MSY) kan upprätthållas. Planen ska bidra till förbudet att kasta oönskad fisk överbord och för att minska fiskets påverkan på det marina ekosystemet.

I västra beståndet är torsken delvis fredad under leken (1 februari–31 mars).

Västra beståndet

Det stora fisket runt millennieskiftet visade på ett välmående bestånd men det var samtidigt problem med utkastet. Trots beståndets minskning sedan dess beslutade EU en försiktig ökning av uttaget på ca 5% i år. En av faktorerna som kan ha bidragit till detta är att man kan noterat en ökning av lekbiomassan de senaste åren.

Östra beståndet

Östersjöns östra torskbestånd var välmående i början av 1980-talet. Förändringar i beståndet har medfört att man rekommenderat fiskestopp i området under såväl 2020 som under 2021. För att reglera bifångster av torsk tillåter man en bifångstkvot på 595 ton, varav Sverige har 138 ton.

Västerhavstorsken Beståndet i Nordsjön och Skagerrak förvaltas gemensamt av EU och Norge. I augusti 2018 antog EU:s ministerråd en flerårig plan för bottenlevande fiskbestånd som bland annat innebär bevarandeåtgärder såsom bifångstarter i torskfisket, landningsskyldighet och tekniska åtgärder (exempelvis selekterande redskap).

Allt fiske efter torsk är förbjudet innanför trålgränsen i Skagerrak under 1 januari–31 mars. I Skagerrak är minimimåttet på torsk 30 cm och i Nordsjön 35 cm, det gäller alla fiskemetoder. Inom vissa kustnära områden där det förekommer lokal torsklek är torsken fredad under hela året.

I Kattegatt är fångstrådet för torsk 0 ton och där förekommer endast en bifångstkvot.

Referenser: Kvotändringar innevarande år och månad kan utläsas på https://www.havochvatten.se/ fiske-och-handel/kvoter-uppfoljning-och-fiskestopp/kvoter-och-fiskestopp/kvotandringar.html https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/aqua/externwebb/sidan-publikationer/ resursoversikten/fisk-och-skaldjursbestand-2019-final-rev-11mb.pdf http://ices.dk/publications/library/Pages/List

* Rapporten ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten” är ett kunskapsunderlag som årligen tas fram av institutionen av akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet på beställning av Havs- och Vattenmyndigheten. Rapporten beskriver tillstånd och trender för de mest fiskade arterna i havet och de fyra stora sjöarna: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Kunskapsunderlaget baseras på data som samlas in inom yrkes- och fritidsfisket, samt på omfattande övervakning av fiskbestånden och analyser av nationella och internationella forskare.

HAVSRAPPORT

Pågående projekt och långdragna förhandlingar

Fisket i Östersjön och Bottenhavet i början av året har varit mycket bra. Fisket i Bottenhavet sägs enligt våra fartyg ha varit det bästa på tio år. Fartygen rapporterar också om fångster av lite större sill i centrala Östersjön där den under senare år annars har varit väldigt småväxt. Vi tolkar detta som positiva tecken för sillbestånden och väntar alla redan med spänning på vad forskarna kommer säga i den kommande rådgivningen den 25 maj för 2022 års kvoter. De flesta större svenska fartyg har redan avslutat sitt fiske i Östersjön och förbereder sig inför tobisfisket.

För Östersjöfisket har vi nu under våren tillsammans med SLU genomfört ett projekt med provtagning och artbestämning ombord på våra fartyg. Projektet har många syften men ett viktigt syfte är att försöka förbättra egenprovtagningen ombord. SLU:s personal har ombord tagit enorma mängder prover på fångsterna för att se på artsammansättning. Förstahandsresultaten visar på god samstämmighet mellan de uppskattningar som skepparna gör och för in i loggböckerna och de SLU gör. SLU var också med vid fartygens lossningar och provtagning i samband med detta tyder på att det är betydligt svårare att bedöma artsammansättningen vid den efterkommande landningen än när fisken är helt nyfångad. SLU kommer nu analysera försöken för att senare presentera de färdiga resultaten.

Ett annat gemensamt projekt med SLU som förhoppningsvis kan påbörjas under våren i samband med tobisfisket är test med en tunnel (s.k. excluder) i syfte att minska bifångster av andra, större, arter. Det kan exempelvis röra sig om makrill, sill och vitling som i så fall kan undvikas. Även om bifångsterna är små idag så gäller det att hålla sig i framkant avseende redskapsutveckling.

Många hoppades att brexit-avtalet skulle räta ut ett antal frågetecken för fiskets del, men så är tyvärr inte fallet. Under våren har de internationella förhandlingarna om fiskekvoter i Nordsjön mellan EU, Norge och Storbritannien (trilaterala och bilaterala avtal) gått trögt och är i något fall fortfarande inte avslutade. Denna situation har framförallt påverkat våra demersala kollegor som inte fått tillträde till norsk zon men har även inneburit att det pelagiska fisket efter NVG-sill som normalt äger rum under årets första månader får skjutas upp till hösten. När det gäller tobis i Nordsjön, ett fiske som normalt påbörjas i april och kan sträcka sig fram till midsommar, är dock situationen i dagsläget osäker eftersom EU och Storbritannien inte är ense. Tyvärr är det nog så att utdragna förhandlingar och stor osäkerhet om tillgängliga fångstkvoter är något som fisket kommer att få leva med post-brexit.

Vi håller hoppet uppe och fortsätter simma lugnt! Varma hälsningar!

Annelie Rosell, Anton Paulrud och Malin Skog

Swedish Pelagic Federation PO, SPF PO